Visa varukorgen
Design & Illustration

Grunder

(Materialet kan också beställas som ett A5-häfte eller, för klubbar och liknande, som en föreläsning)

Första sidan i Paddelteknik handlar om teknik och säkerhet i allmänhet, om att välja paddel, att justera sits och fotstöd och om kapell, flytväst och paddelvantar. Sist finns en kort avsnitt om att kliva i och ur kajaker.

Beteckningar

Allmänt om teknik och säkerhet

Att skaffa kajak är ungefär som att köpa ett piano. Vem som helst kan klinka på tangenterna och åstadkomma ljud. Men för att skapa musik krävs precision, motorik, känsla, insikt…

Det är inte svårt att få kajaken att röra sig framåt, bakåt, svänga eller att klättra upp i en kajak från vattnet. Inte ens mera avancerade paddeltag som höga stöd och eskimåsvängar är speciellt svåra att lära sig. Men för att vara till riktig nytta och glädje måste allt kopplas ihop till en fungerande harmonisk enhet.

Paddling består av en mängd delmoment: olika paddeltag, girar, stödtag, räddningstekniker mm som man tränar in var för sig. När de sitter är det dags att fundera på mer svårfångade kvaliteer: att överföra kraft effektivt till paddelbladen, att optimera paddelns väg hydrodynamiskt, att få med fler muskler i arbetet, sätta i och lyfta paddeln med minimal effektförlust, utnyttja musklerma runt midjan vid girar, stödtag och rollar, att få maximal verkningsgrad med minimal skaderisk.

allt sammankopplat i en enda mjuk harmonisk och ändamålsenlig motorikNästa steg är att koppla ihop färdigheterna till en helhet där varje paddeltag är en steglös kombination av driv, gir och stöd, där olika paddeltag omärkligt övergår från det ena till det andra som ett svar på förhållandena runt omkring och där stöd och rollar bara är en förlängning av paddeltagen – allt sammankopplat i en enda mjuk harmonisk och ändamålsenlig motorik.

Många nya paddlare vill lära sig ”tricksen” så fort som möjligt, med en eskimåsväng som kronan på verket. Men isolerad från sitt sammanhang som imponatortrick är rollen föga mer än påfågelsfjädrar. Ur säkerhetssynpunkt kan till exempel en bra kamraträddningsteknik vara bättre att börja med.

Unga blivande paddlare på Grönland får normalt börja med att lära sig höga och låga stöd. Därefter lär de sig rolla. Sedan lär de sig paddla. Här börjar vi lära oss paddla – och sedan blir det ofta inte mer…

Vad bör man kunna...

Självklart skall du kunna få kajaken att göra vad du vill, när du vill och hur du vill i de förhållanden du väljer att paddla i, eller som kan uppstå under turen. Känner du dig osäker i sidvind eller krabb sjö är det en signal från det undermedvetna att någonting behöver tränas. Paddeltagen är den förenande länken mellan paddelbladen och kajakskrovet. Lär känna dina paddeltag så väl att du kan anpassa dem efter kondition, kajak, väder, vind och vågor.

Rakt-fram-paddling

Rakt-fram-paddling är lätt att lära med svårt att bemästra och samtidigt det mest använda paddeltaget. Att utveckla ett perfekt rakt-fram-tag är en livsuppgift. Arbeta med att vrida överkroppen, slappna av i händerna, få med så mycket muskler som möjligt, experimentera med sittställningen, med paddelföringen, med rytm, draglängd etc. Träna på att steglöst och momentant ändra förhållandet mellan drag, gir och stöd i tagen. Alla bör ha en bra avslappnad långtursteknik som håller för heldagar och en kraftfull, snabb spurtteknik för att fånga surf eller för nödlägen.

Svänga

För att kunna hantera alla förhållanden bör du kunna sveptag, akterroder och gir med lågt stöd – gärna också kontring, kantning och gir med högt stöd (lutning). Du bör också veta hur snabbt kajaken girar med de olika alternativen och i vilka förhållanden de fungerar bäst.

Sidoförflyttning

Du bör kunna antingen sidoförflyttning med vrickning eller med drag, och helst båda. Träna på att flytta kajaken både rakt åt sidan och snett framåt eller bakåt – båda åt vänster och åt höger. Hur lång tid tar det att flytta kajaken 3 meter åt sidan till en kompis som behöver hjälp?

