Show cart
Design & Illustration

An "Illorsuit" for Seabird Designs

My cooperation with Seabird Designs is over - our opinions about quality, customers and service differ too much.

In the summer 1959 a young student, Kenneth Taylor, was sent to Greenland by his professor on a research trip to study kayaks and kayaking culture in the Igdlorsuit area. To Greenland he brought his English plywood kayak - on the journey back he had a real greenland kayak, built for him by Emanuele Korneliussen in Illorsuit. It measured 505x53 cm and had the low deck - 20 cm in front of the cockpit - and low midship sheer, typical for the region. It was built in six days, with timber imported from Denmark.

A drawing of the Illorsuit kayak
A drawing of the Illorsuit kayak

The kayak excited the Scottish paddling community on return, and the lines were recorded by Duncan Winning, discussed and copied. Some plywood and fiberglass copies were produced, tried and forgotten. Anas AcutaWhen Geoff Blackford some years later was designing a new sea kayak, he based it quite heavily on Duncan Winnings drawing, but increased the volume and deck height to better suit europeans. The result became the now famous Anas Acuta (the latin name for the Northern Pintail) - still one of the most "greenlandic" of production kayak, and still in demand by discriminating paddlers.

Anas Acuta - the kayak
A contemporary Anas Acuta

The Anas Acuta was rejected by alpinist Colin Mortlock looking for an expedition kayak - it did not handle good enough in bad conditions and it was too small for expedition purposes. Frank Goodman worked a little more volume into the hull and christened the result Nordkapp after the expedition goal. These two - Anas Acuta and Nordkapp - became legends and are still in production and still evolving (impressive, but nothing compared to the Swedish VKV Anita, designed in 1930 and still in production!). When Len Ystmark of Seabird Designs asked if I could design something that would appeal to the Anas Acuta afficinados of the world I was excited by the challenge. Having spent some time in an old Acuta some years ago, I had strong feelings about what I liked and disliked about the hull design.

A few things have changed since the sixties. One thing is that more of Korneliussens kayaks have been surveilled (by Harvey Golden, the expert on traditional kayaks), and thus more is known about dimensioneing and more specifically how the Ken Taylor kayak was adapted for Ken Taylor. Another is that the changes from the original lines made by Geoff Blackford by necessity was influenced by the contemporary ideas of greenlandic kayaks: thus the sheer was raised as a unit to create the preferred high fore deck, resulting in very high stems and an accentuated banana shape - for a modern eye a charicature of the lovely sheer of the Illorsuit kayak. Furthermore, to create volume the bottom was flattened to an extent that it is hard to see any resemblence in the stations shape. From approx 20 degree deadrise of the original to approx 8 of Anas Acuta. This is not intended as criticism of either the kayak or Geoff Blackford - the commercial success and long history would make any such remarks reflect more on my prejudices than on the kayaks.

But still, what would a modern interpretation of the Illorsuit kayak be like? Well, some of the changes made by Blackford still make sense and there is no reason not to do the same today. I raised the sheer and deck sligthly to create room for a western seating position - few of us would be comfortable with straight horisontal legs, a deck barely one inch over the knees and a vertical back without support (I would, after five years in my Black Pearl, but this kayak is not for me alone). I kept the stems just slightly higher than the original lines, in an attempt to preserve the understated elegance of the Illorsuit (well, I am obsessed with the beauty of lines: be warned!) - and of course to avoid the windage of high stems. I also flattened the bottom though not as much as in the Anas Acuta. The reason for not sticking to the 20 degree deadrise is that it would have forced the seat up higher, thus decreasing stability and necessitating an even higher deck.

The old Illorsuit has evolved along similiar lines on Greenland as well - towards longer waterlines and a depeer cross section making the kayaks faster, roomier at the expense of a little maneuverability - or in the direction of kayaks with very low freeboard for rolling competitions (which is where my Black Pearl belongs).

