Visa varukorgen
Design & Illustration

Referenser och länkar

Cold Water Boot Camp - en amerikansk instruktionsvideo mm om att klara sig i kallt vatten.

En noggrannare genomgång av de medicinska konsekvenserna av vinterdopp hittar du i Ture Björks artikel om avkylning/drunkning

En bra artikel om vinterpaddling av Håkan och Lena Jernehov hittar du på Tjörns Kajakklubb

En genomgång av de rapporterade omständigheterna kring dödsolyckan i Vänern vintern 2007, och framför allt Lena Conlans insiktsfulla kommentar.

Risker med kallt vatten

Roll i vintervatten

Det finns mycket som talar för att inte hänga undan kajaken när temperaturen sjunker. Under vintern är vattnet ofta kristallklart och luften hög med god sikt. Man slipper fritidsbåtarna vilket gör att fåglar och sälar vågar sig närmare kusten. När snön täcker stränderna dämpas civilisationens ljud – tåg, bilar, industrier etc – och det känns som vildmarkspaddling bara 100 meter från stranden.

[ klädsel | säkerhet is]

Klädsel

tuiliqHelt olika krav ställs på klädseln beroende på om man sitter i kajaken eller ramlar i havet. I förra fallet behövs relativt lite kläder – paddling är en varm sysselsättning. Två tredjedelar av kroppen sitter inomhus och den tredjedel som är exponerad för vintervädret rör sig mest hela tiden – du kan klä dig lättare än om du skall promenera eller cykla. Ramlar du i ändras förutsättningar radikalt. I paddelvänliga kläder avkyls du snabbt och det gäller att räddningsaktioner genomförs snabbt och effektivt. Klädsel vintertid är tyvärr ett val mellan pest eller kolera – klär man sig för att klara en kapsejsning blir det varmt att paddla, i alla fall om man betraktar paddling som motion. Klär man sig för att paddla klarar man sig inte länge i vattnet.

Under höstperioden är det ett relativt litet problem. Vatten fungerar som värmemagasin och behåller sommarens värme under hösten och vintern kyla under våren. Det innebär att luft- och vattentemperaturen följs åt ända ner till nära nollpunkten under vintern.  Då går det rätt bra att hitta klädsel som är paddelbar och samtidigt fungerar för ett kortare dopp i samband med en räddning. På våren är problemet större. En solig vårdag kan det vara 20º i luften medan vattnet fortfarande är vinterkallt med 5º. 

En paddelinstruktör i nordvästra USA brukar börja turer under den kalla årstiden med 50-regeln: ”In 50 degree (f) water you have about a 50/50 chance of swimming 50 feet ... stay with the boat and we will sort you out” (i 10-gradigt vatten har du 50% chans att simma 15 meter – stanna vid kajaken så hjälper vi dig)

En annan minnesregel är 1-10-1. Det tar en minut att få tillbaka andningen, sedan har man 10 minuter innan motoriken havererar och slutligen en timme innan man blir medvetslös av för låg kroppstemperatur.

Våt- eller torrdräkt

En våtdräkt är gjord i elastisk neopren i olika tjocklekar från 1,5-6 mm. Den fylls sakta med en liten mängd vatten som värms upp av kroppsvärmen och sedan isolerar mot värmeförluster. Den skyddar bra om man hamnar i vattnet men är ganska varm för vanlig paddling – våtdräktspaddlare brukar kännas igen på att de är röda i ansiktet och paddlar långsamt. En rimlig kompromiss kan vara en longjohn i tunn neopren som skyddar benen och bålen, kompletterad med en vindtät paddeljacka utanpå en termotröja – inte tillräcklig för att ligga i kallt vatten länge men som ändå innebär att man förlänger tiden betydligt. 

