Visa varukorgen
Design & Illustration

Vårt dagliga bröd...

Nygräddat bröd

Lund fick för några månader sedan ett nytt bageri. S:t Jacobs Stenungsbageri ligger på Klostergatan mitt i centrala Lund och man handlar bröden direkt från ugnen. Öppet alla dagar så att den gamla drömmen om det dagliga brödet återigen kan infrias (utan att man behöver resa till södra Europa).

Den lilla butiken är inredd så att jag får associationer till en bageriinteriör på en målning från tidigt 1900-tal (Helene Schjerfbeck vill jag minnas) och det luktar alltid nybakat. Det är mycket lätt att handla lite mer än man tänkt sig...

S:t Jakobs bröd kostar nästan tre gånger så mycket som brödprodukterna i livsmedelsaffärerna - ändå är butiken fylld till bristningsgränsen, ofta med kö ut på gatan. Kontrasten till varuhusens limphelvete - där Pågens gamla programförklaring, "Svenska folket måste lära sig att bröd inte är en färskvara", ligger som en våt vante över hyllorna med inplastade, halvjästa, halvgräddade, kemikaliestinna, smak- och doftlösa "bröd" med torftigheten hjälpligt dold bakom klämkäcka reklamnamn - kunde inte vara större.

Jag träffade förra helgen en ung israel som reser runt i norra Europa under några år (just nu lär han sig bygga kajaker hos Petrus i Tranås) - det som gjort djupast intryck i Sverige var vår genomusla brödkultur!

Var gång jag sätter tänderna i ett riktigt bröd, förundras jag över att matindustrin på ett par årtionden kunde slå ut en gammal brödkultur och få så gott som alla att acceptera dessa industriella matprodukter.

Måste i rättvisans namn lägga till att vi i Lund även tidigare varit lyckligt lottade med tillgång på gott bröd från Kocks, Olof Viktors m fl.

Några till somlåtitsigförföras...

Kommentarer

Ja "riktigt bröd" är man ju beredd att ge minst det dubbla för.

Kvallitet kallar jag det.

Folk verkar inte uppskatta matens värde, dom bara handlar och smäller i sig utan att tänka sig för... varken när det gäller hälsan eller annat.

tragiskt när vissa står och studerar kilopriset och väljer efter det, det finns fler grejer man kan tänka på... men men ... jag tror på bättring.

Egentligen är prisskillnaden inte så stor som det verkar (bortsett från att den är högst motiverad): riktigt bröd har substans och tyngd, och ger en trivsam mättnad, medan de billigare mest är luft och kemikalier...

Undrar om det blir på samma sätt som med choklad (och mycket annat) - först förklarar Marabou och andra godistillverkare myndigt att chokladkakor för 40:- är dömt att misslyckas! Chokladkakor kostar 12:- varken mer eller mindre. Basta!

Sedan blir Valrhona, Michel Cluizel m fl (favoriten just nu är italienska l´Artigiano) säljsuccéer även i godissverige - och godistillverkarna får plötsligt bråttom att försöka hänga med i svängen.

Undrar om Pågens och Skogaholm funderar eller om de fortfarande tror att det går över om man tittar åt ett annat håll?

Det gick (går?) en fantastisk liten matlagningsserie på svt, "bullar av stål". Otroligt att man lyckats få en hel nation att tro att bröd är vitt och fluffigt. Riktigt bröd är fantastiskt.

Trevligt med kvalitet! Förutom gott bröd slipper man ju som sagt säkerligen en hel mängd mer eller mindre skumma tillsatser oxå, vilket kan kännas väl så viktigt.

Efter att ha läst boken Den hemlige kocken började vi baka det mesta brödet själva, går rätt kvickt och det är inte fel med nybakatdoften hemma. (vi har inget närbeläget stenugnsbageri här i skogen). Nu läser jag Äkta vara och snart blir det till att odla allt själv så man vet vad man stoppar i sig ;-) För det gäller ju verkligen inte bara bröd de här med kvalitet/pris/industrimat osv...

Och lågprisjagandet är ju helt galet. En läsvärd bok kan vara Sjukt billigt. De flesta frågar sig "varför är det så dyrt?" när man istället nog borde ställa sig frågan "hur kan det vara så lågt pris?"

