Visa varukorgen
Design & Illustration

Röster om Yawlen

Bygget var enormt roligt eftersom man såg ganska fort att formen på båten är hur vacker som helst. Hon seglar som en gud och det är en häftig känsla av både jolle och en stor båt.Alla förväntningar har överträffats. Tack för en underbar båt
MVH
Inge Almén

Allt fungerade över förväntan och blev till en härlig upplevelse. Seglen, som Birger Sjöberg i Krokstrand sytt, visade sig fantastiska och båten har just de egenskaper jag hoppades på. Vi försökte även att segla ikull båten, men lyckades bara få in ett hundratal liter vatten.
Båten är lättseglad och beter sig välartat även då vinden kastar och vänder ideligen, som den gärna gör på Lelången. Många kommenterade båten och seglen på ett mycket positivt sätt även om de flesta inte förstår att man kan gå mot vinden med sådana segel. Tack vare Birgers kunnande kan man gå riktigt högt i vinden trots avsaknaden av förstag.
Jag är helnöjd med båten och tacksam för att Du gjort den som Du gjort!

Per Eckberg

Kanotyawl 400

Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia

Kanotyawl 400

Ritningssats, Kanotyawl 400 - 1 800 SEK Beställ

Kanotyawl 400 seglas från sittbrunnsbänken som en stor segelbåt. Ingen behöver hänga på lovarts reling för att få fart på henne och hon går förvånansvärt högt i vind. Trots tre segel och centerbord är hon lätthanterad för en ensam person - med fler ombord behöver ingen känna sig sysslolös. Segelytan är rejält tilltagen - bara i fullständig stiltje behöver årorna plockas fram.

Det långsträckta segelplanet ger utmärkta manövermöjligheter - segla baklänges, åt sidan, snurra runt eller surra rodret och styra med mesanskotet - och går att reva med bibehållen balans. Det går att göra fart mot 15 m/s och grov sjö för bara fock och mesan - blött och tröttsamt men inte skräckinjagande - om man blir överraskad av dåligt väder. Plats i sittbrunnen finns för fyra vuxna (fast prototypen har varit på utflykt med 12 barn i 6 - 12 års åldern ombord). På långtur kan två sova på durken under bomtält.

Båten är relativt lättbyggd - ett vinterprojekt för en händig amatörbyggare utan omfattande verktygsutrustning. Prototypen byggdes vintern 1989-1990 för ungefär 5 500:- och på sex månaders fritidsarbete (observera att det är mer än 25 år sedan – priserna har ändrats radikalt!). Byggmetoden är strip på tillfälliga spånskivespant, precis som för kajakerna (byggbeskrivningen för kajaker ger en hel del användbar information) – någon millimeter tjockare ribbor, lite kraftigare glasfiberväv. Däck, skott och durkar är plywood, rundhult (master, bommar, spri, bog- och häckspröt) är gjorda i gran – master och spri ihåliga efter beskrivning på ritningen. Alla beslag tillverkades av järn i standarddimensioner som svetsades samman med en liten amatörsvets och lämnades för varmgalvning. Seglen tejpades ihop på vardagsrumsgolvet och syddes med en vanlig hushållssymaskin.

Bilder på Inge Alméns "BlåKråka": den färdiga båten och lite detaljbilder.
Bilder på Mikael Möllers "Scarlet", och många instruktiva och inspirerande bilder på bygget.
Ett pågående bygge att följa på facebook: Povl Eskild
Från Povl Eskild kommer också en kort video med en segling över Struer Bugt: 3-5 m/s vind och 4,5 - 5,3 knop på en kryssbog!
Mer segling: Johan Lindblom och Inge Almén utanför Arkösund.

