Visa varukorgen
Design & Illustration

Om räddningsmetoder

Kapsejsar kan man göra om man är ute i lite besvärligare förhållanden än man egentligen är redo för – oavsett om det är nästan stiltje för en nybörjare eller grov brytande sjö för en van paddlare. Den räddningsmetod man väljer måste utföras i de förhållanden som orsakat kapsejsningen och när räddningen är klar sittar man kvar i samma predikament – förmodligen blöt, trött, lite skärrad och med lite vatten i kajaken. Nedan finns råd om hur man kan hantera en kapsejsning, hur man tar sig upp i kajaken, flottörräddning och kamraträddningar, om hur man tömmer en kajak, om bogsering och nödtransporter (se även säkerhet under långtur).

Människor drunknar inte för att de ramlar i vattnet, utan för att de stannar kvar där.

Alla som paddlar bör ha provat en wet exit (lossa kapellet och krypa ur sittbrunnen) för att veta hur det känns och inte riskera att gripas av panik vid en överraskande kapsejsning. Men sedan gäller det att komma förbi det stadiet – för en wet exit förvandlar en tämligen trivial händelse till en potentiell olyckshändelse. Den gör det nödvändigt att ta sig upp i kajaken igen, att tömma ut hundratals liter vatten och innebär att den drabbade är dyblöt och trött efteråt.

Träna kamraträddningar, ensamuppstigningar med och utan hjälpmedel och tömning av kajak – Träna räddning, men börja också utforska andra alternativmen börja också utforska andra alternativ. Sitt kvar i sittbrunnen, dra dig med några simtag upp till ytan för en nypa luft i väntan på att kompisen kommer fram och hjälper dig eller ta några simtag för att nå kajkanten om du råkar vara nära.

Har du ett fungerande högt stöd, kan du flyta med hjälp av paddeln tills kompisen kommer och hjälper till – eller dra dig upp från det höga stödet (vilket i praktiken blir en roll, även om det kallas högt stöd). Kanske kan du dra dig upp med hjälp av en flottör – i handen eller påträdd på paddeln. Går det stora vågor – lägg ut paddelbladet i lovart (vindsidan) så kommer nästa våg kanske att rolla upp dig oavsett om du vet hur man gör eller inte. Men framför allt – lär dig rolla. En wet exit, tanklöst exekverad med stor brådska, behöver inte och bör inte vara det enda alternativet.

Men för att börja från början…

1. Om du kantrar

Ta det lugnt – du har gott om tid – kantringen är ett faktum och ingen panik i världen kan göra den ogjord. Tvärtom blir allt mycket lättare om du agerar lugnt och metodiskt.

  • Försök hänga kvar i kajaken tills den stannar upp och ner. Om du drar dig ur i ytan medan ännu kajaken roterar finns risk att du klämmer benen mot sittbrunnssargen och får sparka dig loss.
  • Sätt paddeln under armen så du vet var du har den.
  • Ta loss kapellet (för händerna längs sargen framåt tills du hittar stroppen, drag framåt uppåt). Var noga med att det är lossat även i bakkanten så att det inte hänger upp sig när du skall dra dig ur.
  • Sätt händerna vid akterkanten av sargen och tryck dig ur sittbrunnen med raka avslappnade ben. Du kommer upp till ytan med en kullerbytta framåt.
  • Går det sjögång och blåser bör du försöka komma upp i lovart om kajaken så att den inte surfar på dig i en vågfront.
  • Ta tag i kajaken innan den blåser iväg (i hård vind driver kajaken fortare än du kan simma). Är du på djupt vatten och sjögången är måttlig, vänd kajaken rätt. Befinner du dig i bränning eller orolig sjö nära land och har en kajak utan skott, låt kajaken ligga med botten upp och simma in till land med den. Upp och ner flyter den på den instängda luften men rättvänd fylls den snabbt av brytande sjö. Se till att du har kajaken framför dig så du inte får den i huvudet om den börjar surfa.
  • Ta tag i paddel och eventuellt annat som ramlat ur.
  • Bedömer du att du kan ta dig upp i kajaken så gör det. Vänta annars på hjälp eller simma in till land med kajaken.

