Show cart
Design & Illustration

Vågor och vågsystem

This page is currently available in Swedish only. I may find the time to translate it eventually, but in the meantime Google Translate may provide something intelligible.

Vågornas höjd, längd, hastighet och form påverkas av många olika faktorer. Vågdata för svenska kusten. Läs om vad som händer när en våg kommer in på grunt vatten eller påverkas av ström och om interferens, refraktion, diffraktion, reflektion och svall.

Våghöjd

När en luftmassa börjar röra sig över vatten, bildas av friktionen små oregelbundna krusningar på ytan. Över de små topparna uppstår lyftkrafter på samma sätt som över en välvd flygplansvinge. Våghöjden växer. På vågornas läsida bildas luftvirvlar med lägre tryck vilket drar vattnet uppåt och framåt. Vågorna börjar vandra i vindens riktning och ökar stadigt i höjd, längd och hastighet. Vågens utseende beror därför både på vindstyrkan, hur länge det blåser och på hur lång sträcka vågen vandrar.

vågor

På sidan om vind finns en tabell över vilka våghöjder man har anledning att vänta sig vid olika vindstyrkor.

Att bedöma våghöjd från en kajak är svårt. Normalt kan man halvera alla uppgifter man får sig berättade och ofta ta även återstoden med en nypa salt.

Våglängd- och höjdDet finns egentligen bara en bra referens – när man inte längre kan se horisonten från en vågdal är våghöjden 80-85 cm eller mer (ögonhöjden över vattenytan).

Monstervågor

Bland sjömän har det i alla tider pratats om monstervågor eller ”freak waves” som ute till havs kan bli flera gånger högre än normalvågorna. Vetenskapen har tills nyligen avfärdat detta som skepparhistorier. Men efter att med satellitspaning upptäckt att de finns och att de är ganska vanliga har dessa vågor efterhand blivit accepterad vetenskap. Förklaringen anses finnas i Schrödingerekvationen (en kvantfysikalisk vågteori) – vågsystem kan bli momentant instabila med plötsliga omfördelningar av energin. En våg kan tillfälligt ”stjäla” energi från vågorna intill och nå extrem höjd.

Så nästa gång du slår runt kan du alltid mumla någonting om Schrödinger och freak waves och komma undan med äran i behåll. (Mer om monstervågor här)

Våglängd

Våglängden växer med våghöjden och följaktligen också med tid och avstånd. Till skillnad från höjd fortsätter dock våglängden att öka så länge vågen finns kvar, även sedan vinden lagt sig.

Vågens hastighet är proportionell mot våglängden – hastigheten (km/t) = 4.4 x roten ur våglängden (meter). Gammal dyning (vågor som inte längre drivs av vinden) kan därför med tiden få enorm hastighet och längd. Den största rapporterade våglängden/hastigheten har mätts utanför Kalifornien – 2700 m och 168 km/t (detta gäller vindgenererade vågor – s.k. tsunamis, tex efter jordbävningar i havsbotten kan ha helt andra proportioner med våglängder på flera mil). Våghöjden är då så liten att dyningen knappt är synlig för blotta ögat och ofta gömd under nyare vindvågor. Men inte desto mindre åstadkommer den höga hastigheten dramatiska bränningar mot stranden. Dyning påverkas inte av vinden utan behåller sin kurs under hela sin livslängd.

Våglängder mellan 5 och 10 meter innebär speciella förutsättningar för kanotister. Båten stampar och bromsas upp i motsjö. I medsjö surfar man lätt. VågformerEn 6 meter lång våg rör sig med ungefär 11 km/t. En kajak som paddlas i 7-8 km/t fångas lätt upp och surfar med. En 20 meter lång våg däremot gör över 20 km/t. Då är skillnaden i fart så stor att risken/chansen minskar. Bryter vågen kan det däremot vara svårt att undvika en surf.

Större och längre vågor är över huvud taget lättare att paddla i, under förutsättning att de inte bryter.

Små vågor är normalt sinusoidala, medan större vågor blir cykloidala. När våghöjden blir större än en sjundedel av våglängden eller när toppvinkeln blir mindre än 120° bryter vågen.

vattenrörelserNär vågor vandrar rör sig vattenpartiklarna i cirklar. Det innebär att vattnet rör sig med vinden på vågtopparna men mot vinden i vågdalarna. Därför är en surfande kajak svår att styra. Det spetsiga förskeppet fastnar i motströmmen nere i vågdalen och medströmmen uppe på vågtoppen tar tag i aktern. I det läget hjälper varken roder eller skädda – eftersom vattnet under aktern rör sig med ungefär samma fart som kajaken – utan bara paddelteknik.

