Visa varukorgen
Design & Illustration

Röster om Spindrift

More positive feedback on your excellent design. Did another race in Vancouver and surprised a few of the top paddlers with the speed of the Spindrift. There are two fellows there that are quite a few years my junior and I always think of them as being a level up from me in speed. Long story short we began a 9.5k race with a crowded start and both of them getting out ahead of me by a fair bit. I assumed that they both continue to expand their lead. Both of then paddle THINK UNO MAX which many consider, if not the fastest, one of the fastest skis. I managed to catch them around midway. We played cat and mouse for the rest of the race, chatting a bit between breaths. I got out front once or twice and both fellows said multiple times " that wood ski is fast!". Finished ahead of one and seconds behind the other. Never expected to do that well. You must know something Bjorn!!
Ken

Spindrift

Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia

Spindrift 2 – surfski in wood

Ritningssats, Spindrift - 975 SEK Beställ

Snabbtitt på prestanda


manöverbarhet

kursstabilitet

marschfart

toppfart

initialstabilitet

slutstabilitet

lastkapacitet

Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor

Jag har flera gånger börjat på en surfski i trä för hemmabygge, men varje gång har jag lagt det åt sidan på grund av att kommersiella uppdrag tagit all tid – och varje gång har jag lärt mig något nytt och valt att börja om från början.

Men nu har jag äntligen tagit mig samman och använt ett par dagar till att utvärdera designprogrammens hydrodynamiska beräkningar, fatta funktionella och estetiska designbeslut och göra färdigt ritningarna.

What a fabulous boat! I have done 5 races and have had 2 first place wins, a second and a fourth. Surprisingly have been able to come out in front of a number of paddlers that are 1/3 my age. [...] I can't take all of the credit for my success and have to thank you for a design that has exceeded my expectations. I am truly amazed at the speed/stability ratio. I know that given the dimensions of this surfski, it can't possibly be as fast as many of the elite level boats on the market. The fact that it is fast for it's length and beam can partially be attributed to it's linear stability curve. I am able to apply full power in this boat and that is not always the case for me in "faster" , tippier boats. [...] I have been in some reasonable sized "bumps" and have occasionally had the bow dip under, but not too far. [...] The boat has attracted more attention than I ever imagined. The lines that you drew create a beautiful sight when they come to life in wood.

Ken Katz

Det började med havsracern. Som namnet antyder var den tänkt att vara en mycket snabb havskajak med långfärdpotential. Idén kom från Alaska och den var klar på ritbordet under våren 2006.

Havsracer

Jag började bygga under sommaren, men mycket annat kom emellan: ovanligt många designuppdrag samtidigt som önskemålen om kurser och föreläsningar tog fart (den halvfärdiga havsracern fick hänga med som åskådningsmaterial när jag pratade kajak och bygge).

Andra behöll fokuset bättre och beställda ritningar blev till kajaker – knappt 50 stycken hittills – som visade sig fungera precis som tänkt: ranka, hypersnabba och sjösäkra – ibland även i oväntade sammanhang. Några exempel: Thomas Bergström, Roar Berge, Marcus Gustavsson och Dan Caouette.

Det kom propåer från kommersiella aktörer om uppdragsdesign. Först ut var Nordic kayaks som efter några framgångrika multisportkajaker (Rocket och Rocket plus), planerade en surfski för nordiska vatten. Det numera rätt dammiga havsracerskrovet blev en provbänk för surfskilösningar. Efter många vändor mellan ritbordet och ett nybyggt testskrov blev det till slut Fusion.

Det började komma frågor om en surfskiritning för hemmabygge – på vilka jag svarade att ”jodå, det är på gång...” (hade jag fått en tia för var gång jag sagt det... ;-)

Seabird Designs önskade en serie surfskis. Det blev Wave, som efter en relativt kort utvecklingsprocess kunde hitta ut i butikerna.

Tre nya surfskis för Nordic Kayaks hamnade därefter på listan. De är dock utvecklade främst av Fredrik Lindström, med mig som bollplank i diskussioner om hydrodynamiska detaljer och för lite estetisk formgivning.

Fler frågor om inte den där träsurfskin var klar snart ;-)

Roar Berge tröttnade på att vänta, konverterade en havsracer till en surfski.