2. Ta dig upp i kajaken

Med stor sittbrunn och i lugnt väder kan även en ensam paddlare relativt lätt ta sig upp i kajaken igen med någon av de beprövade metoder som utvecklats. I mindre gynnsamma förhållanden kan hjälpmedel som flottör behövas och är det riktigt besvärligt fungerar bara re-entry och roll.

De nedan beskrivna metoderna är relativt lätta att lära sig och fungerar bra i de flesta kajaker och i gynnsamma förhållanden. I kajaker med liten sittbrunn, liksom i besvärliga väderförhållanden, blir det inte lika lätt. För de flesta blir då flottör, hjälp av andra eller re-entry (innebär att du sätter dig i den upp och nervända kajaken under vattnet och rollar upp) de enda fungerande möjligheterna.

klättra upp

Metod 1:

  • Ta tag med båda händerna i sittbrunnssargen. Håll paddeln vid den bakre, bortre kanten.
  • Simma upp med benen till ytan och häv dig upp över sittbrunnen med hjälp av en kraftig benspark, så långt att du har jämvikt.
  • Sträck armarna och vrid kroppen så att du kan få ner ändan på sitsen.
  • Lägg ut paddeln som stöd och lyft in benen.

Här finns en kort videosnutt som visar hur…

Metod 2:

  • Lägg dig grensle över kajakens akterdäck med benen ut i vattnet för stabilitet.
  • Dra dig framåt mot sittbrunnen tills du kan resa dig upp med ändan på sitsen
  • Lägg ut paddeln som stöd och lyft in benen.

3. Flottörräddning

Med en flottör (t.ex. ett hoprullat liggunderlag eller en köpt uppblåsbar) på ena paddelbladet och det andra instucket under däckslinorna på akterdäck, blir kajaken stabil nog för iklättring och länspumpning även i ganska grov sjögång.

Har du bra balans kan det räcka med att hålla paddeln på plats vid aktersargen med en hand runt skaft och sarg. Då slipper du problemet med att ta loss paddeln bakom ryggen efteråt.

För att komma upp i en kajak med liten sittbrunn drar du dig upp på akterdäcket, bakom paddelskaftet. Vänd ansiktet mot aktern, stick ner fötterna i sittbrunnen och åla föröver tills du har ändan över sitsen.

flottörräddning

Använder du grönlandspaddel är flottören inte lika viktig - dels har paddeln rätt bra flytkraft i sig, och dels hamnar bladet på rätt håll för att stabilisera kajaken under den tid det tar att klättra upp. Så här kan det se ut - Rune Eurenius visar.

Stigbygel?

Då och då dyker stigbygeln upp i räddningsdebatten (en stigbygel är en enkel "repstege", en slinga som läggs runt sargen och hänger ner i lagom klivhöjd). Jag har aldrig funnit att en sådan innebär några fördelar alls i det här sammanhanget. För det första hamnar man i ett rätt besvärligt läge med foten in under kajaken när man belastar slingan och det krävs styrka för att från den positionen komma upp på däck. För det andra får man tyngdpunkten rätt högt när man står i en repslinga jämfört med om man "simmar" in på däck med ena benet på paddelskaftet. Dessutom finns alltid en trasselrisk med linor - särskilt om de är hopknutna till slingor. Att halka in med benet i slingan medan kajaken studsar runt i vågor gör nog inte räddningen lättare. Men som med alla räddningsmetoder - Prova först och döm sedan!

4. Kamraträddning

Paddlar man i grupp är en pålitlig kamraträddning det snabbaste och säkraste sättet att komma upp i kajaken. Enklast är att en kamrat håller med båda händerna i din sittbrunnssarg medan du tar dig upp på samma sätt som beskrivet ovan. Paddlarna kan då ligga mellan kajakerna. Metoden går dock bara att använda i lugnt väder och i kajak med stor sittbrunnsöppning. Bättre och säkrare är de metoder som beskrivs nedan:

När du kapsejsat…

  • Uppmärksamma dina paddelkollegor på situationen – bäst genom att klämma fast paddeln under armen, luta dig framåt och banka hårt några gånger på kajakens botten. Det lågfrekventa dunkandet bär mycket längre än visselsignaler eller rop – framför allt mot vinden.
  • Ta loss kapellet - dra stroppen framåt/uppåt eller om stroppen saknas, ta tag i kapellet vid sidan om sittbrunnen. För in händerna under kapellet och lossa det runt om.
  • Tryck dig ur kajaken med raka ben och händerna vid sargen strax bakom höfterna. Gör en framlängeskullerbytta och kom upp vid sidan av kajaken. Tag direkt fatt i kajaken – kommer den bara en halvmeter från dig får du aldrig tag i den om det blåser.
  • Vänd kajaken rätt och dra dig fram till fören och håll i det förliga däcksbeslaget.