Vågdata för svenska kusten

Följande tabell brukar användas för att förutsäga vågförhållanden vid ost- och västkusten.

Sannolika vågdimensioner längs svenska kusten

Vind-
hastighet
(m/s)
Sjöhävning Medel-
våghöjd
(m)
Karaktäristisk
våghöjd*
Nyckfull
våg**
Medel-
våglängd
 
Östersjön (ost long 14°)
3 smul sjö 0,5 0,8 1,5 10
5 svag sjö 0,8 1,3 2,4 17
9 måttlig sjö 1,2 1,9 3,6 25
11 grov sjö 1,6 2,6 4,8 35
14 mkt grov sjö 2,1 3,4 6,3 45
18 svår 2,7 4,3 8,1 55
23 mkt svår sjö 3,5 5,6 9,3 65
28 våldsam 4,3 6,9 10,7 75
           
Skagerack och Kategatts djupare delar
3 smul sjö 0,5 0,8 1,5 10
5 svag sjö 1,0 1,6 3,0 25
9 måttlig sjö 1,5 2,4 4,5 35
11 grov sjö 2,0 3,2 6,0 50
14 mkt grov sjö 2,5 4,0 7,5 60
18 svår 3,5 5,6 9,5 75
23 mkt svår sjö 4,5 7,2 12,0 100
28 våldsam 6,0 9,6 >15 >100

* Med karaktäristisk eller signifikant våghöjd menas genomsnittet av den högsta tredjedelen vågor.
** Nyckfulla vågor är här främst vågor som genom fartskillad interfererar med varandra. Utöver detta finns även olinjära fenomen som kan ge ännu högre vågor men de är genom sin karaktär oförutsägbara.

Vågors uppbyggnadssträcka och tid

Vindhastighet
(m/s)
Max våghöjd
(m)
Sträcka
(km)
tid
(timmar)
5 0,8 18,5 5
10 4,8 170 16
15 7,2 370 28
20 12,8 740 34

Sträcka och tid är vad som behövs för att vågorna skall kunna utveckla sin maximala höjd.

Strömt vatten

Motström minskar våglängden och ökar våghöjden. Vågorna blir kortare, brantare och bryter tidigare. Sjön bli krabb och svårpaddlad. Var alltså försiktig där ström och vind möts, som i åmynningar och i sund (Öresund och Kalmar sund till exempel). En ström på 4 km/t kan i vissa fall dubbla våghöjden.

Medström har motsatt verkan. Våglängden ökar och höjden minskar.

Vid fasta föremål, sjömärken, fiskeflaggor, pirar etc kan man se strömmens riktning och fart. Om ett sjömärke ser ut att göra fart genom vattnet, med tydlig bogvåg, är strömman kraftig.

Ibland får man fundera ett varv extra på väderstrecken. En nordlig ström går åt norr – en nordlig vind däremot kommer från norr.

Grunt vatten

När vattendjupet minskar (blir mindre än halva våglängden) börjar vågorna ändra karaktär. Våghastigheten och våglängden minskar och våghöjden ökar och vågfronten blir allt brantare till vågen slutligen bryter.

Det beror på att våghastigheten är proportionell mot vattendjupet - vågfronten bromsas in när den kommer in på grundare vatten och får lägre fart än baksidan av vågen. Våglängden pressas ihop och vattenmängden lyfts på höjden istället. När baksidan ”hinner ifatt” fronten bryter vågen. Ju längre våglängd desto kraftigare blir brottet.vågor på grunt vatten

Det är därför gammal dyning som knappt märks ute till havs kan orsaka dånande bränningar vid stranden eller över en grundklack. Det är så de fantastiska surfvågorna i Kalifornien och på Hawaii uppstår – och på Cortez Bank. det är också så tsunamivågor fungerar – de kan vara kilometerlånga och bara några centimeter höga ute till havs, men omvandlas i grunt vatten till korta tiotals meter höga monster som drar långt in på land och fördärvar allt i sin väg.

En gammal uppfattning är att våghöjden först minskar lite (5-10%) innan den börjar öka, när vattnet grundar upp. Det kan kanske utnyttjas för lite lugnare paddling parallellt med stranden.

