Paddling, högvatten och erosion

Björn, var i Lomma brukar du lägga i? Finns det olika bra ställen (där man även kan parkera med bil)? Lomma passar bäst för mig de (få gånger) jag nu kan sticka ut på en paddeltur. Det stället jag har lagt i är nog ett gammalt campingställe (?) utanför Lomma (man svänger ner från Malmöhållet ganska skarpt ner ner åt vänster till en liten parkeringsplats). Om jag nu paddlar i kallare vatten vintertid så verkar långgrunda stränder som Lomma också bra för min del eftersom jag inte har möjlighet att rollträna så mycket som jag hade velat. Jag minns från tonårstiden hur jag och min bror (14-16 år) paddlade i Stockholms skärgård genom tunn is i vår vik och vidare över fjärden till farmors öde stuga på en holme. Livsfarligt även om vi trodde att vi hade full koll. Sommartid i lugnt vatten hade vi lärt oss tömma kajakerna på djupt vatten och ta oss i igen. Vi förstod aldrig riktigt att det hade varit en helt annan sak om vi gått runt då vintertid. Vår kära mor fick aldrig veta detta förrän vi var drygt 20 år och nu känns det faktiskt också rätt kul att vi gjorde det (minne för livet). Samtidigt skulle jag inte vilja att mina egna barn gjorde något liknande... Har skaffat en gammal canadensare (faner byggd av Max Andersson troligen mitten 60-tal) för att få upp barnens intressen och även själv lättare kunna komma ut mer. Äldsta dottern Johanna verkar tycka det är riktigt kul med kanoter, tälta etc... men det får ta den tid det tar och jag vill inte heller tvinga dem på mina intressen. Det är väl så med livet att man har olika perioder... I tonåren upplevde jag att jag gjorde/upplevde mer friluftsrelaterade saker som paddling, vandring, camping etc än de flesta då överhuvudtaget ens verkade tänka på. Nu är det mode och jag har knappt möjlighet att göra en bråkdel av vad jag då gjorde pga nya familjeförhållanden. Förhoppningen får väl vara framtiden och att göra barnen intresserade av natur, friluftsliv på samma sätt som jag och min bror har fått uppleva det...

Själv la jag rollkajaken på huvudet och knallade ner till Årstaviken i lördags. Minus 7 och blåsigt, men strålande sol. Med andra ord, perfekta förutsättningar för en skön vintertur, om det inte varit för en liten detalj. Tyvärr hade viken frusit under natten, så det var inte annat att göra än att snopet vända tillbaka... Det är bara att inse att vintern till slut är här, om man nu inte vill lägga kajaken på biltaket och köra till öppet vatten...