Sedan är det dags för räddarens insats:

  • Paddla in mot den kapsejsade i liten vinkel så att du inte riskerar att skada kajaker eller den simmande.
  • Ta tag i fören på den kapsejsade kajaken och lägg paddlarna framför dig i sittbrunnen. Simmaren kan nu hålla i dina däckslinor.
  • Töm kajaken. Vrid kajakerna så att de ligger som ett “T”. Drag upp stäven på den vattenfyllda kajaken på ditt däck framför sittbrunnen, vrid den upp och ner så att vattnet rinner ut.
  • Skjut ner kajaken i vattnet igen och vrid den så att den ligger skavföttes (med förskeppen åt motsatta håll) med din. Tag ett stadigt tag i kajaken – sittbrunnssarg eller däckslinor – och släpp inte förrän hela räddningar är över.

Det finns sedan några olika sätt att komma upp i kajaken:

Kamraträddning mellan kajakerna:

  • kamraträddningSimmaren tar tag i däckslinorna på båda kajakerna, lägger in benen i sin sittbrunn och ålar in på plats.
  • Lättast går det om han/hon håller huvud och axlar lågt i början av manöverna och sedan drar ihop kajakerna under sig när det är dags att glida på plats.
  • Simmaren sätter därefter på kapellet, pumpar ut eventuellt vatten och får sin paddel.
  • När räddaren kollat att allt är OK delar han på kajakerna i längsled.

Fördelarna här är att det går ganska snabbt, kajaker och simmare är på rätt plats från början och kommer upp i rätt position utan att behöva vrida kroppen. Vidare har räddaren ögonkontakt med den räddade under hela manövern. Tyngdpunkten är mycket låg och det fungerar även i grov sjögång. Personer med liten armstyrka tycker ibland att det är svårt att få upp överkroppen ur vattnet.

En annan metod är att klättra upp över räddarens kajak, så här…

  • Simma upp med benen i ytan, simma och dra dig upp på kamratens däck framför sittbrunnen och åla fram på hans fördäck.
  • Åla med benen före ner i din egen sittbrunn. När du har ändan över sitsen vrider du dig ner på plats.

Den här metoden fungerar på både små och stora sittbrunnsöppningar och i grov sjö eftersom tyngden hela tiden ligger på den kajak som har kapellet på plats och inte kan vattenfyllas. Dessutom ligger tyngdpunkten hela tiden lågt nere vid däcket och äventyrar inte stabiliteten. Vid behov kan kamraten med ett tag i byxlinningen hjälpa dig upp om du är trött, frusen eller skadad. Räddaren kan också luta sin egen kajak utåt för att underlätta för simmaren att ta sig upp. I riktigt trånga eskimåsittbrunnan kan det vara svårt att få plats att vrida kroppen till rätt läge.

En tredje metod är att klättra upp det egna akterdäcket, så här…

  • Simma upp med benen i ytan, och dra dig upp på ditt eget däck med ansiktet akteröver.
  • Åla ner med benen före i sittbrunnen. När du har ändan över sitsen vrider du dig ner på plats.

Även den här metoden fungerar med alla typer av sittbrunn (i riktigt trånga eskimåsittbrunnar kan det vara svårt att få plats att vrida kroppen till rätt läge). Bra för de som inte trivs med tanken att ha en rädd och blöt simmare på sitt eget fördäck.

kamraträddning

En fjärde metod är att vrida sig upp med benen

  • Simma upp med benen i ytan, riktade föröver.
  • Lägg upp det ben som är längst ifrån kajaken i sittbrunnen, vrid dig upp på akterdäck, lyft in även det andra benet i sittbrunnen och åla baklänges ner på plats.

Precis som förra varianten fungerar även den här metoden i alla typer av sittbrunnar - kanske den som passar bäst för de flesta tillfällen.