Bild av brytande våg

Att gå in till stranden i bränning kräver vaksamhet. Gå alltid vinkelrätt mot stranden eftersom bränningen är parallella med stranden oavsett vågornas infallsvinkel (också en effekt av att våghastigheten är proportionell mot djupet). Vid en långgrund strand kan man ofta gå in innanför de yttersta brotten som oftast är de värsta. Håll kajaken med aktern mot vågorna vid landningen. Hamnar du tvärs måste du snabbt luta in mot vågen och få ut paddeln, annars finns risk att du snurrar runt i vågfronten! Försök ligga precis bakom vågtoppen när du glider upp på stranden och dra snabbt upp kajaken innan nästa våg dundrar in.

Interferens

InterferensNormalt existerar aldrig ett enda vågsystem ensamt. När en front passerar vrider vinden och producerar hela tiden nya system som påverkar (interfererar med) varandra. Dessutom finns ofta gammal dyning med i spelet.

Så här kan det se ut när två vågsystem blandas.

Därför upplever man ofta ett antal höga vågor följda av relativt lugnt vatten. Detta lugnvatten skall man naturligtvis utnyttja för att vända, ändra kurs, läsa kartan, rätta till kapellet och annat som bäst låter sig göras med kajaken i horisontalläge.

Detta är också upphovet till föreställningen att var 7:e våg är extra hög (siffran kan naturligvis vara vad som helst beroende på frekvens och riktning på de ingående vågsystemen – siffran 7 är en kvarleva av primitiv talmagi).

Det innebär att sjön kan vara extra besvärlig timmarna efter en vindkantring.

Problem kan också uppstå om vinden plötslig mojnar efter att ha blåst hårt eftersom våghöjden tillfälligt kan öka när inte vinden pressar ner den.

Refraktion

RefraktionRefraktion innebär att vågor böjer av när de i sned vinkel kommer in på grunt vatten (på grund av att våghastigheten minskar i den del av vågen som först når grundare vatten). Det gör att bränningar är parallella med stranden och att det bakom öar och uppgrundningar uppstår ett område med oroligt vatten.

Diffraktion

DiffraktionDiffraktion är en störning som uppstår kring pirar, vågbrytare och liknande. Den ger ett mönster av högre och lägre vågor.

Se upp för det område av ökad våghöjd som bildas utanför spetsen.

Reflektion

ReflektionEtt vågsystem som rör sig vinkelrätt in mot en kaj bildar en stående våg med hög toppig och svårpaddlad sjö.

För att komma lindrigast undan skall man paddla där vågorna är som högst. Förklaringen är denna:

Vid A och C är vågorna visserligen höga men rörelsen är bara vertikal – man åker hiss upp och ner tämligen odramatiskt. Vid B och D ser det lugnt och säkert ut men försöker du paddla där råkar du ut för en oberäknelig sidoström som byter riktning oupphörligen när stora vattenmängder snabbt förflyttas mellan A och C. Det känns som om någon rycker undan mattan man står på. Även en rutinerad paddlare kan få problem.

Så här enkelt är det bara i undantagsfall. Oftast träffar vågorna kajen i sned vinkel. Då uppstår en korsande sjö som är mycket svårläst. Det bästa är då att lägga sin kurs långt från kajen för att slippa den värsta oredan.

Lutar kajen reflekteras mindre energi – vid 30° lutning sker ingen märkbar reflektion

Svallvågor

Fartyg orsakar svallvågor, som kombineras med andra vågsystem precis som om två vågsystem möts.

Värst är inte de stora fartygen. De slösar aldrig bränsle på att dra upp onödig sjö. Svallet är mjukt som en dyning.

Värst är små, deplacerande (sådana som går genom vattnet, inte planar) båtar. Skärgårdarnas nya turbåtar – korta för att kunna lägga till i småhamnar, snabba för att spara tid - håller man helst viss distans till. De nya lite större turkatamaranerna som börjar dyka upp här och var kan också dra upp stort svall. Drivs de med vattenjetaggregat kommer svallet lite förrädiskt en bit bakom båten.

svall

Svall innebär normalt inga problem för kajaker. Problem uppstår normalt bara när svall samverkar med andra vågsystem eller om man möter svall över ett grundområde. Då kan det vara lättast att gå sakta rakt mot vågorna.

