Visa varukorgen
Design & Illustration

Om linolja, tjära mm

En flaska linoljaJag använder linolja både för mina paddlar (gärna tillsammans med trätjära) och för att impregnera tyger (t ex kapell). I båda fallen är kokt linolja enklast, eventuellt med några droppar sickativ (torkmedel) tillsatt för att förkorta torktiden. Den kokta linoljan tränger in mycket bra i träet, expanderar under torkningen och hindrar effektivt vatteninträngning. Den bildar också ett segt skikt utanpå träytan och ger därför ett bra ytskydd. Alternativa behandlingar som lack eller epoxi ger bara ett mer eller mindre långlivat ytskydd - när småskador uppstår finns inget djupskydd mot röta.

Normalt använder jag bara kokt linolja - men allra bästa skyddet får man genom att pensla på uppvärmd rå linolja (gärna uppvärmd till 100-150 grader – tvåan på en elplatta). Den tränger in mycket bra i träet, fyller ut mellanrummen mellan cellerna och hindrar därigenom rötsvampens mycel från att växa till. Efter ett par timmar torkas all överfödig olja bort och paddeln får torka någon vecka. Sedan stryks den med kokt linolja som också torkas bort efter ett par timmar (se upp med självantändning av trasor). Den råa oljan djupskyddar träet, den kokta bildar ett tåligt ytskydd.

Uppvärmd linolja är också ett suveränt rostskydd för järn – mycket effektivt också på redan angripet järn. Genom sin krypförmåga tränger den ner till kärnplåten och hindrar vidare rost. Rostskyddbehandling av bilar görs numera allt ofta med linolja, eftersom de industriell alternativen är mycket hälso- och miljöfarliga.

Lite oljefakta:

  • Kallpressad rå linolja är ljus och tunnflytande och extremt små molekyler (ca: 0,000005 mm) och torkar på ett par veckor. Den gulnar mindre än kokt linolja. Används mest för tillverkning av standolja, oljefärger och kitt. Är helt ofarlig både utvärtes och invärtes (t o m nyttig om den är helt ren). Varmpressning ger mer olja men av lägre kvalitet och varmpressad rå linolja används mest för tillverkning av kokt linolja.
  • Kokt linolja är numera en rad olika produkter. Gemensamt är att oljan har polymeriserats (molekylerna har kopplats ihop till ca ca: 0,0001 mm storlek), antingen genom upphettning till 150-250 grader, eventuellt i kombination med syretillförsel (luftinblåsning) eller genom tillsats av sickativ (t ex järnoxid, mangandioxid), ibland även mögelhämmande tillsatser. Den är tyngre, tjockare och mörkare än rå linolja och bildar, till skillnad från rå linolja, skikt under torkning och får därför en bättre skyddande yta. Den utvidgar sig ca 15 % när den torkar och täpper därför till bra inne i träet. Linoljan oxiderar snabbt (torktiden är ett eller ett par dygn) och kan därför självantända i trasor, trassel eller stålull (om linoljekoncentrationen är hög och ventilationen dålig).
  • Standolja är upphettad till ca 300 grader, ibland tillsammans med kolsyra för att öka polymeriseringsgraden. Den är tjock och seg med stora molekyler, torkar med glans till ett hårt vädertåligt ytskydd. Används därför mest för tillverkning av utomhusfärg.

Som jämförelse kan nämnas att ”moderna” träskydd ofta har betydligt större molekyler än linolja och därför inte alls tränger in på samma sätt i träet: Alkydolja ca: 0,001 mm, Latex ca: 0,5 mm. (uppgifterna från Chalmers Göteborg - Bebyggelsevård)