Torrdräkt är ytterplagg med täta muddar i hals, handleder och anklar. Dräkten i sig är inte varm utan under den bär man underställ efter temperaturen. Därför är det lättare att justera värmen efter yttertemperaturen. För avancerad paddling i kallt vatten används ibland överlevnadsdräkt, som är en torrdräkt som kan blåsas upp, manuellt eller automatiskt, för att ge flytkraft och värmeisolering. Torrdräkten är det mest säkra alternativet om man hamnar utanför kajaken i nollgradigt vatten. Men det finns också nackdelar. En torrdräkt som det går hål i kan vattenfyllas och utgöra en fara – en risk som inte finns med våtdräkter. Den är också dyr, bökig att ta på och av, latextätningen mot halsen sitter obekvämt hårt och latexmuddar och -krage normalt måste bytas med några års mellanrum.

Tät paddeljacka, ”drytop”, finns i många olika varianter. Tätar i handleder, midja (mot kapellet) och i halsen. Är främst tänkt för att hålla torrt vid eskimåsvängar men kompletterad med våtdräktsbyxor skyddar den också om man ramlar ur kajaken.

...eller tuiliq?

En tuiliq är en klassisk grönländsk anorak – en knälång paddeljacka med huva och tätning vid handleder och runt ansiktet, och som passar precis på sittbrunnssargen. Finns i begränsad omfattning i seriösa kajakaffärer. Ett par företag i England och USA tillverkar moderna tuiliqs i Gore-Tex och neopren.

En tuiliq har flera fördelar:

  • Den tätar runt ansiktet i stället för vid halsen och skyddar alltså även huvudet vid en kapsejsning, samtidigt som man slipper den obekväma tätningen runt halsen.
  • Ett läckageställe mindre jämfört med drytop och kapell.
  • En tuiliq medger större rörlighet i sittbrunnen än våt- och torrdräkter och de flesta paddeljackor/kapell. Det är därför lättare att rolla med en tuiliq.
  • Eftersom luften i sittbrunnen kan cirkulera upp i tuiliqen känns den mindre svettig än torrdräkter.
  • En tuiliq är lika lätt att dra på och av som en anorak – betydligt enklare än våt- och torrdräkter.

...men tuiliqen fungerar naturligtvis bäst för den som har en säker roll – att gå ur sittbrunnen är inte att rekommendera. Lite isolerande luft finns kvar kring överkroppen initialt men efterhand läcker den ut och sedan återstår bara våta kalla kläder.

Lite historia

En kul iakttagelse är att inuiterna på Grönland uppfann både torrdräkten, tuiliken och kapellet. Torrdräkten användes dock aldrig i kajaken, utan bara i samband med valjakt. Någon måste ibland hoppa ner på valen och trycka in harpunen eller kroken!

En grönländsk torrdräkt var sytt i sälskinn och hade ett hål på bröstet där användaren kunde åla in, innan det surrades ihop. På danska heter den springpels, till skillnad från tuiliken som kallades helpels och akuilisaqen (kapellet) som kallades halvpels.

Springpels, helpels och halvpäls

Intressant är också att de aleutiska jägarna sydde sina tuiliks av valrossmagar – magsäckshinnan är semipermeabel på samma sätt som Gore-Tex.

Underställ

Underst fungerar syntet eller ullfrotté bäst – långa ärmar och ben. Undvik bomull som suger upp och håller kvar fuktigheten och därmed förlorar sina isolerande egenskaper.

Mellanlager

Utanpå understället kan en träningsoverall fungera bra. Är det riktigt kallt kan en ylle- eller fleecetröja komplettera.

Ytterplagg

Jag undviker vatten- och vindtäta plagg ytterst om det inte regnar eller blåser. Det är absolut inget nöje att paddla omkring i ett ångande våtvarmt omslag. High-tech kläder (Gore-tex m fl) fungerar bra - välj mellan helt vattentäta med dålig ventilation eller hyfsat täta med bra ventilation.
Uppdatering 2005: Sedan jag fick min tuiliq i material som andas (Reeds Aquatherm) använder jag alltid den vid höst-, vinter- och vårpaddlingar. Den andas fullt tillräckligt för att klara motionspaddling utan att överhettas eller bli svettig.