Jan-Olof Karlsson i Dingle erbjöd sig att bygga en prototyp från den nästan färdiga ritningen jag hade i datorn, så jag justerade måtten för att passa Jan-Olof och han satte igång.

Ett nytt företag hörde av sig med en idé som jag själv funderat mycket på: lite kortare surfski för "vanlig" användning på tur eller långfärd med det bästa från båda!

Så gjorde Alexandre Marcotte i Kanada (byggde en Black Pearl för ett par år sedan) en formell beställning – och jag kände mig tvungen att skjuta andra uppdrag och deadlines åt sidan och få den där ritningen färdig.

Så här är nu äntligen, efter sex år, en surfski för stripbygge! Den är tänkt som en ”mellan-ski” – varken elitski eller nybörjarski (även om den funkar utmärkt för en ambitiös nybörjare). Kan byggas med underliggande roder för tävling/motion eller akterhängt för turpaddling. Måtten är 608x48 cm och längden kan som vanligt justeras under bygget: på ritningen finns anvisningar för längder mellan 576 och 640 cm. Kan förses med luckor för den som vill kunna packa. Sittbrunnen är inte helt lätt att bygga, men tre förslag finns på ritningen: stripbyggd, formad skumsits eller laminerad glasfiber/kolfiber.

Spindrift 2 – surfski in wood

Det kom snabbt önskemål om en lite kortare och mera stabil surfski än Spindrift – mer långfärd och mindre motion/tävling – och svaret på det blev Spray, som nu också går att beställa.

Någon riktigt vässad elitski kommer däremot inte som byggritning. Mycket få hemmabyggare kan matcha en professionellt byggd toppsurfski kring 10 kg – och de få som verkligen skulle kunna behöver inte mina ritingar. Vill du tävla i elitklass? Köp en Nordic Kayaks Nitro (som är riktigt vass), eller någon av de andra i översta toppen.

Följ Roger Karlssons byggdagbok över ett pågående bygge.

Bilder

Ken Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftRoderlösningSpindrift – Ken katz

Specifikationer

Spindrift 2 – lines

Längd¹ 608/603 cm (total/kvl)
Bredd 48/44 cm (total/kvl)
Djupgående 10 cm
Sittbrunn¹ 132x40 cm
Innerhöjd¹ 31/23 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 16-19 kg
Lastkapacitet 110 kg/381 liter
Fart³ 8,8/13,8 km/h
Prismatisk koefficient 0,55
Våt yta 2,05 m²
Släpmotstånd⁴ 1,38/2,29 kp
Stabilitet⁵ 2/3 (utan/med last)
Användningsområde Tävling, motion och långfärd till havs och i sjösystem

¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.

Om ritningar och bygge

Ritningsbladen rymmer den information som behövs för att bygga kanoten. Spant, stävar och eventuella konstruktionsdetaljer i fullskala. Linje- och konstruktionsritning i skala 1:10. Viktiga detaljer eller idéskisser i full skala. För kajaker finns sittbrunnsförslag plus anvisningar för att ändra. På ritningen finns även anvisningar för att bygga kajaken kortare eller längre.

Spindrift 2 – plans

Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 36 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.

Ritningssats, Spindrift - 975 SEK Beställ

Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 49x34 cm

Varför skall man då bygga en surfski istället för en vanlig kajak?

Det finns naturligtvis argument för både havskajaker och surfskis. I grunden fungerar de på samma sätt och det finns inte mycket som inte går att göra i båda. Men troligtvis kommer surfskis framöver att bre ut sig på bekostnad av havskajaker (framför allt tror jag att roderförsedda havskajaker, multisportkajaker, motionskajaker mm lever farligt). Det känns som en logisk vidareutveckling av konceptet kajak. Argumenten kan se ut så här:

Säkerhet

Säkerhetsrutinerna i en surfski är lättare att lära sig än motsvarande rutiner i en havskajak.

