Om att hantera en roderlös kajak

Latest updated Monday, October 24, 2011, 2 comments

I am working on a translation, but this article is currently only available in Swedish.

Flera av mina kajaker går att använda utan roder eller justerbar skädda. Fördelarna är uppenbara – prylar som inte finns kostar inget, väger inget, kräver inget underhåll och går aldrig sönder. Nackdelarna blir uppenbara första gången det blåser – med vinden i sidan envisas kajaken med att lova upp i vind. Här beskriver jag hur jag hanterar mina roder- och skäddlösa kajaker i olika förhållanden. Det handlar om att hindra upplovning, om att svänga med hjälp av tyngdpunkt, fotarbete och att kunna paddla rakt fram utan att kajaken slingrar.

Det viktiga är att känna hur kajaken svarar på paddeltag, lutningar, rörelser med benen eller med överkroppen och lära sig utnyttja detta. De flesta nybörjare (vilket i det här sammanhanget inkluderar de flesta roderpaddlare) gör två kardinalfel – de rör sig inte i sittbrunnen och de kämpar mot kajaken i stället för medde rör sig inte i sittbrunnen och de kämpar mot kajaken i stället för med.

Alla kan lära sig hantera sin kajak med bara paddeln. För en del går det lätt – de med kort, lättmanövrerad kajak, god paddelteknik och som inte är bortskämda med roder. För andra tar det betydligt längre tid. Inte så få tröttnar och monterar roder eller skädda. Att styra är inget problem – det lär man sig snabbt. Men upplovningen...

En kajak som ligger stilla vänder oftast bredsidan mot vinden. Med fart genom vattnet börjar den svänga mot vinden – mer ju fortare du paddlar och ju hårdare det blåser. Värst är det med vinden snett akterifrån. Upplovningen beror på att aktern slirar mot lä. Vid fören pressas vatten undan när kajaken rör sig framåt i vattnet – det övertryck som bildas förankrar fören stadigt i vattnet. Vid aktern uppstår turbulent undertryck när tomrummet efter kajaken skall fyllas – i detta har aktern dåligt fäste och slirar ner mot lä av vindtrycket. (En annan förklaringsmodell finns på users.senet.com.au/~pcarter/dirstab.html).

Alla bör kunna hantera sin kajak med bara paddeln. Det händer att roder krånglar och skäddor fastnar – enligt Murphy´s lag händer det på en öde ö långt ut i havsbandet en dag när du har en mil i hård akterlig vind in till civilisationen. Det är aldrig försent att träna kajakhantering men det är ofta trevligare att göra det innan det blir nödvändigt.

Att kompensera upplovning

Det finns flera sätt att motverka upplovningen.

• Att paddla mera på ena sidan är tröttsamt, enformigt och ineffektivt och kan bara användas för tillfälliga korrigeringar.
• Nerfälld skädda ökar friktionen men har inga andra nackdelar (en för stor fast skädda kan däremot göra det svårt att svänga mot vinden).
• Att packa tyngre bakom sittbrunnen, så att akterskeppet trycks ner, fungerar bra men kompenserar bara lätt upplovning och går inte att ändra under färd.
• Att snedställa ett roder är effektivt men genererar både friktion och bromsande turbulens.
• Luta kajaken är tröttsamt i längden men fungerar för tillfälliga korrigeringar.

Akterligt styrtag

Eftersom problemet med upplovning uppstår vid aktern är det också där ett styrtag har bäst effekt. För att häva en begynnande upplovning, tag ett vanligt paddeltag på lovartssidan (sidan mot vinden) men lyft inte paddeln i slutet av taget. Dra den istället lite längre bakåt och för ner lovarts armbåge mot höften. Pressa lähanden mot lovart så att paddelbladet trycks in mot kajaksidan. Luta kajaken samtidigt mot lovart. Resultatet blir att aktern trycks upp mot vinden. Detta styrtag är mycket effektivt

Fem tips för besvärlig sidvind

Traditionell paddel – vingpaddelteknik

För att klara en roder- och skäddlös kajak bör du ha en paddel av traditionell typ (europa, grönland eller alaska) men hantera den som om det vore en vingpaddel. Det innebär att du börjar taget långt fram med utsträckt arm och behåller armen rak under större delen av taget. Bladet rör sig snett ut åt sidan och är 40-50 cm från kajaksidan när den lyfts ur vattnet. Lyftet sker med handen ungefär i höjd med höften och bladet lyfts vertikalt (inte bakåt) ur vattnet. (En vingpaddel är lite sämre för den här sortens styrtag - den är för hårt styrd mot effektiva framåttag).

Även traditionella paddlar får bättre grepp i vattnet med den här tekniken, men framför allt blir styrtagen betydligt effektivare än med paddeln nära kajaksidan. Vingpaddeltag tvingar också fram en effektivare vridning av överkroppen, vilket involverar fler muskler i paddelarbetet.