På fötterna

På fötterna har jag ett par dykarboots i neopren (våtdräktstyp). De är perfekta om man sjösätter eller rastar vid en strand, värmer bra även om de blir våta, är halkfria på stenar och bryggor och isolerar hälen mot kylan från båtbotten. Strumpor och gymnastikskor fungerar bra om man håller sig till bryggor för sjösättning. Kan kompletteras med knähöga vadarstövlar i vattentätt tyg (Mooseboots och liknande). Ta med ett par plastpåsar att trä utanpå strumporna om du blir blöt om fötterna. Stövlar däremot är olämpliga. De kan fastna under däck och vara svåra att snabbt få loss. Det är också svårt att ta sig upp i en kajak från vattnet med stövlar på och sparkar du av dem så sjunker de (och då är du barfota när du kommer iland!).

På händerna

Händerna skyddar man med ett par paddelhandskar som knäpps på paddeln med kardborrband. I vanliga handskar tappar man känslan för paddeln och kan råka ut för att ta ett snabbt stödtag med paddeln i fel vinkel – och så är den dagen förstörd. Dessa s.k. Poogies finns i nylontyg som fungerar mellan 0° och 8-10° och neopren som klarar -15° och +5°. Alternativet till neoprenhandskar kan vara en bit liggunderlag instoppat i nylonhandsken.

För den som använder eskimåpaddel fungerar däremot fingervantar eller tumvantar i neopren utmärkt. De medger att hela paddeln används och håller händerna varma även när man släpper paddeln, t ex för att sätta på kapellet, justera skäddan eller pumpa ut vatten. Läs mer om vantar och grönlandspaddel.

Lomma strand

Övrig utrustning

Kapell är ett absolut krav för vinterpaddling – dels för att hålla kläderna torra och dels för att en liten fri mängd vatten i kajaken ökar risken för kapsejsning. Torra kläder i en vattentät förpackning skall också vara med – och det skall vara lika mycket kläder som du har på dig när du paddlar. För raster skall också finnas en vindtät jacka, varma vantar och ett sittunderlag. På längre turer är en liten polyetenpresenning (minsta storleken – kostar ett par tior och väger ett par hekto) bra som regn- och vindskydd vid raster och som vindskydd om du behöver byta till torra kläder på en blåsig strand etc. En termos med varm dryck, och gärna en smörgås eller frukt, bör vara med om turen sträcker sig längre än någon kilometer hemifrån – för att värma sig med men också för att en fika i sittbrunnen på ett spegelblankt vinterhav är ett alldeles speciellt och högst vanebildande nöje.

[ klädsel | säkerhet | is ]

Säkerhet

Kallt vatten

Vad är kallt vatten? Vinterbadare tycker kanske att det börjar bli lite svalt när vattentemperaturen kryper ner mot 10°. Andra insisterar på att allt under jacuzzi-temperatur är kallt. Medicinskt har nog de senare mest rätt. Är vattentemperaturen lägre än kroppstemperaturen drabbas man av nedkylning förr eller senare – det beror bara på hur länge man ligger i.

Avkylning

När kroppen förlorar värme snabbare än den kan ersättas sjunker kroppstemperaturen. Första tecknet är att man huttrar. Sjunker temperaturen under ca 35° får man problem med motoriken och det blir svårt att fatta beslut och vid ca 32-33° blir den nedkylde förvirrad, apatisk med blek och kall hud, börjar skaka okontrollerbart, talet blir sluddrande och han får svårt att gå utan att snubbla. Vid ca 30° upphör skakningarna, medvetandegraden sjunker, musklerna stelnar, puls- och andningsfrekvensen sjunker och efterhand förlorar man medvetandet. Hjärtstillestånd, som är den vanligaste dödsorsaken vid nedkylning, kommer när kroppstemperaturen sjunkit till 25-28°. Hur lång tid detta tar beror på temperatur och kroppskonstitution.

