Visa varukorgen
Design & Illustration

Om att minimera risker

epoxy | lösningsmedel | slipdamm allmänt

En båtbyggarverkstad med hyvel- och sågspån, slipdamm, oljor, färger och lösningsmedel är en brandfarlig plats. Det finns inte utrymme för chansningar. Var medveten om riskerna

Om att jobba med epoxy

Att arbeta med epoxy kräver vaksamhet och kunskap.

Epoxyhartsen anses ofarlig men härdaren är svagt frätande och giftig. När problem med epoxy uppstår, är det oftast upprepad hudkontakt som är boven. I värsta fall kan man utveckla kontaktallergi mot ohärdad epoxy, och då är kanotbyggarkarriären slut (eller rättare sagt – man får övergå till ribb-och-dukkajaker i naturmaterial). Det drabbar en och annan gammal båtbyggare som har arbetat länge med epoxy men den som har känslig hud eller problem med allergier kan drabbas snabbare än så. Faran är störst med äldre typer av härdare (alifatiska polyaminer). Modern lamineringsepoxy innehåller oftast aminaddukter och polyamider som är betydligt mindre aggresiva. Men grundregeln är ändå – få inte epoxy på huden.

Till skillnad från exempelvis polyester är avdunstningen från epoxy i rumstemperatur mycket liten, samtidigt som ångorna är tyngre än luft och följaktligen hamnar på golvet. Risken för irritation av andningsvägarna är därför relativt liten i lokaler med rimlig ventilation (epoxylim och epoxyfärg däremot, innehåller oftast lösningsmedel och kräver betydligt större försiktighet).

Slipdamm med halvhärdad epoxy (= epoxy som härdat mindre än en vecka) kan ge upphov till irritation i andningsvägarna – och i stora doser överkänslighet. Använd därför andningsskydd vid all slipning.

Det finns ingen påvisad cancerogen effekt med epoxy.

Har du problem med allergi, hösnuva eller astma måste du vara extra försiktig. Man är också extra känslig om man är trött, förkyld eller har en virusinfektion. Kvinnor som är gravida eller ammar bör naturligtvis inte arbeta med epoxy eller lösningsmedel. Här är några råd:

  • Undvik att få epoxy på huden. Använd kemikaliebeständiga skyddshandskar (tänk på att vissa handskar - främst latex - och den talk de är preparerade med också kan ge allergiproblem). Färsk epoxy går lätt att tvätta bort med varmt vatten och tvål (använd aldrig lösningsmedel!). Väntar du för länge måste den skrubbas bort och då skadas också huden naturliga skydd mot kemikalier. Rör inte vid kläder, skor eller ytor med färskt epoxislipdamm när du tagit av handskarna.
  • Tvätta händerna noga före måltid, toalettbesök och rökning. Använd tvål och vatten eller rengöringskräm - aldrig lösningsmedel. Ta av ringar och armbandsur under arbetet.
  • Ät inte och rök inte i verkstaden. Byt kläder innan du äter.
  • Spiller du epoxy på kläderna - byt dem, och tvätta bort eventuell epoxi från huden.
  • Se till att du har god ventilation.
  • Använd andningsskydd när du slipar epoxy – i synnerhet om den har härdat mindre än en vecka. Risken för irritationer är större vid slipningen än vid annan hantering. Ha gärna heltäckande kläder när du slipar glasfiber/epoxi.
  • Se till att du inte får epoxy i ögonen. Skulle det hända, skölj länge (15 minuter) med rinnande vatten och uppsök läkare. Ta helst med produktinformation.
  • Får du hudirritationer, vänta en eller ett par veckor och var mer försiktig när du fortsätter arbeta.

Mer info finns på tex Epotex hemsida www.epotex.se/ och i Arbetsmiljöverkets informationsblad (pdf: 183k)

Penetrerande epoxi?

Ibland rekommenderas att använda ”penetrerande epoxi” som första strykning, eller att tunna epoxin med tillsats av lösningsmedel för att förbättra inträngningsförmågan. Min erfarenhet är att detta av flera skäl är olämpligt.

  • Stor inträngning är ingen fördel. Att mätta träet med epoxi ökar vikten, utan att styrkan ökar nämvärt.
  • Lösningsmedel gör epoxin farligare att använda.
  • Lösningsmedel fördröjer härdning. För mycket lösningsmedel eller olämplig sort kan helt förhindra korrekt härdning.
  • Utspädd epoxi är sämre på att väta ut glasfiberväv (större risk för problem med vidhäftning).

Vill du av någon anledning öka epoxins inträngning i träytan mer än den tiondels millimeter som normalt sker är det bättre att värma epoxin (till 30 grader), värma upp träytan, applicera epoxin och sedan låta temperaturen sakta sjunka under härdningen. Då sugs den tunna epoxin in av kontraherande luft mellan cellerna i virket.

Lösningsmedel:

Alla lösningsmedel är mer eller mindre giftiga, farliga att inandas (beroende på att alla lösningsmedel är fettlösande och hjärnan består huvudsakligen av fett), irriterande för huden och brandfarliga.