"låt inte snålheten bedra visheten"

/erik

Helt enig. Jag har länge retat mig på namn som "må Bra", "godast", "Hemtrevlig" "Grovgoda" och hvafan skiten kallas. Min fru och jag började tidigt skämtsamt att dikta fram fåniga brödnamn i flummighetens namn, och vad händer -dessa urfåniga benämninger finns nu på hyllorna med precis lika fantasilöst innehål.

Enda positiva man kan säga är at jag efter jag flytade till Sverige började baka bröd själv varje vecka. Nogot jag slutade med efter St. Jacobs öpnade (själv Lundabo). Jag skal kanske i rätvisans namn nämna att bröd i mitt forna hemland Danmark ochså er skit.

Samma sak gäller masser andra produkter: Numera får man röra sin mayonaise själv. -Varför innehåller samtliga Mayonaisefabrikat i Sverige stora mängd socker? Jag gillar socker, men inte i mayonaise. Inte ett enda recept jag set innehåller socker? Internationale märken med mayonaise innehåller i andra land inte socker. Köper man samma här i Sverige finns mängder med socker?!?

Tillbaks till brödet -min granne eksperimenterer numere med surdeg (precis som St. Jacobs) även i Ljusa bröd och resultatet är fantastisk -Brödet verkar tilmed hålla sig färskt lite längre.

Håller med. Ljust bröd (baguettetyp) på surdeg är fantastisk. När barnen var små bakade vi själva allt bröd - 10-12 år av härlig surdegskontinuitet. Men när det började dyka upp riktigt gott bröd i butikerna (Bengtssons ost - som för övrigt på den tiden låg där Stenugnsbageriet ligger nu) tappade vi bort den goda vanan.

Det finns en märklig kvardröjande "lyxstämpel" på socker! När livsmedelsindustrin stämplade "Lyx" på förpackningen innebar det ofta ingenting annat att man hade hällt i en påse socker! För den paranoide måste det ha verkat som en sammansvärjning för att omvandla Sverige till en nation av smällfeta lättlurade diabetiker. Som tur är lyckades inte den kuppen (det blev istället Mexico som trillade dit).

Och dessa lättprodukter! Alla som höll ögonen öppna åtminstone upp i högstadiet, vet att fett och vatten inte låter sig blandas. Ändå säljs massor av lättprodukter (produkter är en passande benämning för mat är det knappast) där industrin ogenerat gör just det. Varför frågar sig inte fler hur den trollkonsten går till - vilka kemikalier som behövs för att lura naturen (och kunderna) och vilka giftiga lösningmedel som används för att tvätta rent häxbrygden för att inte lukt och smak skall avslöja för mycket?

Fantastiskt att se ett inlägg om bra bröd på din sida Björn. Kajak och bröd är mina största intressen! För mig blev Jan Hedhs bok, Bröd en stor inspiration för mig för att börja baka med surdeg. Det finns ett bröd som heter Baselbröd i den boken som smakar helt makalöst.

Ät lite av varje... Jag tror faktiskt att överdriven konsumtion av frukt kan vara dåligt också, men rent generellt så äter nog svenskarna för lite frukt.

Förmodligen kan även naturligt socker göra oss feta... även om det inte är några kemikalier i blandade.

Jag tror inte man bör äta riktigt lika mycket frukt som livsmedelsverket rekommenderar... men som sagt i rätt mängder kan nog frukt vara jättebra.

Men då måste jag också säga att jag är Grönsaksodlare/Frukt/Krav osv...

Informationen man läser i tidningar motstrider varandra, det tyder på att vi inte har 100% koll... inte ens livsmedelsverket.

