Visa varukorgen
Design & Illustration

Tips och råd för kanadensarbygge

ytbehandla insidan | däck | relingar | inredning | stävprofiler

Ytbehandla insidan

Insidan behandlas på samma sätt som utsidan. Kontrollera måtten innan du lägger glasfiberväv på insidan. Under tiden laminatet är asymetriskt (glasfiber på ena sidan) är risken stor att skrovet deformeras. Det räcker att temperatur eller fuktighet i bygglokalen ändras. Kontrollmät bredden på några ställen. Justera vid behov – spännband runt skrovet eller distansbitar mellan relingarna. Låt dessa sitta tills epoxin härdat och insidan är klar.

Ytbehandla insidan så snart utsidan är klar. Att ta en paus i bygget med ensidigt glasfiberlaminat leder ofta till stora formförändringar i skrovet och därmed stora problem att återfå rätt form. Är en paus ändå nödvändig skall spantmallarna sitta kvar under tiden.

Däck:

Stävdetaljer och relingBörja med att göra för- och akterdäck, så här: Såga ur en bräda med vacker ådring två diagonala bitar och en smal list. Tag måtten från ritningen. Limma ihop dem. Mittlisten kan göras i annat träslag t.ex. mahogny. Däcken är en bra plats för lite fantasi vad gäller mönster och träslag. (Mittlisten är till för att ge bättre fiberriktning i limfogen.) Hyvla däcken så att de passar i respektive stäv. Forma innerkanten på lämpligt sätt. Lägg lite tid på att få formen och fogarna vackra. Däcken är det första man ser på en kanot. Limma däcken på plats.

Relingar:

Markera på relingen lägena för sitsarna, däcken och tvärträet. Limma distansbitar av ca 10 x 20 mm virke (gärna något hårt träslag men det går också bra med gran) så att det finns en kloss vid varje markering (för att ha något att skruva i).

I övrigt fördelar du distansbitarna jämnt längs insidan av relingen – bitarna kan vara ca 70 mm långa och avståndet mellan dem ca 100 mm. Justera kanterna på däcken så att den inre relingslisten kan limmas till dem enligt ritningen. Såga till en inre relingslist av ca 20x22 mm virke så att den ansluter väl till urtagen i stävarna. Limma den på plats. Här behövs många tvingar – eller mycket fantasi. Tunna tillfälliga spikar eller stöttor mellan relingarna kan kanske ersätta några tvingar. Finessen med distansbitarna är att relingen blir starkare och lättare, att det blir lättare att tömma båten från vatten,sand och smuts och slutligen att det finns massor av ställen att fästa linor när man skall surra last och liknande.

Limma fast den yttre relingen av ca 20x22 mm virke. Hyvla eller slipa ovankanten av relingen jämn. Tunna den yttre relingslisten närmast stävarna. Börja ca en halvmeter från stäven och hyvla den gradvis tunnare, ner till ca 8-10 mm vid stäven. Runda alla kanter med en överhandsfräs eller med hyvel och sandpapper.

Inredning:

Infästning av tvärträSåga till tvärträet enligt ritningen av ca 25x75 mm virke ( helst ask eller annat hårt trä. Gör du den av gran bör du öka måtten något). Den som kommer att bära sin kanot ensam kan utforma tvärträet som ett gammeldags ok som fördelar trycket över skuldrorna. Tvärträet fästs upp i relingarna med två mässingsskruvar, 8 x 1 1/4", på var sida. Vänta med att skruva dit det tills insidan är fernissad. Ramarna till sitsarna gör du av 25x40 mm ask (något kraftigare, ca 30x40, om du väljer gran eller fur). Själva sitsytan gör du efter något av förslagen på idésidan. Sitsarna hängs från relingen i mässingsbult med försänkt skalle. Använd distansrör av rundstav så att underkanten av sitsytan kommer ca 25 cm över kanotens botten. Förbered för att fästa sitsarna men vänta tills insidan är fernissad med att bulta fast dem.

Kanadensarens inredning

Stävprofiler:

Stävprofilerna görs av halvrund 10 mm mässingsprofil som fästs med försänkt mässingsskruv, 12x4 mm, med ca 12 cm mellanrum. Börja ungefär en halv meter in under kölen från stäven räknat och låt antingen profilen sluta i höjd med relingen eller böj över den till en liten förtöjningsögla. Stävprofilen monteras inte heller förrän ytan är fernissad.

Kommentarer

Hei.

Hva slags behandling anbefaler du på innredning, dekk og relingslister? Kan det være en god ide å olje det? Eller er det epoxy og lakk som gjelder?

Det finns ingen idealisk lösning. Olja ger ett utmärkt skydd och är lätt att underhålla, men hindrar inte att träet får en matt gråaktig ton efterhand. Lackat trä behåller färg och lyster men får underhållas mer noggrant än olja – slipas och lackas om (utan slipning bygger man med tiden upp ett tjockt lager som spricker).

Allra bäst vore lack på epoxy och glasfiber, men det är svårt att få väven på plats på så små detaljer – och omöjligt om du har en genombruten reling.

Ett lager epoxy under lacken kan stabilisera träytan så att lacken håller lite längre. Men annars är det glasfibern, inte epoxyn, som ger hållbarhet och styrka åt skrovet..

vad kan min fina -välvårdade kanadensare som ja fick för 55 år sedan vara värd inklusive durkar, stolar, paddla 0ch flytblock? tänker sälja den !

Den är värd vad någon intresserad spekulant är villig att betala för den. Vill du ha en mer specifik värdering får du komma med fakta: mått, skrovmaterial, när och av vem den är byggd etc – och leta reda på någon som har bättre koll på sådant än jag (jag har aldrig köpt eller sålt någon gammal kanadensare eller kollat priser på sådana).

Men i de flesta fall är det bara bruksvärdet man kan räkna med: ett par tusenlappar.

Skriv en kommentar