So in the end my design is at least a cousin to the Anas Acuta, but with a personal edge: a few inches longer since the low speed was one of my dislikes, lower stems that will make it easier on the paddler in high winds (even if the Acuta is excellent in this) and with a sligthly lower deck (sea kayak decks have lost a couple of millimeters per year the last decades as more paddlers begin to appreciate the comfort and control attainable simply by getting rid of old excesses in superfluous cockpit volume (note that this still is a roomy cockpit - those looking for a really tight greenland cockpit may consider the Black Pearl). I also hope that my take on the Illorsuit will offer easier and more predictable movements in steep choppy seas and that surfing will be at least as good. And not the least - I downplayed the banana. (Love bananas? No problem, there still is the Anas Acuta...)

My take on the Illorsuit kayak
My take on the Illorsuit kayak

So, is my design an Illorsuit kayak? No, I cannot say that it is. The looks are inspired by the Illorsuit, because I love the beauty and harmony of the lines, but the hull shape and hydrodynamics are modern, efficient and relevant to an altogether different situation than seal hunting in arctic waters 60 years ago.

Wouldn´t it have been interesting to make a true copy of the Illorsuit? Yes definitiely, and it has been done on several occasions as skin-on-frame-replicas for a dedicated builder/paddler. But as a production kayak - no, I believe most buyers would have eyed it over with curiosity and then turned to something more promising...

If you want more background history, read Ken Taylor's blog about his Greenland journey.

Take a look also at Harvey Golden's replica with all the original equipment.

Comments

Snyggt och intressant.

En sån kan nog platsa i samlingen.

Kommer den finnas i nån rolig färg? ;-)

Vad snabb du är - har ju precis klickat på "publicera"!!

Jag har inte pratat färger än med Seabird - men jag skall höra hur det står till i det kinesiska färgförrådet...

Kajaken är ännu på formstadiet, så det dröjer lite innan den dyker upp i butikerna - men det kommer Seabird informera mera om.

Apropå det där med sitthöjd och manöverbarhet har jag roat mig med att justera mitt sittande i Pärlan med att lägga ett extra lager (eller två för skojs skull) liggunderlag under rumpan och häpna över vad den lilla justeringen gör för ökad instabilitet och manöverbarhet. Jag har också testat att med ett extra liggunderlag under hälarna och glatts åt att med så enkla medel fullständigt bygga om mitt plaskdon.

"God is in the details" - (Mies van der Rohe)

Nice to see someone else tackle this kayak. Your lines look beautiful.

A couple of years ago I built a semi-replica of the same kayak. The Iggy is my take on the Ken Taylor kayak. The hull is essentially (within my skills) the same as the SOF, but the deck was raised and room for knees added. I've built it in cedar. I feel much to big for the hull at 200 pounds, but it was built for my partner. She's just under 140 pounds and she loves it. We have found that it's a wet ride. In 2 to 3 foot wind waves, it tends to spear into the wave in front of it as it surfs, which for her it surfs easily. The bow also tends to spear through the waves instead of bouy over them. It rebounds from the wave quickly, but can be unnerving at times. Were I to build it again, I'd stuff extra volume in the bow. The boat rolls fine -- but no easier than a Romany for the rolls I can do. I know all wood boat builders like to show off. You can find pictures here: http://www.nessmuking.com/articles/building-ken-taylor-1959-kayak-the-igdlorssuit-launching/

Looking at your lines, it looks like there is extra volume in the bow, so I'm curious about its behavior in following seas.

Just a note, the drawings of the Illorsuit kayak shown at the top of the post is a bit different than the set of drawings I have. On the set I have there is no third chine. The drawings I have are stamped Duncan R. Winning and were taken in Oct 1964. Drop me an email if you want to see a copy.

I wonder where the difference comes from?

Hej Björn !

Kommer den även som ritningssats ?

Har börjat att få lite abstinens sen mitt Hunterbygge förra hösten och provpaddlade en Anas Acuta i Stocken nu i helgen och tyckte det var en trevlig modell.

Vad kommer bredd och längd vara på produktionsmodellen från Seabird.

Hälsningar Anders Olsson

Bryan: My mistake. The lines first shown were not the Ken Taylor, but an alternative Korneliussen kayak that I used for reference - now it is the right one. Thanks for pointing it out!

