Show cart
Design & Illustration

Late summer or early fall

A curious mink

This little fellow sat on a stone some hundred meters out in the water off Vikhög - more curious than scared, but when he had studied me for a while he swan to a safer stone. A couple of decades back there were a lot of minks (american minks) along the coast but it is now a number of years since I last saw one.

Shallows far from the shore

This is Lomma bay - shallows with barely two feet of water almost a kilometer out in the sound. Good for lone winter tours - if something should happen, you can probably walk home. A very low water added to the situation this time.

A small inlet out of the wind

One of my favorite places for a short paus during fall, winter and spring - the reed beach in a bird protection area on Löddenäs. Complete shelter from the southeasterly wind, and summer hot on the dry reeds.

Comments

Det är ju svårt att avgöra storleken när man inte har något att jämföra med, Men jag tycker det snarare ser ut som en utterunge.

För mig var den väldigt minklik, med en storlek på ca 35 cm (svansen oräknad), slank och med ett förhållandevis litet huvud. Jag funderade inte på några alternativ, utan tog för givet att det är en mink, sannolikt en hona. Dessutom - finns det överhuvudtaget utter i de här krokarna?

Bilderna är tagna med min lilla vattentäta kompaktkamera och från sittbrunnen på Black Pearl - inget recept på bra bilder, men jag lägger ut ett par till som måhända kan bidra till att underlätta artbestämningen.

Klart det är en mink!

http://webnews.textalk.com/se/article_print.php?id=251424

Malmö Kanotklubb delar på årsmöten ut döda och uppstoppade minkar till medlemmar som gjort speciella insatser för klubben. Jag vet inte exakt kriterierna för detta pris men jag vet att Björn är en av våra främsta minkpristagare.

På ett årsmöte sa Björn: "Eftersom jag fick ett kadaver förra året går jag säker i år." Det Björn gissade stämde såtillvida att han inte fick EN mink på årsmötet. Han fick nämligen TVÅ minkar.

För själv överträffa ditt eget minkrekord, Björn, skulle Malmö Kanotklubb behöva en ytterligare en mink. Tänkte du inte på det när du paddlade så nära med en grönlandspaddel i händerna?

Hade nog förträngt den historien! Och jag måste erkänna att jag har mycket svårt att se den lille kompisen på stenen utanför Vikhög i uppstoppat skick på ett årsmöte - oavsett paddelns lämplighet som klubba...

Kanske också skall tillägga, innan djurvänner börjar marschera mot klubbhuset med plakat och slagord, att minken, sedermera minkarna, endast disponeras under ett år av pristagaren - MKK är således ingen storkonsument av döda minkar.

Bakgrunden till historien är att det bodde en mink under det tidigare klubbhuset under flera år. När den saligen insomnade, "hedrades" den genom att i uppstoppat skick få bli ett prestigefyllt vandringspris för insatser för klubben (minns inte heller kriterierna för denna ynnest). Vid ett tillfälle för många år sedan befanns två medlemmar vara likvärt värdiga denna utmärkelsen och för att ingen av dem skulle känna sig förfördelad anskaffades ytterligare en uppstoppad mink hos en konservator.

Jag valde att deponera vinsten på klubben under mitt år som minkinnehavare - tänkte att våra två katter kanske inte skulle uppskatta konkurrensen (alternativt fattat sådant tycke för de små kräken att en tripp till en konservator hade blivit nödvändig för traditionenes upprätthållande ;-)

Post a comment