Visa varukorgen
Design & Illustration

Om att undvika för hög vikt

När jag träffar kajakbyggare på symposier, träffar eller i samband med turer brukar ofta frågan om kajakvikt dyka upp. Träkajaker har en potential för låg vikt utan att styrka och hållbarhet blir lidande. En normalstor havskajak med skott och luckor, och justerbar skädda kan i bästa fall väga neråt 15-16 kg – men det är ingenting som händer automatiskt. Många kajaker hamnar uppåt 20 kg istället, med någon enstaka föga smickrande rekordplacering på över 30 kg, trots goda intentioner.

Epoxy och väv

Det som går fel när vikten skenar är främst slarv med epoxiDet som går fel när vikten skenar är främst slarv med epoxi. Epoxi är ett tungt och strukturellt tämligen mediokert material. Styrkan finns i trä och glasfiber, epoxi är bara kittet som håller ihop delarna och ju mindre man använder desto bättre resultat.

  • Gör en grundstrykning med epoxi innan glasfiberlamineringen. Drag ut epoxin med en gummiskrapa snabbt över hela ytan. Det bör inte gå mycket mer än en deciliter till hela kajaken. Ingen epoxi får ligga kvar på ytan efteråt. Grundstrykningen hindrar att det sugs in onödigt mycket epoxi i träet i samband med utvätningen av väven.
  • Använd inte tyngre väv än rekommenderat – och helst twillvävd, som ger ett aningen tunnare laminat med mindre epoxiåtgång.
  • Undvik kolfiber över för stora ytor. Kolfiber ökar mer i vikt vid lamineringen än glasfiber. För att bygga lätt med kolfiber krävs professionell utrustning: vacuumlaminering eller infusion.
  • Ta bort all epoxi som ligger kvar som pölar i väven. Ser det blank och fint ut är det alldeles för mycket epoxy.
  • Jobba ganska hårdhänt med gummiskrapan så att väven är helt utvätt och i kontakt med träytan. Om väven tillåts flyta upp i epoxipölar, ökar vikten samtidigt som man efteråt riskerar att slipa igenom väven.
  • I en del byggbeskrivningar rekommenderas s.k. end pours (att hälla epoxi i stävarna för att åstadkomma en massiv klump som styrkeförband och för att fästa beslag). Ett i mitt tycke heltokigt förslag som ger onödig vikt på sämsta tänkbara ställe och som dessutom kräver en hel del tokrolig akrobatik med kajaken på högkant och epoxigjutning från 2 meters avstånd. Vill du borra hål för en lina genom stäven, är det bättre att snida till ett par granebitar som fyller ut på ömse sidor om innerstäven.
  • Om du använder vävda remsor till relingen, bör de ha samma vikt som den vanliga väven.
  • Gör eventuella hålkälsspacklingar så små som praktiskt möjligt – det blir starkt nog ändå. Undvik ”Silica” och andra tunga minralbaserade fyllnadsmedel – ”Microfiber” eller slipdamm är lättare och har fullt tillräcklig styrka. För estetiska spacklingar kan ”Microlight” användas – extremt lätt och lättslipat.
  • Var noggrann med ribborna – eventuella glipor fylls med epoxi och ökar vikten på kajaken.
  • Dubbla inte väven urskillningslöst. Det räcker med smala remsor på de mest utsatta ställena – stävarna relingen och längs botten. Det brukar sägas om legendariske båtkonstruktören L Francis Herreshoff att hans riggbeslag var så fulländat genomarbetade att de vid överbelastning skulle splittras i molekyler – det fanns inte ett gram för mycket material någonstans, och därmed inga brottanvisningar. Ett mål att sträva mot...
  • Slutfinishen byggs upp genom att fylla håligheterna i vävstrukturen med epoxi och att epoxy ovanpå väven slipas bort – glömmer man slipa blir det väldigt tjockt och tungt innan ytan är jämn.

Trä

Sedan handlar det naturligvis också om val av trä. Gran, Western Red Cedar och Paulownia är lätta och tillräckligt starka – fur, lärk och de flesta lövträsorter är tyngre utan att ge några andra fördelar än de förment visuella.

