Förberedelser inför kanotbygget

Senast uppdaterad den 19 september 2020, 26 kommentarer

formspant | rita innerstävar | såga ribbor | bygg jiggen | montera formspant | montera innerstävar

Formspant

För över ett formspant i taget på en 12 mm spånskiva.Det kan göras på många sätt. Så här tycker jag det är lättast: Skär ett litet hål i spantmallen där vattenlinjen och centerlinjen möts. Skär små hål i vattenlinjen till höger och vänster om de största spanten. Rita en vattenlinje och en centerlinje på spånskivan (använd spånskivans kant som baslinje). Lägg mallen så att spånskivans linjer stämmer med mallens. Stick med en syl längs det första spantet (även däckslinjen). Vänd mallritningen upp och ner och centrera den återigen över linjerna på spånskivan. Markera med sylen genom hålen längs spantet. Rita upp spantet längs markeringarna på spånskivan. Markera relingen. Rita en ny centerlinje och fortsätt med nästa spant tills alla spant är klara. Såga ut formspanten med en sticksåg – hela spantet upp till baslinjen. Däckslinjen skall inte sågas ut nu. För kanadensaren ritar och sågar du ut stävmallarna på samma sätt. Rita in vattenlinje och reling.

Innerstävar

På liknande sätt ritar du av innerstävarna. Rita in konstruktionsvattenlinjen även på dem. Liksom med spantmallarna sågar du ut dem så att de går upp till baslinjen – det blir lättare att montera dem korrekt då.

Såga upp ribbor

Ribborna sågas ur 18 - 20 mm tjocka sågade granebrädor (utgångsmaterial kan t ex vara 3/4" råsågad gran). Är de tjockare, kan det var en bra idé att hyvla ner dem till ungefär 20 mm. De bör vara så långa som möjligt, helst hela kanotens längd plus 20 cm, men sådana brädor är inte alltid lätta att få tag i. Ribborna är mycket lätta att skarva, så lägg inte för mycket tid på att leta längd. Välj också brädor med så få kvistar som möjligt och där ådringen inte är alltför krokig. Men byggmetoden är mycket förlåtande så var inte alltför kräsen. Däremot finns mycket att vinna på att hitta så lätta brädor som möjligt.

Idealisk bredd på de färdiga ribborna är 18-20 mm. Är de smalare tar det längre tid att ribba skrovet. Är de bredare finns risk att skrovet blir ohjälpligt ojämnt (bredare ribbor kräver fler spant än vad ritningen visar, eller stor noggrannhet vid monteringen så att de inte bubblar ut mellan spanten).

Bredden på brädorna spelar ingen roll men tänk på att sågklingan tar 2-3 mm när du beräknar åtgången. Ribborna skall vara 5 mm tjocka om inte ritningen säger något annat (hör du till de ängsliga så kolla tjockleken en extra gång. 4,7 mm är OK – 5,5 innebär onödig övervikt). Fuktkvoten spelar inte heller någon större roll - när ribborna är nersågade till rätt dimension är de lagom torra efter ett dygn i bygglokalen.

Antalet ribbor som behövs beror på båttyp, längd, bredden på ribborna etc men ett riktvärde är ca 75 ribbor för kajaken och ca 60 för kanadensaren (då finns marginal för att misslyckas med några stycken). Ungefär 30 % av ribborna måste vara fullängd och måste förmodligen skarvas, om du inte haft väldig tur på brädgården. Skarvar är bara ett estetiskt problem – de påverkar inte styrkan och försinkar knappast heller bygget.

Enklast är att använda handcirkelsåg – det är mycket enklare att flytta en liten såg längs en fastsatt bräda än att flytta en mer än 5 meter lång bräda längs en stationär såg. Dessutom är det skonsammare för de tunna ribborna att ligga kvar på sågbocken än att matas ut från ett litet sågbord.