Bilder

Inge Alméns BlåkråkaPrototypen på tur i HaverdalBarnen trixar runt i Skallkrokens hamn i HaverdalBarnen precisionsmanövrerar i Skallkrokens hamn i HaverdalKanotyawl 400 – Lars RaskLars Rask med sin KanotyawlPrototypen i Haverdal 1994Haverdal 1994Prorotypen på bakgården hemma i LundProrotypen hemma i trädgården i LundBarnen vill aldrig sluta segla...Inge Alméns Blåkråka med bomtältKanotyawl – Mikael MöllerKanotyawl – Mikael MöllerMikael MöllerKanotyawl 400 – Povl EskildPovl Eskilds Kanotyawl 400 i Limfjorden (foto: Ole Olsen)Inge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen' i Östergötlands skärgård. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen'. Foto: Johan LindblomInge Alméns 'Blåkråka' och Johan Lindbloms 'Sjögrisen'. Foto: Johan Lindblom

Specifikationer

kanotyawl, linjeritning

Längd 401 cm
Bredd 143 cm
Djupgående 17/61* cm
Vikt 70 kg
Segelyta 10 m2
Användningsområde Dagtur, 1-4 personer. Långtur, 1-2 personer.

Om ritningar och bygge

Fyra ritningsblad innehåller vad som behövs för att bygga kanoten – de flesta i skala 1:10, och några detaljer i fullskala. För att rita upp spanten, finns alla mått i en enkel utslagstabell. Mått och dimensioner för rigg och segel (att sy själv eller lämna till segelmakaren). På ritningen finns också anvisningar för att svetsa alla beslag av järn (och lämna in för kallgalvning) för den som vill göra allt själv.

Canoe Yawl 400, plans

Ingen separat byggbeskrivning medföljer. Den som behöver mer information kan komplettera med någon av de båtbyggeriböcker som finns i litteraturlistan.

Ritningssats, Kanotyawl 400 - 1 800 SEK Beställ

Segelmärke?

Om någon har lust att dekorera seglet med ett segelmärke, finns dessa att ladda ner från downloadsidan. Anpassa gärna färgen efter båtens skrovfärg.Sailmark, Canoe Yawl 400

Bygge av prototypen 1990

Vintern 1989-1990 byggde jag prototypen till kanotyawlen hemma i garaget på Skånevägen. Projektet tog ungefär ett halvår med lagom ambitiöst fritidsjobb - allt gjordes hemma: beslagen svetsades ihop av vanliga järnprofiler, blytyngd till centerbordet gjöts av begagnade däckvikter som smältes på ett fotogenkök (utomhus!), seglen syddes på en vanlig hushållssymaskin mm.

skrovklart
Här är skrovet klart med bottenstockar, skott, durkvägare mm.

Grundstrykning: epoxy och bottenfärg
Skrovet vänt och en grundstrykning med epoxy inför lackningen. Botten har också fått ett lager grundfärg.

Däcksbalkar
En bild uppifrån sovrumsfönstret med ett äppelträd i vägen. Det mesta av däcksbalkarna är nu på plats.

Segelsömnad
Seglen tejpades ihop på vardagsrumsgolvet och en dotter sydde ihop dem. Till sist syddes lik- och hornbeslag och revlöddror in för hand.

Provsegling i trädgårdenUtrullad på uppfarten för lite fotografering.

"Provsegling" med de nu färdigsydda seglen. Jag satte från början hjul och skottkärrehandtag på byggjiggen, så att skrovet har åkt ut och in ur garaget efter behov.

Det mesta av slipningen och all lackning har skett utomhus när vädret har passat.

Vintern 1989-1990 var den kallaste på decennier med långa perioder i slutet av januari och februari med temperaturer under -20 grader. I ett ouppvärmt garage ställde det stora krav på fantasi och tålamod för att klara epoxiarbetet.

Inte mycket lämnades oprövat - arméns gamla hästfiltar, infravärmare, värmeljus i plåtburkar, kupévärmaren, till och med trangiaköket och ett gammalt fotogenkök fick rycka in när det var som värst. Fotogenköket användes också för att smälta bly till centerbordet.

Segling i Haverdal
Ungar på segeltur i Haverdal, med tillfällig fock, snabbt hoptråcklad av ett kasserat optimistsegel. Riktiga focken hade antingen blivit stulen eller blåst iväg under nattens kulingbyar.

Ankrad
Uppankrad för lunchpaus - med seglen uppe för att förlora så lite tid som möjligt.

Navigare nescesse est
Det seglades dagarna i ända - oavsett väder.

Ankrad
Och aldrig ville de sluta segla...