  • Gör inte ribborna för tjocka om du sågar själv. Hellre 4,7 än 5,3. Inga för-säkerhets-skull-marginaler – kajaken blir stark nog ändå.
  • När du väljer brädor, leta främst efter de som är riktigt lätta. Ofta är det ganska stora skillnader när man känner på brädorna i en brädhög.
  • Dekorationer i tunga träslag kan vara stiliga – men de kostar i vikt!

Prylar

Ha koll på konstruktionsdetaljer och tillbehör som ökar vikten.

  • Bygg sittbrunnssargen i granstrip eller helt i laminat (glasfiber med kolfiber som elegant ytterskikt) – lättare än plywood.
  • Bygg lucksargar i laminat (glasfiber med kolfiber som elegant ytterskikt) – lättare än plywood.
  • Ett fotstöd i gran, integererat i främre skottet väger betydligt mindre än ett i aluminium och plast, fastbultat i skrovet.
  • Låt däckslinan vara handtag i ändskeppen – fungerar utmärkt och väger mindre än plast- eller trähandtag.
  • Skott i uretanskum är lättare än skott i plywood.
  • Undvik skruvar, bultar och andra metallföremål så långt möjligt.
  • En sits i skum väger mindre än en i trä eller glasfiber.
  • Luckor är ett problem. Gummiluckor med sargar är enkla att använda och pålitligt täta men väger mycket (fast det har kommit lite nya sorter i plast/gummi som väger mindre). Träluckor är lätta och snygga med lite trixiga att få täta. Polykarbonatluckor är lätta, behändiga och pålitliga, men finns inte större än 8" runda (knappt 20 cm hål).
  • Däcksbeslag i svarvad ek med stång i rostfritt stål väger mer än en gjuten linkanal – multiplicera viktskillnaden med 16-20 beslag.
  • Ett roder med mycket metalldelar väger en hel del – en skädda i trä och/eller kolfiber väger en hel del mindre.

Kommentarer

Hej !

Funderar på om vikten påverkas av fukthalten i träet, antar att man stänger in fukt med en epoxyförsegling. Frågan blir såldes, hur mkt vikt kan man spara med torrt trä - skall man bry sig om fukthalten i träet ?

Jag har ingen gjort några prov på detta, så det blir bara gissningar - men min uppfattning är att de smala sågade ribborna efter bara ett eller ett par dygn i bygglokalen är så torra som de kan bli med tanke på luftfuktigheten. Då handlar det sannolikt om 10-14% vilket är ett bra värde för kajakbygge. Man kan ugnstorka virket ner till kanske 7-8%, men när det kommer tillbaka in i bygglokalen börjar ribborna ta upp luftfuktighet igen.

Eftersom trävirket har låg densitet jämfört med epoxy och glasfiber tror jag viktvinsten blir ytterst liten vid torkning. Man skall också vara medveten om att trä som torkas så långt att cellväggarnas vätskeinnehåll börjar försvinna förlorar också styrka, genom att cellerna då kan kollapsa under belastning.

Min fråga avslöjar säkert att jag är fullständigt okunnig om båtbyggnad men svaret är ganska viktigt för mig: Om man bryr sig om att bygga en vacker båt i trä, varför klär man den sedan både in och utvändigt i glasfiber?

Mai, det finns två huvudprinciper för båtbygge och de går i praktiken inte att blanda:

1. Traditionellt båtbygge: stora bitar trä, hopfogade med spik/skruv/nit och tätade med drevning/nåtning. Ställer stora krav på skicklighet och erfarenhet för att de olika träbitarna skall arbeta ihop i skiftande temperaturer och växlande fuktighet, och stora krav på virkeskvalitet eftersom den mesta belastningen hamnar på fogelementen. Kräver intimmer (spant, bottenstiockar, längsgående vägare etc för att hålla ihop). Ytbehandlingen får göras om med jämna mellanrum eftersom ingen lack kan följa träets rörelser i fukt.

2. Modernt torrt båtbygge: träet uppdelat i små smala bitar som limmas samman med epoxy till ett tunt skal som inte behöver ytterligare förstärkning, och där glasfiber/epoxy-laminat på ut- och insida har tre uppgifter: 1. kapsla in träet hermetiskt mot fukt, mikrorganismer etc, 2. skydda träet mot slag och stötar genom att fördela belastning över stor yta, och 3. ersätta spant som tvärskeppsförstärkning. Resultatet är ett så gott som underhållsfritt skrov i ett stycke – starkt, lätt och tåligt – och en perfekt stabil bas för de flesta ytbehandnlingssystem. Glasfiber i epoxy är helt osynligt – det går alltså inte att se att det finns någon annan ytbehandling än lack.

