Ändringar i dimensioner och utrustning
Senast uppdaterad den 6 november 2021, 38 kommentarer
(se även FAQ)
En av de största fördelarna med att bygga själv är att kunna skräddarsy kanoten till utseende och funktioner efter egna mått och önskemål.
Men jag är ändå lite kluven inför ändringar. Å ena sidan är det klart att du skall ta chansen och skräddarsy kanoten till dig själv och genomföra dina drömmar och goda idéer. Annars missar du ju den kanske största fördelen med att bygga själv. Många bra idéer har också kommit fram genom ohejdad experimentlust.
Men det finns också lite tvekan. Dels för att det bakom kajakerna och kanadensarna ligger åtskilliga timmars arbete med beräkning av balans, stabilitet, manöverbarhet etc och ännu fler med prototypbygge och praktiska tester för att optimera varje modell till sitt användningsområde. Att förbättra ett skrov kräver följaktligen att du vet vad du gör och kan bedöma vad en ändring har för positiva och negativa konsekvenser. Och är du i den situationen kanske du istället skall rita din egen kanot från början. Det ökar mångfalden och kan kanske visa sig bli en lyckoträff. Det är dessutom ofantligt roligt att rita och beräkna och sedan uppleva att teorin får liv i den färdiga kanoten.
Men det handlar också om estetik. Jag lägger ofta timmar på enstaka linjer för skapa en harmonisk enhet av linjer, ytor och kurvor. Det skär i hjärtat när jag någon gång ser en kajak där någon okritiskt har kopierat in en linje eller detalj från någon annan kajakmodell som man råkar gilla - och därmed kanske ofrivilligt åstadkommit en iögonenfallande disharmoni. Det grämer mig, både för att det finns en ful kajak därute, som går under mitt namn, och i ännu högre grad, för att någon lagt många timmars jobb på något som i andras ögon ser förfärligt amatörmässigt ut.
I japansk estetik talar man om sju grundprinciper. De ligger mycket nära mina egna ideal:
- Kanso (簡素). Enkelhet. Att uttrycka sina tankar och idéer enkelt, jordnära, naturligt och utan förkonstling. Tydlighet istället för utsmyckning - tydlighet som uppstår när allt oväsentligt är bortskalat. Eliminera det oviktiga för att göra plats för det viktiga.
- Fukinsei (不均整) Assymetri eller oregelbundenhet - med tanken att skapa balans genom assymetri. Ett exempel är en cirkel som i zen-estetik ofta är ett ofullständigt penselstreck. Symmetri blir ofta präktigt tråkig. I naturen finns sällan fullständig symmetri. Just detta är kanske inte så lätt eller ens önskvärt på kajaker ;-)
- Shibui/Shibumi (渋味) Lågmäld skönhet, som är sig själv nog, medveten men utan överdrifter och utan att vara insmickrande eller inställsam (enligt ett mail nyligen används det numera också i betydelsen ”cool”, ”häftig/grym” – vilket för mig känns som en rätt påtaglig betydelseförskjutning).
- Shizen (自然) Naturlighet. Frånvaro av allt pretentiöst eller artficiellt. Inte så att design uppstår av sig själv - det krävs mycket arbete och inlevelse för att åstadkomma ett enkelt, naturligt och självklart uttryck. Låt naturliga mönster och rytmer inspirera.
- Yugen (幽玄) Antytt djupsinne snarare än övertydlighet. Att inte visa allt utan låta betraktaren få glädjen att fylla i. Beauty is in the eye of the beholder.
- Datsuzoku (脱俗) Avsaknad av standardlösningar, nettobudskap och vanor. Avstå från rutiner. Lyfta sig över det konventionella. Överraska.
- Seijaku (静寂) Lugn, men ett kraftfyllt lugn. Frånvaron av oväsen och störningar. Att göra något är inte alltid nödvändigtvis bättre än att göra ingenting.
(Ibland presenteras Shibumi som ett övergripande begrepp som inkluderar de övriga. Eftersom översättningar från japanska inte är helt oproblematiska finns det en hel del andra tolkningar av shibumi-begreppet – men andemeningen brukar var densamma. För den som vill veta mer finns det mycket böcker (och naturligtvis på internet): både i skönlitteratur som James Micheners Iberia och i Trevanians Shibumi, och naturligtvis i facklitteratur som The Unknown Craftsman av Soetsu Yanagi och House Beautiful och The Not So Big House av amerikanska arkitekten Sarah Susanka. I den senare skriver hon: ”The quality of shibumi evolves out of a process of complexity, though none of this complexity shows in the result. It often seems to arise when an architect is striving to meet a particular design challenge. When something has been designed really well, it has an understated, effortless beauty, and it really works. That’s shibumi.” )
Men som i så många andra sammanhang gäller även här: vet du vad du gör är det bara att ändra. Det finns inte rätt eller fel, och inget facit. Men är din erfarenhet av kajaker och paddling liten, är det kanske bäst att börja med den rekommenderade lösningen. Nästa kajak kanske...