Stödtag

Stödtagen är viktiga, både i krävande förhållanden eller nödsituationer och för att öka självförtroendet, underlätta experimenterande med paddelteknik och för att minska risken för ofrivilliga simturer. Även nybörjare bör tidigt lära sig ett pålitligt lågt stöd och snabbt utvidga repertoaren till att omfatta höga stöd (på båda sidorna!). Att kunna kapsejsa till 90 grader, hänga kvar på ett högt stöd och sedan dra sig upp innebär att risken för en riktig kapsejsning blir mycket liten.

Kantning och lutning

Lär dig kanta och luta din kajak. Kantning innebär att du lutar kajaken men håller överkroppen vertikal. Kantning är användbart för att hålla kursen, gira, hindra att kajaken lovar i sidvind och i många praktiska sammanhang som strömmande vatten. Klarar du inte att kanta kajaken kanske du inte heller klarar det när en våg gör det åt dig. Lutning innebär att även överkroppen lutar – man hänger i praktiken på ett högt stöd – och kan underlätta snabba girar t ex för att undvika ett hinder.

Eskimåsväng

Det är inte svårt att lära sig rolla. Däremot är det väldigt roligt att kunnaDet är inte svårt att lära sig rolla. Däremot är det väldigt roligt att kunna. Till havs är en välfungerande roll en säkerhet för dig själv och kan innebära att du slipper gå ur kajaken vid en kapsejsning – och att du inte behöver tvinga dina paddelkompisar till en kamraträddning och en kajaktömning, som i grov sjögång inte är helt utan risker. En trevlig bieffekt är att den träning som behövs för att lära sig rolla innebär att du blir så duktig på att hantera din kajak att risken för ofrivilliga kapsejsningar minskar rejält.

Lite om utrustning

Paddlar

Paddlar är olika långa och har olika stora blad. När du börjar paddla får du lita på goda råd eller prova dig fram. Efterhand kommer du att hitta din idealpaddel. I första hand är det armlängd och styrka som avgör. Med för kort paddel och/eller för små blad får du för hög frekvens – du vevar på frenetiskt och pulsen och andningen sätter stopp långt innan muskelkraften är utnyttjad. Med för lång paddel och stora blad går det tungt och musklerna fylls med mjölksyra utan att du får upp arbetstemperaturen.

Är paddelbladen vinklade, är det numera vanligast att du håller den fast med högerhanden och låter skaftet rotera i vänsterhanden. Vinkeln var förr 90°, men är numera ofta mindre (45-60°). Helt ovinklade paddlar finns också – de är skonsamma mot handlederna men kan vara tunga i motvind om inte bladen samtidigt är små och smala.

Håll paddeln symmetriskt – händerna lika långt från båda bladen. Avståndet mellan händerna skall vara ungefär axelbredden plus en handsbredd.

Paddeln hålles alltid på samma sätt, d.v.s. bladets konkava sida är alltid vänd bakåt oavsett om du paddlar framåt, bakåt eller svänger.
Mer om att välja paddel

Sits och fotstöd

bra sittställningI kajaker med stor sittbrunnsöppning kan normalt både sits och fotstöd justeras. Prova ut dem så att du sitter bekvämt med lätt böjda ben. Får du knäna för högt blir balansen sämre samtidigt som trycket på sittbenen ökar med risk för träsmak. Med fotstödet för långt ifrån dig kan du inte utnyttja benmusklerna och riskerar att få kramp i benen.

Kajaker med liten sittbrunnsöppning har ofta fast sits. Justera fotstödet så att du sitter bekvämt och kan ta spjärn med knäna mot undersidan av däcket. Helst skall du kunna ha fötterna (trampdynor och tår) på fotstödet samtidigt som knäna stöder mot däcket eller knästöden men ändå ha plats att räta ut benen helt.

De flesta paddlare ökar komforten i sina kajaker med liggunderlag – en bit på sitsen, kanske en bit under hälarna och, om kajaken inte har ett bra svankstöd, en eller ett par bitar vid aktersargen, så att den inte skaver om man lutar sig bakåt.

Kapell

Det skvätter mycket från paddeln och en hel del hamnar i knät. Börja därför använda sittbrunnskapell ganska snart. Till havs och på sjöar är kapellet helt nödvändigt för att skydda mot svall och överbrytande sjö och för att hindra kajaken att vattenfyllas om man tippar till.