Hur länge man överlever i kallt vatten beror på vattentemperatur, kroppskonstitution, klädsel och hur man rör sig. En numera vanlig uppskattning är den så kallade 1-10-1-regeln. Den innebär att man i 4-5 gradigt vatten får ordning på andningen efter ungefär 1 minut, har 10 minuter med relativt bra muskelkontroll och ungefär en timme innan kroppstemperaturen blir farligt låg. En tidigare skattning har angett att man vid 10° överlever ca 1 timme, vid 5° ca 35 minuter och vid 0° ca 20 minuter. Detta är genomsnittsvärden. Stora, överviktiga personer klarar sig längre än små och magra. Män klarar sig längre än kvinnor, vuxna längre än barn etc. Den som är spritpåverkad avkyls betydligt snabbare pga att blodgenomströmningen i ytliga blodkärl ökar. Kläder av ylle, neopren och isolerande syntetfiber värmer även i vått tillstånd och kan öka tiderna, medan lin och bomull minskar dem. Täta ytterplagg som hindrar vattnet att cirkulera närmast kroppen ökar tiderna väsentligt.

Genomgång av statistik har visat att flytväst är helt nödvändig. Utan flytväst gör av med energin många gånger snabbare i försöken att hålla huvudet över vatten. Ideliga kallsupar innebär att paniken över svårigheten att andas förkortar överlevnadstiden drastiskt.

Men mera intressant är hur länge man klarar av att tänka klart och utföra ett arbete innan man stelnar till. Vid 8-9° fungerar man någorlunda i ca 25 minuter, vid 6-7° i ca 18 minuter, vid 4-5° i ca 13 minuter och vid 2-3° i ca 10 minuter – återigen beroende på kroppskonstitution m.m.

Hamnar man i kallt vatten skall man inte simma för att hålla värmen – den ökade blodcirkulationen till musklerna och huden gör att förlorar värme mycket fortare. Kan man inte ta sig upp i kajaken igen är det bäst att krypa ihop och skydda de kroppsdelar som orsakar störst värmeförluster – huvudet, bålens sidor och ljumskarna. Fosterställning i vattnet kan öka överlevnadstiden med upp till 50%.

Kapsejsar du och inte kan rolla upp är det mycket viktigt att du inte direkt börjar klättra upp i kajaken i panik. Det resulterar bara i att du blir uttröttad och förmodligen vattenfyller kajaken. Ligg kvar och tTa några djupa andetag, vänta tills du fått ordning på andningen och återfått ditt omdömeta några djupa andetag, vänta tills du fått ordning på andningen och återfått ditt omdöme – sedan kan du börja planera och genomföra en uppstigning (ensam eller med hjälp av kamrater) eller en reentry-and-roll.

Det finns även en annan risk med kallt vatten. Vissa personer löper risk att få en häftig inandningsreflex när de oförberett hamnar i kallt vatten. Detta kan leda till snabb och till synes oförklarlig drunkning. Därför skall varje kapsejsning med ovana paddlare i kallt vatten betraktas som en allvarlig risk tills man har sett att den drabbade fått huvudet över vattenytan igen.

Detta innebär:

  1. Paddla nära land och helst på grunt vatten.
  2. Paddla inte ensam. För längre turer bör man vara minst tre. Dels därför att vissa räddningsaktioner (vattenfylld båt t.ex.) kan vara svåra för en ensam räddare och dels därför att en kan ge sig iväg efter hjälp om det går riktigt på tok, medan den andre stannar kvar och assisterar den drabbade.
  3. Ramla inte i vattnet! Chansa inte – stanna hellre iland om du är det minsta osäker.
  4. Träna räddning - både ensam och kamraträddningar.
  5. Träna kajakhantering, stödtag och roll så att du känner dig säker i motvind, surf och sidvind.
  6. Torrdräkt, våtdräkt eller tuiliq, plus vana att rolla under vinterförhållanden är det absolut bästa skyddet.

Roll eller räddning?

På vintern finns ännu större anledning att lära sig en säker roll. Dels minimerar det tiden under vatten – det är väsentlig skillnad på 2 sekunder och 5 minuter när det är noll grader i vattnet. Riskerna med vatten i kajaken är också betydligt större på vintern. Dels är det inte trevligt att sitta i isvatten de 5-10 minuter det tar att pumpa läns, eller ligga kvar i vattnet en stund extra medan en kollega tömmer kajaken, och dels är det inte ovanligt att punpen är oanvändbar på grund av isproppar. Att hantera räddningsutrustning (flottörer, delbara paddlar, linor mm), sätta på kapell mm kräver inte sällan att man tar av handskar, och med blöta händer fryser man snart så att finmotoriken upphör att fungera och det kan bli omöjligt att sätta på kapellet eller ta på handskarna igen.

