Visa varukorgen
Design & Illustration

Black Pearl på SOF-vis

Ett mail från Magnus Åström i Stockholm om en spännande version av Black Pearl - en traditionell ribb-och-duk-kajak. För ett år sedan kom Freya Hoffmeister lilla rollkajak till på samma sätt - byggd som en Tom Yost folder men utifrån Black Pearl-ritningen för att på ett enkelt sätt få rätt storlek och proportioner:

"Hej Björn,

Tänkte bara lämna en liten rapport om min ribb-och dukversion av Black Pearl, om det nu kan intressera trots att det inte blir en stripkajak!

Black Pearl på SOF-visSom framgår av bilden så är träarbetet är nästan klart, och det har gått betydligt snabbare än jag vågade hoppas. I princip är det bara kölribba, slagribbor och lite småpill som fattas innan det är dags för dukning. Färg har jag inte bestämt ännu, det beror lite på vad jag får tag på för material. Hittar jag någon passande vit nylonväv blir den vit (som blir halvtransparent med opigmenterad fernisssa på, det är nog nyhetens behag men jag tycker det är kul om stommen får synas lite), annars får den bli svart.

Ett märkligt men roligt sammanträffande: Sten E Karlsson håller till i samma lokal och förutom att vara mentor åt oss andra bygger han på en ny kajak -- en replik av Black Pearls förlaga, alltså fig. 208 i Chapelle/Adney. Man kan alltså säga att vi i någon mån bygger "samma" båt! Vi har redan talat om att vi borde ha "släktträff" i sommar: Stens original, din stripbyggda omtolkning, och min ribb-och-dukversion av din!"

Vänliga hälsningar,
Magnus Åström
Stockholm

Kommentarer

Vilken fantastisk byggare denne Magnus är. Det ser mycket vackert ut. Här ligger man helt klart i lä. Yost intelligenta formande av "ribborna" är något jag skulle vilja ta efter. Min definitivt svaga punkt! Bäst är jag faktiskt på att sy ihop duken, där blir det verkligen spänt. Men den klara vinylen... hur kan det där hålla?

Tack för de orden Henri, men som byggare är jag verkligen bara en simpel novis. Dessutom har jag ju ritning (konstruktionsritningen har jag gjort utifrån Björns originalritning) -- rena fusket alltså! Klantar jag inte till det värre än att hon åtminstone går att paddla är jag nöjd.

Vad gäller Tom Yosts konstruktionsmetod (den icke hopfällbara trävarianten, vill säga) så bygger den ju på att man fixerar "spanten" mot längsgående ribbor med epoxi. Mycket av styrkan i den traditionella grönländska kajaken bygger ju på flexibilitet i alla fogar, men Tom låser fogarna och då får ju liksom träet ta smällen... Jag är därför tveksam till hållbarheten i konstruktionen, åtminstone i vågor, men funderar ändå på att testa med nästa kajakbygge. Det borde nämligen gå riktigt, riktigt fort att smälla ihop en kajak på det viset... Kan man expoxi-limma alla fogar samtidigt borde två-tre dagar för träarbetet inte vara orimligt!

Vad gäller den transparenta vinylen så är det ju bara en kul grej som jag förstod det, han tror ju inte själv att det ska hålla länge.

Om någon annan undrar vad i hela friden vi pratar om, så är det detta:

Tom Yosts nya genomskinliga Sea Rider (http://www.yostwerks.com/NewSeaRiderVinyl.html)...

Epoxi... hm, det där gillar jag ju inget vidare, Magnus. Då är dina tankar bätttre. Men skulle man inte med utgångspunkt från Yosts idéer helt enkelt på gammalt vis kunna fixera spant och hela köret enligt simpel knytmetod? Precis som du så klart indikerar skulle det vara en snabbgjord (instant!) och bra kajak som även vore rörlig i sina delar och därför bättre skulle klara vågor. Bortsett från baidarkorna jag byggt, märker jag att jag gärna paddlar min "civiliserade" stormkajak. Jag har inga spant, utan bara pinnar mellan däck och köl. Duken är på 600 gr, således mkt kraftig och oljad tre ggr blir den mycket stark. Jag är alltid lika förvånad över hur säker kajaken känns, även när vågornas svall får duken att bukta. Jag känner faktiskt hela tiden vattenpressen och blir på ett sätt en del av vattnet. Min riktiga stormkajak har jag inte paddlat på ett tag, men det ska bli snart. Den påverkars inte av vågorna från ngt håll alls. Att vända den är som att vända en tanker och att paddla den känns som att paddla i lera... Hela botten är som en enda stor fena. Rikta stäven mot någon punkt i horisonten och dit tar man sig utan korrigeringar.

Skriv en kommentar