Största problemet med svall är när man rastar. Passerar ett stort fartyg en bit bort tar det kanske 10-15 minuter innan svallet kommer, precis lagom för att man skall ha hunnit glömma fartyget. En stund senare vadar man omkring i strandvattnet bland brottsjöarna och försöker rädda kajak, paddel, flytväst, luckor och annat. Efter ett par sådana upplevelser lägger man kajakerna ovanför svallgränsen, som oftast kan identifieras genom en rand av smått flytande skräp – småpinnar, kvistar, torr tång, döda sjöstjärnor mm. Vid stränder där det snabbt blir djupt kan svallgränsen ligga förvånansvärt långt upp från vattnet.

Comments

Ett fenomen som i alla fall jag inte sett förut: När vattnet från vågor som rullat in mot stranden drar sig tillbaka mot havet igen bildas vågor som går UT från stranden. När dessa möter de nya vågorna från havet så uppstår ett fenomen som ser ut som små sprutande vågor dom går LÄNGST MED stranden. Ibland långsamt, ibland pilsnabbt. Ser mycket speciell ut på videon. Jag fick en sån rakt i sidan en gång. 

Nån som sett det här och vet om fenomenet har ett namn?

På min facebook sida finns en liten videon som visar vad jag menar.

Mvh

Bernt Eriksson

Jag ser det lite då och då på riktigt långgrunda stränder, när vattnet rinner tillbaka i form av en liten våg. När denna våg möter en inkommande adderas vågorna precis när de möts – samma fenomen som när två vågsystem interfererar, eller när en våg reflekteras mot en vertikal yta och bildar ett system av noder och bukar. Om dessa vågor möts i flack vinkel kommer punkten där vågorna möts att röra sig längs med vågfronterna och blåser det kan lite vatten blåsa av toppan just i mötespunkten. Ju flackare vinkeln är ju snabbare rör sig mötespunkten lateralt (ungefär som om man med en jämn rörelse stänger en sax – skärningspunkten mellan skänklarna rör sig snabbare ju mindre vinkeln blir). Något speciellt namn har jag aldrig hört, men det bör vara ett interferensfenomen.

Någon annan har kanske en bättre förklaring...

Vi planerar att bygga en småbåtsham, båtar upp till 8 m. Flytbryggorna läggs i en fyrkant med inlopp på mitten ut mot havet. Hur brett får inloppet vara för att inte släpp in för stora vågor?

Sådant kan jag inte hjälpa er med. Det får ni nog fråga någon med praktisk erfarenhet av hamnanläggningar...

Hej!

Vår lilla stad genomflyts av ett smalt sund med lodräta betongkanter. Bredden räcker till för två fritidsbåtar att mötas, dvs kanske 12-15 m. Under broarna smalnar sundet till kanske 8-10 m, i form av kantiga lådor som sticker ut från kajkanterna.

Jag paddlar rätt ofta genom sundet, och det har aldrig varit några problem, tills jag i höstas mötte en helt normal 6 m hardtop-båt, just vid en av broarna. Båten såg inte ut att komma speciellt fort, men den korssjö som följde den var det värsta jag någonsin upplevt i sjöväg! Det var inte fråga om vågor i egentlig mening, utan "vattenpyramider" som dök upp och försvann till syner var som helst! Och det föreföll pågå i en evighet! Jag hade ingen aning var jag skulle lägga stödet, hur jag skulle luta mig osv. Jag hade velat gå in till ena kajen för att ta tag i något, men vågade inte, eftersom jag den sista metern hade förlorat möjligheten att föra paddeln. Dessutom kändes det som om kajaken hade kunnat slungas in i betongväggen.

Det var definitivt bara tur som berövade söndagsflanörerna nöjet att bevittna en halv eskimåsväng (jag har inte kommit längre är så... ;)!

Finns det över huvudtaget några paddlingstekniska råd för en dylik situation?

h.

Kjell

Det påminner om det som på engelska kallas clapotis – när ett vågsystem går runt en liten klippö och möter sig själv på baksidan i form av precis det du beskriver: oberäkneliga och svårbemästrade vattenpyramider – och där det enda rådet som ges är att undvika sådana ställen!

sjömanskapsidan skriver jag : "Planera passagen så att du inte ligger mellan en klippa och ett passerande fartyg." – men det är inte alltid så lätt i ett sund med mötande trafik.

Det är inte heller helt lätt att fixa en eskimåsväng i sådana förhållanden, beroende på att det flyttas stora mängder vatten horisontellt mellan vågtoppar och -dalar och det ändras från sekund till sekund om det är en medurs- eller motursroll som fungerar.

