Visa varukorgen
Design & Illustration

Om sittbrunnars utformning

Ursprungliga kajaker hade oftast ganska stora sittbrunnshål. På Alaskakusten satt man ibland två i kajakerna – en framåtvänd paddlare och en bakåtvänd harpunerare. Kajakerna var stadiga med höga relingar och risken att slå runt var liten. Kapell användes normalt inte och kajakerna rollades inte. De kajakliknande farkoster som småningom dök upp i Nordamerika och Europa inspirerade av John MacGregors Rob Roy hade också stora eller mycket stora sittbrunnshål. Det skulle vara lätt att gå ombord, kajakerna packades från sittbrunnen och de var vanligen riggade för att kunna seglas.

Men på några platser resonerade man annorlunda. Baidarkor vid Berings Sund och de flesta grönländska kajaker hade små trånga sittbrunnar. Finessen var att det var lättare att hålla sig kvar i kajaken vid en kapsejsning. Få eskimåer kunde simma och vattnet var för kallt för andra räddningsmetoder än eskimåsväng.

De kajaker som härstammar från Rob Roy – nordiska skärgårdskajaker tex – har därför normalt haft rymliga sittbrunnar med stora hål (man sitter i kajaken som i en båt), medan de som härstammar från sydvästgrönländska kajaker haft små trånga sittbrunnar med små hål (kajaken blir en förlängning av kroppen – man tar kajaken på sig). Diskussionerna om för- och nackdelar har ibland varit högljudda men båda alternativen är väl anpassade för sin användningsområden.

Vid grönlandskusten sydde man fast sig i kajaken (anoraken surrades hårt till sargen) när arbetspasset började och det fanns ingen anledning (eller ens möjlighet) att kliva ur förrän det var över. Den som hamnade utanför kajaken i det iskalla vattnet hade små chanser att överleva. Det lilla hålet var ytterst funktionellt.

I svensk skärgård om sommaren är förhållandena helt andra. Det finns gott om holmar och öar att kliva iland på för en fikapaus – lätt i- och urstigning är en fördel, medan kajakakrobatik och roll blir ointressant. Att ramla ur är ingen katastrof – ett skönt bad, sedan klättrar man ombord igen.

De senaste åren har en hybrid dykt upp – päron eller nyckelhål – som är ett försök att kombinera fördelarna med båda.

Stor sittbrunn

Stor sittbrunnssargEn stor sittbrunn skall vara så lång att man sätter sig på sitsen först och drar in benen efteråt. Normala mått är 80x40 cm men ända upp till 110 cm finns. Breddmåtten varierar från ca 39 och upp till 45 cm. I tävlings- och motionskajaker är hålet normalt ca 1 meter långt för att ge gott om plats att arbeta med benen

Fördelar:

  • Det är lätt att kliva i och ur och risken att kapsejsa vid stranden är följaktligen minimal.
  • Vid steniga stränder kan man lyfta ut benen innan man når land och skydda kajaken. Det är också lättare att klättra ombord efter en kapsejsning.
  • Har kajaken inte lastluckor underlättar en stor sittbrunn lastningen väsentligt.
  • Det är lätt att komma åt saker i sittbrunnen – kamera, matsäck, paddeljacka etc
  • Vid leriga stränder kan man paddla ut en bit och skölja av fötterna innan man sätter sig tillrätta.

Nackdelar:

  • Dålig kontakt med kajaken – man sitter som i en båt.
  • Eskimåsvängar blir mycket besvärliga eller omöjliga. Den dåliga kontakten med kajaken innebär att många manövertag – höga stöd t ex – blir besvärliga. Därför har kajaker med stor sittbrunn ofta roder.
  • I vågor kan den bristande kajakkontakten kännas otrygg.
  • Ett stort kapell är svårare att få tätt och det bildas lätt en pöl med stänkvatten som kyler och ger kondens. Under den kalla årstiden förloras mycket värme genom kapellet. (En bit liggunderlag i kapellet kan eliminera detta).
  • Karta/sjökort och kompass kommer långt ifrån paddlaren och är svåra att läsa (om man inte syr fast stroppar på kapellet för kartan).