Paddla på vintern? Lär dig rolla och skaffa utrustning så för att kunna rolla komfortabelt på vintern! Rolla några gånger varje paddeltur!

[ klädsel | säkerhet | is ]

Lite om is...

Vinterpaddling är till stor del beroende av isläget. I södra delen av landet går det ofta att paddla vintern igenom – eventuellt med sjösättning från iskanten.

Isläggning sker under ”normalvintrar” runt hela kusten under ett relativt litet tidsintervall. Ungefär så här:
Bottenviken: strandis (i vikar och längs stränderna) från början av november, havsis från årsskiftet.
Kvarken: strandis från mitten av november, havsis från mitten av januari.
Södra norrlandskusten och Svealandskusten: strandis från början av december, havsis från ungefär mitten av februari.
Syd- och västkusten: strandis från årsskiftet, havsis från början av februari.

Isfritt blir det från ungefär början av mars utom från Kvarken och norrut där det dröjer till början av april och till och med slutet av maj längst upp i Bottenviken.

Vid ost- och sydkusten, där salthalten är relativt låg är vattnets densitet som högst vid +2° och det fryser vid ungefär -0,5°. Det innebär att det kalla ytvattnet sjunker till botten och att ingen is därför bildas förrän hela vattenmassan kylts av till +2°, vilket tar ganska lång tid.

På västkusten med salthalter kring 30‰ är förhållandena annorlunda: vattnets högsta densitet är vid -3° medan det fryser vid -2°. Eftersom älvar och nederbörd sänker salthalten i ytan blir densiteten lägre i ytan än i djupvattnet och följaktligen fryser bara ytvattnet. Isen på västkusten är också mera opålitlig än på ostkusten, eftersom strömmar kan röra upp varmt djupvatten som snabbt kan tina isen underifrån. Vid frånlandsvind driver isen till havs och uppvällande varmt djupvatten förhindrar eller fördröjer ny isbildning.

När isen först fryser bildas kärnis som är klar och genomskinlig. Ligger det snö på isen, trycks isen ner och vatten tränger upp i snön. Den fryser då till en grynig och ogenomskinlig is med dålig hållfasthet. Snön isolerar också så att isbildningen hämmas. På senvinter och vår blir förhållandet det motsatta – den klara kärnisen smälter ganska snabbt medan ett snötäcke skyddar isen mot solen. Men generellt är höstis seg och stark, och våris spröd och opålitlig.

Sjösättning

Många lämpliga flytbryggor tas in på vintern och det blir svårare att hitta ställen att sjösätta torrskodd. Men strandsjösättning går utmärkt. Sätt dig i kajaken i strandkanten och använd knogarna för att lyfta/dra kajaken ut i vattnet (knuckle-walk). Har du delbar paddel du inte är så rädd om kan den användas att staka med. Lite tång under kölen är ett utmärkt smörjmedel.

Sjösättning från is

Under högtrycksperioder sjunker vattenståndet ofta så att strandisen blir liggande på botten vid långgrunda stränder. Den yttre iskanten brukar då fungera som en utmärkt sjösättningsbrygga med lagom djupt vatten utanför. Med rätt kajak – roderlös och med sluttande stäv – går det bra att sjösätta från även en dålig iskant. Sätt dig i kajaken på säker is och dra dig ut över kanten med isdubbar. När du skall upp igen paddlar du med god fart upp på isen och kliver ur torrskodd. Det är lättare än det låter. Se bara till att du går vinkelrätt mot iskanten så att du inte tippar om isen brister.