Metoden som används för kajaker och de flesta andra stora och små båtar numera är nr 2.

Det byggs fortfarande en del traditionellt, men mest av hantverksnostalgiska eller museala skäl och det är svårt att hitta virke som duger.

Jag har fått tag på en gammal tvåmans träkajak från Upsala Kajak Fabrik som jag hade tänkt renovera under den här sommarsäsongen. Tidigare ägare hade dukat den på skrovet men jag vill gärna komma åt träet som jag fått höra var originalskick, med duk bara på ovansidan.

Nu visar det sig att träet under duken har många decimeterlånga sprickor i och dessutom millimeterstora glipor mellan ribborna.

Hur ska jag gå vidare? Jag är lockad att hitta något spackel och fylla för glatta livet och toppa med epoxi och glasfiber, men efter att ha läst lite på din sida inser jag risken med att slösa med plast och spackel. Det är kanske bättre att lägga på en ny duk istället?

Jag kan inte säga så mycket utan att ha sett kajaken, och utan att veta hur den är byggd. Men generellt är det vanskligt att blanda ny och gammal båtbyggeriteknik. Dukade kanoter är normalt byggda innan det fanns vattenfasta limmer (eller snarare innan båtbyggarna litade på att de var vattenfasta), och spant stod för tvärskeppsstyrkan, ribbor för långskeppsstyrkan och duken för vattentätheten. Ofta var träet oljat vilket innebär att det är svårt att få epoxy att fästa. När man började med kallbakad fanér försvann både spanten och duken.

Hej Björn

Jag har byggt två av dina kajaker,en kavat och en jehu.

Kavaten är väl inte så mycket att orda om,den är trygg och stabil.

Från kavat till jehu var det till att börja med en omställning,har nu paddlat sex DKM+ i dina kajaker varav fyra stycken i jehu,om jehu finns bara lovord att säga,det är en mycket trevlig kajak att paddla,men nu krävs nya utmaningar.

Jag har planer på att bygga en snabbare och lättare kajak,undrar därför om det finns glasfiberväv med lägre vikt än den rekommenderade,och hur mycket det i så fall påverkar hållfastheten.

Eftersom jag bara kommer att paddla slätvatten med denna kajak behöver den kanske inte ha samma hållfasthet som en havskajak.

Jadå, det finns duk ända ner till 30 gram (men sådan används främst för att få snygg finish). Du kan mycket väl gå ner till 130 eller 100 gram med tillräcklig styrka för en lätt och någorlunda varsamt hanterad kajak – men de lätta vävarna jag hittat är av någon anledning mindre formbara än den twillvävda 160 gramsväven jag normalt använder. Det blir i så fall svårare att få den att följa skrovytan utan att klippa och pussla. Men det finns säkert bra lätta vävar, som jag inte hittat...

Jag hittade ett företag i Trollhättan som heter CarbiX AB

Förutom bra priser på epoxi och glasfiber, hade den en glasfiberväv som var ihålig och var 40% lättare. Är det något som du känner till ? Och har någon synpunkt på ?

/Lars

Det här är kanske en idiotisk fråga. Men om snabbväxande södergran är ett bra material kanske billig råspont skulle funka i ett båtbygge (inte kajak) istället för playwood om inte låg vikt är en prioritering?

Javisst, billig råspont fungerar utmärkt - George Buehler har i decennier propagerat för, designat för, och spikat ihop både stora och små båtar av råspont.

Kolla bara att den användbar med lösningsmedelsfri lamineringsepoxy...

Hej

Jag har funderar lite på hur man minimerar Epoxyåtgången och därmed även vikten.

Att härda under vakuum blir ganska knepigt på en kajak så den tanken har jag släppt.

Men hur blir det med kombinationen trä-glasfiber-rivväv-uppsugande matta?

När man river av rivväven så får man en hyggligt slät yta med minimalt överskott av Epoxy samtidigt som man efter några drag med sandpapper kan att lackera direkt utan man man styker ut mera tung Epoxy.