Liten sittbrunn

Liten sittbrunnssargEn liten sittbrunn skall vara så liten att knäna stöder mot undersidan av däcket. Måtten kan variera från 37x50 cm och upp till 40x60 cm. För att komma i kajaken sitter man på akterdäck och glider ner med raka ben. För de minsta sittbrunnshålen krävs en höjdskillnad mellan för- och akterdäck för att det skall gå att komma i och ur. Notera att det är inte lättare att komma i en halvstor sittbrunn än en liten.

Fördelar:

  • Bra kontakt med kajaken underlättar manövrering. Däcket framför sittbrunnen ger utmärkt stöd för knäna – ingen sargkant ivägen och ingen risk att knäna glider ut i sittbrunnshålet.
  • Det är lätt att rolla och att hänga på ett högt stöd.
  • Det är lättare att hålla sittbrunnen torr. Den mindre omkretsen och sargkantens större krökning gör det lättare att få kapellet att täta mot sargen. Risken för vattenpölar i knäet minskar.
  • Det är lättare att få en bekväm sittställning eftersom sargkanten inte är ivägen för knäna. Det är också lättare att ändra ställning under paddlingen när inte sargen och/eller knästöden låser sittställningen.
  • Sjökort, kompass, dricksflaska mm hamnar inte så långt bort och är därför enklare att läsa respektive nå.

Nackdelar:

  • Hög tyngdpunkt under i- och urstigning.. Det krävs lite vana för att klara detta i besvärliga förhållanden - stenig strand med bränning t ex. Ett lågt akterdäck underlättar.
  • Räddning till havs blir svårare för den som inte har lärt sig rolla. Att balansera på akterdäck är i praktiken omöjligt i sådana förhållanden då det är risk för kapsejsning. Reentry-and-roll går däremot bra, liksom att åla ner från akterdäcket med hjälp av en flottör.

Nyckelhål

NyckelhålEn nyckelhålsformad sittbrunn har yttermått som en stor sittbrunn men insvängningar eller knästöd i framkanten. Rätt utformad blir den en välfungerande kompromiss – lätt att kliva i och ur men bra för roll och höga stöd. Allt fler kommersiella kajaker som förr fanns i två versioner – SC (small cockpit) och LC (large cockpit) – säljs numera bara med nyckelhålssittbrunn.

Men alla trivs inte i nyckelhål. Passformen är kritisk – men ”fel benlängd” blir det bökigt att få knäna förbi knästöden, de är ivägen för en riktig benrörelse vid paddling (gamla tävlingspaddlare) och man sitter mera fastklämd än med de andra varianterna. Det är alltså viktigt att prova ut storlek och placering av knästöden noga – och att acceptera att sittställningen inte blir riktigt lika bekvämt som i en liten sarg.

Generellt är det bättre med monterade knästöd i en normalt formad stor sittbrunn. De är lättare att passa in och att flytta om det inte blir perfekt från början. De påverkar inte heller formen på sargen och är därför mer effektiv på att hålla vatten utanför sittbrunnen.

Sittbrunnens volym

Sittbrunnens volym är en viktig säkerhetsfråga. Helst skall en kajak gå att paddla med vattenfylld sittbrunn – det är inte säkert att det går att släppa paddeln för att hantera en länspump direkt efter en kapsejsning.

För att kajaken skall gå att paddla med fylld sittbrunn i sådana förhållanden som förmodligen råder efter en kapsejsning måste volymen minimeras så mycket som möjligt. Akterskottet bör sitta precis vid sargkanten och helst vara böjt efter sargen, förskottet bör vara integrerat med fotstödet. På sidorna kan man med fördel fylla ut med uretanskum. Målet är att allt utrymme som inte behövs för att sitta bekvämt skall vara fyllt med skum om kajaken är bred. Ett annat alternativ är en integralsittbrunn, som är en formgjuten plastbalja som hänger från sargkanten och är skräddarsydd efter paddlaren. Ytterligare en möjlighet är en sittbrunnssäck – en vattentät säck som krängs på sargen under kapellet och hindrar att vatten hittar in i kajaken. Säcken tömmer man genom att med hjälp av ett handtag i botten dra ut hela säcken med innehåll, vilken kan vara svårare än det låter om sittbrunnen rymmer hundra kilo vatten. Det finns också en risk att man trasslar in sig i säcken om man behöver göra en wet exit.

