Visa varukorgen
Design & Illustration

Inuiter och global warming

Efter ett antal decennier och forskningsmiljoner har vetenskapen nu fastställt vad inuiter länge vetat om jordens ökande medeltemperatur. Enligt Igor Krunik vid Smithsonian Institution överensstämmer de fakta som skickats ner från satelliter och från forksningsexpeditioner i polartrakterna helt med med inuiternas iakttagelser. Naturforskare borde samarbeta mer med lokalbefolkningen, vilket är också ett av målen med Internationella Polaråret, som just inletts.

Om detta skriver Sverker Sörlin i dagens DN-kultur, nätupplagan. Han förundras också över en gammal sältarmstuiliq på Hood Museum vid Dartmouth College i New Hampshire. Den är sydd av smala remsor tarm, är lätt och transparent, vattentät och vindtät, men släpper ut svett och vattenånga, precis som en modern funktionsjacka – och väger bara 20 gram! (Tipset från Rickard Kohlström).

Kommentarer

Det där läste jag om i går också. Desto intressantare var den forskare som berättade i radions Vetenskapsmagasin häromdagen. Han forskade i torvmossar och hade ett vidsträckt nät av kolleger över hela jorden, Australien bl a. Alla har kommit fram till samma slutsats: nedfallen av kosmiska partiklar från rymden till jorden har en viss periodicitet. Av torvmossarnas lagers färger kan man se att under de år då det kosmiska bombardemanget (små partiklar som måste ses med instrument) av hettan glasade partiklar, liksom sådana omvandlade till järn, och dra slutsatsen att under de perioder då mycket kosmiskt material landar på jorden får man kallare temperaturer. De varmare perioderna ger inte lika mycket rymdstoft. Det här är så signifikant, menade forskaren och så lika över hela klotet, att man inte kan bortse från rymdens påverkan på jorden.

Hur långt man kommit beträffande dagens jordtemperaturer blev jag inte klar över, kanske jag lyssnade förstrött. Men det är ändå precis som jag hela tiden trott - det är inte EN ENDA faktor som bestämmer jordens klimat. Vi lever i kosmos - om nu någon inte hade klart för sig detta.

Jag lägger till några rader. Sverker Sörlin har skrivit ett stort verk som han fick pris för - om filosofer och andra. Jag har boken och där, till min förvåning, ger han Henry David Thoreau flera sidor. Det var verkligen roligt att se att denne författare, av mig och många andra så älskad för sina tankar, fick en professionel behandling. Plus att det i dag dessutom kommit ut en ny upplaga av hans Walden Pound där bortskurna kapitel (fy Frans G, du som ändå är så bra!) återfått sin plats.

Den nya Walden fick jag i jul och jag har läst den med stor behållning. Den förra versionen läste jag första gången nångång på 70-talet, det har blivit några gånger till sen dess, och i jämförelse så känns den nya mer gedigen och komplett. Vilket ju inte är så konstigt när fyra kapitel har varit fördolda. Boken håller än och borde ingå som obligatorisk läsning.

Till denna läsning bör då även bifogas HDT´s The law of civil disobedience.

Ännu en bok att läsa är Lars Perssons "Lyssna, vite man!" Tyvärr slut på förlaget Bakhåll men ett bibliotek med nån självaktning bör kunna skaka fram den.

Oerhört vackert Björn och Robert! På det stora museet i Köpenhamn - som rekommenderas till alla - hittar man fler mkt vackra skyddskläder, alltid prydda på något sätt, förutom en räcka kajaker som ställer allt annat i skamvrån.

Ja, Richard, "Lagen om civil olydnad" är verkligen en bok att läsa, framförallt för att HDT fick sitta i fängelse för sin samhälleliga vägran i ett visst sammanhang. Han löstes ut av vänner.

Jag hade beställt boken för att skriva om den nya upplagan, eftersom jag skrivit rätt långt och omfattande om Frans G:s version. Jag har fortfarande inte sett till den

nya, men ska återkomma. Hur som helst, det är inte underligt att denna bok är en klassiker - förf renhet, enkelhet och naturlighet får varje läsare att fundera över sitt liv. Särskilt när det gäller ägodelar. HDT finner en vacker sten och funderar på att ta hem den - men åtrar sig och lägger tillbaks den där han fann den. Han vill inte belasta sig med föremål - tankelivet är viktigare.

Skriv en kommentar