  • Välj alltid det minst farliga lösningsmedlet i varje situation (det går t ex lika bra att tvätta verktyg i vinäger som med dyra superlösningsmedel med outtalbara namn och skräckinjagande varningstexter).
  • Undvik lösningsmedel där det går. Använd engångspenslar - att försöka tvätta rent penslar från epoxi är dyrt, dumt, ohälsosamt, meningslöst och omöjligt.
  • Rök inte när du använder lösningsmedel. Undvik öppen eld.
  • Undvik hudkontakt.
  • Bra ventilation är ett måste. Var helst utomhus. Måste du använda lösningsmedel i oventilerade utrymmen, använd skyddsmask med kolfilter.
  • Använd inte potentiellt farliga verktyg - cirkelsågen till exempel - direkt efter arbete med lösningsmedel.

Slipdamm:

Maskinslipning av trä producerar stora mängder slipdamm som är olämpligt att andas in. Använd andningsskydd. Flera tropiska träslag är dessutom allergiframkallande och kan orsaka astmaliknande problem (ceder, mahogny, ebenholz, iroko och teak bland andra - Western Red Cedar innehåller stora mängder ”plicatic acid”, en karboxylsyra, som är speciellt aggressiv för luftvägarna). Våra svenska träslag är relativt harmlösa i det här avseendet - ytterligare ett skäl att inte bidra till exploateringen av regnskogarna. Höga koncentrationer av slipdamm och lösningsmedel kan självantända explosivt och måste undvikas.

Allmänt:

  • Se till att alla kablar och kontakter är i gott skick och att förlängningskablar är jordade. En jordfelsbrytare är en förträfflig säkerhetsdetalj som bör vara självskriven.
  • Följ säkerhetsföreskrifterna för elmaskiner även om de verkar omständliga. En olycka händer blixtsnabbt och kan ha konsekvenser för mycket lång tid. Risken är störst när man har använt en maskin en tid och tror att man är säker. Förbandslådan är ett rätt dåligt surrogat för hålla fingrarna borta från cirkelsågen.
  • En båtbyggarverkstad med hyvel- och sågspån, slipdamm, oljor, färger och lösningsmedel är en brandfarlig plats. Det finns inte utrymme för chansningar.

Kommentarer

Hej! Vill bara lägga till att damm från våra inhemska träslag som ek och bok i alla högsta grad är vådliga, cancerogena. Slip- och sågdammet skall sugas av med finpartikelfilter, en vanligt spånsug duger inte. Hälsningar Gunnar

Hej Gunnar. Damm är aldrig hälsosamt, oavsett källa. Men "vådliga, cancerogena" låter väl drastiskt med tanke på Arbetsmiljöverkets uppfattning: "Dammet från lövträ kan också i sällsynta fall ge upphov till cancer i näsan." Se: Trädamm

I kajaker används normalt enbart barrträ, mestadels gran – ibland med enstaka dekorlister i mörkare träslag.

Det verkar annars vara mest allergiproblem som nämns, och boven i dramat är främst de lågmolekylära terpener som ingår i trädens skydd mot skadeinsekter. En rapport från Statens Provningsanstalt anges att en färsk furuyta avger ca 400 mikrogram/m2h av den vanligaste lågmolekylära terpenen, och de exemplifierar med att ett normalstort rum helt klätt med olackad furupanel och vid 0,5 luftväxlingar/timme kommer att uppnå en terpenhalt på ca 0,6-0,7 millligram/m3 – vilket är ca tusen gånger lägre än nivågränsvärdet. (Nordiska Träd och träslag, ARKUS).

Folk som långvarigt utsätts för terpenexponering i sågverk eller fanértorkar etc löper uppenbarligen risk att få astma och liknande allergiproblem – men för att hamna i den riskzonen får man nog bygga rätt många kajaker...

Av de nordiska träslagen är det mig veterligt bara Idegran och Gullregn som är giftiga.

Hej

Angående att tvätta penslar. Jag brukar med gott resultat hälla T-röd i en glasburk med lock. Jag blaskar omkring med penseln så att det värsta försvinner och sedan torkar jag av det mesta av spriten med ett papper, man behöver inte vara pedantisk. Lägger penseln i en plastpåse, knyter ihop och lägger ned i frysen. Det går lätt att använda en pensel ett helt bygge om det inte drar ut väldigt på tiden. När penseln ska användas så ta upp den strax innan, bara så att den blir lite varmare.

Spriten i burken kan användas gång på gång och epoxyn sjunker ned på botten och härdar delvis.

Jag glömde skriva att jag lindar in penselborsten i en bit GladPack också.

Jag har provat detta, och det fungerar tämligen bra (härdningsprocessen avstannar, men fortsätter när temperaturen går över noll). Men att låta en t-sprit- och epoxykontaminerad pensel dela frys med mat är jag inte så road av, även om både maten och penseln ligger i plastpåsar. I brist på en specialfrys för ändamålet blir det för mig därför billiga engångspenslar för merparten av jobbet och en bra pensel för sista lackstrykningen.

Om man köper dåliga penslar och är rädd för att tappa borst kan man droppa i en droppe tunt

cyanolim i botten på den så sitter borsten kvar, det har funkat för mej!

Låter som en bra idé. En enklare (men säkert inte lika effektiv) lösning är att dra penseln några gånger mot ett riktigt grovt sandpapper – då brukar de flesta lösa strån ligga kvar på sandpapperet istället för i epoxyn på skrovet. Köper man dessutom penslar med ljusa strån är något enstaka missat strå på ytan inte lika katastrofalt som med svarta strån – de försvinner spårlöst vid finslipningen innan sista finishlagret.

Skriv en kommentar