Updated Saturday, July 03, 2010 11:31 AM
I am working on a translation, but currently parts of this information is available in Swedish only.
När jag träffar kajakbyggare på symposier, träffar eller i samband med turer brukar ofta frågan om kajakvikt dyka upp. Träkajaker har en potential för låg vikt utan att styrka och hållbarhet blir lidande. En normalstor havskajak med skott och luckor, och justerbar skädda kan i bästa fall väga neråt 15-16 kg – men det är ingenting som händer automatiskt. Många kajaker hamnar uppåt 20 kg istället, med någon enstaka föga smickrande rekordplacering på över 30 kg, trots goda intentioner.
Det som går fel när vikten skenar är främst slarv med epoxiDet som går fel när vikten skenar är främst slarv med epoxi. Epoxi är ett tungt och strukturellt tämligen mediokert material. Styrkan finns i trä och glasfiber, epoxi är bara kittet som håller ihop delarna och ju mindre man använder desto bättre resultat.
- Gör en grundstrykning med epoxi innan glasfiberlamineringen. Drag ut epoxin med en gummiskrapa snabbt över hela ytan. Det bör inte gå mycket mer än en deciliter till hela kajaken. Ingen epoxi får ligga kvar på ytan efteråt. Grundstrykningen hindrar att det sugs in onödigt mycket epoxi i träet i samband med utvätningen av väven.
- Använd inte tyngre väv än rekommenderat – och helst twillvävd, som ger ett aningen tunnare laminat med mindre epoxiåtgång.
- Ta bort all epoxi som ligger kvar som pölar i väven.
- Jobba ganska hårdhänt med gummiskrapan så att väven är helt utvätt och i kontakt med träytan. Om väven tillåts flyta upp i epoxipölar, ökar vikten samtidigt som man efteråt riskerar att slipa igenom väven.
- I en del byggbeskrivningar rekommenderas s.k. end pours (att hälla epoxi i stävarna för att åstadkomma en massiv klump som styrkeförband och för att fästa beslag). Ett i mitt tycke mycket uselt förslag som ger onödig vikt på sämsta tänkbara ställe och som dessutom kräver en hel del tokrolig akrobatik med kajaken på högkant och epoxigjutning från 2 meters avstånd. Snida istället till ett par granebitar som fyller ut på ömse sidor om innerstäven.
- Om du använder vävda remsor till relingen, se till att de inte är tyngre än den vanliga väven.
- Gör eventuella hålkälsspacklingar så små som praktiskt möjligt – det blir starkt nog ändå. Undvik "Silica" och andra tunga fyllnadsmedel – "Microfiber" eller slipdamm är lättare och har fullt tillräcklig styrka. För estetiska spacklingar kan "Microlight" användas – extremt lätt och lättslipat.
- Var noggrann med ribborna – eventuella glipor fylls med epoxi och ökar vikten på kajaken.
- Dubbla inte väven urskillningslöst. Det räcker med smala remsor på de mest utsatta ställena – stävarna relingen och längs botten. Det brukar sägas om legendariske båtkonstruktören L Francis Herreshoff att hans riggbeslag var så fulländat genomarbetade att de vid överbelastning skulle splittras i molekyler – det fanns inte ett gram för mycket material någonstans, och därmed inga brottanvisningar. Ett mål att sträva mot...
- Slutfinishen byggs upp genom att fylla håligheterna i vävstrukturen med epoxi och att epoxy ovanpå väven slipas bort – glömmer man slipa blir det väldigt tjockt och tungt innan ytan är jämn.
Sedan handlar det naturligvis också om val av trä. Gran och ceder är lätta och tillräckligt starka – fur, lärk och de flesta lövträsorter är tyngre utan att ge några andra fördelar än de förment visuella.
- Gör inte ribborna för tjocka om du sågar själv. Hellre 4,7 än 5,3. Inga för-säkerhets-skull-marginaler – kajaken blir stark nog ändå.
- När du väljer brädor, leta främst efter de som är riktigt lätta. Ofta är det ganska stora skillnader när man känner på brädorna i en brädhög.
- Dekorationer i tunga träslag kan vara stiliga – men de kostar i vikt!
Ha koll på konstruktionsdetaljer och tillbehör som ökar vikten.
- Bygg sittbrunnssargen i granstrip eller helt i kolfiber – lättare än plywood.
- Bygg lucksargar i kolfiber – lättare än plywood.
- Ett fotstöd i gran, integererat i främre skottet väger betydligt mindre än ett i aluminium och plast, fastbultat i skrovet.
- Låt däckslinan vara handtag i ändskeppen – fungerar utmärkt och väger betydligt mindre än plast- eller trähandtag.
- Skott i uretanskum är lättare än skott i plywood.
- Undvik skruvar, bultar och andra metallföremål så långt möjligt.
- Gör sitsen i skum hellre än i trä eller glasfiber.
- Luckor är ett problem. Gummiluckor med sargar är enkla att använda och pålitligt täta men väger mycket (fast det har kommit lite nya sorter som väger mindre). Träluckor är lätta och snygga med lite trixiga att få täta. Polykarbonatluckor är lätta, behändiga och pålitliga, men finns inte större än 8" runda (knappt 20 cm hål).
- Däcksbeslag i svarvad ek med stång i rostfritt stål väger betydligt mer än en gjuten linkanal – multiplicera viktskillnaden med 16-20 beslag.
- Ett roder med mycket metalldelar väger en hel del – en skädda i trä och/eller kolfiber betydligt mindre.
