Visa varukorgen
Design & Illustration

Om limmer, epoxy mm

På den gamla goda tiden när det fanns gott om lämpligt båtbyggerivirke och lim var hopkok av oätbara delar av hädangångna husdjur, undvek båtbyggare med självaktning all limning. Men tiderna förändras och bra båtbyggerivirke har blivit allt svårare att få tag i samtidigt som limkvaliteten har ökat. I början av förra seklet utvecklades de första hyfsat vattensäkra, syntetiska limmerna, men det var först kring mitten av seklet som riktigt vattenfast lim dök upp. Nu finns flera sorters lim, som kan användas i marin miljö. Trä kan därmed behandlas som ett strukturmaterial som går att dela upp och sätta ihop på en mängd nya sätt som maximerar fördelarna och minimerar svagheterna

Smältlim

SmältlimSmältlim är ett termoplastlim med begränsad vidhäftning och värme-, köld- och fukttålighet, men det har trots detta sin användning i båtbyggeriverksamheten. Fördelen är snabbheten. Förutom att tillfälligt hålla saker på plats när man saknar en tredje hand kan smältlim användas istället för häftklammer för att hålla ribborna på plats om man vill undvika alla små klammerhål i trävirket. Räkna i så fall med en hel del experimenterande, eftersom vidhäftningen inte alltid är tillräcklig.

Vinyllim

SnickarlimPolyvinylacetatlim (PVA), vitlim, snickarlim mm är ett billigt, vattenbaserat, lätthanterat lim som finns i en fuktsäker (dock inte vattenfast) utomhuskvalitet och ger en färglös, elastisk fog. I modernt båtbygge, där träet skyddas av ett diffusionstätt membran av epoxy/glasfiber fungerar PVA utmärkt som konstruktionslim. Men även linolja fungerar utmärkt som ytskydd om man limmar paddelämnen med vitlim. Det är hyfsat fogfyllande men saknar epoxyns styrka i fyllningarna och ställer därför betydligt högre krav på passform i fogarna. Det snällaste av alla limmerna – inga skyddsåtgärder behövs.

Polyuretanlim

Polyuretanlim Polyuretanlim är ett enkomponents (egentligen är det tvåkomponents men båda komponenterna finns i samma förpackning och härdar skummande med hjälp av luftens fuktighet), vattenfast lim som ger hårda, sega, mjölkaktigt vita, fogar med bra fyllnadsegenskaper (dock utan epoxyns styrka i fyllningarna). Härdningen går snabbare om träet fuktas. Limrester är mycket svåra att få bort – både från träytan och från huden – och ger ofta bestående fläckar under ytbehandlingen. Liksom med PVA-lim krävs bra passform i fogarna för att få tillräcklig styrka – och även högt presstryck, annars trycks fogarna isär när limmer skummar.

Karbamidlim (urealim)

UrealimKarbamidlim säljs normalt som pulver som blandas med vatten. Detta stryks på ena ytan som ska limmas, den andra stryks med härdare (vanligtvis myrsyra). Limmet är vattenfast i kallt vatten, ger en glashård, färglös fog och är inte fogfyllande. Innehåller en liten mängd fri formaldehyd som en del människor är känsliga för. Exempel på fabrikat som sålts i Sverige är Aerolite.

Resorcinollim

Resorcinollim Resorcinollim (fenolhartslim – t. ex Cascofen) är ett tvåkomponents konsthartslim med mycket hög hållfasthet och beständighet. Det ger en mörkröd, mycket hård fog. Det är relativt fogfyllande men fyllningar blir glashårda och spröda. Viss uppvärmning kan förbättra härdningen men för mycket kan göra att limmet torkar innan det har nått full styrka. Innehåller formaldehyd – och är i stort sett borta från marknaden på grund av hälsorisken. Hållbarheten i förpackningen är begränsad – se till att burken inte stått för länge i butiken.

Epoxy

Från början var epoxy avsett för limning av metaller och gjutning men har utvecklats till ett oöverträffat båtbyggerimaterial – det är starkare än det mesta, fullständigt vattenfast, diffusionstätt, kräver inget presstryck, fyller glipor med full styrka och fungerar för limning, spackling, gjutning och ytbehandling. Tyvärr är epoxy också dyrare än de övriga.

Mer epoxifakta finns i byggbeskrivningen.

EpoxyTermen ”epoxy” täcker ett stort spektrum av kemikalier – med stora skillnader i elasticitet, viskositet, härdningstid, temperaturkänslighet, blandningsförhållande, hälsovådlighet och användningsområde. Därför räcker det inte med att röra ihop, blaska på och vänta på underverket. Epoxy är aldrig bättre än användarens kunskaper och noggrannhet. När epoxy inte fungerar som tänkt kan felet så gott som alltid härledas till felaktig användning, hur mycket användaren än svär över usel epoxy. Läs bruksanvisningen.

För mer information om epoxy NM:s sajt om epoxykemi.

En amerikansk kanotbyggare (Vaclav Stejskal på One Ocean Kayaks) har gjort egna omfattande tester av flera olika epoxifabrikat avseende klarhet, färgförändring, härdning, vätförmåga, viskositet etc. Tyvärr är de flesta inte för närvarande tillgängliga i Sverige men undersökningen kan vara intressant ändå. Läs hans epoxitest.

Det finns en del hälsorisker som måste beaktas - främst kontaktallergi som kommer av upprepad, oförsiktig kontakt med ohärdad epoxy. Har sådan överkänslighet en gång uppstått, är det slutjobbat med epoxy för resten av detta livet – eller i varje fall förenat med så rigorösa säkerhetsåtgärder att det blir opraktiskt. Det är viktigt att arbeta med rimligt skydd. (Mer info finns på t ex Epotex hemsida www.epotex.se).

  • Ha alltid gummihandskar vid arbete med ohärdad epoxy - inte enkla engångshandskar i plast utan riktiga kemikaliebeständiga handskar i nitril.
  • Rök inte och ät inte mellanmål vid epoxybänken.
  • Fundera inte ens på att använda lösningsmedel för att tvätta epoxy från huden. Lösningsmedlet tränger in genom huden och öppnar upp för epoxy. Använd tvål och ljummet vatten eller handrengöringskräm. Verktygen kan göras rena i ättika – effektivt och betydligt mera hälso- och miljövänligt än aceton.
  • Se till att ventilationen är god och använd andningsskydd när du slipar epoxy som inte härdat minst två veckor.

Harts

Jämförelser mellan olika sorters harts

Styrka

tabell -styrka

Elasticitet

tabell - elasticitet

Töjning/last

tabell - töjning

Kommentarer

Ad Vinyllim

>Det är hyfsat fogfyllande men saknar epoxyns styrka i fyllningarna och ställer därför

>betydligt högre krav på passform i fogarna.

Bjørn,

hvorfor setter vinyllim større krav til passforme i fogerna enn epoxy? Det er jo glassfibrene som holder strips'en sammen, ikke limen i fugene? Er det kompresjonsbelastning eller "shear" som er problemet med PVA lim etter at glasset har kommet på?

Om tilpasning av skjøtene mellom planker. Hva med å feste øverste plank lett med noen stifter, kjøre en lagom stor sirkelsag med fint blad innstilt på 5mm dybde mellom plankene. Ta av øverste list og så lime den på? Da burde fugen bli bra ettersom sirkelsagen har gjort kanten på begge listene lik. Hva tror du?

Du må unnskylde at jeg bruker din site så mye, men du er altså den beste informasjonskilden til strip plank på små båter. Hadde den vært på engelsk tror jeg du hadde druknet i henvendelser. Etter alle svarene jeg har fått fra deg og din site må jeg nesten kjøpe en plan. Har lyst på en Nomad/2, så jeg får kjøpe en til jul, selv om det ikke blir bygging før tidligst neste vinter.

Epoxy är i grunden en gjutmassa som genom låg viskositet och små molekyler råkar ha extremt god vidhäftning mot trä (och många andra material). Det innebär att ren epoxy i en dålig tillpassad fog är starkare än omgivande trä.

Vinyllimmerna däremot är bara limmer - de binder träfibrer mot varandra och har då lika bra hållfasthet som epoxy. Men eftersom det härdade limmet i sig har dålig styrka, blir det en dålig fog om träbitarna inte passar ihop helt.