Här kommer mer fackta, precis nu har jag tjänat 80 kr utan att staten fått ett öre haha

hur då jo jag har backat 8 hålkakor som här i Västervik kostar 13,50 st jag bakar dom för 3,50 st sen barkar jag mina egna limpor på varje limpa tjänar ja 24,00 kr dom kostar här 30,00 kr jag bakar dom för 6,00 kr bullar som kostar 6-7 kr i handeln bakar ja för 1,90 st slå ut det här på en fam på fyra till fem personer så blir det tusentals kronor på ett år tänk Björn vad ritningar o kanoter ja kan köpa o bygga från dej, så du med tjänar på mitt baka haha, jo en sak till det smakar underbart gott med mmmmmmm

MVH Stefan

Mht. Lyx så havde Ag Favör av misstak fåt hem "Gourmet" creme fraiche från franska yoplait med en fettprocent på över 40 -vilken underbar cremefraiche! Sen har skånemejerier ochså en cremefraiche serie med benämningen "gourmet", här innebär det bara att den har en fettprocent på 14 eller så och en mängd smaktillsatser som "franska örter" "kreolsk mix" osv. FY! -När blev lyx = fler tillsatser och mindre produkt? Det er ret illa ställt bland mejeriprodukter med. Jag blev förvånad förste gången jag hörde någon fråga efter smöret och burken med "Lätta" skickades över bordet...-trodde at benämningen "smör" var skyddad!

Själv är jag mycket för konserveringsmetoden frysen. Så snart brödet svalnat slukas det av frysen för att sedan portioneras ut genom micron precis innan förtäring.

Är det en vanlig metod för att förlänga bäst-före på det hembakta? Eller är det "fusk"? =) Fryst bröd verkar inte vara så vanligt i affären.

Sen mitten av 80-talet har jag stått för allt matbrödsbakning hemma. När barnen var i tonåren och hemma hände det sig ganska ofta att de ordnade macka-partyn så då blev det till att baka minst en gång i veckan. 4 stora bröd varje gång för att slippa mjölrester i skåpet. I mjölet finns surdegskultur och hittills har det inte möglat en enda gång.

Recept (som behöver en liten uppdatering ser jag nu) finns här http://www.kayaker.se/Bread.htm

Numera använder jag rapsolja och valnötter i grunden. Sockret har minskat till hälften, låt det jäsa lite längre istället.

På en brödhylla på Hemköp hittade jag en gång en skylt som sa att brödet, en liten baguette, förutom mjöl, vatten, salt och jäst innehöll "brödförbättrare".

En bagare med nån som helst självaktning och yrkesstolthet som av de fyra första ingredienserna inte kan åstadkomma ett gott, visserligen vitt, bröd borde nog fundera över nån slags omskolning om han/hon måste ta till "brödförbättrare".

Jag blev lite brydd och frågade vad det egentligen var för tillsats som de satt till (det finns en Lindeman om just detta med tillsatser som är väldigt bra) och fick efter många om och men till svar, från bageriets, numera konkat, ägare att det var nånting kemiskt som gjorde att mjölet inte klumpade sig när de gjorde sina kolossala degar. Så till och med i de mest enkla produkter kan de inte hålla sig utan måste blanda i nåt kemiskt.

Vart har bengtssons ost tagit vägen då då? Sådana fantastiska butiker finns det för få av.

Dom visste ju till och med vilken kossa som levererat mjölken till just den osten.

Bengtssons ost har blivit två - ena butiken kombinerad med en trevlig restaurang i lite större lokaler tvärs över gatan och en ost- och brödbutik i saluhallen - och håller fortfarande stilen...

Mina norrländska tunnbröd (har tillverkats sedan ättlingarna var små) går att göra så här:

0,5 l ljummen mjölk

Några nypor socker och salt

Halv jäst (skär diagonalt)

eller torrjäst halva paketet

Brödkryddor till smak

Mät upp i ett halv liters kärl en mix av rågmjöl och vetemjöl, mer vetemjöl än råg eller ta rårsikt. Börja med en liter av mjölet.

Kör i degblandaren 5 min. Degen ska KNAPPT släppa sidorna.

Jäs upp till en timme.

Skär degen i två delar. Rulla ut varje del till något som liknar en baguette. Skär lagom stora bitar i varje baguette.

Mjöla bordet. Ta fram stora stekpannan och sätt den på spisen, vred 4. Tillckärligt het börjar du nu med en naggkavel kavla ut bullen (en i sänder) till det tunnaste du kan. Denna pannkaksliknande historia langar du över till stekpannan. Grädda varje sida ett par minuter, kanske kortare. Se att det blir mörkbruna prickar på varje sida.