Andra oljor

  • Kinesisk träolja eller tungolja utvinns ur nötterna från Tungträdet och är t o m effektivare än rå linolja när det gäller inträngningsförmåga (liten molekylstorlek och extremt låg ytspänning). Tillsammans med goda torkegenskaper bidrar den till ett vattenavvisande och mycket formstabilt virke. Enda nackdelen är högt pris.
  • Timberex är en inträngande träolja baserad på naturliga vegetabiliska oljor och hartser. Behandlingen ger en sidenmatt, torr och len yta med en vacker djup ton av träets egna färger.
  • Danish oil är en träolja bestående av en blandning av kinesisk träolja, vegetabiliska oljor och hartser. Går att polera.
  • Grundoljor och uteoljor används, som det hörs av namnet, utomhus och är oftast gjorda för att tränga in i virket och ge skydd mot mögel och röta. De är oftast blandade av någon typ av linolja, diverse träoljor och andra vegetabiliska oljor med tillsats av något antimögelmedel.
  • Träoljor och möbeloljor är gjorda för inomhusbruk och för att ge en hård och blank yta åt möbler och golv. Möbeloljan är dessutom ofta polerbar. Dessa oljor innehåller ofta linolja blandat med citrusoljor och/eller vegetabiliska oljor.
  • Paraffinolja är en biprodukt vid raffinering av råolja. I motsats till de flesta andra oljor är den vattenspädbar (och följaktligen tämligen oanvändbar i kajaksammanhang). Den är färg-, lukt och smaklös, torkar eller härdar inte och ger därför ingen yta eller nötskydd åt träet. Paraffinoljan brukar användas som smörjmedel där olika träytor skall glida mot varandra. Ofta använd för att dryga ut billiga uteoljor.

Trätjära

Tjära kan väl med rätta anses vara av tämligen begränsat intresse i samband med modernt träepoxibåtbygge. Och visst är det så, men icke desto mindre står en burk dalbränd trätjära på hyllan ovanför hyvelbänken och tas ner med jämna mellanrum.

Det handlar såklart om paddlar. När jag är klar med en ny paddel och den är provad och godkänd, brukar jag numera stryka den med tjära för att sedan fortsätta med linolja.

Så här gör jag: När paddeln är färdigslipad, d.v.s slipad, blött med vatten och slipad igen (ner till ca 240-korn), penslar jag trätjära över hela paddeln. Denna värmer jag sedan in med en varmluftspistol, ungefär som man grundvallade träskidor förr. Överflödet torkas sedan bort med en trase och paddeln får vila ett dygn. Därefter gnider jag in linolja med en trase och efterpolerar med stålull. Linoljebehandlingen görs ett par gånger under närmaste veckorna – sedan är paddeln färdig (en gammal regel säger att linolja skall arbetas in en gång om dagen under första veckan, en gång i veckan under första månaden och en gång i månaden under första året – men tycker man inte att linoljejobb är det roligaste som finns kan man ta det lugnt).

För att underhålla paddeln räcker det att arbeta in lite linolja en gång om året - även för en paddel som används året om ett par gånger i veckan.

Fördelarna med tjärbehandlingen är dels att rötskyddet blir ännu bättre och dels att paddeln får en lite mörkare, djupare lyster.

Lite om tjära

En burk trätjäraTrätjära framställs vid torrdestillering av kådrik tallved, eller erhålls som en biprodukt vid kolning av kådrik ved i mila eller ugn. Råvara är döda tallar, tallrötter (gärna stubbar som fått stå några år så att splintveden ruttnat bort), stammar och grenar.

Milad tjära (dalbränd tjära, töretjära) fick man med den klassiska metoden att packa veden i en tjärmila, täcka över och elda runt om så att värmen pressar ut tjäran. En kubikmeter ved kunde ge upp till 30 kg tjära. Även i en kolmila utvinns tjära – 15-20 kg – som en biprodukt till träkol. Den dalbrända tjäran ger bättre ytskydd, torkar fortare och ger en mer motståndskraftig yta än den ugnsbrända – ju högre kvalitet desto ljusare tjära – och säljs internationellt under namnet Stockholm Tar och har mycket gott renomme för traditionellt båtbygge och båtvård. Ytterligare destillering ger beck, en seg indunstad massa, som sedan stenåldern använts som tätningsmedel (och som tuggummi) – bl a för att täta nåten (mellanrummen mellan bordläggningsplankorna) i fartygsskrov.

Ugnsbränd tjära utvinns ur moderna ugnar med högre temperatur. Processen är effektivare än de gamla metoderna – ger mer tjära ur kådfattigare ved. Man kan också bättre styra destillationsprocessen mot ljus A-tjära (den högsta kvaliteten som används till träisolering och impregnering – och den som är bäst för paddlar) som kräver lång tid med lägre temperatur och/eller B-tjära som mest används till bränsle. Även ugnsdestillering ger beck, men av betydligt sämre kvalitet än milning.