Glasfiberskiktet utanpå ger naturligtvis styrka, men kräver ett formstabilt underlag för att inte delaminera med tid, fukt och rörelser. Vinyllimmade skrov med fogar som rör sig har varit ämne i ett par diskussionsfora senaste tiden.

Din idé med cirkelsåg fungerar nog bra på någorlunda raka partier med där skroven är rundade ändras vinkeln när du flyttar den sågade ribban - frågan är om det inte går snabbare med ett par hyveltag...

Takk så mye! Da blir det "bjørns epoxypatent" for å lime sammen plankene. Jeg blir sår i halsen av epoxy, derfor var jeg interessert i PVA lim for å se om jeg kunne minimalisere omgangen med epoxy. Skjønner at det ikke er så smart hvis belastningene på skroget er store. Alle jeg har nevnt din metode med påstrykning av epoxy for stusser og sier at dette var noe nytt. Det vanlige er å lime libbene med fortykket epoxy, hvilket kan spare litt vekt på større bygg.

Vi får prøve cirkelsag ideen, for så å sammenligne passform og arbeidsmengde med høvlede kanter.

Jag limmade från början också varje ribba för sig med tjock epoxy, men fann det vara en process med många nackdelar - epoxy härdar långsamt, alla dessa småskvättar epoxy innebär stor risk för felblandning och det innebär att man håller på med epoxy intensivt under lång tid. Metoden med limning i efterhand diskuterades länge med andra byggare och det tog några kajaker innan jag vågade prova. Både jag och andra fann att det fungerade alldeles utmärkt. Fast stora glipor får man fortfarande spackla med tjock epoxy...

Har funderat en del på det du skrivit om lim. Min kajak byggde jag precis som du beskrivit med häftklammer och epoxilimning i efterhand. Fungerade utmärkt men resulterade förstås i rad efter rad av irriterande klammerhål. Dit tips att försöka sätta fast allt med värmelim först mot byggspanten försökte jag men gav snabbt upp.

För att undvika klammerhålen funderar jag på om jag nästa gång skulle limma med vitlim punktvis. Det skulle då ha samma funktion som klammer och hållfastheten skulle sedan uppnås genom att "slutlimma" med epoxi över hela skrovet innan ytan slipas för att nå slutformen. Vad tror du om det? Motargumentet skulle väl vara att man måste vänta på att varje limfog ska torka innan man kan fortsätta. Men man jobbar ju korsvis (en ribba på ena sidan och sedan en på andra) och så lång tid behöver ju inte limmet på sig för att torka att man faktiskt behöver stå sysslolös särskillt lång tid?

Om inte det håller skulle man ju kunna "punktlimma" med snabbepoxi. Fast det blir kanske dyrt... går väl åt en hel del.

De som bygger klammerfritt limmar alltid en ribba i taget, använder antingen profilfräst virke eller hyvlar varje fog i sin helhet till optimal passning, och utnyttjar flera olika metoder efter behov: värmelim, limklämmor, rep, tejt och spännband och accepterar ett rejält påslag på byggtiden.

Att punktlimma ribborna med vitlim fungerar säkert bra - men skulle det inte då vara lika lätt att limma hela fogen med vitlim direkt?

Din snabbepoxyidé lockar mig inte alls - när det gäller epoxy är min huvudfilosofi att minimera tiden med epoxyslabbande och framför allt att inte behöva blanda en mängd småskvättar.

Notera att epoxylim normalt brukar anses MYCKET GIFTIGA för MARINA miljön.

(speciellt om blandningen härdare inte är perfekt)

Epoxy är i härdat tillstånd helt ofarlig och godkänd för förvaring och hantering av livsmedel.

Men under namnet "epoxy" säljs också många tveksamma blandprodukter (färg, lim, spackelmassor etc) vars effekt på levande organismer man kanske kan spekulera kring - och oblandad härdare skulle jag nog inte rekommendera som fiskmat

Has anyone tried building a kayak using one of the new/experimental UV-hardening resins based on linseed oil?

This resin is manufactured by one of those many small, crazy (but right kind of crazy), British start-ups: http://www.suscomp.com/resins.htm and mainly used for building surfboards.

I am interested in alternatives because it would be nice to avoid the epoxy, the hardening time is reported to be short solving the problem of coating the inside and outside "soon" after another, AND is would be cool if one could build a kayak using "only" "Nordic" materials.

I do not know. A french scientist built a kayak from natural fiber cloth (linen) and "epoxy", made from polymerized starch. It was as structurally solid and light as the petrochemical counterparts – but that was four years ago, and I have heard nothing since...

http://www.thomassondesign.com/post/framtidens_kajaker_i_linne_och_starkelse.aspx (swedish only, but judged from your name and mail-domain that shouldn´t be a problem ;-)

I believe the future will be natural derivatives, and I am looking forward to trying any new developments when they become available. I also believe we would have been there a long time ago, had it not been for the oil industries aggressive lobbying.

The strip building technique may need some rethinking if used with the Suscomp resin or similar: UV-curing may not reach the hidden resin deep in strip seams or other inaccessible places. As far as I remember the french resin was based on the common resin-hardener concept.

Hej Jag börjar ett bygge i Februari är det tänkt, men har problem att fixa en lokal. Jag funderar nu över att bygga kajaken i min etta. Detta skulle i så fall innebära att jag skulle sova i samma rum. Är detta bara dumt med tanke på epoxyn och dess eventuella effekter på hälsan? Jag har möjlighet att sova i köket under perioder...

Tacksam för svar

Epoxy har en mycket låg avdunstning så lukten brukar inte bli besvärande, men att sova i samma rum skulle jag undvika, åtminstone under perioder med stora epoxyjobb: laminering av väv etc. Du kommer också att ha några perioder av intensivt slipjobb, och därmed fint slipdamm som letar sig in överallt. Definitivt olämpligt att sova i.

Jag tror du behöver en sovplats, helt skild från byggrummet – åtminstone en hyfsat tätslutande dörr mellan, eller kanske fundera på att sova över hos en kompis natten efter omfattande epoxy- eller slipjobb.

Jag målade mitt däck (som underlag innan ribblimning) men epoxy blandningen blev inte helt bra. Ett dygn senare käns ytan lite klibbig. Expoxy är ganska hård. Kan jag fortsätta och limma på den här ytan eller kommer det inte att bli bra styrka i fogen?

Olle, det beror på vad du menar med "målade"? Är det någon färg (olja, akryl, alkyd etc) så har du gjort ett rejält misstag. Men jag hoppas det är en epoxystrykning de avser.

Hur snabbt epoxy härdar beror på temperaturen. Runt 20 grader skall den vara slipbar till dagen efter. Ner mot 15 grader och därunder kan det ta flera dagar.

Blir epoxyn inte slipbar alls, beror det sannolikt på felaktig eller otillräcklig blandning, och då är det bara att fram stora färgskrapan och skrapa bort så mycket som möjligt. Det som runnit in i fogarna går inte att göra något åt. Men kan du få ytan någorlunda ren från halvhärdad epoxy, går det sedan bra att bygga vidare.

Men rätt proportioner och noggrann blandning är grunden för epoxyjobb – inte förhandlingsbart och fel ställe för experiment.

Hej

Jag la på ren epoxy med roller. (inget pigment, fibrer eller balonger) i lokalen är det ca 17 grader. Bakändan på båten står vid väggen där det finns element. Jag upplever den delen av båten mindre klibbig. Jag vet inte om underlaget kan ha något med klibbigheten att göra. Båten har ett däck i mahoganyplywood. Det har varit plast och glasfiber på. Innan jag målade så slipade jag ner så det blev träyta. När jag tvättade däcket med aceton. Så blev ytan klibbig i 10 minuter. Det fanns kanske plastrester kvar en bit ner i plywooden. När ytan var målad med epoxyn så ser man att epoxyn trivs mindre bra på vissa ställen. Det ser lite som apelsinskal. Jag ska snart till båten. Då kommer väl domen. (det är ny 2 dygn sedan målning)

/Olle

Jag tvättade med svamp å vatten där jag skulle limma. Det blev lite skum. Undra om det inte är underlaget som gett ifrån sig nåt. Idag var det bara klibbigt på en liten fläck där det syns att underlaget har lim, gamnal plast eller nåt annat tätmedel.

