Visa varukorgen
Design & Illustration

Om att minimera risker

epoxy | lösningsmedel | slipdammallmänt

En båtbyggarverkstad med hyvel- och sågspån, slipdamm, oljor, färger och lösningsmedel är en brandfarlig plats. Det finns inte utrymme för chansningar. Var medveten om riskerna

Om att jobba med epoxy

Att arbeta med epoxy kräver vaksamhet och kunskap.

Epoxyhartsen anses ofarlig men härdaren är svagt frätande och giftig. När problem med epoxy uppstår, är det oftast upprepad hudkontakt som är boven. I värsta fall kan man utveckla kontaktallergi mot ohärdad epoxy, och då är kanotbyggarkarriären slut (eller rättare sagt – man får övergå till ribb-och-dukkajaker i naturmaterial). Det drabbar en och annan gammal båtbyggare som har arbetat länge med epoxy men den som har känslig hud eller problem med allergier kan drabbas snabbare än så. Faran är störst med äldre typer av härdare (alifatiska polyaminer). Modern lamineringsepoxy innehåller oftast aminaddukter och polyamider som är betydligt mindre aggressiva. Men grundregeln är ändå – få inte epoxy på huden.

Till skillnad från exempelvis polyester är avdunstningen från epoxy i rumstemperatur mycket liten, samtidigt som ångorna är tyngre än luft och följaktligen hamnar på golvet. Risken för irritation av andningsvägarna är därför relativt liten i lokaler med rimlig ventilation (epoxylim, epoxyfärg och epoxyspackel däremot innehåller oftast lösningsmedel och kräver betydligt större försiktighet).

Slipdamm med halvhärdad epoxy (= epoxy som härdat mindre än en vecka – beroende på temperatur) kan ge upphov till irritation i andningsvägarna – och i stora doser överkänslighet. Använd därför andningsskydd vid all slipning.

Det finns ingen påvisad cancerogen effekt med epoxy.

Har du problem med allergi, hösnuva eller astma måste du vara extra försiktig. Man är också extra känslig om man är trött, förkyld eller har en virusinfektion. Kvinnor som är gravida eller ammar bör naturligtvis inte arbeta med epoxy eller lösningsmedel. Här är några råd:

  • Undvik att få epoxy på huden. Använd kemikaliebeständiga skyddshandskar (tänk på att vissa handskar - främst latex - och den talk de är preparerade med också kan ge allergiproblem). Färsk epoxy går lätt att tvätta bort med varmt vatten och tvål (använd aldrig lösningsmedel!). Väntar du för länge måste den skrubbas bort och då skadas också huden naturliga skydd mot kemikalier. Rör inte vid kläder, skor eller ytor med färskt epoxislipdamm när du tagit av handskarna.
  • Tvätta händerna noga före måltid, toalettbesök och rökning. Använd tvål och vatten eller rengöringskräm - aldrig lösningsmedel. Ta av ringar och armbandsur under arbetet.
  • Ät inte och rök inte i verkstaden. Byt kläder innan du äter.
  • Spiller du epoxy på kläderna - byt dem, och tvätta bort eventuell epoxi från huden.
  • Se till att du har god ventilation.
  • Använd andningsskydd när du slipar epoxy – i synnerhet om den har härdat mindre än en vecka. Risken för irritationer är större vid slipningen än vid annan hantering. Ha gärna heltäckande kläder när du slipar glasfiber/epoxi.
  • Se till att du inte får epoxy i ögonen. Skulle det hända, skölj länge (15 minuter) med rinnande vatten och uppsök läkare. Ta helst med produktinformation.
  • Får du hudirritationer, vänta en eller ett par veckor och var mer försiktig när du fortsätter arbeta.

Mer info finns på tex Epotex hemsida www.epotex.se/ och i Arbetsmiljöverkets informationsblad (pdf)

Penetrerande epoxi?