Finns det någon erfarenhet av detta inom kajakbyggen?

Hej Per, jag har ingen erfarenhet av din metod, men det finns förmodligen andra som testat.

Jag tror du har en del exerimenterande framför dig för att få det att fungera. Ett problem jag direkt ser är att de exempel på peel ply jag sett är väsentligt mindre flexibla än glasfiberväven, vilket innebär att det är mycket svårt att undvika veck – och veck är betydligt värre att åtgärda än lite vävstruktur.

Niklas Kajakbygge testar peel-ply nu. Se https://niglaskajak.wordpress.com

Peel-ply finns twillvävd.

Hej Per och Björn, och tack för smygreklamen av min blogg Jan!

Jag skulle inte rekommendera peelply för utsida av skrov och däck utifrån mina testers resultat. Rent teoretiskt är det möjligt att lägga peelply som väter ut glasfiberns struktur och som lämnar en yta som efter lite sandning bör gå att lacka direkt. Rent praktiskt är det dock svårare. Jag skulle säga att dessa faktorer är svårast:

1) Att mätta peelplyn helt så att inget av glasfiberns struktur kvarstår. För att göra detta behöver man lägga extra mycket epoxy i glasfiberväven, alltså mycket mer än vad man normalt lägger. Om man inte mättar peelplyn till 100% så kommer det vara ytor där det växlar mellan peelplyns vävstruktur och glasfiberns, vilket är mycket svårt att åtgärda på annat sätt än fler lager epoxy + sandning.

2) Om man har lyckats med punkt 1 så behöver man slipa bort strukturen som peelplyn lämnar (i varje fall 100g/m2 twill i mitt fall). Det är en finare struktur än glas 163g/m2 men den är långt ifrån försumbar. Som ni såg på min blogg slipade jag genom glasfiberväven pga slarv. Marginalen är helt enkelt otroligt liten och det är svårt och näst intill omöjligt att avgöra när man börjar gå igenom väven eller ej. Är man riktigt noggrann här så går det att få en perfekt yta som går att lackas. Men då krävs att man klarar av punkt 3, 4 och 5 nedan...

3) Peelply twill finns inte att tillgå i bredare väv än 50cm och därför måste man skarva. Skarvarna måste antingen spacklas eller sicklas beroende på om man gör kant-i-kant-skarvar eller överlappande skarvar. Om någon hittar 100cm peelply i twillväv och dessutom finare väv än 100g/m2 så skicka mig gärna ett mejl! Då blir situationen en helt annan. OM man klarar att uppfylla punkt 4 dvs...

4) Draperingsmöjligheterna med twill är visserligen så pass bra att de klarar buktande ytor på ett kajakskrov, men det draperar sämre än glasfiber med samma väv. Jag tänkte länge försöka att lägga två 50cm-remsor längs köllinjen på skrovet och på så sätt bara få en skarv på köllinjen, men jag tror inte att väven skulle klara detta. Man skulle inte klara att följa köllinjen med ena kanten av väven helt enkelt. Den är följsam men tyvärr inte tillräckligt.

5) Peelply klarar som sagt att väta ut lappning med remsor och spillbitar om man ser till att använda mycket epoxy. Använder man inte tillräckligt så väter den inte ut kanten och lämnar håligheter till glasfibern under, och man måste slipa/spackla...

Men! Peelply HAR ett ypperligt användningsområde för kajakbygge, nämligen lappning. Att lägga remsor utan att behöva sickla och slipa är fantastiskt. Insidan av skrov och däck kommer att få mycket peelply på mitt bygge. Jag tror att en obehandlad peelply-yta drar åt sig mycket smuts, så sittbrunnen kommer att få peelply (pga av all lappning och skarvning som krävs) men sedan blir det ett lager epoxy eller lack för att sluta porerna i peelply-ytan.

Om någon lyckas hitta en metod att lägga peelply på utsida av skrov och däck så blir jag inte förvånad men imponerad då det kräver mycket noggrannhet och skicklighet.

Peelply har ju en annan fördel också - "amine blush" undviks, dvs risk för missfärgning på epoxyn pga restprodukter vid härdningen.

Skriv en kommentar