Fäst brädan med ett par tunna spik ner i sågbockarna, ställ in anhållet på rätt tjocklek, sätt på hörselskydden och bered dig på ett par ganska tråkiga timmar. En och annan ribba får kasseras när sågen styr fel för att man råkar trampa på sladden och liknande förargligheter. Men det gör inget – det behövs små korta ribbstumpar också i många sammanhang innan kanoten är färdig.

Hyvling?

Bry dig inte om att försöka maskinhyvla ribborna. Dels är det ett onödigt jobb eftersom du kommer att ha slipat varenda kvadratmillimeter av ytan innan kajaken är färdig och dels finns risk att ribborna splittras när kutterstålet träffar de hårda granekvistarna.

Profilfräsning?

Jag tycker inte heller det är mödan värt att köra ribborna genom en vertikalfräs, även om du råkar ha en sådan. Köper man en materialsats är ribborna konkav/konvexa för att passa ihop med mindre glipor. Men arbetsinsatsen för att fräsa är orimligt stor i förhållande till byggtiden, och med den fräsutrustning de flesta amatörbyggare har tillgång till innebär problem med precisionen inte sällan att ribborna passar ihop sämre efter fräsningen än före. Så min rekommendation är: såga och sätt igång och bygg – eller köp professionellt frästa ribbor.

Vill du ha osynliga fogar är en bra hyvel ett enklare redskap. Ett par tag längs varje ribba – vinkeln lär man sig snabbt att uppskatta – är en både snabbare och enklare metod.

Vill du ändå försöka fräsa, finns en del råd på One Ocean Kayaks webbplats).

Bygga jiggen

Så är det dags att sätta ihop byggjiggen. Den kan se ut på många sätt – kraven är bara att du har yta att montera formspanten på. Så här gör jag: Två långa granebrädor (25x150 mm) bultas eller skruvas ihop i ändarna, en tvärslå spikas in och hela jiggen läggs på ett par bockar. Längden på jiggen bör vara båtens längd. Bredden på mitten kan vara ca 5-10 cm smalare än båten. Spänn en tunn ståltråd hårt från för till akter. Den blir referenslinje när formspanten skall sättas på plats. Kontrollera med vattenpass att jiggen är horisontell sida-sida och för-akter. Justera med kilar eller mellanlägg vid behov (det är inte nödvändigt att jiggen är plan eller rätt inriktad – det viktiga är att mallarna monteras korrekt – men det underlättar).

Montera formspant

Detta är ett av de två moment som kräver extra noggrannhet (det andra är slipningen). Mät och markera spantpositionerna på jiggen. Måtten för spantavstånd finns i ritningen. Skruva fast korta bitar läkt mot spantmarkeringarna på jiggen så att de förliga läkten (framför mittspantet) sitter för om markeringarna och de aktra (bakom mittspantet) sitter akter om dem (det låter komplicerat men gör bara precis som det står – det kommer att underlätta senare i bygget). På kanadensaren skall spant 1 sitta med centrum exakt på markeringen. (Det här sättet att montera spanten handlar om att förenkla bygget – istället för att fasa alla spantkanter till individuella vinklar blir det nu automatiskt rätt när du häftar dit ribborna. Här är en bild).

Fäst ett formspant i taget med en skruvtving mot läktet: de förliga spanten akter om läktetspant 1-6 akter om läkten och aktra spanter för om läktet. Rikta in dem exakt i våg, lod och med centrumlinjen över ståltråden. För kanadensaren monterar du också stävmallarna mot jiggen och mot spant 6 i för och akter. Kontrollera att alla spant sitter vinkelrätt mot centerlinjen, att alla vattenlinjer är exakt i höjd och vågräta och att alla centermarkeringar längs kölen är exakt i linje. Slarv här går inte att rätta till i efterhand. I värsta fall får du en kanot som bara kan paddlas i cirkel. Tejpa kanten på spanten med packtejp eller maskeringstejp så att de inte limmas fast i kanoten.

En laser med ett kryss kan underlätta monteringen. Alternativt kan du borra ett hål (ca 3 mm) i skärningen mellan vattenlinjen och centerlinjen på varje spant. Med lampa i förlängningen av centerlinjen kan du sedan snabbt få spanten centrerade i höjd och sida – ser du lampan genom alla hålen sitter de rätt.

