Show cart
Design & Illustration

Om att välja kajak

This page is currently available in Swedish only. I may find the time to translate it eventually, but in the meantime Google Translate may provide something intelligible.

Det viktigaste när du skall välja en kajak att bygga (eller att köpa) är att hur och var du kommer att använda den, och vilka ambitioner du har med ditt paddlande. Ser du fram emot att glida fram på lugna insjöar vackra sommardagar eller vill du känna dig säker och nöjd i grov havssjö? Motionsturer hemmavid eller expeditioner ut i det okända? Försiktig general eller vild galenpanna? Fundera igenom vad du vill innan du börjar titta på kajaker. Det är inte alltid lätt att hålla huvudet kallt med spännande och vackra kajaker framför ögonen.

Bekväm genväg för de lata: Frej är min mest mångsidig kajak, användbar i nästan alla sammanhang och som passar både nybörjare  och vana paddlare. 

Är du lite mer engagerad (vilket jag hoppas – hellre karta och kompass än en reseledare) är det här kanske en användbar start...

Prioritetslista att fundera över:

  1. Din nuvarande paddelskicklighet?

    Är du nybörjare, ganska van, skicklig paddlare eller expert. Är du bra på snabb slätvattenpaddling eller i sjögång och surf, känner du dig hemma i forsar eller paddlar du helst när solen skiner och det är vindstilla.

  2. Var tror du att du står om två år?

    Spännande kajaker är ofta lite mer krävande. De kan behöva en paddlare med vilja att utvecklas som paddlare. Är du inte säker på att ambitionen räcker så långt, satsa på en något mera användarvänlig kajak – en som inte kräver bombsäker roll och blixtsnabba reflexer för att komma till sin rätt. Duktig blir du om du har roligt när du paddlar. Växer du ifrån din första kajak kan du alltid bygga en till. Lägger du ribban för högt kanske din nya kajak kommer att samla damm i garaget medan du provar dig fram bland andra fritidsaktiviteter.

    De flesta kan lära sig kajakakrobatik i brytande sjö, men fundera över om du vill. Tanken är att anpassa kajaken till din ambition – inte tvärtom. Men är du "hungrig"? Välj en krävande kajak och ta det som en utmaning att behärska den.

  3. Var kommer du att paddla?

    Hav och kust, skärgård, sjö och å, älv och fors, lugna sommarvatten eller vinterhav. Gränserna är ibland lite flytande. Du kan paddla miltals till havs utan att uppleva annat än lugna dyningar. På sjöar kan det ibland bli krabb, besvärlig sjö. Söker du spänning i att paddla nära gränsen eller föredrar du att undvika väderförhållanden du inte känner dig helt trygg i. Kajaken skall kännas trygg i de värsta förhållanden du räknar med att hamna i. Men ingen kajak kan ersätta gott omdöme. Är du nybörjare är det bra att välja kajak med viss mångsidighet – för vem vet, du kanske flyttar fram gränserna snabbare än du tror.

  4. Vad väger du och den packning du planerar att ha med?

    Lastkapaciteten talar om hur mycket vikt kajaken är ritad för att bära. En överlastad kajak rör sig tyngre och lite blötare i sjön och tar mer vatten på däck, med för lite last flyter den högt och blir ett svårhanterat vindfång. Fundera igenom vad du tror om packning. Blir det mest motionspaddling och dagsturer eller räknar du med att långpaddla med full campingutrustning? De flesta kajaker går att förkorta eller förlänga lite grann efter anvisningar på ritningen. Men generellt är det bättre för både paddelglädjen och säkerheten att ligga i underkant än att ha för stor kajak.

  5. Hur viktiga är följande egenskaper?

    Fundera och rangordna.

    • Utseende

      Ibland finns en konflikt mellan utseende och funktion. Då gäller det att ha funderat på prioriteringen. En kajak som ser ut som kajaker gör mest vållar sällan problem. En kajak som sticker ut får du vara beredd att förklara eller försvara. Talar kajaken till ditt estetiska sinne är det snarast ett nöje.

    • Hanterbarhet

      Handlar om både manövrering, vikt, volym, och stabilitet. En kajak kan vara lättsvängd med skädda för att justera kursstabiliteten eller kursstabil med roder för att kunna svänga? Ett roder kan göra en ohanterlig kajak fullt användbar, men välj då hellre en annan kajak. Onödig vikt och volym gör kajaken svårhanterad i vind och vågor. Stor stabilitet känns tryggt i början vid bryggan men kan ställa till det i vågor.

    • Sjövärdighet

      Sjövärdighet innefattar både pålitlig hanterbarhet i besvärliga förhållanden, snabbhet för att kunna göra fart mot hård vind, stabilitet som fungerar i olika förhållanden. En sjövärdig kajak är välbalanserad och rör sig kontrollerat och förutsägbart även i besvärliga förhållanden. Den är oftast tämligen ”kajaklik” utan extrema designnycker och man sitter bra i den med bra kontakt med skrovet.