« Föregående sida 1 2 3 4 5 6 7 8 Nästa sida »

Kommentarer

Som nybliven 'kajakfantast' slukar jag all information som jag kan komma över. Köpt böcker i ämnet (bl.a. Sea Kayak/Gordon Brown) och även en bra svensk videoinstruktion (Jag paddlar/Staffan Petersson). Väl medveten om att jag inte kan bli fullärd genom att läsa eller titta på videofilmer i ämnet så bygger jag ändå upp en viss medvetenhet om vad jag ska förbereda mig för och vad jag ska tänka på. Jag vill därför passa på att tacka för en UTMÄRKT GUIDE i ämnet. Bra skivet och snyggt illustrerat, levererat på en snygg och ren webbsajt. Bockar och tackar!!! (Ska smyga iväg imorgon och träna rollar med dina instruktioner i bakfickan :-)

Tack Peter!

Har funderat endel på vinterpaddling med tuiliq. Det finns ju inga garantier för att man inte hamnar i vattnet, även om man har en säker roll. Har hört om folk som har torrdräkt under tuiliqen, men det låter kanske onödigt bökigt. Finns det några bra byxor eller liknande som förlänger överlevnadstiden i vattnet, men som ändå är bekväma att paddla med?

Generellt så hör naturligtvis en tuiliq ihop med en bombsäker roll åt båda hållen. En grönlandskajak är världens bästa räddningsfarkost så länge förseglingen tuiliq-sittbrunnssarg är obruten. Det är klart att man kan missa rollar, men har man en säker roll är risken ofantligt liten – och om man av något skäl misslyckas med att räta upp kajaken med en roll, så är nog förhållandena sådana att man har ännu mindre möjlighet att klättra upp i den från vattnet utan hjälp. För mig är det ungefär som att misstänka att man skulle kunna misslyckas med att ta sig upp på cykeln efter en vurpa...

Men ingen regel utan undantag ;-) Jag missade en handroll vid nyår för fem år sedan vid en test av nya kajaker. Ett feljusterat fotstöd (mitt eget slarv) innebar att jag inte kunde luta mig långt nog bakåt för att komma upp, och i kombination med att paddeln gled iväg från gummilinorna på däck och ingen reservpaddel, innebar en simtur med kajaken in till bryggan.

Jag upptäckte då att luften runt överkroppen i tuiliqen stannade kvar och utgjorde flytkraft samtidigt som den höll det nollgradiga vattnet utanför (till saken hör att jag hade chillcheaters långa byxor i Aquatherm på mig). Jag kunde alltså kliva upp på bryggan utan att det oplanerade badet blev en obehaglig upplevelse, och konstaterade efteråt att jag inte ens hann märka kylan!

Hade jag däremot legat i länge hade säkert luften sakta sipprat ut via otätheter kring ansiktet och småningom ersatts av iskallt vintervatten – och då hade upplevelsen blivit en helt annan.

Men lärdomen är att man fixar 5-10 minuter utan problem i en tuiliq.

Jag kan egentligen inte svara på din fråga – har ingen erfarenhet av andra benkläder än de Reeds Chillcheater jag nämnde ovan. Men jag trivs bra i dem: de korta på sommarhalvåret och de långa under de kallaste månaderna – förstärkta när vattentemperaturen är kring noll med ett lätt termounderställ under byxorna. Enligt Reeds motsvarar Aquatherm ca 2 mm neopren i värmetal (vilket känns rimligt), men är smidigare och bekvämare att använda.

Ett alternativ kan vara en mycket lätt torrdräkt (t ex Ursuit MPS) – lätt, tät och smidig men utan den robusta slitstyrkan från Kokatat och liknande. Då klarar man även längre perioder utanför kajaken.

Hej

Såg att det var ett tag sedan sista noteringen

Ny på,paddling men någon av er som provat s.k. Överlevnadsdräkt, finns olika varianter.

Allt från Jula från 500-. till Ursuk.fi. för 10.000

Används ju av fiskare och på oljeplattformar

Torbjörn

Torrdräkter är ett tämligen vanligt paddlingsplagg numera, framför allt i surfskis men även i havskajaker.