Ibland rekommenderas att använda ”penetrerande epoxi” som första strykning, eller att tunna epoxin med tillsats av lösningsmedel för att förbättra inträngningsförmågan. Min erfarenhet är att detta av flera skäl är olämpligt.

  • Stor inträngning är ingen fördel. Att mätta träet med epoxi ökar vikten och minskar flexibiliteten utan att styrkan ökar nämvärt.
  • Lösningsmedel gör epoxin farligare att använda.
  • Lösningsmedel fördröjer härdning. För mycket lösningsmedel eller olämplig sort kan helt förhindra korrekt härdning.
  • Utspädd epoxi är sämre på att väta ut glasfiberväv (större risk för problem med vidhäftning).

Vill du av någon anledning öka epoxins inträngning i träytan mer än den tiondels millimeter som normalt sker är det bättre att värma epoxin (till 30 grader), värma upp träytan, applicera epoxin och sedan låta temperaturen sakta sjunka under härdningen. Då sugs den tunna epoxin in av kontraherande luft mellan cellerna i virket.

Lösningsmedel:

Alla lösningsmedel är mer eller mindre giftiga, farliga att inandas (beroende på att alla lösningsmedel är fettlösande och hjärnan består huvudsakligen av fett), irriterande för huden och brandfarliga.

  • Välj alltid det minst farliga lösningsmedlet i varje situation (det går t ex lika bra att tvätta verktyg i ättika (utspätt till ca 4-5-%) som med dyra superlösningsmedel med outtalbara namn och skräckinjagande varningstexter).
  • Undvik lösningsmedel där det går. Använd engångspenslar - att försöka tvätta rent penslar från epoxi är dyrt, dumt, ohälsosamt, meningslöst och omöjligt.
  • Rök inte när du använder lösningsmedel. Undvik öppen eld.
  • Undvik hudkontakt.
  • Bra ventilation är ett måste. Var helst utomhus. Måste du använda lösningsmedel i oventilerade utrymmen, använd skyddsmask med kolfilter.
  • Använd inte potentiellt farliga verktyg - cirkelsågen till exempel - direkt efter arbete med lösningsmedel.

Slipdamm:

Maskinslipning av trä producerar stora mängder slipdamm som är olämpligt att andas in. Använd andningsskydd. Flera tropiska träslag är dessutom allergiframkallande och kan orsaka astmaliknande problem (ceder, mahogny, ebenholz, iroko och teak bland andra - Western Red Cedar innehåller stora mängder ”plicatic acid”, en karboxylsyra, som är speciellt aggressiv för luftvägarna). Våra svenska träslag är relativt harmlösa i det här avseendet - ytterligare ett skäl att inte bidra till exploateringen av regnskogarna. Höga koncentrationer av slipdamm och lösningsmedel kan självantända explosivt och måste undvikas.

Allmänt:

  • Se till att alla kablar och kontakter är i gott skick och att förlängningskablar är jordade. En jordfelsbrytare är en förträfflig säkerhetsdetalj som bör vara självskriven i en verkstad.
  • Följ säkerhetsföreskrifterna för elmaskiner även om de verkar omständliga. En olycka händer blixtsnabbt och kan ha konsekvenser för mycket lång tid. Risken är störst när man har använt en maskin en tid och tror att man är säker. Förbandslådan är ett rätt dåligt surrogat för hålla fingrarna borta från cirkelsågen.
  • En båtbyggarverkstad med hyvel- och sågspån, slipdamm, oljor, färger och lösningsmedel är en brandfarlig plats. Det finns inte utrymme för chansningar.

Kommentarer

Hej! Vill bara lägga till att damm från våra inhemska träslag som ek och bok i alla högsta grad är vådliga, cancerogena. Slip- och sågdammet skall sugas av med finpartikelfilter, en vanligt spånsug duger inte. Hälsningar Gunnar

Hej Gunnar. Damm är aldrig hälsosamt, oavsett källa. Men "vådliga, cancerogena" låter väl drastiskt med tanke på Arbetsmiljöverkets uppfattning: "Dammet från lövträ kan också i sällsynta fall ge upphov till cancer i näsan."

