Visa varukorgen
Design & Illustration

Ny intervju med spontan rollektion...

Salviken med ett avstängt Barsebäck i bakgrunden

Häromdagen var det dags för en intervju igen (för någon månad sedan var det Filter ;-)

UtemagasinetDen här gången var det Karin Wallén för tidskriften Utemagasinet, som tillsammans med fotografen Henrik Witt (som tagit båda bilderna här på sidan) ville göra ett personporträtt. Vi hade vikt en hel dag för en grundlig pratstund om varför det blev kajak och paddling, om att konstruera kajaker för amatörbyggare och för kommersiella företag, om grönlandsinspiration och om paddling i största allmänhet.

Henrik och katten Kjell passade på att bli goda vänner.

Kjell som tror att alla kameror ryms i handflatan, tittar nyfiket på Henriks stora svarta objektiv
Kjell som tror att alla kameror ryms i handflatan, tittar nyfiket på Henriks stora svarta objektiv...

Det blev en mycket trevlig dag som avslutades ute i Salviken med en fotosejour i tuiliq och Black Pearl. I kvällsljus blir skuggorna mjukare och ljuset bygger mer intressanta former än det flacka middagsljuset. Fortfarande vid åtta-tiden var det varmt och nästan kvavt och över tjugo grader i det grunda vattnet i viken.

När det var färdigfotat ville Henrik prova kajaken. Efter några vingliga inledande paddeltag kom säkerheten snabbt och han ville prova att rolla. Efter en kort instruktion blev de första försöken sådär: lite vanliga nybörjarfel som felvinklad paddel och paddeln för långt från kroppen. Men på tredje försöket satte han en klockren grönländsk standardroll, och fortsatte sedan brett leende att rolla och rolla och rolla...

Ytterligare en kommentar till dem som lever i vanföreställningen att rollen är något svåruppnåeligt för en liten exklusiv elit.

Jag glömde fråga om utgivningsdatum, men jag återkommer...

Karin har bloggat om besöket.

Kommentarer

Det blir spännande att se om hans egna erfarenheter nämns i tidningen. Men det kanske ger uppslag för fler artiklar.

Frugan kallar mej för lekande späckhuggare när jag lutar, välter och rollar på våra kvällspromenader. Det är ett lekande sätt att gå från vattenskygg till vattentrygg via en rol(l)ig träningsmetod.

Om du målar din BP så här, kommer benämningen att passa ännu bättre ;-)

(bilder från den knappt salongsfähiga mappen med gränslöst idéande)

Hej, i texten står det på ett ställe "flacka middagsljuset". Jag tycker inte det stämmer mot mitt språkbruk. För mig är ljuset flakt tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Jag associerar flakt till små vinklar. Vad har ni andra för synpunkter på detta?

Är det så lätt, som ovan, att få till en första roll måste man kanske skaffa sig en rollbar kajak.

Mvh Olle

Om man pratar om vinklar är flack mycket riktigt en spetsig sådan. Och lika riktigt står solen inte ens i Sverige i en flack vinkel mitt på dagen. Men det finns en annan betydelse av ordet flack: nämligen platt, utslätad (jmf förflackad). Det var det jag var ute efter – ett flackt ljus som inte skulpterar utan plattar ut landskap och personer. Möjligen är den betydelsen på väg ur tiden. De flesta språk förflackas sakta man säkert, förlorar nyanser och djupare betydelser – eller uttryckt på ett annat sätt: blir enklare, mer kortfattat och mera effektivt. SMS-förkortningar och Facebooks definitioner av gilla och vän pekar säkert ut riktningen framåt...

Jag har varit där förr: att jämföra riksdagsdebatter från förra sekelskiftet (t ex en Gunnar Wennerberg i talarstolen via utskrifter i Sven G Svenssons biografi) med dagens politikers flacka (!) retorik är riktigt plågsamt. Man kan läsa t ex Gunnar Serner för en lite deprimerande insyn i hur långt förenklingen gått på knappt hundra år.

Somliga får till sin roll mycket snabbt och elegant – andra får jobba lite mer. Men även om man får hålla på ett tag med finslipningen, är det väl värt det.

Skriv en kommentar