Jag har ingen erfarenhet av epoxy på ett tidigare plastat båtdäck, så nedanstående är bara spekulationer ;-)

Apelsinskalseffekt brukar indikera att det finns silikon- eller teflonrester i ytan (om till exempel däcket vid något tillfälle har kommit i kontakt med vax, rubbing, polermedel, vissa tätningsmedel etc). Det innebär i så fall att efterföljande ytbehandling inte fäster, och sådan kontaminering är svår att få bort. Det räcker oftast inte med slipning, vanliga lösningsmedel eller tvätt. Misstänker du att detta kan vara en förklaring, kan du prova med ett speciallösningsmedel för just silikon – billackerare har sådant.

Annat som kan spöka är om plywooden har varit oljad – eftersom lamineringsepoxy inte innehåller lösningsmedel är det viktigt att ytan är helt fri från fett/olja. Aceton fungerar, men byt trasor ofta och räkna med att använda en hel del aceton för att undvika att du drar ut fettresterna till en tunn film över hela ytan.

Härdad poly- eller vinylester brukar däremot inte ställa till någonting för epoxyn.

Hej,

Skulle vilja veta vilken typ av epoxy jag behöver för att limma ihop en plasttank.

Material är av PVC. Har sökt och letat men ej fått klar svar.

OBS! Tanken kommer att fyllas med luft upp till 7 Bar.

Tacksam för svar.

Danilo

**********************************************************************

Ber om ursäkt Danilo, jag har helt missat din fråga. Men något svar kan jag inte ge – har inte hur epoxy fungerar mot PVC under tryck. Kolla med limfabrikanterna. Det finns också speciallimmer för PVC (Tangit t ex), men om de klarar tryck vet jag inte.

Hej. Jeg har købt tegninger af dig til en kajak.

Jeg skal nu igang med at lægge epoxy på.

Ved du hvor jeg kan købe det i danmark. ?

På forhånd tak.

Mvh. Niels Corydon

Hej Niels

Du kan købe det ved: http://www.gordner.dk ,tlf. 40134018. Der er god services og fair pris.

Jeg har selv handlet der flere gange.

mvh

Jens

Varning för biltemas snickerilim (patron)

Går ej att limma list med det. Helt värdelöst, som tur var är det lätt att avlägsna.. men onödigt jobb

Har aldrig provat, men tack för varningen ;-)

Hej

Bygger inte båtar men flygmaskiner i trä. Cascofen/Aerodux går bra och epoxy ännu bättre. Man kan fylla ut limmet med bomullsflock för att få det mer eller mindre fyllande. Behöver då inte speciellt bra passform eller pressning.

Limmet kan också användas för glasfiber och kolfiber. Obs att glasväven ska köpas förbehandlat för att användas för epoxy. Sk apertur. För polyester är väven förbehandlad olika .

Alla dessa preparat finns att köpa på Allebergs segelflygcenter.

Tyskarna bygger sina högvärdiga segelflygplan med detta lim

Fenolhartslimmer (tex Cascofen) har några nackdelar jämfört med epoxy: begränsad hållbarhet i förpackningen (bör inte ha stått länge i butiken), till viss del fogfyllande men limfogen är mycket spröd (passformen i fogen måste vara mycket god), och det innehåller ganska stora mängder formalin. Men rätt använt är det ett suveränt lim.

För övrigt finns information om kemikalier och material i byggbeskrivningen eller på sajten liksom hur man använder dem.

Björn har helt rätt när det gäller fenolhartslim: kräver bra limfog annars sprött och allergigivande ( formalin) begränsad lagringstid. Epoxy lider också av dessa problem: allergigivande och begränsad lagringstid; men med bomullsflock fyller det bra och kräver ingen avancerad passning.- Ett Aber är att fogen är mer temperaturkänslig- problem i flygplan som kan stå i solen, men knappt med båtar i vatten. Limmet tål allt: tid. Fukt. Limningen kräver rätt blandning och temperatur. Sen är det det bästa lim som finns men dyrt. Ett lim som nu dykt upp är Uretanlim- obs inte det som finns i patroner och är tjockt, konstruktionslim typ Pl 400.väter inte trät ordentligt. Det ska vara Uretanlim för trä typ: vattenfast polyuretanlim Cascol Casco. Fyller bra då det sväller, kräver bra pressning, härdar relativt långsamt. Mycket långsammare än var tillverkaren påstår.

Polyuretanlim är beskrivet ovan...

Hej,

Biltemas lamineringsepoxy?

Biltema är ju ojämna i kvalitet. Vissa produkter är jättebra medan andra är kass. Hur är det med lamineringsepoxy?

Någon som provat?

Biltemas lamineringsepoxy levereras (eller levererades?) från BHP i Klågerup; samma epoxy alltså som jag använder och rekommenderar.

Tack, vad bra!

Som du antyder. Man vet ju inte med Biltema, de brukar köpa in en container med en produkt, och sedan gör de ny upphandling och nästa containerlast kan komma från en dålig leverantör. Bäst med lite uppmärksamhet.

//Örjan

Jag har använt BT-s laminatepoxy på tre kajaker mellan 2007 och nu. Fungerat alldeles utmärkt, inga som helst problem.

/Micke

Hej Björn

Funderar på att betsa min kajak innan jag glasar in den med epoxy.

Har förstått att det funkar bra med vatten- eller spribets (typ Herdins).

Men jag funderar på att vitbetsa. Eftersom man då tillför vitt pigment och antagligen även en mindre mängd akrylatbindemedel undrar jag om det påverkar epoxyn negativt?

Även om man späder det rejält med vatten och sprit?

Jag ska givetvis göra ett test men vill få ditt råd innan jag kör igång.

Mikael

Eftersom byggmetoden bygger på att epoxy förenar sig mekaniskt med de yttersta träcellerna är det viktigt att det inte finns något i vägen för denna förening.

Om jag hade fått för mig att betsa en kajak hade jag valt vatten- eller spritbets – och noga undvikit specialiserade blandprodukter.

Här finns lite mer om betsning

EN ANNORLUNDA FRÅGA

Jag hoppas du kan hjälpa mig med ett råd. Det kan misslyckas, men önskar ändå någon att ventilera det med.

Har ett par gamla gitarrlutor med för svagt trälock. strängarnas påfrestning har gjort att locket har buktat utåt vid infästningen och spruckit.

Nu undrar jag om ett lager epoxy på ytan efter slipning av gammal lack skulle förstärka konstruktionen så att gitarren skulle fungera med original stålsträngar istället för nyvarande plaststrängar som inte ger så hård dragkraft?

Jag är medveten att det skulle påverka ljudet men det är irriterande med utbuktningen och sprickorna.

Såg nämligen ett fint kajakbygge här i Alingsås utfört med remsor av trä med utanpåliggande epoxi.

Finns det någon epoxi som inte färgar så mycket, och vilken typ skulle du förorda.

Jag har ingen erfarenhet av sådant, så det blir lite teoretiserande.

Epoxy i sig är inte bättre för ditt ändamål än vilken lack som helst. Styrkan i ett kajaklaminat bygger helt på glasfibern, och epoxyn bara är till för att hålla ihop väven med träskrovet.

Jag hade föredragit att dela på lock och botten och limma på kraftigare förstärkningsribbor under stallet – de som sitter där nu är uppenbarligen för klena och har kanske också knäckts eller släppt i limningen. Limma helst alifatiskt lim (tex Titebond original – inte Titebond II eller Titebond III), inte med vanligt trälim (så segt att det dödar klangen), inte med epoxy (mycket svårt att reparera i framtiden) och framför allt: undvik allt som heter något med "super"! Allra bäst är varmlim (hud- och benlim), men har du inte perfekt passform på bitarna fyller Titebond bättre.