Efter några dagar vid långgrund strand i medelhavet (Costa Blanca) med härliga dyningar förändras plötsligt dyningarna till att bli kraftiga skummande vågor som medför röd flagg för badande. Samma väder i övrigt, sol, svaga vindar 1-4 sekundmeter. Dessa vågor har i skrivande stund pågått under 6 dagar i sträck. Är bara nyfiken på varför det blir så? /Anneli

Det har jag ingen aning om. Men det kanske blåser mer i en annan del av Medelhavet och vågor därifrån småningom letar sig fram som dyning till Costa Blanca. Likaså kan ström mot vind öka våghöjden på ett förvånande sätt...

Til temaet utfordrende bølger og vannbrøytende båter:

Noen dager etter åpningen av sommerens fiskesesong i Mjøsa var jeg på padletur i deltaet nord-vest i innsjøen. Nær vika hvor kajakkbrygga og en marina er lokalisert, oppdager jeg en åpen plastbåt på vei ut med to personer om bord, fremst en gråhåra mann med ryggen i fartsretningen, og bakerst en yngre mann sittede ved påhengsmotoren. Den unge skimta jeg bare så vidt bak baugen og den gråhåra mannen. Jeg endrer Njordens kurs i god tid for å passere sikkert på rett side av den møtende båten. Fartøyene hadde omtrent samme fart, men så plutselig setter plastbåten full gass samtidig som den steiler og svinger - og den vil treffe meg. Jeg forstår at båtføreren ikke har sett meg og at han heller ikke vil oppdage meg i tide. Jeg har ikke manøvrert Njorden så brått før, først for å unngå å bli påkjørt, og dernest for å kunne passer baug- og hekkbølgene med hodet over vannet. Det gikk så vidt bra, men i nøden passerte vi hverandre altså på feil side. Under passasjen skimta jeg en vettskremt styr- og motormann. Begge i båten fikk seg et kraftig sjokk. Båten slo av farten, men ord trengtes ikke fra min side. I situasjonen var det bare jeg som hadde mulighet til å omsette redselen til rasjonell handling. Førøvrig en høyst helsebringende reaksjon, har jeg erfart, grundig innpoda under unge år i hoppbakken, den gang en hoppa langt på ski uten beskyttelse på hodet og selvutløsende bindinger på beina. Nå kompenserer jeg fornuftig med padling, beskytta av et tynt skall, en vest og en skyggelue. Ski- og padlesport har generelt mye til felles.

Mvh. Knut.

Jag har haft ett par liknande "close calls", men med vattenskidåkare. Han som kör båten sitter mestadel och tittar bakåt för att ha koll på kompisen på skidorna. Om och när skidåkaren ramlar omkull händer det att båtföraren lägger babord eller styrbord dikt för att assistera – utan koll på vad som eventuellt kan finnas på vattnet runt omkring. Numera håller jag så stort avstånd som möjligt till vattenskidekipage och deras om möjligt ännu mer oplåitliga kumpaner på vattenskoters.

Som väl är vi på väg mot årstider då sådana aningslösa sommarvarelser bänkar sig framför TV:n istället bakom ratten.

Skulle man kunna tänka sig förarbevis för allt som går fortare än 15 knop och högfartscertifikat för allt som går fortare än 35 knop, tack!

Hej!

Har tidigare haft båt uppe i Bohuslän vilket gav många och långa dagar ute på havet. Bor numera i Halmstad och upplever att oavsett om det blåser 1 eller 10 m/s så är sjön orolig så fort man lämnar hamnen. Känns som att vågorna är oproportionerligt stora och att de kommer från olika håll hela tiden.. finns det någon förklaring till detta? Att få uppleva en lugn dag på havet med möjlighet till att fika utan att hålla sig i grabbräcket känns som ett minne blott.

Med vänlig hälsning, Niklas Svensson

Hej Niklas

Jag har bott både i Strömstad, Mölndal och Halmstad och har tillbringat mycket tid i segelbåt och kajak längs västkusten. Men bortsett från att södra Halland saknar skyddande skärgård känner jag inte igen mig i din beskrivning. Jag har upplevt ungefär samma blandning av lugna och skvalpiga dagar i båda kustområdena och de få gånger jag hamnat i riktigt överhandsväder har varit i norra Bohuslän.

Möjligen kan Jutska strömmen ha lite större påverkan i Kattegatt än upp i Skagerack, vilket vid sydliga vindar kan ge kortare och brantare vågor än vad enbart vinden skulle ställa till med.