Lägg upp på galler, duk över. Kan frysas.

Man smörar litet, lägger på favoritosten el likn, kanske mosad banan och marmelad... rullar ihop och njuter.

Bästa varianten finns i Ångermanland med kornmjöl... Denna doft, denna smak!

Lycka till!

Jag måste göra ett tillägg. Fram till mitten av 1970-talet - vill jag minnas - hade vi ett bageri i Kivik längst ner på Moriabacken. Det bröd som gjordes där - kavringarna t ex, var någonting alldeles fantastiskt! Bakverken inte att förglömma. En ilandfluten bagare (sedan länge tidigare sjöman) hade stått för rulljangsen varje år, ett rent geni när det gällde bröd.

En dag när jag kom dit stod ägaren förgråten bakom disken. Jag såg det inte först, men när jag lyfte huvudet och frågade efter kavringen sa hon med bruten röst: "han är död!" Jag stod alldeles lamslagen men fick veta att han inte kommit till sitt arbetspass och ägaren åkte hem till honom (han levde ensam) och där satt han död.

Ägarinnan grät ännu mer obehärskat vid slutorden: "Och alla recept hade han i huvudet!"

Idag har vi Mellbybagaren här i Södra Mellby några fotsteg från den plats där jag nu sitter och skriver. Kavringen där har ett recept från 1860-talet då den nya kyrkan byggdes...Femte generationen bagare i samma släkt fortsätter den goda gärningen.

Ett boktips: "Levande bröd" av Edward Espe Brown. Herr Brown var (eller kanske är?) amerikansk buddistmunk och kock på Tassajara Zen Mountain Center i Kalifornien, när boken gavs ut 1976. Boken är praktisk matfilosofi och inställning till naturlig mat snarare än fasta recept - den handlar mer om hur man hanterar råvaror och deg än om mått och mängder. Den var angelägen på sjuttiotalet och är det i ännu högre grad nu.

Jag kan inte visa omslaget, eftersom boken just nu är utlånad till en dotter.

Edward Espe Brown skrev också en "kokbok" som på svenska hette "Levande mat" och på samma sätt handlar om respekt för naturliga råvaror och enkelhet. Vegetarisk såklart - Brown är ju zenbuddist...

Från bröd till linolja... Björn, du är ju vårt levande uppslagslexikon på denna site och här är min fråga: jag har en massa RÅ linolja och jag vet ju att den torkar attans långsamt. Frågan är hur LÅNGSAMT den oxiderar (gör den det förresten i motsats till kokt linolja?) jämfört med kokt? Om man först lägger kokt linolja och sedan vidare lager med rå, skulle det torka snabbare? Eller ska jag hålla mig till kokt linolja - ELLER värma den råa linoljan eller blanda i sickativ? Det gäller det som ska läggas på duken. O s a!

Från linolja till bröd: jag har några gånger gjort Camilla Plums (denna härliga danska som snörvlar och torkar sig om näsan hela tiden) nix-pille-bröd. Vansinnigt enkelt att göra, stora blåsor och hål i färdiga brödet. En amerikansk idé från början. Slå in Camilla Plum och se hennes recept.

Men Björn, linoljan, linoljan!

På Bokbörsen finns Browns "Levande bröd" för 70 kr. Tyvärr har jag aldrig haft den i antikvariatet.

Rå linolja oxiderar på fem till sex veckor. Det går inte snabbare om du bottnar med kokt.

Kokt linolja (egentligen polymeriserad till längre molekylkedjor - genom värme och/eller kemiska tillsatser som sickativ) oxiderar på ett par dagar.

Rå linolja tränger bättre in i träet - så bra att den inte lämnar något ytskikt, vilket gör den rätt oanvändbar för ditt ändamål. Kokt linolja skyddar på djupet samtidigt som den ger ett tåligt ytskikt. Standolja till sist (den mest högpolymeriserade formen) ger bara yta och används därför för tillverkning av blank linoljefärg.