Vill du ändå slå in på epoxyvägen, bör du lägga ett tunt lager glasfiberväv både på ovansidan och undersidan (det viktigaste!), för att få ett stabiliserat formstabilt. Med epoxy/glasfiber på bara en sida kommer locket att bölja än värre i temperatur- och fuktskillnader. Det finns tunna glasfibervävar som skulle gå att använda: 30 eller 60 gram. Det måste vara väv, fundera inte ens på matta! Epoxyn bör vara lösningsmedelsfri lamineringsepoxy. Sådana varierar i färg från mycket ljus bärnstensgul (West, Dupont m fl) till helt klar (t ex NM).

Men ju styvare locket blir desto sämre kommer det att vibrera, och du förlorar både ljudstyrka och klang. Även instrument med plastlåda (t ex Ovation) har alltid lock i gran.

Hej och tack för ett snabbt svar.

På den ena lutan ( stockholmslutan) kommer jag åt under men där är redan gjort en förstärkningsribba plus en oskön skruvning av stallet.

Den andra gitarrlutan finns ett gammaldags fint nätverk istället för hål så där kommer jag inte åt.

Min tanke var att ett lager ovanpå skulle fungera tom en typ T-balk med ett styvare tvärsnitt.

Den kajak jag såg och assoccierade till, var den försedd med väv utanpå.Isåfall tycker jag att utseendet var bättre än idag. Givetvis vore det bästa att byta hela locket, men det har jag inte råd med. En förstärkning vore en kompromiss. Jag kan ju alltid byta locket i efterhand om det inte bleve bra.

Vad tror du, är det värt ett försök?

Förstärkning enbart på ovansidan gör mer skada än nytta – har du sett ett fotoalbum med bilder inklistrade på ena sidan vet du varför. För att en sådan åtgärd skall lyckas måste du ha så mycket väv/epoxy att laminatet blir ett i stort sett självbärande extralock, vilket handlar om drygt en millimeter: dvs 10 lager 165 gr väv. Då får du även slipa ner stallet för att behålla rätt stränghöjd. Men för att göra en sådan "reparation" måste du första plana ut locket (annars permanentar du ojämnheterna), vilket blir svårt om du inte kommer åt undersidan av locket. Rosetten går att ta loss med en uppvärmd smalbladig kniv.

Ojämna lock beror nästan alltid på att förstärkningsribborna på undersidan har lossnat och att draget från strängarna drar upp locket i en bula (alternativt att den är illa byggd från början eller har haft fel strängar). Det går att jämna ut ett lock utan att ta av det.

För ett antal år sedan fixade jag en gammal spansk gitarr med ojämnt lock genom att via ljudhålet (lampa och spegel) manipulera in stödpinnar mellan botten och lock för att trycka upp sänkta partier och pressa ner förhöjda med en tvärslå och tvingar på ovansidan. Sedan limmade jag om de lösa ribborna och monterade en bit fanér på tvären under stallet. Ett par sprickor i lock och botten fick också skarvas i. Reparationen är inget jag är speciellt stolt över, men gitarren blev spelbar och lät inte mycket sämre än innan jag gav mig på den.

Den kajak du såg har glasfiberväv i epoxy på både ut och insida – annars hade den sett ut som vågmönstret på havsbotten i strandkanten och med spruckna limfogar på insidan.

Tack för ett proffsigt genmäle.

Det var värdefullt för mig att få bolla tankarna fram och tillbaka.

Nu har jag fått lite att fundera över.

Det kanske inte är så dumt att be en instrumentmakare titta på den ändå.

Hjärtligt tack än en gång.

Torbjörn S Larsson

Söker runt på epoxi och hittar massor av lameneringsepoxis. Hur avgör man vilken man ska ha? eller duger alla. Har sett en del system med pumpar som doserar härdare och bas, fungerar dessa? Verkar ju väldigt smidigt att slippa väga.

Jag har använt pumpar under flera år utan problem. Vägning är säkert mer exakt, men pumparna tycks räcka väl till i noggrannhet.

Det är svårt att avgöra epoxykvalitet på bara beskrivningar, och jag har inga bra tips – har hållit mig till samma fabrikat under de senaste 10 åren. Av säkerhets- och hälsoskäl tycker jag man skall undvika all epoxy som innehåller lösningsmedel.

Hej, håller på och bygger en SOF, Cape Falcons design F1. Till sittbrunnssargen basar jag askfaner i tre lager, dessa lager ska alltså limmas.

Kommer det att funka att limma med Biltemas lamineringsepoxy?

Cascol Marine är väl ett alternativ men den är dyr............

Biltema har den goda smaken att köpa sin epoxy från min epoxy/glas- och kolfiberleverantör (BeHåPe), så den är mycket bra och fungerar utmärkt för ditt ändamål. Tänk på att trälisterna måsta vara helt torra (ytan i alla fall) innan du limmar.

Tack för snabbt och positivt svar. Din sajt är en guldgruva :-)

Hej Thomas!

Tänkte höra med dig om du kunde rekommendera någon bra vattenfast lim (utom epoxi) som man kan limma ihop XPS-skivor med? Det är till ett hobby båt-projekt och kommer att laminera med lösningsmedelsfri epoxi och glasfiber på utsidan. Mvh john

Skumskivor limmar jag oftast med kontaktlim, men om det funkar för ditt ändamål vet jag inte. Du kan väl höra vad tillverkaren rekommenderar.

Yes, tack för snabbt svar mister! Jag skall höra med tillverkaren och göra några små prover. God Jul och Gott Nytt år, super sida du har!

Mvh john

Tack John. God Jul!

Hei. Jeg lurer på om jeg kan bruke lamineringepoxyen fra Biltema til å lage kunst/maleri av? Går det an å blande akrylmaling i epoxyen? Er den helt klar i fargen? Og hvor lang tid har jeg på meg til epoxyen begynner å hardner til?

Har brukt "envirotex lite", men må bestilles fra USA. Er dette det samme? Kan jeg blande 1:1 og vil det bli hardt da også? Håper du kan hjelpe meg:) Mvh Elin Stokke

Har ingen aning om hur det funkar med akrylinblandning. Men Biltemas epoxy är svagt gulaktig i tonen, har en användbar öppettid på ca en halvtimme och är härdar över natten i rumstemperatur (om de fortfarande har samma leverantör som för ett par år sedan). All epoxy kräver exakt blandningsförhållande , som är individuellt för varje fabrikat.

Hej. Jag har två solmattor som jag värmer upp poolen med. Nu har de börjat läcka och jag undrar vilken typ av lim som kan vara bra för att laga med. Det är precis runt där slangen går in som det blivit en reva så kan vara svårt limma ihop. Materialet består av pvc.

Det kan jag inte svara på. PVC är ökänt svårlimmat, och det blir inte bättre av att det inte sällan modifieras för olika ändamål med diverse otrevliga kemikalier. Men poolföretagen brukar ha PVC-lim...

Hej, har börjat bygga en BP i plywood från Petrus, och använder NM båtepoxi. Har sett andra system med pumpar som verkar smidiga, vet någon om det går att köpa pumpar löst som man kan använda till NM's dunkar?

Jag har inte använt NM på flera år och har inte koll på blandningsförhållande eller förpackningar. Det finns en del doseringspumpar ute på marknaden (svåra att hitta i Sverige, men sök på t ex Epoxy Resin Pumps) – någon kanske passar...

Hej, allesammans.

Varför inte köpa en digitalvåg som mäter på grammet. Kostar typ en hundralapp.

Då kan man välja sitt egna blandningskärl och slipper dospumpar. Själv kör jag med engångsmuggar i plast. NM-epoxi blandas 100 - 55 viktdelar. För mer info om NM-epoxi: http://www.batepoxi.se/

Har du erfaring med at bejdse kajakken før den bliver beklædt med glasfiber.

Hej, Jag har slitit bort gammal plastmatta från skrovsidorna (invändigt) i min segelbåt. Limmet som plastmattan (original) satt med är fortfarande efter 40 år väldigt kladdigt.

Nu håller jag på att sätta kork där istället och undrar dels om jag måste få bort allt gammalt kladd innan jag limmar upp korken (hästjobb som kräver envetet gnuggande med starka lösningsmedel i trånga utrymmen) eller om jag kan limma direkt på "kladdet", samt vilken typ av lim jag ska använda. Har provat med 3M spraylim. Känns som det funkar sådär...

Det kan jag inte svara på – har ingen erfarenhete av vad båtbyggare för 40 år sedan kunde tänkas ha använt för sorts lim.