  • Att klättra upp i sittbrunnen från vattnet är en tämligen enkel och självklar procedur som bara tar ett par sekunder och görs på samma sätt oavsett förhållandena. Eftersom det går snabbt minskar risken för att man blir trött eller frusen och man slipper jobbet med att pumpa ut ett par hundra liter vatten ur sittbrunnen – med öppen självläns rinner det ut när man börjar paddla (fast en säker roll i en lättrollad havskajaker är förstås ännu smidigare).
  • En surfski är en generellt enklare farkost än en havskajak med färre komponenter som kan gå sönder eller fungera dåligt, och de få som finns sitter lättåtkomligt ute i sittbrunnen (pedalstället och länsen).
  • En surfski är en effektiv farkost, lättare och snabbare – men det handlar inte bara om att paddla fort. Det handlar också om mindre energiförluster på långa distanser och därmed ha mer krafter kvar om det kör ihop sig med motvind eller motström.
  • En surfski går att kontrollera i förhållanden där en havskajak är svårstyrd. Anledningen är en effektiv styrning: bra pedalställ och stora effektiva roder (trodde aldrig jag skulle säga det ;-). Men ett ellipsformat roder en dryg halvmeter in under aktern är mycket mera effektivt än ett akterhängt roder på en havskajak (att man får vara rädd om rodret på grunt vatten är naturligtvis en stor nackdel i sammanhanget), direktverkande pedaler utan flex är en helt annan sak än de ofta rätt svajiga arrangemang som sitter i de många havskajaker – och den kursstabilitet som ligger i konceptet havskajak, lägger lite hinder i vägen för den sortens precisionsmanövrering.

Kul att paddla

En surfski är en spännande kajak att använda. Utöver allt vad en havskajak kan göra, lockar surfskin också till medsjöpaddling i grov sjö med fantastiska surfar under full kontroll i farter långt över vad även en mycket snabb havskajak kan prestera – eller att leka i brytande vågor på samma sätt som en brädsurfarna gör.

Enkel att använda

Enkelheten innebär att packlistan med nödvändighet blir rätt enkel. En surfski inbjuder till minimalism: färre prylar att köpa, packa upp och ner under turer, underhålla. Det innebär mindre total vikt att hantera, bättre prestanda på vattnet och mindre jobb vid sjösättningen – men också att de paddlare som fyller sin stora havskajak på turer kommer att ha svårt att vänja sig vid surfskins påtvingade "torftighet".

Motion

En surfski är ett utmärkt träningsredskap. Naturligtvis ger en tur i en havskajak lika bra träning (om man inte lutar bakåt mot ryggstödet och paddlar med enbart armarna ;-), men enkelheten är en bonus: en lätt surfski på axeln, paddeln och flyvästen i handen och sjösätt och paddla iväg.

Skillnader i praktiken

Vad är då skillnaden mellan Havsracern och Spindrift? Eller mer allmänt – vad skiljer generellt en surfski från en havsracer eller multisportkajak?

Den enda helt säkra skillnaden är de olika sittbrunnslösningarna. Man sitter i en kajak men på en surfski. Eller mer korrekt: i kajaken sitter man skyddad med däck och kapell, medan man i surfskin sitter i en öppen balja. För övrigt finns det crossover-farkoster i båda kategorierna: havskajaker som lånat manöverbarhet från surfskis och surfskis med havskajakernas lite lugnare rörelsemönster. Det är lätt att se vad som är vad, men det kan bli hur komplicerat som helst när man försöker definiera det i ord.

Surfskis utvecklades urpsrungligen för att paddlas snabbt i grov medsjö, och att utnyttja surfen maximalt för att nå extrema toppfarter. För att hålla position och kurs i de stora vågorna krävdes extrem manöverbarhet – för att behålla kontrollen behövdes att stort precisionsmanövrerat roder. Förskeppet blev högt för att inte dyka i de gigantiska vågorna i de områden där det började: Hawaii, Sydafrika, Californien, Australien – medan akterskeppet ofta var en ganska tunn lång ”svans”. Förskeppet blev djupt och smalt med lateralplancentrum långt fram för att balansera det stora rodret, medan akterskeppet blev grunt och brett för att hindra skrovet att sätta sig i farter nära eller över den teoretiska skrovfarten. Surfskis blev främst elitredskap för tuffa havstävlingar i oskyddade hav. Efterhand har det kommit allt fler surfskis som passar ”vanliga” paddlare med havskajakambitioner.

Havskajaker har generellt utvecklats mot bättre kursstabilitet, snarare än stor manöverbarhet. Det innebär att konstruktören offrat lite manöverbarhet för att kajaken skall gå lugnt och behagligt på långa distanser – nysningssäker styrning för att prata bilspråk. Därmed går också en del av precisionsstyrningen förlorad. Den som försökt surfa på diagonalen i branta vågor vet vad jag menar. Sådant kräver en surfski. Efterhand har det kommit kortare havskajaker med svängd köllinje och mycket bra manöveregenskaper.