I kajaker används normalt enbart barrträ, mestadels gran – ibland med enstaka dekorlister i mörkare träslag.

Det verkar annars vara mest allergiproblem som nämns, och boven i dramat är främst de lågmolekylära terpener som ingår i trädens skydd mot skadeinsekter. En rapport från Statens Provningsanstalt anges att en färsk furuyta avger ca 400 mikrogram/m2h av den vanligaste lågmolekylära terpenen, och de exemplifierar med att ett normalstort rum helt klätt med olackad furupanel och vid 0,5 luftväxlingar/timme kommer att uppnå en terpenhalt på ca 0,6-0,7 millligram/m3 – vilket är ca tusen gånger lägre än nivågränsvärdet. (Nordiska Träd och träslag, ARKUS).

Folk som långvarigt utsätts för terpenexponering i sågverk eller fanértorkar etc löper uppenbarligen risk att få astma och liknande allergiproblem – men för att hamna i den riskzonen får man nog bygga rätt många kajaker...

Av de nordiska träslagen är det mig veterligt bara Idegran och Gullregn som är giftiga.

Hej

Angående att tvätta penslar. Jag brukar med gott resultat hälla T-röd i en glasburk med lock. Jag blaskar omkring med penseln så att det värsta försvinner och sedan torkar jag av det mesta av spriten med ett papper, man behöver inte vara pedantisk. Lägger penseln i en plastpåse, knyter ihop och lägger ned i frysen. Det går lätt att använda en pensel ett helt bygge om det inte drar ut väldigt på tiden. När penseln ska användas så ta upp den strax innan, bara så att den blir lite varmare.

Spriten i burken kan användas gång på gång och epoxyn sjunker ned på botten och härdar delvis.

Jag glömde skriva att jag lindar in penselborsten i en bit GladPack också.

Jag har provat detta, och det fungerar tämligen bra (härdningsprocessen avstannar, men fortsätter när temperaturen går över noll). Men att låta en t-sprit- och epoxykontaminerad pensel dela frys med mat är jag inte så road av, även om både maten och penseln ligger i plastpåsar. I brist på en specialfrys för ändamålet blir det för mig därför billiga engångspenslar för merparten av jobbet och en bra pensel för sista lackstrykningen.

Om man köper dåliga penslar och är rädd för att tappa borst kan man droppa i en droppe tunt

cyanolim i botten på den så sitter borsten kvar, det har funkat för mej!

Låter som en bra idé. En enklare (men säkert inte lika effektiv) lösning är att dra penseln några gånger mot ett riktigt grovt sandpapper – då brukar de flesta lösa strån ligga kvar på sandpapperet istället för i epoxyn på skrovet. Köper man dessutom penslar med ljusa strån är något enstaka missat strå på ytan inte lika katastrofalt som med svarta strån – de försvinner spårlöst vid finslipningen innan sista finishlagret.

Hej, är epoxyn farlig när den är härdad? Skulle man kunna göra en kåsa av epoxi utan att få allergiska reaktioner? Kan man putsa den när den e helt härdad utan problem?

I teorin är härdad epoxi ofarlig, men i praktiken så finns det alltid lite ofullständigt blandade rester kvar.

Låt epoxi härda i flera veckor innan du slipar och putsar och avsluta med några lager klarlack som också får härda några veckor innan användning så är det minimal fara.

Som Per säger är härdad epoxy helt ofarlig och godkänd för livsmedelskärl – under förutsättning att epoxyn är korrekt blandad och väl härdad. Risken för allergiska reaktioner finns främst om du får härdare på huden (kontaktallergi – använd handskar) och om du slipar halvhärdad epoxy (astmaliknande symptom av slipdamm med aktiva härdarmolekyler).