I remember reading about your Illorsuit, but it didn´t come to mind when I got the assignment - otherwise I could have learned something from your experiences.

Now I intuitively (and from experience with Black Pearl, Hunter and Njord) felt that a slight increase in volume forward may be a good thing to keep the stem from diving in following seas - but hopefully not to disturb the surfing qualities. There is a thin line...

Anders: Ingen ritningssats är planerad än så länge - det är en diskussion jag får ta med Seabird, eftersom detta är ett rent uppdrag. Måtten blir på ritningen 546x51,5 (något lite kan justeras på grund av anpassning av formen till släppvinklar, krympmån, stävutformning etc).

Hi Björn!

Congratulations on this beautiful kayak. When is Seabird starting production? Is this the production-version of the "Black Pearl" they are writing about on their website?

Btw: I do like bananas! ;-0) Is your design just as lively and manoeuvrable as the Anas Acuta?

Greetings,

Hans

Thanks Hans. This is not the Black Pearl-adaptation - those will be introduced here soon.

I do not yet know when production starts - we have several models waiting and it is up to Seabird Designs to make the strategic marketing decisions.

Balancing qualities in kayak design is always a gamble. There are no free lunches. Maybe the hard core Anas Acuta afficinados will frown over my version, but others may find handling qualities in waves and speed potential more to their liking. It will be a lively and highly manoeverable kayak...

The replacement image looks like the drawing that I have. I really do like the lines of your boat better than the original. I'd probably like the boat better.

Can't wait to hear more about it.

Intressant design. Hur stor packvolym blir det? Eller med andra ord: ska jag vänta på en Seabird eller bygga en Njord? Har dragit mig för ett hemmabygge eftersom fritiden är full med annat och lättjan alltför stor. Å andra sidan skulle ett hemmabygge vara en passlig utmaning och ett intressant projekt.

Packvolymen blir hyfsad - men lastkapaciteten är inte större än i en Black Pearl: ca 100 kg.

Så Qaniq (som den kommer att kallas - lär betyda snöflinga på grönländska) är inte en konkurrent till Njord, snarare ett rymligare alternativ till Black Pearl.

Jag är ju lite professionellt kluven i det här, men ser nog främst köpekajakerna som alternativ för den som absolut inte har tid, plats eller ambition för ett eget bygge. Men träkajaken blir lättare, styvare (och därigenom snabbare och mera lättmanövrerad) och man kan anpassa den efter eget huvud i högre grad än en köpt kajak.

Kul! Jag har en Anas Acuta från tidigt 90-tal med originalskrovet: det buktar rejält inåt mellan köl och slag, kanske ursprungligen för att simulera hur en dukad kajak trycks in av det omivande vattnet. Det gör att den gamla Anas Acutan skiljer sig rätt mycket från den "moderna" Anas Acutan, som ju inte har den skrovformen. Den är otroligt rolig att paddla i grov sjö och surf, en av de få glasfiberkajaker jag paddlat som verkligen har en unik personlighet. Den moderna varianten är betydligt mer utslätad. Ser fram emot att få prova din version!

Väldigt spännande kajak. Fina linjer.

Jag tycker den i vissa stycken liknar en "hottad" Isfjord.

Vore kul att pröva en sådan kajak om den kommer ut på marknaden.

En relevant observation, Olof. Isfjord är baserad på kajaker från samma geografiska område, men har "utvecklats" lite längre från originalen (större volym och lastkapacitet, mindre bananform etc) på ungefär samma sätt som Nigel Fosters eller Aled Williams kajaker.

Den kommer att finnas tillgänglig ute i butikerna framåt vårkanten...

Hei. Trivelig med litt mer info om den nye SeaBird fra din hånd. Jeg bare lurer på om det bare blir en modell - mener Len skrev på Padleforbundets forum at det blir to-tre ulike modeller/størrelser. Hva er rett een eller flere modeller?

Videre lurer jeg på om det kommer en versjon med keyholecockpit i vanlig størrelse ~40x80 cm?