Men en helt okvalificerad gissning är att

1. allt kladd måste bort (om du inte kan identifiera limmet och sedan använda samma igen)

2. kontaktlim bruker fungera bra i marina miljöer och på de flesta material.

Tack. Spraylimmet (3M 76) räckte precis till babordssidan. Nu ska jag prova kontaktlim till styrbordssidan, så får tiden utvisa vilket som var bäst.

I förbigående kan nämnas att jag först köpte ett två komponents parkettlim, men magkänslan var inte rätt. Och när jag läste den finstilta varningstexten om hur ohälsosamt det var, så var det inget jag ville jobba med i trånga utrymmen. Så det lämnade jag tillbaka.

Hej Björn och tack för din fantastiska site och dina taalmodiga svar,

"... främst kontaktallergi som kommer av upprepad, oförsiktig kontakt med ohärdad epoxy. Har sådan överkänslighet en gång uppstått, är det slutjobbat med epoxy för resten av detta livet ..."

Till dessa olyckliga hör ocksa jag... och jag har till och med lyckats göra mig allergisk mot linolja/Alkydolja efter mitt SoF-kajakbygge. Nu hoppas jag intensivt att det fortfarande finns en möjlighet att bygga en Frej eller Nanoq. Därför är fraagan om det Finns en mindre/INTE allergiframkallande alternativ till epoxi som kan användas för stripbygge.

Om det är möjligt har jag en andra fraaga om vad skillnaden mellan Frej och Nanoq är - jag räknar tyvärr inte med att ha möjlighet att testa naagon av dem (jag bor i Bayern). Min intention är att lära mig behärska kajak pa en betydligt högre nivaa än vad jag upplever vaara Prion plastkajaker tillaater och samtidigt kunna göra längre övernatningsturer.

Tack pa förhand,

Mats Olof

Det har börjat komma "gröna" epoxysystem, men i vad mån de är fria från allergener vet jag inte. Tex entropyresins, ecopoxy m. fl. Men rapporter och marknadsföring handlar främst om miljövänliga, inte om människovänlighet.

Det är generellt härdaren som är boven i dramat, och det finns försök att ersätta de traditionella härdarna med t ex depolymeriserat lignin (bindemedlet i träets cellväggar), som nämns i det här arbetet. Men aromatiska organiska polymerer från trä kan också orsaka allergier (western red cedar t ex) och vad depolymeriseringen och efterföjande transformering av molekylerna gör för allergirisken har jag ingen aning om.

Frej och Nanoq är snarlika när det gäller användning och egenskaper. Båda är lättmanövrerade, lättrollade, rymmer rimligt mycket packning och har fartresurser för effektiv långtur. Skillnaden är främst att Nanoq har ett högre däck vilket uppskattas av dem som vill ha en rymlig sittbrunn, medan Frej med sitt lägre däck uppskattas av dem som vill ha bättre kontroll över kajaken genom kroppskontakt. Frej har också en liten fördel för långfärd på havet – i besvärliga förhållanden kommer man lite längre med samma samma arbetsinsats...

Tack för svaret,

Jag ser att modellflygare använder parkettlack istället för epoxy för glasfiberaramering av modellflygplan. Tror du att det skulle kunna vara möjligt också för en Stripkajak?

Jag antar att ytan inte kan bli lika stötfast men det borde bli tätt och glasfibern borde fästa på ytan.

Rgds,

Mats Olof

Jag har inte provat och vet ingen annan som gjort det heller, men jag skulle aldrig få för mig att försöka byta ut en tvåkomponents gjutmassa som är en aktiv del i glasfiberlaminatet mot en finishlack. På ett lätt modellflygplan låter det rimligt, men på en kajak är laminatet ett styrkeförband som står och faller med den strukturella integriteten i laminatet och vidhäftningen mot träet, och där vattentätheten är ett absolut krav.

Tack igen,

Jag antar "Saant är livet" - traakigt, saa fina baatar/projekt.

Jag kanske faar lov att nöja mig med SoF med lin eller bomull och allergifria färger.

Mats Olof

Hej!jag har byggt en modellbåt,av balsaträ.lade på 2 lager epoxy,samt lack,båda från hempel,härdade som det ska.3 månader senare sjösatte jag båten,hård vind,lite vatten kom in,här och där blev balsaträ mjukt och i epoxyn blev det mjuka bubblor,0,5-2 centimeter stora.bubblorna fanns också högt upp på skrovet.jag körde med båten 10 minuter,dagen efter kom mjuka bubblor.epoxyn var blandad efter anvisning.ingen epoxy på skrovets insida.epoxyn skall väl inte bli mjuk av vatten och fukt?vad har gått fel?

Det har jag ingen aning om. Men epoxy är ett bra ytskydd tillsammans med armeringsväv – utan väv är det inte bättre än ett lager lack. Vidare är balsa ett mjukt träslag med mycket låg vidhäftning till olika lacker. Lite luft i träet som vill ut, så trycker det bort ytskiktet. Om du inte har ytbehandlat insidan har du ett osymmetriskt laminat där det blir spänningar när träet rör sig och ytskiktet håller mot.

Kajaker som är vad jag har erfarenheter av lamineras alltid med epoxy plus glas- eller kolfiber och alltid symmetriskt på båda sidor.

Hej har någon provat Epoxyfabrikens EPOXY i Skövde

Den fungerar bra till limning av trä o glasfiber

Jag har limmat trä masten till min båt

Epoxyfabriken.se

Jag känner inte till företaget eller deras epoxy, men av databladen att döma borde EF100 kunna vara värt ett försök.

Vad tror du om att använda Titebond III till en pagaj. Är det tillräckligt vattenfast?

Ja, både II och II räcker mer än väl. Jag limmar oftast mina paddlar med vanligt fukttåligt snickarlim (PVA) och har hittills inte haft några fogar som konstrat. Paddlarna är linoljade.

Hej!

Har fått ett hål i båten och tänkte täcka det med epoxylim och glasfiberväv. Har kallgarage och temperaturen ligger just nu på några grader plus och funderar på om det funkar att göra det då. Är det för kallt och ska jag fixa nån värmefläkt eller går det ändå?

Du bör värma upp, dels för att det inte skall ta flera veckor att härda och dels för att vidhäftningen och hållbarheten blir dålig i så låg temperatur. Se tll att både epoxyn och skrovet är varmt innan du börjar laminera. Tack sedan över med en pressening och behåll lite värme under ett par timmar så att härdningen kommer igång ordentligt.

Råkar du ha en gammaldags glödlampa liggande (sådana vi använda innan branschen och politiken i ohelig allians tvingade på oss usla, svindyra, kvicksilverhaltiga mijölampor) är sådana utmärkta att hålla lagom härdningsvärme för små reparationsjobb.

Och använd inte "epoxylim" – sådant brukar vara kemikalieblandningar med svårförutsägbara och i det här sammanhanget rätt ointressanta egenskaper. Ren lamineringsepoxy skall det vara – vilket antagligen är vad du menar ;-)

Hej

Läser just nu ultrasimple boatbuilding av Gavin Atkin inför mitt bygge av en Doris. Han föreslår antingen epoxy eller polyurethan för att limma ihop i sin version av stich and glue. Båda typerna glasfiberarmeras. Har du någon kommentar?

Jag har inte provat polyuretan i det sammanhanget och har inte pratat med någon som gjort det, så jag får säga pass...

Polyuretanlim från Casco har jag använt en del. Effektivt men svårslipat är mitt intryck.

Segt som kontaktlim

Hej, jag försöker få tag i genomskinligt epoxy, och vill blanda i lite färger i blandningen, nu är jag helt nybörjare på detta, så jag undrar simpelt.

Var får jag tag i stora mängder epoxy? Hur blandar jag detta säkert och bra för att det ska härda på bästa sätt? (Förstår att det finns en bruksanvisning till) Vad är kostnaden för tex 10 liter blandat och klart epoxy? Vad är det för slags (färg) jag blandar med epoxyn för att det ska bli klart, tex, jag ska göra bord/stolar/bänkar med trä och sen kristallklart epoxy/resin med blå/svart/ vilken färg jag väljer, så om jag gör ett bord med 2 breda plankor i av trä så ska det ligga epoxy i mellan för att se ner till golvet genom bordet. Är detta kanske fel sida att fråga, Tacksam för svar!