Men jag tror också att man i skydd av skärgården kan hitta relativt lugn under dagar då man kanske inte skulle gå ut vid en öppen oskyddad kust.

Hej Björn! (o ev andra som läser :) )

Född i Kungshamn och varit på sjön hela livet som ofta och mycket som möjligt.

Bor sedan många år på Bokenäset mot Koljöfjorden (inte lång från Din namne på Flatö kajak som jag handlat kajak av).

Har en båtplats som är skyddad för alla vindar förutom ost där det är 2-3 nm öppet vatten med trattformade sund i vindriktningen.

Vid kraftigare vind blir sjön förvånande intensiv med brottsjöar långt upp på land - vattnet är ca 15 m (20) djupt i fjorden och grundar snabbt till 4- 2 m innan båtplats. En av mina båtar vattenfylldes snabbt då den låg med aktern mot :(.

Våghöjd/längd beror ju på (i princip då) vindstyrka, blåstid och blåsväg - finns det någon hyfsat lätt formel för att räkna ut våghöjd/längd om man känner vindstyrka/blåstid/blåsväg och när "steady state" (vid jämn vind) inställer sig?

Vänligen Lennart Pihl

(Ställt samma fråga till SMHI men där var ingen "hemma" :( )

Det finns säkert vetenskapligt korrekta formler, med sådana gäller alltid öppet hav utan störningar av öar och gatt, varierande bottendjup, reflektion, refraktion, clapotis mm. Med för många sådana faktorer blir uträkningarna omöjliga även med meteorologins superdatorer – mer fjärilseffekt än handfasta resultat.

Till och med kommunala planeringsingenjörer anar numera (ibland i alla fall) att det är bättre, billigare och mera träffsäkert att fråga en gammal fiskare än att blanda in avancerad matematik – och framför allt i god tid innan någon börjar fundera på icke-linjära funktioner som Schrödingerekvationen, Raman-effekten (icke linjär diffraktion) och Brillouin (vågors uppförande i ett periodiskt system), eller kanske Boussinesq-approximationen om vi blandar in grunt vatten eller temperaturskillnader ;-)

Tack Björn!

Nu är (var) min far och hans bröder (och min svåger) fiskare - och jag inte helt oerfaren själv - så jag får väl ägna mig åt introspektion!

Trial and error (or success)!

Tack igen :)

(Dock, ekvationer har alltid intresserat mig....)/ L

Tänk nu fick jag svar från SMHI! :)

Rekommenderade denna länk:

https://ventomaritime.dk/blog/do-you-know-how-wind-waves-form

Vad tycker Du om diagrammet - känns som våghöjden brukar bli högre (?)

Lennart

Jag tycker att jag rätt ofta hamnar i vågsystem som inte riktigt känns logiska. I det fall du beskriver kanske ett trattformat sund fungerar för vågor som en vindtunnel för vind...

Det nomogram som SMHI länkade till beskriver ett mycket förenklad matematisk modell baserad på enbart tre faktorer: vindstyrka, tid och avstånd. Som statistisk förutsägelse är den säkert helt rätt men i verkligheten, på en bestämd plats och vid ett speciellt tillfälle, är den tämligen uddlös. Där och då finns ett oändligt antal faktorer som kullkastar teorin:

Ström (ström mot vind ger högre och kortare vågor – den jutska strömmen påverkar hela Bohuslän med strömmar på 2-3 knop, och ibland mycket högre i smala passager mellan öar – t ex Björnsundet)

Interferens (två överlagrade vågstsystem från t ex en vindkantring skapar noder med omväxlande högre och lägre våghöjd, dyning från tidigare Nordsjöstormar som blandas med nyare vindvågor, eller svall från fartyg)

Refraktion (vågor som böjs av runt en ö ger samma effekt)

Uppgrundning (vågorna saktar in och våglängden minskar och våghöjden ökar – en uppgrundning kan skapa fantastiska vågor, som de 20 meters monstervågor vid t ex på Cortez Bank utanför Californiens kust.

Reflektion (vågor som möter sig själv efter att ha stött på motstånd; t ex Tjurpannan)

Sedan har vi också effekten av ögonhöjd. Sitter man i en kajak, behövs det bara ca 70 cm våghöjd för att den ska dölja horisonten – en helt annan upplevelse än att stå uppe på land och titta ner på småvågorna.

SMHI har ett faktablad som väl beskriver vågklimat och mätmetodik runt svenska kusten.

Post a comment