Jag ritar flera nya kajaker för Seabird. Men just denna kommer bara i en version, och till en början med liten sittbrunn (jag tycker att en stor keyholesittbrunn är en onödig begränsning för en kajak med den här prestandaprofilen - men finns det ett allmänt önskemål går det såklart att fixa)...

"nothing compared to the Swedish VKV Anita, designed in 1930 and still in production"

I guess first prize here has to go to the German Klepper...

Yes, Klepper as a company has a long history, perhaps longer than VKV (though VKV was building boats at the same site from the late 19th century), The name VKV (Vituddens Kanotvarv) was registered first in 1925, after a couple of years of canoe building.

But as far as I know the oldest Klepper model still in producion is the Aerius from the 50s. So until somebody proves me wrong I still claim that VKV Anita is the oldest kayak model still in production.

But then again you could perhaps argue that Anas Acuta probably is the oldest fiberglass kayak still in production - VKV, to my knowledge, continued well into the 70s before switching from coldmolded veneer.

Igdlorssuit som jag läser och skriver byggde jag i ribb och duk för några år sen. Linjeritningarna fick jag från England. Det var inte svårt att översätta den till färdigt resultat och jag har paddlat den rätt mycket. Det är en trevlig kajak, framförallt med den lilla sittbrunnssargen jag har. Man känner sig faktiskt ett med kajaken på sjön.

Just nu håller jag på med en baidarka inspirerad av John Petersens Shamankajaks vackra modell. Ursprunget för mig är en skrotad kajak där jag i stort sett bara har ramen kvar. Får se hur den blir, 53 cm över masik.

Av en bekant blev jag övertalad att köpa en svårt sargad kajakkropp. Sargad var alltså duken som var lackad och där lacken krakelerat och stora strimlor duk hängde lös. Jag skar den ren, sopade den och sprutade den med rent vatten från trädgårdsslangen. Träet är intakt och oförstört sedan spindlarna givit sig iväg. Det är en rätt egendomlig konstruktion - 58 cm över masik (rätt mkt för mig) och för och akter svänger kraftigt inåt. Den fina sittbrunnssargen hade en egendomligt isättning av duken. Inte under och in som vi andra byggare är vana vid, utan med en extra tunn och fin kant så duken är fäst utanpå sargen.

Jag blev nyfiken på att pröva den i vatten så jag omslöt den med byggplast och gav mig ut. Trots sin bredd kändes den väldigt darrig. Förmodligen för att de mycket konkava delarna fram och bak ger mindre stabilitet. Jag puttade in några stenar fram och bak och fick en stabilare känsla. Ändå känns detta kajakskelett trivsamt och fint. Den är väldigt snyggt byggd - men faktiskt bara med 12 spant, det vanliga är ca 24.

Innan jag skar bort duken tog jag bort en köl som gick över hela bottendelen, en kraftig sådan. Jag ska skicka bilder till dig Thomas sen.

Hej Björn.

Fantastisk at du har designet denne flotte kajak virkelig et flot design Valley må ryste i bukserne nu.Jeg har skrevet en lille notist ind på Havkajakroerne Danmark´s debatforum om dette tiltag.Jeg skrev bla også at jeg ikke ville håbe at selve konstruktionen ville blive for spinkel ligesom eks Tahe´s Greenlander som i den almindelige udgave får nogle gevaldige buler på siden og under bunden lige præsis hvor sædet er det er for tyndt efter min mening.For iøvrigt så er Pearlén stadigvæk den kønneste af de to helt sikkert.

Tack Kurt! Seabird Designs är medveten om Tahe-problemet, så jag tror inte det är någon risk för sådana misstag.

För övrigt är jag precis hemkommen från qajaqtraef på Själland, och där pratades mycket båda Black Pearl och Illorsuit - och där var nästan lika många Black Pearl som SOF ;-)

Jeg går ud fra ,at Seabird "sidder på modellen" således at vi ikke kan købe tegninger til en tilsvarende stribbygningsmodel. - - - Eller hvad?