Precision:

Varje spant riktas i tre dimensioner – sida (vänster-höger), höjd (upp-ner) och vinkel (lodrät-vågrät).

Jag brukar börja med att med vattenpass justera spanten så att centerlinjen är lodrät och vattenlinjerna vågräta, eftersom vinkelfel försvårar fortsatta justeringar (har du anv'änt lampa eller laser är du färdig nu).

Sedan tar jag sidjusteringen och ser till att köllinjen blir rak. Jag brukar nöja mig med en noggrannhet på ca +/- 1 mm, eftersom högre noggrannhet tar oproportionerligt många timmar och millilmeterfel ligger inom toleransen för rit- och sågfel på spanten. Men ännu viktigare är att felen fördelar sig slumpmässigt åt båda hållen – köllinjen får inte se krökt ut. Likaså får inte flera spant i rad sticka ut åt ena hållet.

Sist justerar jag höjd och här kan jag acceptera lite större fel – det viktigaste nu är att köllinjen är jämn och snygg. Kolla genom att tillfälligt häfta dit en ribba att den beskriver en snygg jämn böj (om detta medför stora fel i höjd på vattenlinjerna, får man kolla om det finns en felritning eller felsågning). Men upp till +/- 2 mm brukar inte innebära några allvarligare katastrofer – man får bara vara lite uppmärksam på vad som händer i slagen (övergången mellan botten och sida) så att det inte blir ojämnheter (om man upptäcker sådana fel under byggets gång får man hyvla lite på spanten just där eller bygga upp med lite kartong eller fanér).

Sist brukar jag finjustera genom att knacka lite här och där på spantkanterna, men försiktigt eftersom alla justeringar påverkar även de övriga dimensionerna.Tänk på att kolla att spantet sitter exakt i lod och våg innan du ändrar någonting – annars kan du luras att förstora felen.

När du är nöjd, skruvar du fast spanten med två skruvar in i läktet.

Innerstävar

Innerstävarna är till för att ge rätt form åt ändskeppen – de har mycket lite med styrkan i den färdiga kanoten att göra. Därför är måtten och materialet inte så kritiska.

• Sågade stävar (de flesta kajaker): Såga ut innerstävar (t ex ur gran eller plywood, 8-12 mm tjockt) och montera på plats enligt ritningen (de flesta kajaker har korta innerstävar som slutar vid spantmall ett respektive tolv). Har du gjort jiggen kortare än båten skruvar du en bit läkt som stöd för innerstäven. Fäst innerstäven med en tving.
• Laminerade stävar (kanadensare och några av kajakerna med kraftigt böjd stäv): Såga ut några extratunna (ca 3 mm) ribbor ca 1 meter långa. Limma fyra över varje stävform - stryk lim på tre av dem, fäst dem i ena änden med en tving eller en skruv, böj ner dem längs stävformen och håll ihop dem med en tving eller en skruv tills limmet härdat (limmet kan vara epoxy, förtjockat med microfiller eller snickarlim av utomhuskvalitet).

Sedan skall stävarna fasas så att anliggningsytan för ribborna blir så stor som möjligt. Rita en mittlinje längs stäven. Håll en bit ribba mot stäven och de två närmaste spanten. Hyvla stäven till en spets (hyvla inte bort mittlinjen – den är din försäkring att stäven blir symmetrisk och får rätt form). Kontrollera med ribban att vinkeln blir rätt. Vinkeln kommer att vara ganska spetsig vid relingen och trubbigare ju längre upp mot kölen du kommer.

För kajaker med raka stävar (till exempel Black Pearl) finns normalt ingen ritning av stäven. Stäven är då en ca meterlång brädbit, 12x50mm, som monteras i rätt höjd på baslinjen och fälls in i spant ett respektive tolv. När kölribban monteras, sågas stäven av där de möts och de båda bitarna limmas ihop.