Vad är då okej att ändra?
Längden
Längden är lätt att ändra. Upp till 10% förändring innebär inga problem alls. Bara ändra avståndet mellan spanten vid monteringen. Samtidigt ändrar du också avståndet sittbrunn-akterstäv med samma koefficient. Du måste ha samma avstånd mellan alla spant, annars kan du få oförutsedda konsekvenser med balans och kursstabilitet mm. På ritningar med 12 spant blir kajaken 13 cm längre eller kortare för varje cm du ändrar spantavståndet. Ändrar du mer än ca 10% behövs ofta en lätt justeringen av övergången stäv/botten.
Lastkapaciteten ändras linjärt med längden: 10% längre, 10 % mer lastkapacitet. En längre kajak får högre toppfart men kräver lite mer kraft för att nå den, kursstabiliteten blir bättre men den blir lite trögare att svänga och initialstabiliteten ökar en liten aning.
Anledning att ändra längden kan vara t ex att du är liten och lätt – en Nomad kortad till frejlängd ger lagom volym. Är du lång och tung kan du göra tvärtom – en Frej förlängd till nomadlängd ger extra lastkapacitet och utrymme.
Bredden
Bredden bör du inte ändra utan att rita om hela spantrutan. Det uppstår lätt linjefel som gör kanoten långsammare p g a turbulens – eller att den helt enkelt blir ful.
Skalförändringar.
Att stoppa in hela ritningen i kopiatorn och ändra skala är heller ingen bra idé. De olika egenskaperna ändras inte på samma sätt (med 200% blir kanoten 1,4 gånger snabbare men 32 gånger trögare att manövrera – bara som exempel; ingen bygger väl en dubbelt så stor kajak ;-) – det är lätt att tappa kontrollen över kanotens beteende. Bättre i så fall att rita en helt ny kajak från början.
Däckets höjd
Däckets höjd är relativt lätt att justera om du behöver mer plats för fötter och knän. Det kan göras antingen med en extra relinsribba som lyfter hela däcket, eller genom att bygga på spantmallarna där det behövs (ofta framför sittbrunnen för den som har stora fötter). Jag trivs själv bra med låga däck och ritar därför oftast på de lägsta kajakerna en alternativ däckslinje med mer plats.
Dekorationer
En del byggare vill dekorera med olika träslag – allt från en enkel relingsribba i mörkare träslag till fullständigt utflippad intarsiamani. Det finns inga beskrivningar av sådant i medföljande ritningar, men på internet finns åtskilliga bygganvisningar och inspirerande bilder för den som är intresserad av snickarglädje. Mina egna kajaker är utan sådana dekorationer – formen på skrovet definiereras av ljus och skugga, inte genom ytlig styling. Men det är en smaksak..
Sittbrunnen
Sittbrunnen utformar du självklart efter egna mått och önskemål. På ritningen finns ett förslag på en sittbrunn som erfarenhetsmässigt passar bra till kajaktypen – men också anvisningar för att ändra längd och bredd. Men som med andra ändringar – ändra inte utan genomtänkta skäl.
Sits och svankstöd
Sits och svankstöd är också lätt att specialisera. Är du en van paddlare vet du säkert precis hur du vill sitta och var stöden skall finnas. Är du nybörjare kan du tryggt följa de instruktioner som finns på ritningen och i byggbeskrivningen. De ger en välfungerande standardlösning som passar de flesta och är lätt att justera i framtiden om det behövs.
Däckslayout och utrustning
Däckslayout och utrustning ger mycket utrymme för egen fantasi. På ritningen och i byggbeskrivningen finns mycket information och råd om roder, skädda, skott, luckor, däcksbeslag, linor mm som antingen kan följas eller användas som utgångspunkt för eget skapande och egna idéer.
Funderar du på större ändringar kan det vara idé att skicka ett mail – jag eller någon annan kanske redan har provat.
Vad händer praktiskt vid ändringar?
Listan nedan visar vad som händer när man ändrar kajakens proportioner eller mått. Av den framgår att en linjär förstoring eller förminskning (t ex i en kopiator) kan innebära överraskningar.
Om kajakens alla mått ändras med en faktor x händer följande:
- Farten ändras med roten ur x
- Bredd, längd och höjd ändras med x
- Våta ytan ändras med x2
- Deplacementet ändras med x3
- Motståndet ändras med x3
- Stabiliteten ändras med x4
- Trögheten (motståndet mot att accelerera, bromsa, svänga etc) ändras med x5
Om vi för enkelhetens skull tänker oss att vi gör kajaken dubbelt så stor (vilken i praktiken vore en rätt korkad idé), blir den 1,4 gånger snabbare, 2 gånger bredare, längre och högre, får 4 gånger mer våt yta (och därmed friktionsmotstånd), blir 8 gånger tyngre (om man lastar den till sin konstruktionsvattenlinje), får 8 gånger större motstånd i vattnet, blir 16 gånger stabilare och 32 gånger svårare att accelerera, bromsa och svänga.