En titt på linjerna visar en del skillnader. Havsracern är mera symmetrisk, med LCB, LCF och CLA ganska nära varandra, vilket indikerar ett skrov som rör sig mjukt och förutsägbart i vattnet (Lateral Center of Boyancy är volymcentrum i undervattenskroppen eller egentligen i den vattenvolym som skrovet deplacerar – när Center of Gravity, CG, ligger rakt ovanför LCB är skrovet i jämvikt. Lateral Center of Floatation är flytplanets geometriska centrum, runt vilket skrovet gungar som en gungbräda och Center of Lateral Area är undervattenskroppens geometriska centrum sett från sidan). Sitsen är placerad lite akter om gircentrum, vilket ger styrbarhet utan att vara beroende av rodret (för att fortsätta med bil-terminologin är havsracern aningen understyrd). Köllinjen är rakare vilket ger mer kursstabilitet. Kajakdäcket med sittbrunnssarg och kapell håller vatten ute och havsracern kan därför byggas med lägre profil för mindre vindkänslighet – däcket innebär också att bästa säkerhetsstrategin är att rolla kajaken. Av samma skäl kan fribordet midskepps vara en hel del lägre för att tillåta en lägre paddelföring som passar långturer.

Sea Racer and Spindrift – lines

Surfskins djupa förskepp placerar CLA längre fram, där det balanserar det stora rodret för maximal men kontrollerad styrverkan. Sittpositionen finns ungefär i skrovets gircentrum, vilket tillsammans med den krökta köllinjen ger ett livligt skrov. Jämfört med havsracern är surfskin aningen överstyrd – en förutsättning för den snabba precisionsstyrningen i branta vågfronter. När farten närmar sig skrovfart blir den neutralstyrd eftersom gircentrum flyttas föröver i fart.

Sea Racer and Spindrift – lines

Spantritningarna visar att surfskin är högre och bredare än havsracern. Men skillnaden i volym och lastkapacitet är inte så stor som det kan ge intryck av – havsracerns högre PC (volymfördelningskoefficient) innebär att volymen är mer jämnt fördelad längs skrovet, medan den i surfskin är mer koncentrerad midskepps. Det innebär i sin tur att havsracern bör vinna på plattvatten och i småvågor (lägre friktion och vågbildningsmotstånd), men att surfskin genom bättre rörlighet tar hem segern när sjön går lite högre (mindre turbulens och säkrare manövrering).

Sea Racer and Spindrift – stations

Nollspanten ser rätt olika ut, vilket beror på att jag velat optimera havsracerns initialstabilitet i förhållande till det smala skrovet (43 cm). De skarpa slagen midskepps ger också lite styrverkan när kajaken lutas, vilket ytterligare minskar beroendet av rodret (genom att man har knäna under däck eller mot ett knästöd kan man luta och kanta kajaken tämligen komfortabelt). Surfskin däremot är bredare (48 cm) och jag har istället valt att minimera turbulens och friktion genom en ellipsformad spantform under vattenlinjen.

Designprocessen

Till viss del beror formen också på att två olika beräkningssystem har använts. De ger med automatik lite olika resultat. För Havsracern använde jag Bearboat, Robert Livingstones kajakdesignprogram. Det har som främsta fördel att vektorerna för spanten hänger i vattenlinjen, vilket gör det möjligt för programmet att automatiskt minimera den våta ytan och därmed friktionen för de mått och begränsningar man programmerar in. Det sparar mycket tid, men betyder också att spantlinjen under och ovanför vattenlinjen inte riktigt hänger ihop – vilket medför en hel del extrajobb efteråt för att få linjerna som man vill och att spantformer som bygger på en kontinuerlig kurvfunktion i hela skrovet kan vara svåra eller omöjliga att få till utan mycket manuellt efterarbete (och då tappar man också delvis finessen med pr0grammets hydrodynamiska optimeringsfunktion).