Hilsen

Erik F

Undskyld, jeg har lige nærlæst svaret til Anders Olsson

Erik F

Ja, Qaniq är ritad åt Seabird, men jag har svårt att se någon nackdel i att även tillhandahålla riningar - några snygga träkajaker skulle förmodligen bara öka intresset för produktionskajakerna. Men jag återkommer om det...

Hej Björn

Jeg kan læse på SeaBirds hjemmeside, at din design af Illorsuitkajakken kommer i to størrelser.

Det lyder godt for os der har lidt svært ved at klemme os ned i en Greenlander eller Black Pearl - og som ikke lige har et byggeværksted?

Eller måske skulle man bygge en BP med større cockpit og mere plads til fødderne?

Findes det som standard ritsats?

Jeg må nok gå i gang med at bygge et værksted først ;-))

Steffen

Steffen. Det är inte helt rätt. Illorsuitkajaken, Qanik; finns bara i en storlek, men den har ett tämligen högt däck (högre än jag själv vill ha).

Däremot kommer Seabird Black Pearl att finnas i två storlekar: en för paddlare upp till ca 80kg och en aningen större (för antingen tyngre paddlare - upp till ca 100 kg - eller för lite turpackning). Båda har låga däck och tajta sittbrunnar - annars vore det inte Black Pearl. Därutöver kommer en "instegsmodell", Sea Pearl, som är tänkt för dem som gillar Black Pearls utseende, men vill ha ett högre däck med en mer konventionell sittställning - för dem som är nyfikna på grönlandsteknik men inte vågar ta steget fullt ut.

Men eftersom de Black Pearl man bygger själv, ritas efter användaren är "har lidt svært ved at klemme os ned i" ett yttrande utan fog. Jag har ritat pärlor för paddlare mellan 140 cm 40 kg och 203cm 138 kg. Att du sedan hittar pärlor därute som du inte kommer i är fullt naturligt - det gäller de flesta av oss. Vad det handlar om är främst om du är beredd att lära dig ett grönländsak sätt att hantera kajaken eller ej.

Kul och se kajakerna IRL, på Kanumesse. När kommer de till sverige (stockholm)?

Spännande! Hur kommer en Black Pearl för 80 kg att fungera för nån under medelvikt?

http://www.pliktverket.se/sv/Statistik/Sammanstallningar/Medellangd-medelvikt-och-BMI-hos-monstrande-18-aringar-1962-2000/

Kommer den ner tillräckligt i vattnet för att fungera som det är tänkt? Min erfarenhet är att många kommersiella kajaker med Väst Grönländsk eller Brittisk påbrå drar upp en rejäl bogvåg om man bara väger 60kg. Tiderace Xplore_s och Tahe Greenland är två såna exempel.

Ekke, tillverknings- och leveransplaneringen ligger hos Seabird.

Anders, förmodligen ingen artskillnad men väl en gradskillnad - östgrönländska kajaker är generellt smalare, längre, lägre och har väsentligt lägre fribord för specificerad kroppsvikt, och därmed lite mindre av de negativa bieffekterna.

Men bäst är såklart att bygga själv efter en måttanpassad ritning ;-)

Hej Björn

I have read about Qaniq, and I liked what they say about it. My question is, do I fit in it? I am 192 cm and 90 kg. For the moment I own a Nordkapp and my 46 feet merely have space there in.

I hope I'll manage to try one Qaniq here in Copenhagen.

Marius,

I think you may find it a little tight getting in, but enough room when you are in the seat. The first series of Qaniqs are built with small cockpit/back support/knee braces in a combination which seems to favor smaller paddlers, and one that I have suggested altered in coming kayaks. But try – just speculating yet...

Update: There is a very simple solution: just remove the braces – two bolts in each. Then there is ample room to get in and out – and for people 180 cm and up you have no use for these braces. A piece of camping mat as padding under the deck will serve as a correctly positioned brace.

Hej Björn,

are there plans of the Qanik or Frey, perhaps even as S&G available ?

I am looking for an alternativ to the CLC Shearwater 17.

I paddeld the Anas Acuta of an friend and i liked it but found it running a little bit too wet.

But i love the lines of the Qanik.

I am 172 by 75 kg.