Du kan värma din råa linolja (150-200 grader!) eller tillsätta sickativ (ingen aning om mängd eller proportioner) med det är nog enklare att använda kokt linolja – lite om linolja mm

Tack! Det blir en räd till handlaren i Kivik...

Björns ande vilar över våra funderingar... Sist undrade jag ju om linoljan. Jag hade absolut för mig att jag hade en dunk om ca 4 liter stående någonstans. Jag hittade en plastflaska med en halvliter... Sen såg jag dunkarna med rå linolja... Ja, ni har ju sett mina funderingar.

Men bara genom sitt sätt att skriva förmår Björn att förvandla rå linolja till kokt! Det är sant, för när jag stod och sträckte duken på mitt bygge såg jag det. På den där belamrade hyllan med saker jag aldrig får någon ordning på. Jo - ca fyra, kanske fem liter kokt linolja i en dunk!

Tack Björn för att du öppnade mina ögon!

Levande bröd

http://www.bokpunkten.com/media/bakning041.jpg

http://www.bokpunkten.com/sv/dept_374.html

"Beskrivning:

Levande bröd, bakat på ursprungligt sätt.

Gott och näringsriktigt bröd, fritt från konstgjorda tillsatser. Levande bröd bakas på mjöl där sädeskornets alla beståndsdelar finns med - grodden är särskilt viktig.

Författaren lär dig att ställa stora krav på råvarorna, men menar att i rätt sammanhang kan en grötrest vara lika användbar som en skopa nymalt fullkornsmjöl.

Här finns recept på både basbröd, som tibetanskt kornbröd - "Egentligen det enda bröd man behöver kunna baka" - och på mer lättsinniga bakverk."

Tack för tipset Ola! "Levande bröd" för 80:-, vilket fynd - jag trodde sådana böcker var utgångna och glömda...

En tanke bara...

hur länge gäller upphovsrätten för en bok från 1976 ?

Jag kan inte turerna - det händer för mycket bakom dimridåerna i Bryssel och Stockholm, och jag är inte helt uppdaterad. Men jag tror det är ungefär så här (kanske någon sakkunnig kan fylla i?):

Upphovsrätten är en sak - den gäller författaren/fotografen/illustratören och gäller i 50 år efter deras död (beslut om förlängning bollas just nu runt bland illusionisterna i Bryssel - upphovsrättsmånglarna ville ha 95 men fick i första instansen nöja sig med 70 - men återkommer säkert med sitt vanliga brysseltrix: att få frågan omvandlad till en s k A-punkt, dvs en lågprioriterad fråga som inte behöver förhandlas, utan kan trixas igenom i en bisats i något beslut i till exempel ministerrådet för fiske- och jordbruksfrågor, där kunskapen om upphovsrättsfrågor är för låg för att varningsklockan skall ringa: http://christianengstrom.wordpress.com/2009/05/05/alliansens-falskspel-om-telekompaketet/).

Det andra är den ekonomiska utgivningsrätten till materialet, som förlaget genom avtal med upphovsmännen övertagit, och den gäller utan tidsgräns så länge de utnyttjar den. Har de inte inom ett visst antal år (två?) givit ut boken eller ett nytryck om den är slutsåld, anses rätten återgå till upphovsmännen som då kan använda den efter eget gottfinnande: hos ett annat förlag, i eget förlag genom t ex print-on-demand eller liknande.

Hmm...

Det är intressant att se hur flera olika intressen ofta sammanfaller och egentligen är jag inte särskilt förvånad över att se ett inlägg om bröd på den här sidan! Gott bröd och kajaker har kanske rätt mycket gemensamt. Kan det vara en gemensam nämnare i oss som tar sig uttryck i sökandet/samlandet av skönhet, kvalitet och upplevelser? Samma egenskap som gör att vi strävar efter att förfina och nå lägre. Oavsett om det är ett surdegsbröd med ett än mer fulländat inkrom och en fin skorpa eller en kajak som låter paddlaren samverka ännu bättre med elementen.

Jag är övertygad om att några av er redan är bekanta med följande blog men för någon kanske det kan vara en källa till inspiration. En blog om brödbak!

http://paindemartin.blogspot.com/

Skriv en kommentar