För surfskin använde jag Ross Leidys KayakFoundry, som är en utveckling ur BearBoat, men med den viktiga skillnaden att vektorerna hänger i relingen istället för i vattenlinjen. Det innebär i praktiken att det är lättare att få snygga linjer direkt i programmet, men också att programmet inte kan minimera den våta ytan. Det får alltså göras manuellt, baserad på erfarenhet och massor av småjusteringar med åtföljande titt i datafloden av beräknade värden. En ytterligare nackdel för mig är att KayakFoundry bara fungerar i Windows. Jag får alltså köra det virtualiserat i Parallels i Macen – fungerar men inte lika smidigt som riktiga Mac-program.

De här båda programmen är enkla att använda och fungerar utmärkt på sin nivå, men priset för enkelheten är att de innehåller mycket begränsningar i vad som kan göras. Därför lyfter jag i båda fallen över programmens linjeritningar till Illustrator och finslipar linjerna både funktionellt och estetiskt. Lite omständigt sätt att jobba måhända, men alternativen är antingen vanliga CAD-program som saknar de funktioner för hydrodynamiska beräkningar som både Bearboat och KayakFoundry har (Rhino verkar ha en plugin som nog skulle kunna fungera) eller professionella fartygsdesignprogram i 3D CAD, som är dyra och överlastade med funktioner jag inte behöver och kräver många timmars utbildning för den som inte har jobbat med CAD/CAM tidigare. Och ont om tid har jag ju gott om...

Spindrift

Namnet då? Spindrift är det vita skum som blåser av vågtopparna i hårt väder.

Spindrift – logo

Surfskihistoria

Surfskihistorien är rätt spretig och hänger ihop med surfbrädor snarare än med kajaker. En startpunkt som brukar nämnas är två bröder i Australien, Harry och Jack McLaren, som under tidigt 1900-tal använde en sorts surfbräda i bränningarna runt familjens ostronodlingar vid Port Macquarie, New South Wales. Av beskrivningarna att döma var det nog snarare en föregångare till surfbrädor och SUP-boards än till vad vi kallar surfski. Men surfbrädor kallades för surfskis på den tiden.

Runt mitten av 1900-talet upptäckte livräddningsorganisationerna i Australien att dessa så kallade surfskis var mera effektiva än de roddbåtar med 5 mans besättning som användes för att rädda simmare som förts ut av strömmarna. De var enklare, billigare och snabbare och 1946 blev surfskis officiellt accepterade som räddningsbåtar. Från början var de platta som surfbrädor och mycket breda, långt från dagens surfskis.

Det som senare blev surfskipaddling började alltså som tävlingar mellan livräddningsgrupper vid olika stränder under 50-talet. De tidiga paddelbrädorna var tunga och breda skin-on-frame-konstruktioner, men de utvecklades snabbt mot smalare och längre skrov. Fortfarande paddlade man stående och brädorna var förvillande lika dagens stand-up paddle boards.

I samband med OS i Melbourne 1956 fick idrottare från andra länder upp ögonen för surfbrädan, och bland andra amerikanska och sydafrikanska paddlare började på var sitt håll en utveckling mot moderna surfskis.

I Sydafrika byttes trä och duk efterhand ut mot skumfyllda glasfiberskrov och surfskipaddlingen utvecklades mot långdistanstävlingar, medan man i Australien främst tävlade i sprint med surfskis i glasfiber byggda efter strikta regler.

På Hawaii kom man igång lite senare, och valde intressant nog att avstå från att reglera utformningen av skroven. Utvecklingsmiljön var tuffast tänkbara: grov stilla-havs-dyning och starka strömmar mellan öarna. Molokai race blev världens viktigaste tävling för att utvärdera nya konstruktioner. Intressant är också att den snabbaste tiden någonsin för ett Molokai, sattes 1997 med en äldre hawaiansk ski, kortare och tyngre än dagens och med en vanlig plattpaddel (Dean Gardiner). Många har misstänkt att 6,5 meter surfskis möjligen är lite för långa för sitt eget bästa, och att orsaken kanske är att ett par stora starka hulkar kom att dominera sporten under ganska lång tid, och att tillverkarna därför lurades att förlänga skroven – med sin styrka orkade dessa tävlingspaddlare utnyttja den högre toppfarten trots att den våta ytan och därmed friktionen ökade.

Kommentarer

Hi Björn,

you write "This suggests that the Sea Racer should be slightly faster on flat water, but the surfski should win in waves…"

Can you explain a little further what lead to your suggestion? I believe what you write is true but I don't understand the physics behind it. How does the surfski profit from the more centered volume in waves?