För att kompensera upplovning lägger du helt enkelt lite mer kraft i slutskedet av draget och låter draget sluta en aning längre bak än vanligt. Den girande effekten blir kraftig genom att paddeln befinner sig en bit ut från kajaksidan. Om paddeln förs nära kajaksida blir gireffekten dålig och ovana paddlare kan ta paddeltag efter paddeltag på ena sidan utan att lyckas häva giren. Tillgänglig kraft blir också sämre om draget sker med bara armmuskeln.

Rätt utfört är kraftuttaget ungefär lika på båda sidor – men mer girande på lovartsidan och mer dragande på läsidan.

Ännu lättare blir det om du använder en smal eskimåpaddel. Då kan du lätt balansera kajaken genom att förskjuta paddeln i sidled samtidigt som du med glidande tag kan justera förhållandet mellan driv- och gireffekt

Fäst blicken på horisonten

Nybörjaren tittar på vågorna och hur paddeln går i vattnet och märker inte att kajaken girar förrän kursfelet är stort och besvärligt att korrigera. Med blicken på horisonten syns girtendenserna direkt och kan korrigeras med minimal ansträngning.

Det blir också lättare att med lite vana skilja på de slingrande rörelserna i vågcykeln som man inte skall slösa kraft på att motverka och den riktiga upplovningen som man stoppar med ett lätt tryck i paddeln nästan innan den börjar märkas.

Liksom det är lättare att hålla balansen på en smal spång om man tittar rakt fram än om man tittar på fötterna, är det lättare att hålla kursen med blicken på horisonten än på paddeln och vågorna.

Följ rytmen i vågorna

Efterhand lär man sig hur vågorna påverkar kajaken och kan utnyttja girtendenser för att hålla kursen. Känner man att kajaken i nästa ögonblick kommer att gira höger är det lätt att lägga lite extra kraft i högertaget eller släppa lite på vänstertaget. Kommer man ur kurs är det lika lätt att vid rätt tillfälle förstärka giren tillbaka.

Detta kan man inte läsa sig till – det kräver systematisk experimentlust och timmar i kajaken i sjögång. Grundregeln (som för övrigt gäller i alla sammanhang med båtar och hav) är: jobba aldrig mot havet och vågorna – det är dömt att misslyckasjobba aldrig mot havet och vågorna – det är dömt att misslyckas. Samarbete och flexibilitet är nyckelorden. Eller som i orientaliska kampsporter – vänd motståndarens styrka mot honom själv. Utnyttja havets krafter för dina egna syften.

Kanta kajaken vid behov

En kajak som lutas åt höger svänger åt vänster och vice versa. Detta kan naturligtvis även utnyttjas för att hålla kursen. I paddelinstruktioner brukar man skilja på att kanta och att luta kajaken. Vid kantning snedställer man bara kajaken medan överkroppen hålls lodrät. Lutning innebär däremot att både kajak och överkropp lutar – och kräver därmed högt stöd eller ett sveptag för balansen.

För att hålla kursen vid upplovning är det kantning som används.

Om man med vinden in från höger kantar kajaken 10-15° åt höger ett kort ögonblick under högertaget förstärks girtendensen rejält och även mycket kraftig upplovning neutraliseras. Det känns samtidigt rätt att luta lite in mot vind och vågor för att vara beredd på byar och sidsurf.

Styr med fotstödet

Det går att styra även en roderlös kajak med hjälp av fötterna. För att bryta en upplovning kan man hålla kvar lovartsfoten (närmast vindriktningen) på fotstödet under ett par paddeltag (mer om detta längre ner i texten).

Under en längre överfart i sidvind kan man i stället flytta båda fötterna till fotstödets lovartssida – om du har ett riktigt fotstöd (inte bara små pedaler). Då uppstår en gir mot lä, dels på grund av att kraftöverföringen till kajaken sker vid sidan av mittlinjen och dels genom att paddeltagen blir osymmetriska. Till skillnad från att ta kraftigare tag på ena sidan innebär detta ingen snedbelastning.

Att svänga kajaken

Att svänga en roderlös kajak är ett komplicerat samspel av olika samverkande krafter. Paddeln är bara ett av redskapen. Jag förutsätter att du kan sveptag och akterroder (kanske även kontring) tillräckligt bra för att manövrera kajaken i de flesta sammanhang med paddeln. Då är det dags att utforska de mer subtila metoderna. (Detta gäller f ö även roderpaddlare – fäll upp rodret en stund vid varje paddeltillfälle och träna kajakmanövrering. Det kan komma att behövas).