Mvh Tony.

Hej Tony

Vänd dig till NM-epoxi de har den gjutepoxi du söker de har även färg för ändamålet.

mvh Petrus

Hej Tony. Det är inte bara fel sida utan fel forum. Du bör vända dig till epoxyleverantörer som kan svara på frågor om pris och infärgning. Hur du blandar ser du sedan i bruksanvisningen för den epoxy du köper.

Kolla med t ex NM, Carbix, BHP eller någon annan som du enkelt hittar på internet...

Hej Thomas!

Jag har en Yamarin Daycruiser där inredning i form av vinylmatta har släppt från skrovets insida i ruffen. Limmet är genomskinligt fortfarande och adhesivt men släpper nästan direkt efter att man släpper trycket på mattan.

Vad bör jag göra för att limma dit det igen.

Någon tidigare ägare har testat med något gulaktigt lim på ett ställe men det har också lossnat.

Mvh

Mikael

Ingen aning! Jag bygger kajaker i trä...

Hej,

Min far bygger åror i lamellimmad gran som pensionärssyssla och har tidigare haft PRF-lim som sin favoritlösning i "produktionen". Nu verkar de limmerna vara oerhört svåra att få tag på, så han har provat med epoxy med mindre bra resultat. Han har NM 275 som använts i båtbygge, och har provat med viss inblandning av filler 51, men det har varit svårt att få till bra fogar längs hela åran. Har du några förslag på alternativa lösningar eller metod för att få ett bra resultat?

Just nu har han gett upp och är missmodig för att han inte kan leverera åror med kvalitet, så det skulle vara mycket värt att hitta en lösning.

Mvh Joel Svedlund

Jag använder oftast vanligt PA-lim (snickarlim, vitlim etc), den fuktsäkra varianten, för mina paddlar. De är normalt limmade i skikt och enbart oljade. De äldsta är 20 år gamla , flitigt använda och fortfarande helt intakta i fogarna.

De gånger jag använder epoxy fungerar det också utmärkt. Ett problem som då och då uppstår är när byggare som är vana vid polyesterprodukter, PRF-limmer etc inte är tillräckligt noggranna med blandningsförhållandet eller inte blandar tillräckligt.

Polyesterbaserade tvåkomponentsprodukter är förblandade, dvs bas och härdare är rätt proportionerade och väl blandade förpackningen och den tillsats som ibland felaktigt kallas "härdare" är bara en accelerator som startar processen. Därför är det inte så noga med mängden – det blir rätt ändå.

Med epoxy köper man bas och härdare var för sig och därför blir blandningsförhållandet mycket viktigt – och likaså att man rör om tills delarna är helt homogent blandade i hela satsen.

Jag har även testat PU-lim men blev inte helt nöjd med resultatet (förmodligen något handhavandefel).

Ett i båtbyggarkretsar vanligt lim är Titebond I, II eller III. Framför allt III tror jag kan vara ett bra alternativ till Cascofen och liknande (kolla men Tunarps Kvarns Båtbyggeri).

Tack Björn,

Det kan nog ha blivit något räknefel i härdar-basfördelningen även om han kör brevvåg som standard för sina blandsatser. Polyester har inte funnits i hans arsenal på många år (tack och lov), men PRF har varit en stapelvara som även den vägts om jag minns rätt.

När det gäller limning av större ytor med epoxy så funderar jag även på vätning vs fyllnad, dvs hur mycket fyllmedel man ska lägga till för att få en "lagom" viskositet. Är det bara på känsla eller finns det nån tumregel?

Annars låter ju Titebond III Ultimate som en spännande lösning, nästan för bra för att vara sann i deras reklamtext. Kan definitivt vara värt att testa, speciellt med tanke på arbetsmiljön.

MVH Joel

Med sådan noggrannhet och rutiner kan vi bortse från det potentiella problemet med blandningsfel.

Jag har inga regler för fyllnadsmedel, men med optimal passform i fogen behövs mycket lite eller inget fyllnadsmedel alls.

Vid några tillfällen har jag penslat på ren epoxy på båda ytorna, väntat ett tag så att epoxyn sugs in i träet och sedan penslat på ny epoxy och klämt ihop. Om det fyller någon funktion i praktiken vet jag inte, men känslan har varit att det skall finnas epoxy kvar i fogen, även när en del sugits in i virket. Det är framför allt viktigt om det finns ändträ med i ekvationen.

Är fogen perfekt i passform har epoxy egentligen inga fördelar framför andra limmer. Det är främst när fogen inte riktigt passar som epoxyns förmåga att överbrygga mellanrum med full styrka kommer till sin rätt.

Men jag har bara min egen erfarenhet att gå på – så det lönar sig säkert att rådfråga NM eller någon annan tillverkare.

Jag tycker tillverkarna kunde vara tydligare med om angivet blandningsförhållande avser vikt- eller volymprocent. Den specifika vikten på bas och härdare kan ju skilja sig en del. Gäller också 2K-lack.

Jag håller med. Det borde finnas tydlig info för både dem som väger och för dem som mäter volym.

Diskusjonen om valg av lim for laminering av årer er interessent å følge Jeg lager årene av gran, og så slanke, at de sparker i fra ved ekstra belastning i slutten av åretaket. Det betyr bøying og ekstrem påkjenning i limfugene. Det kan være tilfeldig, men fuktbestandig snekkerlim har holdt, til og med når årene har vært overflatebehandla med tretjære (lukter godt).

Polyuretanlim har jeg dårlig erfaring med. Etter et års padling har jeg både hørt og kjent et knepp i åra. Ved nærmere undersøkelse har limet begynt å slippe, og glippa har utvider seg under fortsatt padling. Da kan åra plutselig knekke i et avgjørende øyeblikk.

Årer laminert med epoksy har holdt veldig godt, men forutsatt at limflatene først er grunna og forsiktig slipt før endelig liming. Uten grunning har de sprukket, så som beskrevet om polyuretan. Forklaringen er, som Bjørn beskriver i sin vegledning, at granveden må mettes før endelig liming, ellers blir fuga limfattig og svak. Nå laminerer jeg bare på denne måten, gjerne flere årer i slengen. Til slutt grunnes de med epoksy, forsterkes med glassfiberarmering i endene, og overflatebehandles med 2-komponent polyuretanlakk. Glassfiberarmeres hele åra, blir den for stiv og tung etter min smak.

Jeg blander epoksy og herder målt i volum - å målt etter vekt blir for omstendelig for meg. Jeg måler herder og lim i samme begerstørrelser, og i et antall som stemmer med blandingsforholdet, f. eks. 1/2 (kjøpt på Biltema). Egenvekta på begge vesker er nær den samme, mener jeg å vite. Jeg bryr meg derfor ikke om det angitte forholdet gjelder vekt eller volum. Etter min erfaring virker limet uansett som det skal. Men, jeg må jo telle riktig antall beger og unngå ørsmå blandinger som gjerne blir unøyaktige.

Tack Knut. Det stämmer helt med mina erfarenheter, och det är trevlig att få dem bekräftade av dina.

Jag är lite förvånad över att det enkla snickarlimmet håller så bra trots att det bara i bästa fall är fuktsäkert, inte vattenbeständigt. Men som jag nämnt i annat sammanhang är min favoritpaddel snart 20 år gammal, mycket flitigt använd och med helt intakta fogar – däremot med sprickor i träet, på grund av undermålig kvalitet på virket. Det är glädjande som omväxling att ett billigt, lättanvänt och ofarligt lim också visar sig hamna i topp.

Däremot föredrar jag att inte ytbehandla mina paddlar. Jag litar hellre på en grundbehandling med olja. Först en blandning av linolja och dalbränd trätjära som torkas av efter någon timme, därefter några strykningar med ren linolja. Fördelen, som jag ser det, är att oljan sugs in i träet och expanderar under oxideringen (linolja har, liksom kinesisk tungolja, mycket små molekyler – till skillnad från de petrokemiskt baserade alternativen). Därmed fylls mellanrummen mellan träcellarna ut och hindrar vatteninträngning, samtidigt som träet stabiliseras. En oljad paddel har också mer friktion och minskar risken att händerna halkar på skaftet. Nackdelen är att det krävs en strykning olja årligen för att hålla skyddet intakt.