Med lite planering och vettiga val går det att komma ner till 30-40 liter vatten, med paddlaren på plats. Den mängden går att klara någorlunda även i sjögång och den går snabbt att pumpa ur, till exempel med en liten fotpump om man inte kan släppa paddeln.

Men traditionell skottutformning och -placering rymmer sittbrunnen 75-100 liter, vilket är en helt annan sak att hantera. En skottlös kajak kan rymma 250-300 liter olastad och 100-150 långfärdslastad och är i praktiken omöjlig att klara ensam efter en kapsejsning (i lugnt väder och om man vänder upp kajaken direkt kan man klättra upp och pumpa ur, men vem slår runt i lugnt väder?).

Fundera därför på olika sätt att minska onödig volym i sittbrunnen. Gör detta även om du har en säker roll – det kan komma att behövas.

Om att ändra mått i ritningen

Kommentarer

Teori och praktik är inte alltid detsamma.

Teoretiskt sitter ett kapell tätare runt en sittrunnssarg som har en jämn kurvatur. Men i praktiken finns det ett väldigt litet utbud av kapell till små sittbrunnar. Utan att specialbeställa ett kapell kan det vara mycket svårt att få tag i ett som sitter tätt.

När marknaden nästan uteslutande går mot stora sittbrunnar följer naturligtvis kapelltillverkarna med. Och resultatet är att vi med små sittbrunnar får välja något kapell som nästan passar. Om vi inte, som sagt, väljer att specialbeställa.

Det finns ingen större anledning att kompromissa. Reeds Chillcheater gör kapell på beställning, kostar inte mer än ett enkelt standardkapell och fungerar bättre än det mesta jag provat. Fast lite framförhållning får man förstås ha.

Det finns en anledning till att Chillcheater, Brooks, Superior, Bug Head m fl har tagit hand om i stort sett hela den ökande marknaden för grönlandspaddlare. Övriga aktörer får finna sig i att ha missat tåget - eller snarare: de brydde sig inte ens om att ta reda på var stationen låg...

Hej Björn.

Jag har en fråga som jag nästan med säkerhet vet att jag läst på din sida men inte hittat på den.

Det gäller sittbrunnsflänsens brädd.. jag är i slutskedet på min havsracer och efter mycket funderande valt att bygga en nyckelsformad sittbrunn. Nu är det dags att bygga upp flänsen som jag tänker göra i glas och kolfiber… den ska ha en svag lutning nedåt för att kapellet ska få bra grepp.. vad rekommenderar du att flänsens brädd ska vara för att få kapellet att sitta bra, vara tätt, men inte helt omöjligt att få loss. Ska till att beställa ett från Reeds Chillcheater.

Det är inte en fråga med ett självklart svar. Man kan antingen ha en ganska smal fläns (12-15 mm) och bra tryck i gummilinan i kapellet, eller en lite bredare fläns (20-25 mm) och lite mer flex i gummilinan (båda måtten avser den utstickande biten). Båda fungerar bra. Men kommersiellt är det i stort sett bara breda flänsar som gäller, och därmed lättare att få fungerande kapell till sådana.

Reeds kapell är inte lika flexibla som neoprenkapell och det är därför viktigt att måtten blir rätt – skicka gärna med ett papper med sargen avritad och din position i sittbrunnen markerad.

OM man är större manlig modell.. som min man... vilken kajak skulle du då rekomendera så att han över huvud taget kommer ner och sitter någorlunda bekvämt i sittbrunnen... Som det är nu så har han inte i någon av dom han provat kunnat dra upp benen lite ens...

Själv har jag en Teahe Marin som är 535 lång och jättebra... och alldeles lagom för mig i sittbrunnen... Har som nyckelhål.

Anna, det låter som en utmärkt passform, så som jag vill jag ha det i mina kajaker. Då sitter man bekvämt och med bra kajakkontroll utan att behöva spänna fast sig mellan fot-, knä-, höft- och svankstöd.

Men vill han ha ett riktigt högt däck får han antingen prova sig fram, fråga andra storvuxna paddlare eller bygga en egen kajak så att han kan utforma sittställningen efter egna önskemål och krav.

Skriv en kommentar