Börja arbeta med fötterna

Vid normal framåtpaddling "cyklar" man med benen för att överföra kraften till kajaken med omväxlande vänster och höger fot. Samtidigt hjälper cyklandet till med höft- och ryggvridning, som är en viktig del av kraftöverföringen. Prova nu istället att hålla kvar vänsterfoten hårt pressad mot fotstödet under flera paddeltag i rad. Vad händer? Jo kajaken svänger åt höger – inte så mycket med fullt märkbart för varje tag. Det beror dels på att huvudsakliga kraftöverföringen till kajaken sker till vänster om centerlinjen och dels på att du får bättre kraft i vänstertaget.

Dags då att låta knäna göra lite nytta

Lyft höger knä mot däcket eller knästödet, räta ut vänsterbenet och fortsätt paddla med vänsterfoten mot fotstödet. Vad händer nu? Jo kajaken svänger lite kraftigare än innan. Anledningen är att kajaken lutar en aning åt vänster när du lyfter högerknäet samtidigt som knäet mot däcket ger mer kraft på "trycksidan". När kajaken lutar svänger den. Luta åt vänster för att svänga åt höger och vice versa. För att detta skall fungera måste kajaken passa – när du sitter rätt skall du ha bra kontakt med fotstöd och knästöd samtidigt men ändå kunna räta ut benen helt.

(Den vanligaste roderkonstruktionen är ur den här synvinkeln ologisk – för att svänga vänster trampar man med vänster fot, varvid kajaken lutar åt fel håll och motverkar rodret. Att försöka häva en gir i bränning med hjälp av roder och lutning åt fel håll kan få överraskande följder. Det är därför surfhandledningar ofta börjar med uppmaningen att fälla upp och låsa rodret på akterdäck).

Förstärk sedan lutningen genom att vrida höften

– dvs kanta kajaken. Överkroppen skall fortfarande vara lodrät – det är ingen balansövning. Olika kajaker behöver kantas olika mycket för att svänga effektivt. Kajaker med skarpa slag och mycket språng svänger mycket med bara lätt kantning. Långa kajaker med rak köl kan kräva lutning med högt stöd för att komma runt rimligt snabbt.

Ytterligare ett knep finns att ta till. Luta dig framåt under svängen. Då flyttas tyngdpunkten en aning längre fram och med den laterplanets centrum och kajakens girpunkt – och med girpunkten längre fram blir girradien ännu mindre.

Efterhand blir all kajakmanövrering en intuitiv kombination av alla dessa metoder (och förmodligen en hel del till).

Paddla rakt fram utan att kajaken slingrar

För många innebär avsaknaden av roder att kajaken slingrar (beroende på att kajaker utan roder normalt är relativt lättsvängda). Det är lätt att skylla på att kajaken har dålig kursstabilitet. Men sannolikt finns bristerna inte hos kajaken utan hos paddlaren – slingrande gång avslöjar dålig paddelteknik (ibland avslöjar det också illa konstruerad styrmekanism – men det är en helt annan diskussion).

För kajaker skall inte vara kursstabila eller lättsvängda – de skall vara neutrala och följsammakajaker skall inte vara kursstabila eller lättsvängda – de skall vara neutrala och följsamma. Hur de sedan beter sig är paddlarens ansvar – inte kajakens.

För att paddla rakt bör du:

• ha en relativt kort paddel och hög paddelfrekvens
• börja paddeltagen långt fram och nära kajaken
• lägga mest kraft i början av paddeltaget

Kort paddel och hög frekvens

För några år sedan blev det inne att paddla med korta paddlar, 210-220 cm. De som föll för modet upptäckte ofta att kajakkontrollen blev bättre, att det var lättare att accelera snabbt för att t ex fånga en surf och att det var mindre tröttande på långtur.

Med en kort paddel hamnar bladet närmare kajaksidan och gireffekten blir mindre. Kajaken slingrar mindre. Samtidigt blir frekvensen något högre vilket innebär att kajaken inte hinner börja gira lika mycket för varje tag.

Eftersom det är tröttsamt att hela tiden motverka slingrande innebär det att det finns mer kraft över till paddlingen.

Börja tagen långt fram och nära kajaken

Sätt i paddeln långt fram med utsträckt arm så nära kajaken du kan. Finessen är dels att draget hamnar nära kajaksidan och därmed blir mer dragande än girande och dels att ett sådant drag kräver att överkroppen vrids och därmed involveras ryggmusklerna bättre i paddlingen.

Lägg mest kraft i början av taget

Detta är viktigt av två skäl. Främst för att paddelbladet i början av draget ligger nära kajaksidan och för att belastningen då blir mindre på rygg och axlar. Du drar kraftfullt från början och minskar sedan på trycket successivt för att vara helt avslappnad när paddeln lyfts i höjd med höften. Avslutar du med fullt tryck befinner sig kajaken i gir när du lyfter paddeln och du måste använda den viktigaste fasen av nästa tag för att häva giren. En kajak som girar under fart slutar inte av sig själv. När förskeppet väl fått grepp i vattnet och aktern slirar, minskar girradien automatiskt tills kajaken stannar.