En potentiell nackdel med hård yta (epoxy/lack) är att det vid småskador i lacken, kan vatten sugas in i träet, och sedan hindrar lacken fukten från att vädras ut och den blir därmed en grogrund för mikroorganismer och mögelsvamp.

Takk det samme, Bjørn, for mailen om din 20 år gamle, snekkerlimlaminerte åre er gledelig.

Fra min yrkesbakgrunn inna kulturminnevernet her til lands, kjenner jeg godt til konservering vha. milebent tretjære, linolje og en blanding av disse. Stavkirkene er bevart gjennom regelmessig påføring av oppvarma tjære. Særlig imponerende er taktekkinga av furuspon som på denne måten har stått i mot vær og vind så lenge. En bekjent strøk på en blanding av milebrent tjære og linolje på et nylafta hus av alfuru, men fikk en negativ erfaring. Blandinga rant av i solvarmen den første sommeren. Trolig trakk noe av linoljen inn - veggen ble i alle fall lys gul.

Jeg forteller dette, for jeg glemte ei viktig opplysning om tjærebehandlinga i min forrige mail. (Jeg bruker åra til så mangt, så denne fikk en brist og ble kassert ette et par år.) Etter påstrykning ble tjæra nemlig kokt inn i veden vha. varmluftpistol, slik treskiene ble tjærebredd vha. bensin- elle gassflamme i mine unge år. Oppvarminga skjer med forsiktighet; treverket må ikke svis og limfuga ikke skades. En padlekamerat vedlikeholder med godt resultat sin tilsvarende tjærebredde åre med linolje, slik du beskriver.

Heretter laminere jeg nok nye årer med snekkerlim og følger din enkle praksis. Jeg har både førsteklasses tretjære og linolje stående på vent. Skjønt, ei epoksybehandla og lakka åre matcher de listebygde kajakkene perfekt. Når en bygger kajakker om vinteren, så er det fort gjort å pusse og lakke åra hvor den har blitt slitt. Den blir, liksom kajakkene, flottere for hver behandling.

Tack Knut och Björn för stöd i mina funderingar. Då ska jag försöka förmå min far att testa Titebond III Ultimate som jag nu köpt åt honom. Det verkar vara det mest kompetenta "snickarlim" jag hittat för utomhus/våtbruk, så jag hoppas att det inte finns dolda nackdelar med det. Läste i ett amerikanskt forum att någon hade haft limkrypningar och utpressat lim i fog pga hög värme med Titebond III, men då verkar det ha handlat om delar som legat mycket länge i direkt solljus med höga utetemperaturer som inte inträffar i Skandinavien.

Alla polyuretanlimmer jag använt kräver höga presstryck för att fungera bra. Men det är väl värt att upprepa att de inte är spaltfyllande utan kräver bra passning. Skummet tätar ju dock, så det kan vara ett bra val på vissa ställen. Men PU-lim är riktigt jobbiga att använda - extremt kletigt och svårt att få bort om det hamnar på fel ställe, och dessutom väldigt giftiga.

Vilket fuktsäkert vitlim som helst fungerar säkert utmärkt i sammanhanget, men Titebond har faktiskt ett så bra och lättanvänt munstycke på sina flaskor att det är värt att köpa det limmet bara för den sakens skull... :)

Hei Bjørn! Bygging av en Spray wide. nærmer seg.

Jeg har for vane å slipe lenge og nøye etter ferdig kledning av skrog og dekk. Like dann har jeg jf. di vegledning vært nøye og fordelt epoksygrunninga ekstremt tynnt utover - dette for å redusere limforbruket og vekta mest mulig. Mitt spørsmål er: Kan epoksylim (fra Biltema) tynnes før grunning? På en diskusjonsside for båtbyggere opplyses om at limet kan tynnes med teknisk rødsprit (15%) eller aceton (10%) for påføring med sprøyte. Kan du bekrefte eller avkrefte denne påstanden? Ev. kan jeg prøve fortynna lim på en bordbit, og om glassinga etterpå fester som den skal. Jeg har ikke tenkt å sprøyte på epoksyen, bare å stryke grunninga tynt utover på en enkel måte. Gassmaske og vernehansker brukes uansett metode.

Mvh. Knut.

Hej Knut. Jag har inte provat så det blir bara en gissning.

Normalt undviker jag att förtunna epoxy, främst för att jag misstänker att lösningsmedel som avdunstar kan orsaka porer i epoxyskiktet så att det inte blir helt tätt längre. Epoxy är en av de tätaset plaster som finns och den egenskapen är viktig i bygget. När jag behöver mer lättflytande epoxy, värmer jag lite istället.

Men just för grundstrykningen är inte tätheten viktig, och därför kan jag tänka mig att det skulle kunna vara en bra idé att förtunna och därmed minska åtgång och vikt. Jag kan inte tänka mig att det skulle påverka vidhäftningen av efterföljande laminering – i så fall skulle det bero på restprodukter som blir kvar sedan spriten eller acetonen avdunstat. Men det är nog bäst att testa.

Takk, Bjørn. Dine svar er alltid godt begrunna.

Da gjør jeg et småskalaforsøk med fortynna grunning. Jeg tror også det bør gå bra, særlig hvis romtemperaturen er behagelig og løsningsmiddelet får tid til å fordunste. Hvor godt en ferdig glassa og lakka overflate så holder fukten ute, får jeg neppe noen indikasjon på uten et fullskalaforsøk og kanskje en sesongs padling. Går miniforsøket bra, tar jeg sjansen og gjennomfører det i full skala på vinterens kajakkbygg og surfer i vei. Rapport kommer.

Mvh. Knut.

Hei igjen Bjørn.

Et kombinert sparkebrett og pedalfeste er nå forsøkt grunna med acetonfortynna epoksy, ca. 20% aceton. Veska lot seg enkelt stryke på til en heldekkende, meget tynn film. Etter herding ble overflata forsiktig slipt med finkorna sandpapir. Den påfølgende glassinga var uten tynner. Etter herding hefter glassinga perfekt. Metoden kan derfor med fordel anvendes. Acetongassen, som vil dunste kraftig opp, krever bruk av gassmaske og god utlufting. Hansker må sjølvsagt også brukes.

Jeg tar ikke sjansen på å glasse en båt med fortynna epoksy, av frykt for at porer etter avdunstinga skal gi fuktinntrengning og råte.

Mvh. Knut.

Intressant. Utifrån ditt experiment kan jag tänka mig att förtunnad epoxu skulle fungera utmärkt även på hela skrovet. Enda syftet med den första epoxystrykningen är att skapa ett skydd så att inte för mycket epoxy vid vävlamineringen sugs in i träet och gör ytan tyngre och sprödare. Därför spelar det ingen roll om det inte är helt tätt.

Enda potentiella tveksamheten jag kan tänka mig är om utspädningen innebär att mer epoxy i den första styrkningen sugs in i träet och därmed eliminerar fördelen med hela processen. Men det får också provas...

Ja, Bjørn,

hele min Spray skal grunnes med fortynna epoksy, når den tid kommer, og totalt med mindre fortynna veske enn det er mulig uten fortynning. Det er målet. (Jeg limer dessuten listene med snekkerlim for å spare vekt.) Siste slipen før grunning skal skje med finfint sandpapir og endelig japansparkel som får overflata til å skinne. Etter herding skal jeg igjen dra forsiktig over med finfint sandpapir, ta bort stribusta uten å bryte hinna.

Jeg skal prøve å måle limforbruket vha. måleskjeene fra Biltema, men jeg har ikke noe eksakt sammenligningsgrunnlag fra tidligere bygg.

Mvh. Knut.

Hej Björn och alla,

Jag bygger min första kajak – en Cape Falcon F1. Väldigt kul bygge och spännande konstruktionsmässigt. Har dock lite trassel med att hitta en bra och inte alltför dyr coating/fernissa. Klär kajaken med 430 g/m2 ballistisk nylon som jag köpt från en kajakbyggare (Marcin Bober) i Polen. Har nu hittat denna produkt från epotex: http://www.epotex.se/epotex-webbutik/akvarie-och-terrarie#product_item_12

Har du eller någon annan här någon erfarenhet av denna lack? Tror du den kan funka, eller har du andra tips?