…snabbvarianten:

assisterad re-entryEn femte och mycket användbar metod är assisterad re-entry. Det innebär att räddaren reser kajaken på kant och simmaren drar sig in i sittbrunnen med fötterna före, tar tag i sittbrunnskanten och lutar sig framåt, varefter räddaren drar kajaken rätt. Mycket snabbt och enkelt men med nackdelen att kajaken behöver pumpas torr efteråt.

Alla metoderna har sina fördelar - prova och använd den som känns bäst.

6. Tömma kajak

En olastad kajak med skott och luckor töms lätt genom att med kajaken rättvänd dra upp förskeppet framför sittbrunnen och vända kajaken upp och ner. Normalt räcker det för att sittbrunnen skall hamna över vattenytan. På kajaken med låga stävar kan man ibland behöva lyfta någon decimeter för att få ut det sista.

Är kajaken långfärdslastad är det tungt att dra upp förskeppet. Då kan det vara lättare att ha kajaken upp och ner från början och be simmaren tynga ner akterskeppet. Ta även vågorna till hjälp genom att dra i rätt ögonblick.

En skottlös kajak är betydligt svårare. Är den olastad och vattenfylld är det bäst att den kapsejsade själv tömmer (inte bara som straff för att han använder en skottlös kajak till havs). Utgångsläget är att räddaren placerar sin kajak mellan den kapsejsade och den vattenfyllda kajaken. Simmaren sträcker sig upp över räddarens kajak och tar tag i den bortre sittbrunnssargkanten på sin egen kajak samtidigt som räddaren lutar sin kajak mot den vattenfyllda kajaken. Simmaren sätter armbågarna mot relingskanten på räddarens kajak och reser sakta underarmarna tills kajaken står på sidan i vattnet. Därefter lutar räddaren långsamt över sin kajak åt andra hållet så att den andra kajaken lyfts så långt att den undre sittbrunnskanten är i vattenytan. Hela momentet skall gå så långsamt att vattnet hinner rinna undan. bara kajakens egen vikt skall lyftas. Det är viktigt att kajaken balanserar rätt – annars rinner vattnet ner i någon av stävarna när kajaken tippar. När undre sargkanten är i vattenytan går det inte att tömma mer och kajaken släpps ner på rätt köl.

En alternativ metod är denna: Räddaren vänder den vattenfyllda kajaken upp och ner och drar (helst med hjälp av simmaren) upp den framför sittbrunnen tills den balanserar. Genom att omväxlande trycka ner för och akter töms kajaken. Metoden innebär stor risk för skador på däck och sittbrunnssarg. Två kajaker i bredd kan underlätta manövern väsentligt.

tömma kajak

Ytterligare en variant är att lägga tre paddlar mellan två kajaker och och dra upp den vattenfyllda kajaken upp och ner på paddlarna. Simmaren kan sedan med stöd i räddarens för- eller akterstäv omväxlande höja och sänka stäven på sin egen kajak tills den är tom. Även här är risken för skador på paddlar och kajaker ganska stor.

Det sista vattnet kan pumpas eller ösas ut när simmaren är tillbaka i sittbrunnen (det går naturligtvis också att pumpa ut allt vatten, men det tar så lång tid att det bara fungerar när det är rejält varmt i vattnet eller om den kapsejsade under tiden kan ligga på däcken på några kajaker som bildat flotte).

En pump är att föredra framför ett öskar – pumpen går att använda med kapellet på plats och fungerar därför även i sjögång.

För alla kamraträddningar gäller att räddaren agerar lugnt, ger bestämda direktiv och uppmuntrar den kapsejsade – speciellt viktigt om den kapsejsade visar tecken på panik eller irrationellt handlande.

Oavsett räddningsmetod släpper inte räddaren den kapsejsade kajaken förrän den är tömd, kapellet på plats och paddlaren har paddeln redo.

Var observant på tecken till chock som kan innebära att paddlaren inte klarar sig på egen hand hem eller in till land.

7. Bogsering

En skadad eller utmattad paddlare kan bogseras till land eller till lä. Bogserlinan kan fästas i främre bärhandtaget eller stävlinan på den bogserade kajaken. Bästa fästpunkten för bogseraren är runt midjan i ett bälte med snabbutlösning och en bit gummilina för ryckutjämning. Fäst inte en bogserlina i aktern på den bogserande kajaken - det går inte att lossa linan i en nödsituation och det är omöjligt att styra om det blåser.