It is a complex equation and I am not sure about the outcome until tested IRL. But the rationale goes something like this: the Sea Racer has a flatter run, less rocker resulting in a slightly higher Cp, which in turn means better top speed. The surfski on the other hand has more rocker and lower Cp, meaning lower top speed. But the superior maneuverability, neutral steering and seat in the center of the hull means a softer, drier run and less speed loss in waves. Since the Sea racer is a slightly "surfski-ified" sea kayak the differences may be small – but the surfski has a definitive edge off the wind, where the maneuverability and control will make a huge difference.

It is a bit annoying to see my article copied and modified as if it is your own. I am talking about all the points about the difference between surfski and sea kayaks. The same goes a guess with the design that is claimed to be so revolutional and exists from another brand for over 2 years.

Boyan, certain things are indisputable true about surfskis vs sea kayaks, and I can't omit them just because you have mentioned them (Cadillac once referred to this as "the penalty of leadership").

Revolutional is your word, not mine, never mine. I believe in evolution rather than revolution, in incremental improvements rather than innovations.

In the above I have shared my process of reaching the functional and visual design that is represented in Spindrift and in Spray. Nothing less, nothing more...

Hi Bjorn. I have built a few kayaks before, so I am familiar with the strip process. But; the seat bucket and rudder pedals looks complicated. How can I get a good result?

Peter, this is the text on the drawing;

"The cockpit shown is a generic cockpit that fits most paddlers – long enough for tall paddlers, plus a sliding pedal set-up and similar to the ones used on commercial surfskis.

When changing the cockpit configuration to suit, remember that the position of the seat part is crucial to the performance of the craft – you adjust the forward bulkhead and footwell to your own length.

The cockpit can be built in many ways: it can be stripped like the hull and deck, keeping the overall shape and volume approximately as on the plan.

It kan be built from foam insulating boards between two solid wood bulkheads, again keeping the overall shape and volume (glue 4” foam boards together vertically to fill the cockpit and cut and sand to shape). This is an adaptive process, where you can work the shape in incremental steps by cutting, sanding and filling, until the cockpit is comfortable and efficient.

An even better way (light and beautiful if executed with care) is to use the foam cockpit as a mold for a glasfiber/carbon cockpit structure. Cover the mold in packing tape and release wax, laminate the entire structure – 4-5 layers fiberglass, 1 layer carbon and on top 1 layer fiberglass (to protect the carbon when sanding). Remove the structure from the mold and glue it in the deck cutout."

In the links to builders project above you will find photos and description of possible ways.

Then of course some builders, with experience of surfskis, just made a mold from the cockpit on their favorite commercial surfski and and built their own copy from that.

Ji Björn,

I really love your Spindrift design, both as a sea kayak and ocean ski paddler, and as an ex boatbuilder. I've been looking for a convincing long ski design for some years and am delighted with the lines you've drawn up.

Thank you

Thank you Benjamin!

Du kan mycket Björn och det är alltid lika intressant att titta in på din sida. I följande så tror jag dock faktiskt att du har fel:

"Någon riktigt vässad elitski kommer däremot inte som byggritning. Mycket få hemmabyggare kan matcha en professionellt byggd toppsurfski kring 10 kg – och de få som verkligen skulle kunna behöver inte mina ritingar."

Har man paddlat lite kajak innan så tar det bara några veckor att lära sig att behärska en surfski med Spindrifts mått, -även i stökiga förhållanden. Därefter så känner man sen att man vill ha något ännu snabbare (/smalare).

Visst är det kanske svårt att med ett hemmabygge matcha vikten på en kolfiber-surfski men alla har ju knappast råd att lägga ut 27' - 35 tusen på en sådan heller. Personligen så tror jag att omkring 44-45 cm är det perfekta breddmåttet på en surfski. Då kan man bygga den snabb men den är fortfarande tillräckligt bred för att man ska kunna bygga in tillräckligt med stabilitet så att en glad amatör kan paddla den utan större svårigheter. Så mitt tips är att du tar och designar ytterligare en surfski-modell som du gör smalare och snabbare. ;-) Är helt övertygad om att det skulle bli många sålda ritningar! Och om man kan bygga och paddla en 43 cm bred Havsracer så kan man väl bygga och paddla en 44/45 cm bred surfski... Eller? ;-)

Tack för en bra sida!