Bakgrund och historia

Kanotyawlen var en vanlig segelbåt runt förra sekelskiftet. "Canoe yawl" definierades på den tiden som en liten spetsgattad båt med två master, varav seglet på den aktersta var väsentligt mindre än på den förliga, och som var så lätt byggd att den kunde bäras av två man på land när den lösa barlasten var borttagen. Vidare skulle den kunnna seglas i grunt vatten och klara rimligt grov sjö. De minsta kunde också paddlas, de lite större roddes vid behov. De användes både för tävlingar och som turbåtar, dagturer och långfärder längs de inre vattenvägarna och i skyddade skärgårdsområden. De var ofta begränsade i storlek för att billigt kunna transporteras på järnväg.

Förlagan till min Kanotyawl 400 ritades av George Holmes 1888 för Humber Yawl Club i England och byggdes av en lokalt välkänd båtbyggare: J. A. Akester, och döptes till "Ethel".

Ethel - originalritning

Holmes originalritning från Dixon Kemp´s "Manual of Yacht and Boat Sailing" från 1895.

Humber Yawl Club 1904George Holmes omslagsteckning för Humber Yawl Clubs årsbok 1904, föreställande en Canoe Yawl i sin rätta omgivning – förmodligen inte Ethel, men något snarlikt.

Mina bidrag har varit småändringar i rigg och skrovform, men för övrigt har jag hållit mig nära George Holmes original.

Riggen som i original är en så kallad "dipping lug", ändrade jag till en (aningen) modernare "standing lug" och lade till en fock. Dipping lug är ett effektivare segel, men har nackdelen att det måste tas ner var gång man slår och hissas på andra sidan masten (på en så liten båt som den här räcker det oftast att lyfta bommen till andra sidan av masten och dra lite i förliket innan man passerar vindögat så att vinden drar över spriet) – jag valde att offra ett uns effektivitet för bekvämligheten med ett självslående storsegel. I gengäld kunde jag då lägga till en liten fock på bogspröt, vilket sannolikt mer än väl kompenserar segeleffektiviteten.

Vidare ökade jag i modern anda bärigheten i akterskeppet en aning eftersom jag räknar med att kanotyawler ofta kommer att ensamseglas, och konstruerade ett uppfällbart roder, så att man skall slippa lyfta av det för att gå in till land.

Kommentarer

Hej Björn.

Är det samma bygg teknik på denna som på kajakerna?

Och ungefär hur stor är material åtgången på en höft eller så? Har börjat fundera på denna som vinter projekt.

Det är i grunden samma byggteknik – aningen tjockare ribbor och antingen lite kraftigare glasfiberväv eller – som jag gjort på prototypen – ett lager mahognyfanér istället på utsidan.

Jag byggde prototypen för drygt tjugo år sedan (man kan ana 1990 inskuret på sittbrunnens akterkant i bilderna ovan), och förde inte bok över varken tid, material eller kostnader.

Men totalkostnaden blev ungefär 5500:- (som nämns ovan med hemsydda segel, alla beslag svetsade av järn i standardprofiler, bly i centerbordet från begagnade däckvikter), och det tog ett halvår (oktober till mars). Sedan dess har naturligtvis materialpriserna skenat iväg. Man skulle nog få svårt att komma under det fyrdubbla idag. Med lägre do-it-yourself-ambition drar det iväg ännu mer.

Möjligen kan någon av dem som byggt under senare år korrigera mina gissningar...

Hej, tänkte bygga denna båt som ett vinterprojekt. Har ingen tidigare erfarenhet men har vänner som har byggt kajaker och kanoter från dina ritningar och beskrivningar, så med deras hjälp, bör det gå. Du nämner "något tjockare glasfiberväv" finns det någon övre gräns? jag misstänker att redan en 300 väv kan bli svår att forma? Är det någon av de böcker som du har i din litteraturlista som man inte klarar sig utan för att kunna slutföra detta projekt?

Jag väljer hellre två lager 160 gr twillvävd glasfiber – mycket lättare att forma än de tjockare vävarna. Ett alternativ är att limma ett lager 2-3 mm fanér utanpå ribborna och sedan ett lager 160 gr (väven blir då mest ett ytskydd som ökar livslängd och minimerar underhåll). Fanér är strukturellt starkare än väv.