Jag slipade av fördäcket (fernissat) på min båt igår - använde tyvärr inte mask men var utomhus och hade snusnäsduk runt ansiktet.

Hur dum har jag varit?

Var lite vind, men inte blåsigt!

Fernissa är egentligen gammeldags oljefernissa (linolja eller kinesisk tungolja och terpentin), men används numera ofta om alla transparenta lacker; uretan-, polyuretan-, alkydlacker mm – de senare ofta med betydligt mer aggresiva lösningsmedel.

Gamla härdade lacker innebär sällan några andra risker än damm i andningsvägarna. De otrevliga lösningsmedlen är borta och kvarvarande lack är inte längre kemiskt reaktiv.

Utomhus är bättre än inomhus, en näsduk är bättre än inget alls, och lovart om slipmaskinen en blåsig dag ännu bättre. Men jag och de flesta andra båtägare har säkert gjort precis som du många gånger.

Din kommentar gör förhoppningsvis att jag kan sova gott inatt…

Ytterst klantigt av mig :/

Björn,

Känner du till någon som fått problem pga slipdamm?

Trevlig kväll

N

Nej, jag känner ingen som har berättat om det i alla fall. Men förr (innan snickerier fick dammsugare kopplade till bearbetningsmaskinerna) pratades det en del om gamla snickares yrkessjukdom, näscancer, på grund av slipdamm.

Däremot har ett par byggare pratat om att de fått allergier efter epoxyjobb. Men det gällt efter åtskilliga kajakbyggen, med äldre typer av härdare och allmän oförsiktighet vid användningen.

Så ingen anledning att ta lätt på riskerna. Det är lätt att undvika när man är medveten om dem.

Och som någon sa: förbandslådan är ett rätt dåligt alternativ till lite försiktighet med cirkelsågen...

Eventuellt om andra är intresserade av denna tråd så fick jag följande svar från en läkare;

Inhalera trädamm är absolut inget man dör av😇 Om du hade slipat 8 timmar varje dag i 10 år så kanske lite påverkad lungkapacitet. Men en gång är ingen gång 🤗

Ja, det är så jag uppfattat det också.

Men man kan kanske också ska tillägga att alla träslag är inte lika snälla som de flesta av våra inhemska. Ceder (Western Red Cedar, Thuja plicata), som ofta används i kajakbyggen runt om i världen innehåller ämnen som kan ge astmaliknande symptom och där andningsmask behöver användas vid slipning (gärna handskar också eftersom stickor i fingrarna lätt kan bli inflammerade).

Här är en artikel från WOODCRAFT om sådana risker, måhända lite väl alarmistisk, men som också påpekar att riskerna hänger ihop med exponering, koncentration och individens känslighet – d v s precis som för i stort sett alla de kemikalier vi är exponerade för i vardagen numera.

Slutsatsen är väl att risker finns men med en gnutta omdöme och lite träjobb då och då är det inget att ligga sömnlös för ;-)

Hej igen,

Som uppföljning till den här tråden så finner jag det ytterst anmärkningsvärt att slöjden i skolan inte informerar om att man ska använda andningsmask. Det är logiskt - men trots min ingenjörsutbildning lyckades jag inte komma på det där och då!

Så till en politiker som läser detta och vill skapa samhällsnytta - informera om riskerna med bygg och trädamm i skolan - se till att eleverna också använder mask i skolan - learning by doing!

Trevlig afton

N

Jag vet inte hur det fungerar idag men i träslöjden i skolan i Hässleholm för ca 60 år sedan var det noggrant med säkerheten. Allt arbete med maskiner gjordes av läraren och för oss elever var det handsågar, hyvlar, filar och sandpapper (väldigt mycket slipning för hand som jag minns det ;-) – som riskfaktor inget jag skull ställa mig på barrikaderna för. Och som din läkarkontakt sa: 8 timmars slipning om dagen i 10 år, så kanske...

Skriv en kommentar