Trätjära används och har använts för att impregnera trävirke, grövre textilier, tågvirke av naturmaterial (t ex tjärad märling, hamprep, grästrossar mm), men också för behandling av läder (ryssolja – torrdestillat ur björk), i kosmetikindustrin (parfymtillverkning – björk- och enetjära), medicin och hälsovård (behandling av eksem, psoriasis, mot mjäll och löss), i desinfektionsmedel och tvål (viss bakteriedödande effekt), för att ge röksmak åt livsmedel etc.

Stenkolstjära är i stället en biprodukt vid gas- och koksverk, innehåller mer cancerogena ämnen än trätjära och används numera mest till asfalttillverkning – men även i t ex eksempreparat eftersom den är mindre allergen än trätjäran.

« Föregående sida 1 2 3 4 5 Nästa sida »

Kommentarer

Jer er igang med at bygge en Black Pearl, som jeg har bestilt hos Thomassondesign, men jeg er kommet til at mangle epoxy og fillers. Hvor kan jeg bestille dette?

Jeg bor i Upernavik, næstnordligste by på Grønland.

Hej Niels

Mina kunskaper om epoxytillgången på Grönland är högst bristfälliga. Men jag läste på någon seglarsajt nyligen att det var lätt att få reparationer utförda på besökande segelbåtar i Nuuk - kanske någon marinservice eller båtreparatör där köper hem epoxy.

Annars får du beställa från USA eller Danmark/Sverige. Sök på epoxyleverantörer: WEST, MAS, System Three, NM etc (till exempel har Johan Wirsén – http://www.haveriet.com/ – skickat epoxy och byggmaterial till Grönland tidigare).

Min leverantör är BeHåPe (http://www.bhp-glasfiberprodukter.se/)

Du kan också fråga på något kajakbyggforum (http://www.kayakforum.com/cgi-bin/Building/index.cgi). Där brukar man få svar snabbt.

Du giver en meget fin beskrivelse af trætjæren og jeg forstår at af de ovnbrændte skal man vælge kvalitet A, men jeg forstod ikke om den også var den Dalbrændte overlegen, men jeg har set at der er noget der hedder Prima fin extra lys Daltjära...-Er denne således bedst eller bare unødigt dyr?

Riktig dalbränd tjära (från en tjärmila) finns i praktiken inte längre - det är mest en kvalitetsbeteckning för den ljusa trätjäran från industriella ugnar för att ge tilltalande associationer. Så din "Prima fin extra lys Daltjära" är säkert en alldeles utmärkt produkt - och i paddelsammanhang räcker en liter i åtskilliga år, så priset är knappast en avgörande faktor.

Äkta dalbränd tjära köpte jag för en massa år sen - 1990-tal - på Lycksele Skogsmuesum. En dunk med 3 eller var det 5 liter kostade då 50 svenska kronor, alltihop var i en dunk. Jag har kvar av den och använder den titt som tätt. Den har naturligtvis en helt annan färg än de konstgjorda sorter som kallas tjära i dag. Den luktar också mycket gott. Min är milt ljusbrun och jag har använt den som grundtjära för mina Tegsnäs(lapp-)skidor. Sen behöver man inte valla mer...

Kolla på nätet om Lycksele Skogsmuseum fortfarande gör dalbränd tjära. Den är värd varje krona.

claessons trätjära går att köpa både som ugnsbränd och dalbränd. Populäraste märket bland svenska träbåtsentusiaster.

http://www.claessons.com/tips_tratjara.asp

var kan jag köpa äkta dalbränd kära frågas??

ska använda den att blanda med kallpressad

rå linolja och balsamterpentin ska vara bra till alltaner och

liknande trädäck.

Janne, det beror på var du bor. Jag brukar hitta i välsorterade färgaffärer eller båttillbehörsaffärer (helst av den gamla sorten som säljer båttillbehör och inte bara seglarkläder). På träbåtsdagarna i Skärhamn för ett par dagar sedan kunde man bunkra dunkar med högkvalitetstjära och linolja.

