Design & Illustration

Slipa, slipa, slipa...

Bild 6 av 14

Därefter plockar man bort alla häftklammer och slipar skrovet med grovt sandpapper – gärna med maskiner först: vinkelslip och/eller bandslip. Målet för detta är att få bort limrester, runda kanterna på ribborna och få bort tydliga ojämnheter.

Den viktiga delen av slipjobbet sker sedan för hand med en långbräda med grovt sandpapper – 70-80 cm plywood med 40-papper. Den långa slipytan garanterar att även knappt synlig ojämnheter försvinner. Kolla med släpljus (en ficklampa lågt mot ytan) att skrovet är helt jämnt.

När du är nöjd, är det dags för epoxy...

| Tillbaka |

Kommentarer

Søren Thaulow
2018-06-26 13:05
gravatar

Hej Bjørn

At bygge kajak er zen. Du har en dejlig hjemmeside.

Jeg er ved at bygge min første kajak (Njord), og er startet på at slipa.

Jeg opdager at jeg måske kunne have været lidt mere omhyggelig med at passe til de enkelte strips.

For det første er der nogle knaster, der skaber fordybninger fordi de bøjer når træet tørrer,

For det andet er der enkelte steder, hvor jeg ikke har været omhyggelig nok med at sikre en glat/smooth overgang mellem ripper.

Et godt råd vil selvfølgelig være at bruge lidt ekstra hæfteklammer til at sikre "smoorthness".

Men når nu skaden er sket, hvad er så det bedste råd?

Jeg mener at du et sted har skrevet at man jo blot må fylde ud med epoxy - måske tilsat slibestøv.

Det synes også at være den eneste logiske mulighed.

Jeg tænker, at jeg må lave et trade-off mellem at slipa tyndt, og fylde med epoxy.

Hvad er dine tanker og anbefalinger?

Venlig hilsen

Søren - Danmark

Björn Thomasson
2018-06-26 21:08
gravatar

Tack Søren!

Knastar och epoxy är hårdare än rent trä och kan orsaka ojämnheter. Därför är rekommendationen att använda en långbräda för slipjobbet, dvs ett hårt underlag för slippappret. En mjukare yta (slipkloss av kork, gummimatta på slipmaskiner etc) innebär att ojämnheterna förstärks.

Höjdskillnader mellan ribbor måste slipas bort, annars är det svårt att få väven att ligga i kontakt med träytan – bortsett från att det ser fult ut med synliga ribbkanter.

Om bordläggningen blir tunn på små lokala ställen har rätt liten betydelse. Men är det över stora ytor eller långa längder blir det förstås en riskabel försvagning i skrovet.

Om det är så stora fel i ribbornas form att det inte går att slipa ytan jämn utan att riskera att gå igenom, finns två tänkbara lösningar: att spackla upp med epoxy, blandat med så mycket slipdamm som möjligt (ren epoxy är svårslipad och kan bidra till att förvärra ojämnheter), eller att limma på en ny ribba på insidan. Det senare alternativet är att föredra, även om det blir extrajobb att slipa bort överskottet på insidan efteråt – men det kan göras rimligt effektivt med en grov sliprondell. Att spackla med fylld epoxy blir aldrig snyggt om kajaken skall klarlackas. Skall den målas går det däremot bra.

En ribba (eller en kant av en ribba) som blir tunn över hela sin längd innebär risk för knäckskador i skrovet. En enkel nödlösning för att undvika sådana skador kan då vara att spackla upp från insidan (epoxy/slipdamm alternativt epoxy/microfiber) och lägga en remsa epoxy som förstärkning innan man slipar utsidan jämn. Men epoxy (densitet ca 1,75) är betydligt tyngre än en träribba (densitet ca 0,4). Blir det mycket spackling ökar kajakens vikt.

Det är såklart viktigt att ha koll på ribborna under byggets gång. En extra häftklammer för att hålla ner en bångstyrig ribba, att inte dra så hårt i ribborna att det blir planare partier mellan spanten, att trycka in kanter som buktar utåt mellan spanten innan häftklammern fixerar ribban etc. Kolla varje ribba när den monteras så att den beskriver en mjuk och jämn kurvlinje utan lokala konvexa eller konkava partier. Det tar bara ett par sekunder per ribba och kan spara timmar av jobb senare.

Skriv en kommentar