Jula har en flytoverall 995:- (om det är den du menar?) och jag har inte provat en sådan, men skulle gissa att den gravt olämplig för paddling. Flytoveraller generellt är varma plagg med inbyggda flytkroppar som är avsedda att hålla dig varm och flytande tills räddningshelikopterna hinner fram. Paddlar du i en sådan badar du i svett inom några minuter och har skavsår på utsatta ställen efter en kvart.

Men Ursuit har liksom de flesta tillverkare flera olika typer av torrdräkter, från lätta och smidiga till rena överlevnadsdräkter som inte fungerar att paddla i.

Att paddla är till skillnad från fiske, segling mm en varm aktivitet. Du är generellt lättare klädd än om du rör dig på land (det mesta av kroppen är "inomhus" och de kroppsdelar som är utanför är i aktiv rörelse).

Under sommar, höst och vinter är det tämligen problemfritt, eftersom temperaturen i luft och vatten är ungefär densamma – är du klädd för paddling klarar du ett snabbt dopp i om du skulle råka kapsejsa. Den svåra årstiden är våren, då det kan vara 20 grader i luften och 5 i vattnet. Då blir det en besvärlig avvägning mellan att koka i "badkläder" eller att riskera farlig nerkylning vid ett dopp. Hur man väljer beror på vad man har för räddningsstrategier, kompetens, var och hur man paddlar, om man är ensam eller har kompetenta kompisar med etc.

Hej,

Jag kommer att fiska från kajak längs kusten utanför Gävle och i huvudsak i rätt grunda vikar eller runt kobbar och grynnor nära land. Perioden sträcker sig fram till mitten av november samt från april.

Vill kunna ha stor rörlighet och vara torr när behöver hoppa i och ur kajaken i samband med landstigning. Tänker skaffa mig någon sorts paddlar eller vadarskor.

Vad skulle du rekommendera av alternativen enkel och lätt torrdräkt eller sk torrjacka + byxa?

Hälsningar Thomas

Jag har ingen erfarenhet av sådant – paddlar runt i min tuilik sedan åtskilliga år.

Men en gissning är att jag hade valt alternativet byxa plus jacka, eftersom 1: du inte (frivilligt i alla fall) kommer att bada hela kroppen samtidigt, och 2. delade plagg ger större variationsmöjligheter efter vädret och är enklare att ta på.

Hej och tack för en intressant sida

Jag har en Ursuit MPS torrdäkt när jag paddlar Surfski. Under har jag ungefär samma kläder som om jag skulle ha sprungit en tur på land, vinterlöpartights och microfleecetröja. Det fungerar mycket bra och jag blir ungefär lika svettig som vid en vanlig löptur. När jag paddlar surfski är det inga problem då man hela tiden är i rörelse och efter träningspasset väntar en varm dusch. Vid turpaddling däremot får jag sänka tempot för att inte bli svettig och därmed kall vid raster eller övernattning.

När jag välter klättrar jag upp i kajaken och fortsätter som om inget har hänt, lika torr som innan.

Men om man inte kan klättra upp eller om kajaken har blåst iväg då har man stora problem.

För att inte bli överhettad vid paddling måste man anpassa klädseln under dräkten och när man ramlar i vattnet pressas luften upp till axlarna och torrdräkten squeezas runt kroppen och det blir fort väldigt kallt. Om du försöker simma märker du att det går mycket dåligt.

Jag vill bara varna för att torrdräkt kan ge en falsk trygghetskänsla. För mig finns inget alternativ till torrdräkt och flytväst, det är det säkraste enligt mig, men när man planerar sin vinterpaddling så är det enligt mig ingen skillnad på om man har torrdräkt eller ej. Vinterpaddling bör alltid planeras mycket närmare land och med större marginaler till vågor, temperatur och dåligt väder.

Naturligtvis skall man också prova att välta i vattnet med den utrustning man har tänkt paddla i för att kontrollera att man kan ta sig upp igen och för att upptäcka hur svårt det är att simma i torrdräkt utan fenor.