Hej,

Jag ska bygga en kajak och undrar om man kan behandla skråvet på samma sätt som du gör med padeln?

Vill helst bygga utan kemikalier.

MvH Andreas

Här en fråga till Björn.Jag har några dunkar rå linolja. Kan man få torktiden på väv lika kort som med kokt linolja om man tillsätter sickativ? Tacksam för råd!

Ja, skillnaden mellan rå och kokt linolja är polymeriseringsgraden (vid uppvärmning binder molekylerna i varandra till större och längre trådar). Kemiska torkmedel åstadkommer samma reaktion.

Men om man kan nå ända till "kokt" linolja med bara torkmedel är jag osäker på – för mycket torkmedel påverkar andra egenskaper också. Man brukar till exempel vara mer återhållsam med sådana tillsatser i utomhusfärg än i inomhusfärg.

Jag vet inte heller vad som är skillnaden mellan de olika torkmedel som finns. Jag har bara använt Kobolt-Sirkonium (finns i konstnärsaffärer och direkt från Ottossons färgmakeri i Genarp – där man f ö kan inhandla den bästa linoljefärg jag någonsin använt och allt man behöver i pigment, oljor och annat).

Någon kunnig färgblandare eller kemist som kan reda ut begreppen?

Tack Björn! Såg en annan sajt där en byggare just använt rå linolja med sickativ - en tesked till en liter linolja - och tydligen lyckats. Något mer stod inte skrivet. Själv har jag använt sickativ till kokt linolja och torktiden blir väsentligt kortare.

Jag ska göra ett prov på en bit väv. Återkommer. Som sagt, om någon annan är hemma på området - höj rösten!

Annars kan du ju koka lite av din råa linolja, så får du kokt linolja...

Tänk bara på brandrisken.

Till Magnus och andra: kanske mitt tidigare inlägg försvann eller ligger någon annanstans. Hur som helst så provade jag med rå linolja: en liter olja och en tesked sickativ i oljan. Mina tre strykningar som gav en tät och fin oxidering på ca fyra dagar är nog ett rekord.

Ergo: rå linolja tillsammans med sickativ fungerar utmärkt och man behöver inte värma oljan eller göra någonting annat.

Mycket intressant information!

Ser att paraffinolja är vattenspädbar och testade det. Tog en del vatten och en del paraffinolja. Dock ville den inte blanda sig. Först skakade jag och sedan kokade och skakade men den blandade sig inte med vattnet utan låg och flöt ovanpå. Hur ska man späda den?

Ett tips om man vill köpa parafinolja är att köpa babyolja utan några tillsatser, eftersom den är billigare. På innehållsförteckningen står det bara paraffinum liquidum.

Vattenspädbar ger kanske fel associationer. Olja och vatten låter sig inte blandas, inte ens om det är paraffinolja. Däremot sköljs oljan bort av vatten och är därmed diskvalificerad som träskyddsolja.

Hej Björn!

Fantastisk kunskapsförmedling! Tack för den!

Jag hamnade här av en slump när jag letade info om tjäran jag köpt (färghandlarnas produkt motsvarade inte mina förväntningar).

Ang olja och vatten: går bra att blanda om man tillsätter en emulgator som såpa ,ägg, cellulosalim eller kasein.....

Kolla t.ex Allbäcks "Linus på väggen".

Ang. linoljor: Jag har också använt Ottossons linoljeprodukter men har gått helt över till Allbäcks produkter, från början pga att deras färger inte är märkta med "döda fisken och döda trädet"och sen för att jag upplever stor skillnad i arbetet och resultatet.

Jag har nyligen flyttat från Skåne till Ydre (Östergötland) och hörde av enYdrebo att det finns två gubbar ute i skogarna här som tar fram tjära på gammalt vis via en tjärmila! Det måste undersökas!!

Mvh från en byggnadsvårdare

Hej

jag har en fråga som jag tycker hör hit. Jag har en träsnipa som jag tänker täta med beck. Är det bättre än de produkter som finns på marknaden (Ettan t ex).

Hälsningar

Sven Asplund

Gamla träsnipors skötsel kan jag inte mycket om. Fråga en snipägare, eller en båtbyggare som sysslar med traditionellt båtbygge.

Skriv en kommentar