Tack på förhand!

/John

Har inte provat själv och inte hört något om den i sådana här sammanhang.

Ok, tack. Pratade just med fabriken. De vågade inte rekommendera den. De trodde att den skulle bli för hård, samt osäkra på vidhäftningen på nylon. Jag får forska vidare i detta.

Det är svårt att få något att fästa på Nylon. Dope brukar dock fungera bra, det finns två sorter:

- Nitratdope (spännlack) som dock saknar UV-skydd

- Buteratedope som har bättre UV-skydd men som inte spänner duken.

En annorlunda och kanske ogenomtänkt fråga.

Har kvar epoxy, glasfiber- och kolfiberväv efter mitt Njordbygge (fantastisk kajak!!)

Nu har jag tänkt göra ett någorlunda stort köksbord av typ massiva träreglar.

Passar epoxy för att limma ihop reglarna och sätta väv på undersidan istället för reglar?

Håller det? Härlig svävar känsla på bordet isådanafall.

Epoxy fungerar bra som trälim, men har inga fördelar jämfört med vanligt snickarlim. Epoxy/väv på undersidan ersätter inte reglar, utan kommer istället att innebära att skivan slår sig. Däremot kan epoxy/väv på båda sidor stbilisera skivan.

Infällda reglar på undersidan är trots allt bäst för att hålla skivan plan – traditionallt i ett laxstjärt-spår och tunnade ut mot kanten så att de inte syns. Alternativ kan vara att du borrar hål i reglarna och slår in en järndubb genom alla reglarna (t ex ett slätt armeringsjärn) – så gjorde man förr centerbord och roder av massivt trä.

Hej, vilken fantastisk tråd.

Jag har ett antal exponerade blyvikter på 1-3kg. För att undvika kontakt med bly, vilket inte är nyttigt, vill jag klä in dem i något tätt och hållbart. Färg fäster inte bra på bly och är inte tillräckligt hållbart då de utsätts för nötning.

Tror ni att klä in dem med glasfiberarmerad epoxi fungerar, eller finns det förslag på andra alternativ?

Ja, bly är inte hälsosamt, och inte bra för marina livet heller.

Jag har ingen erfarenhet av att klä in bly, så det blir bara lite lösa spekulationer.

Men jag kan tänka mig att det bör fungera med glasfiberarmerad epoxy som ytskikt, under förutsättning att du kan forma glasfibern utan att det blir luftfickor runt kanterna (vacuumbagging kanske?) för då håller det förmodligen inte så länge – och du kanske behöver använda en primer för att förbättra epoxyns bindning till blyet.

Hej,

Vi köpte Cascomite från en svensk återförsäljare, men det var utgångsdatum och misslyckades.

Vet du var vi kan köpa Aerolite 306 i Sverige?

Eller ett annat "load-bearing" lim?

Tack, mvh

Det är nog 30 år sedan jag senast använde Aerolite, så mina kunskaper om marknaden har nog med råge passerat bäst-före-datum.

Hej Björn och grattis till en fin tråd kring lim. Sedan 2007 har du försett denna tråd med kloka ord kring lim och tekniker och kunksapsutbytet är ett faktum. Ser att det finns mängder av projekt i tråden, så som båtbygge och kajakbygge.

Jag håller på med skidmakeri och stavlaminerar björk, lönn och gran till långa smala skidor för jakt och skogsåkning, ända upp till 330 cm långa. Hittills har jag använt mig av Titebond III vilket har en god vidhäftningsförmåga, dock kort "öppentid" vid limning eftersom själva limprocessen är tidskrävande och alla lameller skall limmas samtidigt. Har letat efter ett bra epoxylim med längre "öppentid" än Titebond III men urvalet är så stort att jag förvirrar mig i denna djungel.

Vad säger dina teser och erfarenheter om nyttjande av epoxy eller annat lim i vintermiljö?

Vad har du för tips för ändamålet?

Hälsningar Patrik Berglund från Fjällbonäsmakeriet i Lappland

@fjallbonasmakeriet (Instagram)

Lamineringsepoxy har normalt betydligt längre öppettider än PVA och PU-limmer (Titebond 3 är inte epoxy – det är i grunden ett förbättrat snickarlim, PVA). Hos några fabrikat kan man också välja snabb eller långsam härdare.

En annan fördel (i vissa sammanhang) är att epoxy har en struturell styrka och kräver därför inte presstryck (till skillnad från de flesta limmer som bara håller ihop träcellerna och därför kräver bättre precision i fogen och högre presstryck).

En svårighet (som de som inte läser bruksanvisningar ibland missar) är att epoxybasen och härdaren måste blandas i noggrant i exakt rätt proportioner – till skillnad från polyesterbaserade tvåkomponentslimmer där delarna är färdigblandade från tillverkaren och "härdaren" bara är en accelerator som är tämligen okritisk både till mängd och omrörning.

Epoxy härdar i rumstemperatur men förhöjd temperatur ger fler tvärbindningar och ett starkare resultat. Egentligen härdar ner till 0 grader, men reaktionen går så långsamt att det blir praktiskt ohanterligt (veckor!) och med så få tvärbindningar att mycket av hållfasthten går förlorad. För limning och laminering i kajaksammanhang tycker jag att 14-15 grader är en rimlig lägstanivå.

Jag har limmat många paddelämnen (gran,ask, western red cedar) och funnit att både fuktsäkert snickarlim och epoxy (liksom förr även fenolharts- och karbamidlim) fungerar utmärkt och håller i massor av år med bara lite linolja som skydd, medan PU-limmer har varit problem med fogar som öppnar sig och delaminering. Paddlar lever i en besvärlig miljö: upp och ner i vatten dagar i sträck, i vinterkyla och heta sommardagar.

Hej,

Håller på med en durk till en öppen snipa. Tänkte använda mig av K-plywood som sen lamineras med epoxi och glasfiber. Frågan är om det räcker att mätta undersidan med epoxi utan glasfiber för att göra den vattentät ?

Har ytterligare en fråga, stämmer det att epoxi fäster på polyester men inte tvärtom ?

Hälsningar från Tjörn

Enbart epoxy är bara marginellt bättre än ett lager lack – det tätar ytan, men om vatten kommer in via småskador sprickor etc så ruttnar träet inifrån genom att fukten har svårt att ventileras ut. Jag hade antingen laminerat båda sidor med glasfiber/epoxy – eller linoljat och fernissat/målat båda sidor.

Epoxy och polyester är helt olika produkter och jag undviker helst att blanda. Det finns en hel del myter om sådana blandningar. I grunden beror de nog oftast på missuppfattningar om skillnaderna. Polyester innehåller starka lösningamedel som kan lösa fettrester på den ytan som skall behandlas. Lamineringeepoxy för marint bruk saknar lösningsmedel och är därför beroende av en fettfri rengjord ytan innan man applicerar. Epoxy producerar restprodukter under härdningen, en tunn smetig hinna, som måste tvättas bort innan man går vidare. Polyester avdunstar lösningemedel under härdningen, vilket innebär att bör vara "gammal" (dvs slutat lukta) innan man försöker lägga på med epoxy.

Polyester härdar på några timmar medan epoxy inte är helt kemiskt uthärdad förrän efter ett par veckor (i rumstemperatur).

Men om man börjat med en produkt med extremt hög hållfasthet (epoxy), varför fortsätta med en med lägre (polyester)?

Vid tillverkning av limträbalkar och liknande är tydligen "MUF-lim" (melamin-urea-formaldehyd) dominerande i Sverige. Är det något du kan säga något om?

Jag har ingen erfarenhet av MUF-limmer. De används industriellt och, efter vad jag vet, säljs främst i storförpackningar till träindustrin.

Det har ersatt de gamla fenolhartslimmerna (t ex Cascofen) som var ett utmärkt lim, men som utmönstrades på grund av hälsoriskerna (starkt frätande och mycket giftig). Men även MUF bygger på formaldehyd (a k a formalin), så jag är måttlig intresserad av att testa...

Skriv en kommentar