Folktro och väderspådomar

Senast uppdaterad den 25 mars 2016, 1 kommentarer

Vi slutar där vi började, med gammal erfarenhet - i de flesta fall välgrundad och tämligen tillförlitlig.

Vackert väder är att vänta om

• bergstoppar sticker upp ur dimman.
• morgondimman faller ner (stiger den uppåt däremot kommer den tillbaka som regn).
• molnen som bildas på förmiddagen försvinner framåt kvällen.
• det klarnar norrifrån.
• det börjar hagla efter långvarigt regn.
• det finns mycket spindelväv på marken.
• vattennivån sjunker utan att det beror på tidvattnet.

Onda aningar kan man ha om

• molnen tätnar och sjunker framåt kvällen.
• molnen går fort på hög höjd.
• det ligger moln kring bergstoppar.
• molnen är söndertrasade eller tilltovade.
• det ligger flera lager moln över varandra.
• solen går ner i moln.
• det är en halo runt solen eller månen.
• daggen saknas en morgon.
• det är ovanligt varmt när solen går upp eller ner.
• solen är matt.
• stjärnorna bleknar bort under natten.
• stjärnorna inte syns trots att det är molnfritt.
• kondensationsstrimmor efter flygplan ligger kvar länge.
• vattennivån stiger utan att det beror på tidvattnet.
• röster och andra ljud (framför allt söderifrån) hörs ovanligt långt.
• metallföremål svettas (kondens)

Låter det flummigt? Gammal skrock? Det är faktiskt inte så ovetenskapligt som det kan verka.

Sådana här gamla vädermärken är helt enkelt de första synliga tecknen på att en kall- eller varmfront närmar sig, eller att lufttrycket stiger eller sjunker.

Ofta är det ganska självklara saker. Dagg på morgonen visar till exempel bara att det varit kallt under natten och därmed sannolikt klart väder, medan en daggfri morgon indikerar molnigt och eventiuellt blåsigt under natten – vilket alltsomoftast betyder sämre väder.

När en front närmar sig ökar luftfuktigheten, med flera syn- och hörbara konsekvenser: ljud bär längre i fuktig luft (på sommaren i alla fall), trä sväller (dörrar och byrålådor kan knarra eller kärva), salt bildar klumpar etc.

En halo runt solen eller månen visar att finns iskristaller på hög höjd – de har en tendens att komma ner i någon form förr eller senare.

Ibland hör man att åskmoln går mot vinden: men det handlar bara om olika vindriktning på hög höjd, det vill säga en kommande front. Om man står med vinden i ryggen och molnen rör sig från vänster till höger innebär det att ett frontsystem närmar sig. Rör sig molnen från höger till vänster har fronten redan passerat.

Vrider vinden moturs innebär det att en front närmar sig. Vriden vinden medurs har en front passerat.

Självfallet finns mycket som är gammal skrock - t ex att julen braskar om Anders slaskar. Sådant är bara gammal primitiv siffermagi. Fast i hälften av fallen blir det ju rätt, statistiskt sett...