Visa varukorgen
Design & Illustration

Vind och vindens verkningar

light wind in Salviken

Vinden är ofta det största problemet för paddlare. Läs om vindhastighet, vindtryck, om vindens verkningar och om land- och sjöbris.

Vindhastighet

Vindhastighet mäts i meter per sekund (internationellt ofta i knop, eller i äldre litteratur i beaufort: 1 m/s är knappt 2 knop). En meteorolog som talar om vindhastighet menar medelvinden på 10 meters höjd i fri luft. Det har viss betydelse för kanotisten. Vid havsytan har vinden på grund av friktion tappat i storleksordningen en tredjedel av sin hastighet. Har vinden passerat över ett lågt landparti med vegetation har hastigheten minskat ytterligare. Det innebär att en rapporterad kuling på 14 m/s kanske bara är en frisk bris på 7 m/s där du tänker paddla.

Men å andra sidan kan en hög bergknalle på sin läsida orsaka fallvindar med högre styrka än medelvinden. Likaså kan vinden i ett smalt sund eller runt en hög udde vara förvånansvärt kraftig.

I fjordlandskap uppstår ibland mycket hårda fallvindar när kall luft från bergstopparna med mycket hög hastighet faller ner i dalen. I bergiga områden (t ex norska fjordar, Kapstaden m fl) kan sådana vindar (katabatiska vindar) komma mycket plötsligt under soliga dagar och tillfälligt nå stormstyrka. De kan blåsa paddeln ur händerna och kapsejsa en hel grupp. Svart vatten och vita gäss som snabbt närmar sig är en ofelbar varning.

Vind över öppet hav är ofta jämn och pålitlig. Över land kan den bli ojämn och byig till styrka och riktning. Ute på vattnet är därför pålandsvind mera pålitlig än frånlandsvind.

När det gäller paddling i motvind brukar man räkna med att ca 17-18 m/s är gränsen för starka och tekniskt kompetenta paddlare – Blåser det mer än så åker man baklänges hur mycket man än tar iblåser det mer än så åker man baklänges hur mycket man än tar i. Mytomanvarning alltså för kaxiga paddlare som berättar om ”den gången de kämpade sig fram sakta men säkert mot 25 m/s”.

Vindbyar är korta vindstötar som ofta förekommer under dagar med snabbt växande stackmoln, i samband med skurar och kring djupa lågtryck.

Vindtryck

Kraften i vinden är proportionell mot kvadraten på vindhastigheten. Det innebär att vindtrycket blir 4 gånger större om vindstyrkan fördubblas.

Ett exempel: Du paddlar med 7 km/t (ca 2 m/s) i en 4 m/s medvind. Då känner du i ryggen en lätt bris på 2 m/s (4-2).

När du sedan vänder och håller samma fart mot vinden får du plötsligt 6 m/s vind i ansiktet (4+2)

Med tredubbla vindhastigheten blir vindpressen 9 gånger större och du får kämpa dig fram mot en frisk bris och undrar förmodligen var vinden kom från så plötsligt.

Den här skillnaden syns också i segelbåtar – kryssande besättningar har heltäckande vindtäta kläder medan beättningarna i mötande båtar som länsar sitter i shorts och njuter av solen. 

Testa att paddla i motvind innan du lockas iväg för långt hemifrån med härlig vind i ryggen.

Vind- och vågtabell

För öppet hav och djupt vatten brukar denna tabell användas för att visa sammanhangen. De riktigt stora våghöjderna får vi aldrig uppleva vid svenska kuster – de kräver betydligt större fria vattenytor för att utvecklas.

Vindhastighet m/sTill landsTill sjössVindens verkningar på landVindens verkningar till sjössSannolik våghöjd i meter på öppet hav
0 - 0,2 Lugnt Stiltje Rök stiger nästan rakt upp Spegelblankt -
0,3 - 1,5 Svag vind Nära stiltje Märkbar för känseln fiskfjällsliknande krusningar 0,1
1,6 - 3,3 Svag vind Lätt bris Lyfter en vimpel, blad i rörelse Korta utpräglade småvågor 0,2
3,4 - 5,4 Måttlig vind God bris Sträcker en vimpel, blad i rörelse Vågkammarna börjar brytas, glasaktigt skum 0,6
5,5 - 7,9 Måttlig vind Frisk bris Sträcker en flagga, kvistar i rörelse Längre vågor, vita skumkammar, delvis med kortvarigt brus 1,0
8,0 - 10,7 Frisk vind Styv bris Mindre lövträd börjar svaja, skumkammar på insjöar Långa vågor med utpräglade skumkammar, sjön bryter med ihållande brus 1,8
10,8 - 13,8 Frisk vind Hård bris Stora grenar i rörelse, telefontrådar viner Större vågberg, utbredda skumkammar, dovt brus 2,8
13,9 - 17,1 Hård vind Styv kuling Hela träd svajar, man går inte obehindrat mot vinden Sjön tornar upp sig brytande, skumstrimmor i vindriktningen, brottsjöar hörs långt 4,0
17,2 - 20,7 Hård vind Hård kuling Kvistar bryts, besvärligt att gå ute Vågbergens längd och höjd betydande, sjön börjar dåna 5,5
20,8 - 24,4   Halv storm     7
24,5 - 28,4   Storm     9
28,5 - 36,9   Svår storm     11,5
37,0 -   Orkan     14

Decimalerna i siffervärdena för vindhastigheten beror på att skalan är en översättning från en vindstyrkeskala som bygger på segelföringen hos ett fullriggat örlogsfartyg vid bidevindssegling och som konstruerades av den engelske amiralen Beaufort 1806. Hans skala fick 13 nivåer där 0-4 handlar om den fart som fartyget kan förväntas nå med alla segel satta, 5-9 om den segelsättning som krävs för att behålla manöverförmågan i en stridssituation och 10-12 om hur fartyget skall hanteras för att överleva. Senare tiders meteorologer (the International Meteorological Committee, 1946) har lagt till steg 13-17 för att omfatta även de vindstyrkor som kan uppstå i tropiska orkaner, tornados mm, men de finns normalt inte med när skalan presenteras i populärsammanhang – och de känns inte relevanta på en sida som handlar om paddling – hoppas jag.