Det finns en mängd olika torrdräkter för olika ändamål och gjorda efter olika krav. S k Överlevnadsdräkter har en inbyggd isolering som gör att man skall överleva en viss tid i iskallt vatten, ju längre tid, desto mer isolering. Dessa dräkter är till för yrkessjöfart och skall tas på innan man överger fartyget. Dessa dräkter är inga man kan paddla i då de är alldeles för varma och klumpiga.

Jag vill påstå att alla torrdräkter gjorda för paddling är sk skaldräkter och består av ett tunt skal där man anpassar klädseln under. Har man ett par badbyxor under och hoppar i kallt vatten påstår jag att dräkten inte skyddar särskilt mycket. Har man dubbla ullfrotteunderställ och dunjacka under kommer man däremot klara sig betydligt mycket längre i kallt vatten men problemet med att man inte kan simma kvarstår.

Det är svårt att klä sig rätt. Desto viktigare är det att prova sig fram för att hitta en bra kompromiss.

Jag håller med om det mesta; att torrdräkt är ett skalplagg, att det är svårt att vara klädd för att klara både aktiv paddling och bad och att isolerade torrdräkter inte går att paddla i (däremot är 6-timmarsdräkter fantastiska om man flyter runt på rygg som en kork i nollgradigt vatten ;-). Men t ex en Kokatat eller motsvarande i kraftigt tyg bromsar nerkylningen märkbart bättre än an tunn MPS.

Men för den som paddlar kajak och kan rolla, finns det förträffliga alternativet tuilik. En sådan tätar runt ansiktet, handlederna och mot kajaken och skapar därför ett större "rum" där luften kan cirkulera, vilket högst väsentligt minskar problemen med kondens och svett. Vidare slipper man strypkragen runt halsen och skarven mellan torrdräkt och kapell. Och så länge man blir kvar i sin lilla överlevnadskokong (dvs inte bryter förseglingen vid sittbrunnssargen) är man varm och torr och har bättre flytkraft än vilken uppsättning flottörer och flytpåsar som helst.

Det brukar sägas att en tuilik är bra enbart så länge man sitter kvar i kajaken, vilket såklart inte är helt fel – men egen erfarenhet visar att den fungerar hyfsat även om man hamnar utanför kajaken i kallt vatten. Det finns så mycket luft i plagget runt överkroppen och armarna att iskallt vatten inte är något omedelbart problem. Luften läcker förstås ut efterhand men kan man ta sig upp i kajaken igen inom 5-10 minuter klarar man sig utan att det känns problematiskt (vid testtillfället, omnämnt i en tidigare kommentar, hade jag Chillcheaters långa Aquathermbyxor och neoprensockar).

Viktigt är att tänka på att hösten och vintern är relativt "säkra" årstider när det gäller temperatur – i den snäva bemärkelsen att temperaturen är ungefär densamma i luften och i vattnet och att det då är lite lättare att välja vettig klädsel för en paddeltur – medan våren är den riktigt riskabla – i april kan det vara 20 grader i solen en varm dag medan vattnet fortfarande är vinterkallt. Låt inte vårsolen fresta till t-tröjepaddling...

Hej Björn. Ang klädsel, jag har letat med ljus o lyckta efter vart man kan köpa en tuiliq i butik. Att det går att beställa på nätet är uppenbart, men det är ju alltid skönt att prova. Vet du om det finns någon butik som har så att man kan klämma och känna.

Tack på förhand, Micke.

Det är svårt att hitta butiker där man kan prova en tuiliq. Det har från och till funnits butiker med ett litet sortiment, men det verkar inte hålla i längden. Försäljningen är väl för liten och storlekarna för många för att passa in i modern marknadsfilosofi.

Tipset är därför Reeds Chillcheater i England. Folket på Reeds vet vad de sysslar med och eftersom du lämnar all nödvändiga mått på sajten när du beställer, kan du räkna med att få en tuiliq som passar – och skulle det vara något som inte stämmer, fixar de till det.

Det finns kanske någon butik någonstans som har ett rimligt sortiment – välkommen i så fall att svara här.

Tack för mycket bra och uttömmande information.

Tack Håkan!

Skriv en kommentar