Javisst skulle de flesta kajakbyggare kunna bygga en smal surfski, och några få kan kanske även komma ner i konkurrenskraftig vikt. Men de kajaker jag har på sajten är inte avsedda för tävling på hög nivå: varken racing, maraton, surfski eller fors. Det finns flera skäl till det; dels har jag aldrig tävlat på elitnivå och har därför för lite erfarenhet, och dels är jag involverad i utvecklingen av Nordic Kayaks elitsurfskis och har ingen anledning att sälja ritningar till en konkurrerande surfski.

Det jag menade var inte att den skulle vara avsedd för tävling, utan snarare tvärtom; för glada amatörer som vill ha en snabb surfski att paddla utan att för den sakens skull behöva lägga ut en förmögenhet på en ski i något avancerat material... Men jag hör vad du säger och din ståndpunkt gällande att ej vilja konkurrera med Nordic Kayaks köper jag helt och fullt!

Hej Björn,

Jag överväger att bygga någon av dina surfskis - verkligen fina! Jag undrar dock om och i så fall hur de utrustas med självläns?

Med vänlig hälsning,

Fredde

En läns är närmast en nödvändighet på en surfski, i alla förhållanden där du skulle haft ett kapell på en motionkajak – annars kan det bli en hel del jobb med en länspump under paddlelturerna.

Du ser länsen som en svart rektangen bakomm fotstödet i bilderna ovan. Den monteras genom skrovet från in- eller utsidan i sittbrunnens djupaste del, och kan manövreras med foten eller handen. Vissa länsar har en klaff som automatiskt stänger när man stannar eller backar.

Hi Björn, thanks a lot for your tips and shapes. I saw black pearl and hunter and was inspired to build a strip kayak this year with a hull like surfskis(I read about it now) I used the kfoundry. I can confirm that a round belly is very stable in waves. This autumn I surfed first time a bit in the waves of north sea. And it was great, although I´m beginner in this. The kayak is very maneuverable, smooth-running and save in the wave. Jump through the waves and be pushed by them is great. Next summer I do it again!! On the contrary the knight heron s& g with a less round belly is much more tippy and less manoeuverable. To turn is more difficult and to go straght on also. Edging is better but I hardly need it. And top speed I don´t need neither. And my kayak looks at least as good:) https://imageshack.com/a/SZ64/1

Greetings from Hanover

Looks nice, Joachim. But there is a lot more to performance in waves than the shape of the bottom. The kayak in which I feel most safe, secure and relaxed in different conditions on open sea is my Njord – in spite of its trapezoidal sections. It is also fast (touring speed) and highly maneuverable.

Normally a round bottom has less initial but more secondary stability compared to a hard chine hull. But since this difference is rather small, tweaking other data (loa, beam, Cp, sheer height, rocker etc), can change this to whatever you want.

Eller spindrift

Hei Björn.

Jeg har bygget 4 strip kajakker tidligere og vurderer å bygge en surfski.

Går det an å tenke enklere angående sittebrønnen i strip? Jeg tenker at dobbelt bunn både øker kompleksiteten og vekten. Kunne det være en ide å montere bulkhead foran og bak for så å montere sideplater og ikke lage dobbelt bunn. Så kunne man montere et sete på bunnen og sitte tørrere. Ulempen blir et større gulvareal og noe tregere vanntømming tenker jeg. Styrken kan ivaretaes med forsterkninger rundt toppen av sittebrønnen.

Hilsen Bjørn

Ett av mina förslag på sittbrunn är just att sätta skott framför och bakom och använda mellanrummet som sittbrunn. En sits är egentligen allt som behövs därutövet. Dubbel botten är onödigt – det är bara en följd av att sittbrunnen är en gjuten balja. Men det är samtidigt viktigt att minimera den fria volymen, annars blir kajaken rank efter en vattenfyllning och tar lång tid att tömma via länsen (som inte är gjort för att hantera stora mängder vatten). Din idé med sidoväggar bör fungera utmärkt för detta. En annan idé är att fylla mellanrummet med vertikala skivor expanderat skum med slutna porer (polyester-, vinyl- eller PVC- skum), utskurna till att bli en komfortabel sits och ett lagom stort benutrymme (allt format som en vanlig surfskisittbrunn). Lite slipning och ett lager väv eller liggunderlag där man sitter kompletterar.

Skriv en kommentar