Du måste kunna få av kapellet snabbt om du skulle kapsejsa. Prova innan du börjar paddla. Lossa kapellet vid sidosargen så att du får in handen. Sedan är det lätt att kränga av det. Kapell för liten sittbrunn är svårare att lossa men har en säkerhetsstropp i framkanten som du rycker i.

Flytväst

Låt det bli en vana att alltid ha flytväst – gärna en specialgjord kajakväst som är skuren så att den inte skaver när man rör överkropp och armar under paddlingen. Kajakvästar är bara flythjälp när man simmar – till skillnad från räddningsvästar som kan vända en medvetslös person rätt i vattnet.

Flytvästen skall ge tillräcklig flytförmåga utan att hindra paddlingen. Den skall kunna fästas - antingen med grenrem eller midjeband – så att den inte glider upp under hakan om du ramlar i vattnet. Det är därför viktigt att storleken är rätt.

En del paddelvästar har en eller ett par fickor, vilket är alldeles utmärkt för småsaker man vill ha åtkomliga utan att behöva öppna kapellet – solglasögon, solskyddskräm eller godis, för den som har sådana böjelser. De mer exklusiva flytvästarna kan också ha fast bogsersystem i bältet.

Mer om att välja flytväst.

Paddelvantar

Det är lätt att hålla värmen när man paddlar, men när temperaturen sjunker under 10° behöver de flesta paddelvantar. För vanliga paddlar är det bäst med paddelvantar som fästs på paddelskaftet med kardborrband och där man håller om paddeln som vanligt inne i vantarna. De görs oftast i nylontyg, vilket är fullt tillräckligt i de flesta sammanhang. Neoprenvantar är varmare (klarar åtskilliga minusgrader) men kostar en hel del mer. Ett alternativ kan vara att fodra nylonvantarna med en tillklippt bit liggunderlag. Ha gärna med ett par lättåtkomliga fingervantar i neopren att ha på när du inte håller i paddeln – för att sätta på kapellet, länspumpa, hjälpa någon som kapsejsat etc.

För grönlandspaddlar fungerar ett par vanliga fingervantar av tunn neopren (finns t ex i fiskeaffärer) bättre, eftersom man behöver kunna flytta händerna längs paddeln. En fördel är att man kan behålla handskarna på när man hanterar kajaken vid sjösättning och när man sätter på kapellet – sitter vantarna då fast på paddeln hinner man bli ganska kall om fingrarna.

Se även min test av några olika paddelvantar (främst för grönlandspaddel).

Att kliva i och ur kajaken

Kliva i från brygga eller sten

Håll en hand i bryggan och en mitt fram i sargkanten.
Sätt ena foten på mittlinjen långt fram i sittbrunnen.
Sätt den andra rakt bakom den första.
Sätt dig på sitsen utan att släppa bryggan.

Med liten sittbrunn sätter du dig istället på akterdäck med paddeln som stöd (paddeln bakom sittbrunnen och händerna på skaftet och relingen). Låt bladet vila i vattnet - stöder du det mot en sten, botten eller bryggan finns risk att du knäcker paddeln.
Glid ner i sittbrunnen med raka ben.

Urstigning vid brygga eller sten

Stöd ena handen i land.
Böj ytterbenet och sätt foten så nära sitsen du kan.
Tag med den andra handen i sargkanten framför eller bakom sittbrunnen och lyft dig upp.

Med liten sittbrunn lägger du paddeln bakom sargen med bladet horisontellt i vattnet (gärna ett par centimeter under ytan så att du har stöd åt båda hållen).
Håll händerna på skaftet och på relingen och lyft dig upp på akterdäck.

Kliva i från grunt vatten

Ställ dig grensle över kajaken på grunt vatten.
Sätt dig ner på sitsen.
Lyft in benen och håll kajaken med fören mot vinden med hjälp av paddeln.

Med liten sittbrunn stöder du med paddeln och gör precis som när du kliver i från en brygga.

Urstigning på grunt vatten

Lyft ur benen och sätt ner fötterna på var sin sida om kajaken.
När kajaken tar i botten reser du dig upp så att du står grensle över den.

Med liten sittbrunn gör du precis som vid urstigning från brygga.

« Föregående sida 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nästa sida »

Kommentarer

Superb info för mig som nybörjare! Tusen tack!

Skriv en kommentar