En förenklad skala används numera av de flesta meteorologer.

Land- och sjöbris

Till följd av olika uppvärmning av land och hav uppstår under sommarhalvåret en dygnsvind som kallas land- och sjöbris. Solgångsvind sa man förr.

Under dagen blir genom solstrålningen temperaturen över land högre än över havet, den uppvärmda luften stiger och skapar ett undertryck som fylls ut av luft från havet. Nattetid blir det tvärtom – havet håller samma temperatur medan landytorna blir kallare och kyler luften som därför sjunker.

Sjöbrisen börjar på förmiddagen, vid 9-10-tiden och blåser rakt in mot land. Den ökar samtidigt som den sakta vrider medsols på grund av corioliseffekten (jordens rotation), når sitt maximum omkring kl 14-15 och avtar sedan. Framåt kvällen är den närmast nordlig på västkusten, västlig på sydkusten och sydlig på ostkusten. Den dör normalt ut helt i skymningen. Klara dagar med hög dagstemperatur kan sjöbrisen nå 5-10 m/s. Den påverkar ett cirka två mil brett område längs kusten.

Landbrisen är riktad ut mot havet och bildas under natten för att dö ut strax efter gryningen. Den är normalt mycket svagare än sjöbrisen.

Att bedöma vind

Det är svårt att bedöma vindstyrkor. En enkel vindmätare är därför ett utmärkt komplement till långfärdsutrustningen. Fast gamle seglarlegenden Francis Chichester sade – ”Ta för all del inte med någon vindmätare. Den fördärvar bara alla goda historier”.

Man överskattar gärna vindstyrkan i följande situationer:

  • på natten
  • när vind och ström går åt motsatt håll
  • i grov sjö
  • när man paddlar mot vinden
  • när man är trött, frusen och/eller hungrig

Underskattar vindstyrkan gör man inte så ofta, men det kan hända:

  • när man paddlar med vinden
  • när vind och ström går åt samma håll

Kommentarer

Beaufort skalan fel i styrka 11 och 12. Gränsen går vid 32,6 m/s inte 36,9 m/s

Det är inte så enkelt. Tabellen ovan är inte en Beaufortskala utan en svensk vindstyrketabell med svenska beteckningar. Motsvarigheten till Beaufortskalans nivå 10 (24,5-28,4 m/s) kallas storm, 11 (28,5-32,6 m/s) kallas svår storm och 13 (37,0-41,4 m/s), 14 och 15 är orkan (över dem finns numera också 16 och 17). Mellan dem finns nivå 12 (32,7-36,9 m/s) som inte är en egen kategori på svenska utan i vissa sammanhang buntas ihop med svår storm, i andra med orkan - i den litteratur jag har tillgänglig (där somligt har ett antal decennier på nacken) är det förra vanligast.

Gränsen mellan svårt storm och orkan går alltså vid 32,6 eller vid 36,9 beroende på vilken ordning man bekänner sig till.

Kanske någon meteorolog av facket kan reda ut vad som är konsensus inom professionen numera...

Intersant, men på SMHI finner man beaufortskalen i trinn 0-12 (http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=10059&a=29936&l=sv) och samma på prognosen.se (http://www.prognosen.se/vaderskola.php#vindstyrka) eller Nationalencyklopedin

(http://www.ne.se/kort/beaufortskalan)

Som jag nämnde i förra kommentaren finns en tvetydighet. Min meteorologibibel - marinens lärobok i navigation mm - visar följande tabell: http://www.thomassondesign.com/img/beaufort.gif

Det är möjligt att man numera valt att hänföra Beaufort 12 till orkan (kanske är nutidens sjömän inte så tuffa som de var förr ;-), men något sådant beslut har jag inte sett eller hört talas om.

Det kan också vara så att samma tabell kopieras runt från sajt till sajt (syntaxen ser likadan ut) utan att någon kollat.

Det var därför jag efterlyste ett professionellt utlåtande...

Följande svar fick jag från SMHI:

"Hej,

I flertalet länder råder konsensus att orkan/hurricane avser vindhastigheter 64 knop och däröver. Detta motsvarar 32.7 m/s och över (egentligen över 63.5 knop).

I Sverige har begreppet svår storm blivit mer sällsynt.

Med vänliga hälsningar,

Weine Josefsson

Meteorolog/klimatolog

Enheten för information och statistik

SMHI"

Det verkar alltså handla om en förenkling av skalan. Där sjöfarare förr hade behov av att differentiera mellan 13 olika nivåer med individuella namn, tycker meteorologer nu att det räcker med 5 (för sjöfarten) och buntar sålunda ihop nivåerna 1-6 under beteckningen "bris", 7-9 som "kuling", 10-11 som "storm" och allt däröver som "orkan". De två nivåerna 11 och 12 som förr hette "svår storm" delas då upp - 11 förs till storm och 12 till orkan. Därvid kommer den officíella gränsen mellan storm och orkan att bli 32,6 m/s.

Jag tycker den marina och mera kompletta skalan är intressant att visa på sajten, men lägger en länk ovan till SMHI:s förenklade version.

Skriv en kommentar