Bogserlinans längd får anpassas efter förhållandena. En kort lina (där den bogserade kajaken ligger med fören strax bakom akterstäven) är normalt att föredra, eftersom det minskar risken att den bogserade kajaken skär ut åt sidan. Nerfälld skädda underlättar.

I medsjö bör linan vara så lång att båda kajakerna ligger i samma fas i vågorna, annars blir bogseringen ryckig.

I strömmande vatten kan det vara en fördel att korta linan så mycket att den bogserade kajakens förskepp är strax bakom sittbrunnen på bogseraren. Detsamma gäller om den bogserade kajaken har underliggande roder.

Har den bogserade svårt att hålla balansen kan en mycket kort lina – 60-70 cm (s.k. cowtail) – fungera bra. Den bogserade håller då i akterstäven på den bogserande kajaken. Alternativt kan en annan paddlare ligga jämsides och hålla i sittbrunnssargen. Vid längre bogseringar får man då turas man om att dra.

En mycket kort snabb bogserhjälp kan klaras utan lina genom att den som behöver hjälp håller i stäven på den påskjutande kajaken.

Om någon kapsejsar nära klippor eller i en farled kan snabb bogsering ske genom att den kapsejsade själv agerar bogserlina – med en hand i akterbeslaget på räddarens kajak och den andra i stäven på sin egen (men det är i praktiken omöjligt att styra ett sådant ekipage).

bogsering

Bogsera mera!

Bogsering är mycket användbart även i andra sammanhang än rena nödsituationer. Bogserhjälp i motvind eller besvärliga förhållanden kan förhindra att en svag paddlare sliter ut sig och därmed äventyrar den fortsatta turen. En stunds bogserhjälp kan också bidra till att utjämna skillnaderna i styrka och kondition i en heterogen grupp. Ibland måste en räddning börja med en kort bogsering för att komma fri från klippor, farled eller annat. I hög sjö kanske en bogserlina måste kopplas för att hålla stäven mot vinden under en räddningsoperation. Med tanke på detta är det bra att ha tränat bogsering i förväg - både att bogsera och att bli bogserad.

8. Nödtransport

Om allt annat slår fel, återstår kanske bara att få den kapsejsade iland på snabbaste sätt. Det kan också hända att man hittar en uttröttad simmare eller vindsurfare som längtar efgter fast mark under fötterna.

Bäst är då om badaren kan ligga på magen på akterdäcket på räddarens kajak. Detta förutsätter stadig kajak, lågt akterdäck och paddelvana – träna först under lugna förhållanden. Balansen kan förbättras något om den skadade håller benen i vattnet på ömse sidor om kajaken, men det bromsar också.

nödtransport

För kortare sträckor i lugnt väder kan den skadade slå armarna och benen om fördäcket på räddarens kajak men bromseffekten blir mycket stor. Risken att tappa taget kan minskas om man trär tröjan eller flytvästen över fören på räddarens kajak. Att bogsera en nödställd i aktra stävhandtaget är däremot nästan omöjligt på grund av svårigheten att styra ekipaget.

Kommentarer

Har aldrig själv prövat flottörräddning, men det verkar inte så enkelt som det låter: http://www.youtube.com/watch?v=ewQdgZ2tg-Y ;-)

Nej, ingen räddningsmetod är så säker att den funkar om man gör det mesta fel.

Men stilla vatten nära land, en bred och stabil rekreationskajak, flottör på paddeln och fortfarande kvar i vattnet när kamerabatterierna tar slut - det måste vara det ultimata stolpskottet...

Trevlig film faktiskt, fick ett gott skratt. Synd att han skulle stressa så mycket, annars hade han nog fixat det. Hoppas bara att han inte slutade efter detta för jag känner helt klart igen mig. Alla är vi barn i början speciellt vi som inte började som barn ;)

Jag började paddla kajak förra sommaren. Jag kollade på nätet olika räddningar för fattar ju att det kan behövas någon gång. Jag gav mig fan på att jag skulle ta mig upp med flottör eftersom jag vill kunna paddla ensam. Det var ju därför jag ville börja med kajak istället för canadensare. Jag knäckte nedersta revbenet på kuppen haha men upp kom jag. Men det var lugn sjö så får nog fortsätta träna med lite mer vågor.

Skriv en kommentar