Inga böcker är nödvändiga om man har byggt en eller ett par kajaker/kanoter, men en som är nyttig och löser de flesta problem som kan uppstå är "Gougeon Brothers on Boat Construction". Det är en bibel för alla sorters modernt båtbyggeri...

Jag sydde seglen själv och hade stor nytta av Jeremy Howard-Williams "Segel" (båda böckerna finns beskrivna i litteraturlistan).

Hej

Angående riggen på förlagan Ethel, kan det inte ha varit en s.k. balanced lug snarare än en dipping lug? Dvs ett segel avsett att stanna på samma sida av masten hela tiden. För en landkrabba som mig tycks ett sådant segel vara enklare att hantera än kombinationen standing lug / fock men mina kunskaper inom området är tämligen begränsade :)

En vacker båt i vilket fall, får den bara plats i garaget funderar jag på att bygga en. Apropå det, hur stort rum behövs i bygglokalen?

Jo, jag tror du har rätt med riggen. En dipping lug brukar inte ha bom, för att vara enklare att dra förbi masten vid vändning genom vinden (ett vältajmat ryck i förliket). Men storskotet visar att Ethel uppenbarligen hade en bom och sålunda satt på samma sida om masten oavsett bog.

Både standing lug och balanced lug är självslående, men genom att halshornet sitter bakom masten på den förra blir effektivitetsförlusten på "fel" bog inte så stor som med balanced lug.

En båt med ett segel är naturligtvis marginellt enklare att hantera för en ren nybörjare, men för alla andra det uppvägs mer än väl av att kombinationen stor/fock/mesan är mer effektiv (spaltverkan mellan fock och stor), medger en helt annan nivå på manövrering för segel (segla baklänges, snurra runt sin axel mm), kan trimmas till självstyrning på de flesta bogar och kan revas i flera steg med bibehållen balans.

Ett loggertsegel förs normalt på styrbordssidan av masten, och det sägs att när ett balance lug-segel pressades mot masten blev seglingsegenskaperna så mycket sämre att det var detta som gav upphov till regeln att båtar med vinden in om styrbord har företräde.

På min kanotyawl sitter storseglet på styrbordssidan och mesanseglet på babordssidan om masten, för att i viss mån balansera felet. I praktiken är det svårt att märka någon skillnad, varken i höjd, fart eller manövererbarhet.

Hvad vejer den færdige båd ?

Vikten framgår av specifikationerna uppe i texten, men beror till stor del på hur du väljer att utforma inredning, däck, tofter, utrustning etc. Följer du ritningens virkesdimensioner kommer den att väga ca 70 kg.

Vil det ikke give en enklere sejlhåndtering og meget enklere rig, hvis den var med sprydsstagsrig, som de danske smakkejoller? Så slap man også for bommen?

Jo, en spririgg hade fungerat, men hade inneburit stora förändringar i segelplanet.

De flesta spririggade båtar har en mast med spristor och fock. Eftersom storen är lösfotad står den mycket sämre på undanvindar och är svårare att skota in lika mycket som ett bomsegel på kryss. För att behålla segelytan krävs då ett högre segelplan vilket försämrar styvheten i båten.

Alternativt kan man behålla mesanseglet – som loggert eller som spri (snyggare, men kräver då ett dubbelt så långt häckspröt för skotningen – som på Watkinson's Drascombe luggers).

En annan vanlig lösning för gamla arbetsbåtar var att ha två master: för fock och stor, där fockmasten sitter långt fram i fören och stormasten mitt i båten. Detta vore kanske den bästa lösningen för en kanotyawl, eftersom segelytan blir tämligen stor utan att segelplanet blir för högt.

Vill man förenkla riggen på Kanotyawlen, är en tvåmastad wishbone-rigg (a.k.a. leg o'mutton-rig) kanske det allra bästa: två vindsurfingsegel i rad, antingen cat-yawl med ena masten i fören, den andra ungefär midskepps eller traditionell yawl som på ritningen.