Greets

Jens

Jens, plans of Frej is available in the catalog, but only as strip. None of these kayaks are hard-chined and would thus be either require a lot of narrow plywood panels or lose some of their qualities if converted to a standard 4-panel layup.

Qanik is a Seabird comissioned design, and will have to be purchased from them. It has proven to be a lot dryer in steep waves than Anas Acuta.

Hej Björn

Jeg har roet i grønlandske kajakker siden 1958 hvor jeg var havnefoged I Ummannaq -

og derfor ofte må have mødt Korneliussen, da jeg stod for indhandling af sælskind.

Jeg er vild med dine smukke kajakker - har til mine elever selv en Smart - købt af Erik Frantzen. Jeg har i ca. 10 år roet i Anasacuta - skøn kajak, men vil gerne købe din Qanik,

som jeg tror meget på, men jeg har hørt mange negative udsagn om Seabird Designs kvalitet.

Jeg tænker at købe den i kulfiber.

Har Seabird Design overvundet deres problemer med kvaliteten af deres kajakker?

Det er det eneste der holder mig tilbage både for at købe Black Pearl og Qanik.

Hejsa

David

Hej David, jag är inte involverad i själva tillverkningen, men det jag sett hittills av de senaste årets kajaker har sett mycket bra ut. Jag har tittat närmare på ett några Qanik och Black Pearl (och paddlat en Qanik och har själv en Black Pearl LV) och är riktigt imponerad av finishen och detaljkvaliteten – de matchar fullt ut kajaker för dubbla priset.

Möjligen får du skruva bort knästöden i Qanik – det fick jag göra för att komma ner bekvämt...

Qanikken: Jeg har gjort som du- skruet lårstøtten af og sidder nu bedre i den.

Har købt den i semicarbon/sort - flot og velsejlende kajak - alle tiders.

Sea Pearl: Har jeg i hybridmodellen/sort - den er jeg helt betaget af, den ligger skønt i vandet. Glæder mig til snart at prøve Black Pearl.

Du er en ren mester i at tegne kajakker.

HEJSA

David

Tack, David...

Takk for en interessant artikkel om Qanik.

Hva er forskjellen på Qanik og Sea Pearl?

Qanik är ritad efter västgrönländska förlagor – högre däck, mer fribord, tydligare uppsvängda stävar och mycket god slutstyvhet.

Black Pearl är ritad efter östgrönländska förlagor – lägre, tajtare och synnerligen kontrollerbar för den som har lite paddelvana.

SeaPearl är i grunden en havskajak, spetsad med lite av Black Pearls utseende och manöverbarhet.

Hej.

Tar upp Qaniktråden igen med några frågor.

Jag har en glasfiberversion (med specialbeställd helröd färg) med den större sittbrunnen som du antagligen inte gillar!

Har haft problem med sittställningen. Lårstöden trycker högt upp på låren. Känns som om de skulle längre fram. Borde ju gå lättare att rolla då? Eller tänker jag fel? Ska i så fall borra några nya hål och flytta fram dem.

Märker också att jag har en tendens att hamna i "baksätet" - det är som om jag inte får ordentligt "tag" med låren för att räta upp överkroppen, trots att jag sitter tajt. Kan det också ha med stödens placering att göra? (Jo jag vet, jag borde bli vigare!). Är 1,87, 88kg.

En liten kritik av en i övrigt rolig o mycket vacker kajak: sitsen tar lång tid på sig att torka efter en rollsejour. Antar att du inte valt/utformat den, men kanske något att påpeka för tillverkaren? Tror BP:n har samma material?

Stora sittbrunnshål är ett ständigt bekymmer, och mycket handlar om felplacerade lårstöd, så jag tror du skall prova att flytta fram dem (om det går utan att de hamnar så nära varandra att du i praktiken får en liten sittbrunn ;-)

Och du har rätt – sitsen är inte min idé. Men jag tycker den är trevlig att sitta på och eftersom jag normalt paddlar i Aquathermbyxor (shorts eller långa) spelar det ingen roll att den är blöt.

Jag samarbetar inte längre med Seabird, och har inget inflytande på hur de utrustar den.

Post a comment