Visa varukorgen
Design & Illustration

Den ultimata kajaken

"Har du funderat på hur den ultimata kajaken ser ut?" Det undrar Erik Arnström i en nyhetsnotis. Och visst har jag det. Det är den jag tror att jag bygger varenda gång jag går ner i källaren – år efter år. Men varje gång är det naturligtvis något som saknas, eller som kan förbättras...

Eriks ultimata kajak ser naturligtvis inte ut som min. Eftersom kajakdesign är en kompromissernas konst finns det lika många önskedrömmar som det finns kajaktyper.

Min önskelista just nu för en allroundkajak för alla tillfällen, skulle kunna se ut så här:

  • Snabb med betoning på hög marschfart.
  • Lätthanterad och lättsvängd – jag offrar gärna en hel del kursstabilitet eftersom jag tycker den skall sitta i paddeltekniken, inte i kajaken.
  • Låg vikt. Absolut inte över 20 kg, och helst neråt 15 kg – fullt möjligt med en viktmedveten träkonstruktion, utan att offra hållbarhet.
  • Hyfsad initialstabilitet (vilket numera kan vara ganska lite) och bra slutstyvhet, eftersom ett välfungerande högt stöd är bra både för manövrering och för att undvika kapsejsning.
  • Lågt däck både framför och bakom sittbrunnen. Framför sittbrunnen lågt nog för att kunna sänka paddelmotoriken rejält vid långpaddling, bakom lågt nog för att kunna luta långt bak i rollar utan paddel.
  • Liten sittbrunnsöppning. Efter ett år i Black Pearl tycker jag att fördelarna (bekvämare sittställning*, och bättre kontroll över kajaken, torrare och varmare i sittbrunnen) är viktigare än nackdelarna (lite svårare att kliva i och ur).
  • Högst måttlig lastkapacitet – eftersom jag sakta men säkert glider över i campingminimalisternas skara, offrar jag gärna en hel del packutrymme för att få en liten lätthanterad kajak.
  • Justerbar skädda (hydrodynamiskt utformad för minimalt motstånd) som hjälp mot upplovning i sidvind. Absolut inget roder.
  • Sits med lätt höjd akterkant men inget stöd i sidled – en del manövrar underlättas om man kan glida i sidled på sitsen. Av samma skäl inga höftstöd.

Detta är naturligtvis kravspecifikationen för den kajak jag just nu bygger. Och som jag kommer att rita om till nästa år för ett nytt försök på den ultimata kajaken.

Har du funderat på hur dein ultimata kajak ser ut?

*bekväm sittställning kanske de flesta inte associerar med liten sittbrunn, men faktum är att den lilla tajta sittbrunnen är förvånansvärt bekväm. Man har suverän kajakkontroll utan att behöva klämma fast sig med ett fåtal stödpunkter (fotstöd, knästöd, höftstöd, sits, svankstöd) som i en för stor kajak – och sitter ledigt och avspänt.

Kommentarer

visst har man funderat över den perfekta kajaken. den får dock vänta med sig framm tills jag har provat på lite fler typer så jag vet exakt vad jag vill ha ut av en kajak, men säg till när du hittat din ultimata kajak... idealen låter intressanta iaf

Intressant med 1-3 pers -kajak. Har själv funderat på hur man skulle utforma en 1-2 pers-kajak. Kanske sittbrunnen skulle se ut som på vissa faltkajaker - en stor sittbrunn(gärna så liten som möjligt) och två olika kapell( ett med ett ål, ett med två hål)Kajaken borde inte överstiga 6 m i längd för att inte bli svårmanövrerad på land. Har litet fantiserat om en förlängd Thule -skulle det gå att förverkliga?

En 6 meters Thule skulle fungera bra för en eller två personer om man ser till flytkraft, volym etc. Problemet är naturligtvis sittbrunnsarrangemanget - att hitta en lösning som är rimligt välfungerande för båda alternativen. En stor sittbrunn med flyttbar sits kanske kräver en bredare och stabilare kajak eftersom en del av den aktiva stabiliteten sannolikt försämras när kontakten kropp/kajak blir sämre. Till min Alert/2 har jag ritat tre sittbrunnsalternativ - standard med två sittbrunnan tätt ihop för bästa sjöegenskaper, en med två sittbrunnar ganska långt isär och en stor packlucka/barnsittbrunn mellan, och en stor klassiskt sittbrunn som gör det möjligt för en ensam person att till nöds hantera kajaken.

Tack för synpukterna. Du har förstås rätt i att den aktiva stabiliteten uteblir. Har provpaddlat kanoter utan kontakt - känns inte alls bra, man har ingen kontroll. Hur skulle det vara med en thule med två sittbrunnar tätt(vi är kort i vår familj max 174 och lätta , alla under 65 kg). Kan man paddla en sådan ensam i bakre sittbrunnen utan att kastas i sidled ann vind och våg(förutsätter roder förstås)?

Att paddla kajak utan knä och benstöd är en vanesak. Jag har haft några av BKKs mer erfarna instruktörer på "kurs" i motionspaddling, dvs paddling i motionskajaker. För att hålla balansen i dessa MÅSTE benen hållas ihop och inte tryckas ut för att erhålla stöd som är populärt i havskajak. När de väl lärt sig hålla ihop benen, slappnade de av kunde hålla balansen. Jag håller ihop benen även i min havskajak med liten sittbrunnsöppning och det går utmärkt även i riktigt stora vågor.

Så länge man inte måste rolla är det mindre tröttande att sitta öppet än fastspjärnad då ett mindre antal muskler behöver arbeta...Och även om det är roligt att rolla och göra andra blöta övningar är det ett ytterst få antal kanotister som rollar med hela familjen i kanoten.

Mikael: Med barlast i den tomma sittbrunnen och rimligt väder kan man ha hyfsad kontroll över kajaken från den aktra sittbrunnen. Men några längre turer blir det nog inte på det viset.

Erik: Håller med. Jag sitter också normalt avspänt med knäna ihop i havskajak (även de med liten sittbrunn) och tycker väldigt illa om sådana nyckelhålsittbrunnar som bara medger att man sitter som en groda. I grov sjögång tar jag däremot spjärn mot däcket för att underlätta stödtag, lutning mm.

Tack för kommentarerna Björn och Erik. Erik, jag gillar inte heller att sitta som i ett skruvstäd, men mitt problem är att de flesta kajaker är gjorda för personer på 185 + och 85 kg +. Någonstans behöver man få kontakt med kajaken för att kunna luta i svängar osv. Till Björn: Inser att för två är en tvåmanskajak bäst, för en är singel bäst. Att kunna paddla tillbaka ensam över en fjärd i en dubbel är en ganska bra kompromiss. Nybygget är snyggt, Björn. Visst får vi veta mera om tekniska data så småningom?

Skriv en kommentar