Men en av fördelarna med Kanotyawlen är att riggen är lite komplicerad: det finns mycket att syssla med under seglingen, mängder med möjligheter att trimma för fart och manöverbarhet – och har man gäster ombord finns det en tamp för de flesta att ansvara för. Ambitionen med kanotyawlen var också att få ut riktigt bra segelegenskaper: att gå högt i vind, vara välbalanserad på alla bogar och med alla segelsättningar, hålla bra fart, fungera bra i revad i hård väder mm. Efter snart 25 år med kanotyawlen är det ingenting jag vill ändra.

Tak for det udførlige - og udtømmende - svar.

Om jeg vælger at købe et sæt tegninger, vil jeg så lave riggen som du har gjort det.

Meget oplysende.

Tak for det.

Dinner table lofting

I september fik jeg så købt et sæt tegninger, og efter en myriade af spørgsmål til Bjørn om alt muligt, og umuligt - så er byggeriet begyndt.

Der loftes lige nu på spisebordet i privaten.

Vi er to på bygget, men ind til videre har vi ikke haft meget tid til båden.

Det ændrer sig i næste uge, hvor jeg har en uges ferie.

Byggeriet kan følges på den dertil fremstillede facebookside: https://www.facebook.com/kanoyawl

Alle formene er rejst, og de første to strips ved rælingen er lagt. Strippen midt på tjene kun til at holde formene på plads, og fjernes senere. Den sidder ellers sådan ca. i vandlinjen.

Følg bygget her:

https://www.facebook.com/kanoyawl?ref=bookmarks

Så er båden taget af formene og vendt om. En milepæl for os.

Nu skal der slibes og lamineres indvendigt med galsfibervæv og epoxy. Siden skal bundstokke og kasse til sænkekølen monteres.

For at den holder faconen fra weekend til weeknd har vi midlertidigt genmonteret hver 2. form.

https://www.facebook.com/kanoyawl

Din Yawl kommer närmast mina önskemål på båt till mina tre barn, ett segel per barn och massor att pyssla med. För att komma närmare mina önskemål funderar jag på några förändringar som jag gärna vill höra dina synpunkter på (alternativet till att köpa ritningar är att konstruera något själv).

Vad säger du om att minska vikten (lättare att dra på kärran till stranden) genom att skippa däcksöverbyggnaden och skala ner dimensionerna 10 %?

Skulle man kunna använda en optimistrigg som mesan (för att återanvända befintlig utrustning) och eventuellt ändra storen till en liknande spririgg för symmetrins skull?

Javisst, det går utmärkt att minska lite vikt här och var, bäst genom att den förslagna barlasten utesluts. Kanotyawlen har så stor formstabilitet att bara en rädd nybörjare kan behöva den. Ca 20-25 kg lättare (beroende på hur man annars skulle gjuta barlasten).

Att skippa däcket vinner man inte mycket på, eftersom det då behövs rätt mycket kraftigare relingslister för att behålla vridstyvheten och stötta masterna.

Att minska 10% innebär en viktminskning på ca 9-10 kg i skrovet och innebär inga större överraskningar.

Det fungerar också utmärkt med att använda en dubbel spririgg. Många gamla allmogebåtar hde en sådan rigg. Men eftersom det ligger mycket jobb bakom kanotyawlens segekegenskaper får du vara noggrann med att få segelplanets långskeppsabalans rätt. Eftersom spri och loggertriggar har ungefär samma balansdynamik, räcker det att geometriskt ytcentrum för den nya riggen ligger på samma ställe som på ritningen.

Båden er færdig og vi sejler når vejret er til det. Billeder her: https://www.facebook.com/kanoyawl

Hej Björn

Jag har äntligen kommit mig för att sammanställa lite bilder från mitt bygge. Kanske kan det vara till glädje och inspiration för någon presumtiv byggare. 18 månader tog det mig totalt inklusive ett antal avbrott pga yttre omständigheter. Skickar med en länk till bilder och en kort resume.

https://www.dropbox.com/sh/xm2kaejf6zvlq4b/AAD9vdgwZJ_922d53Ya2grsda?dl=0

Mikael Möller

Tack Mikael

Jag har länkat dina bilder i texten ovan, och korrigerat de fel du hittat.

Skriv en kommentar