    • Marschfart

      Skilj på marschfart och toppfart. Marknadsförare gör inte alltid det. Marschfart är den fart du kan hålla med liten ansträngning under många timmar. Toppfart är resultatet när en vältränad paddlare drar på för fullt under ett par hundra meter. Marschfarten är beroende av tillgänglig muskelkraft. En lång kajak kan ha hög marschfart med en kraftfull paddlare. Men längden ger också mer våt yta, mer friktion och kajaken kan därför upplevas som trög av en svagare paddlare. Skillnaden mellan en snabb och en långsam kajak är mycket liten i faktiska tal - bara någon minut per km – men absolut inte oviktig. I en grupp som innehåller både snabba och långsamma kajaker finns potential för missnöje – de snabba kajakerna kan vara en kilometer före på bara en halvtimmes paddling. Paddlar du mest ensam är inte fartsiffran så intressant, men en snabb kajak kan också ge märkbart större aktionsradie – och kan kanske rädda dig om du hamnar i hård frånlandsvind..

    • Stabilitet

      Stabilitet är en högst individuell kvalitet. En kajak du finner obehagligt rank kan av en tränad elitpaddlare betraktas som en pråm. Normalt lär man sig ganska snabbt hantera även ganska ranka kajaker, men det innebär inte nödvändigtvis att man bör. En stabil kajak välter inte lätt men kan bli väldigt bångstyrig i riktigt grov sjögång. Den är ofta svårare att rolla men lättare att klättra upp i från vattnet vid en kapsejsning. En rank kajak känns otrygg för nybörjaren men rör sig mjukt och lättparerat i grov sjögång. Den är normalt lättrollad men svårare att klättra upp i. Mellan ytterligheterna finns ett individuellt ”lagom” som innebär tillräcklig initialstablilitet för att risken att kapsejsa skall vara nästan obefintlig i vanlig paddling (surf i grov sjögång, rockhopping mm är inte vanlig paddling), men tillräckligt lättrollad för att vem som helst med lite ambition och träning skall kunna ha en säker roll om det behövs.

    • Vikt

      Kajakerna bär man normalt inte längre sträckor men man lyfter ofta upp dem på biltaket eller i ett förråd. På vattnet är det lättare att accelerera en lätt kajak (för att fånga en surf t ex). Däremot betyder inte vikten så mycket när man väl fått upp farten. En lätt kajak är lättare att kontrollera i grov sjö, den svänger lättare och känns i största allmännhet mer hanterlig.

    • Bekvämlighet

      Här kan du skriva in maxpoäng direkt. Bekvämlighet är inte förhandlingsbart. Sitter du inte bra kommer du aldrig att trivas med kajaken oavsett hur många poäng den får för övrigt. Säkerhet och trivsel hänger ihop med humöret – humöret hänger ihop med hur sittmusklerna mår efter ett par timmars paddling. Det finns ingen anledning att hålla tillgodo med obekväma sittbrunnar och sitsar. När du bygger en kajak har du alla möjligheter att få ergonomin perfekt för dina behov – om inte direkt så efterhand. Tänk på att komfort inte är detsamma som gott om plats. En trång kajak (smal och med lågt däck) kan vara både trevligare och tryggare än en med stor rymlig sittbrunn, under förutsättning att man upplever sittställningen som bekväm. Komfort handlar snarare om att ha kontroll på kajaken samtidigt som man sitter bekvämt och avspänt – vilket till mångas förvåning är lättare att åstadkomma med ett lågt däck och litet sittbrunnshål.

Nu kan det vara dags att börja titta på kajaker och nu är det listan som styr. Nu blir reklamsnack och tester ovidkommande, liksom kompisars och experters tyckande. Vad övriga i klubben eller i gänget paddlar är intressant bara för dem. Dina prioriteringar är vad som gäller.

Kompromissa inte med egenskaper du fäster stor vikt vid – det kommer du alltid att ångra. Däremot kan du offra någon lågt värderad egenskaper om det finns vinster på viktigare ställen att göra.

Det finns kajaker som är mångsidiga och det finns högt specialiserade konstruktioner – men det finns ingen kajak som är bäst på allt.

Andra kajaktyper

Det finns en del andra typer av kajaker som jag inte kan så mycket om, och därför inte tar upp här: faltkajaker, sit-on-tops, forskajaker av olika slag mm.

Frågor inför kajakköp?

Det kommer en hel del mail och kommentarer med önskemål om råd inför kajakköp. Titta till exempel på Utsidans forum för den sortens funderingar – där finns många som gärna ger mer eller mindre initierade råd. Jag kan och vill av flera skäl inte agera allmän rådgivare, för att:

  1. jag håller inte sådan koll på marknadens alla kajaker att jag kan ge relevanta råd,
  2. det är köparens engagemang i sitt kajakval som bör vara grunden för ett köp – inte mitt,
  3. jag har varken råd eller tid att ägna arbetstid åt oavlönad personlig rådgivning. Den tiden behövs till att ge råd åt dem som bygger eller tänker bygga kajak efter mina ritningar,
  4. på den här och följande sidor, och på många andra ställen på sajten, finns mycket fakta, information, tips och råd för att välja kajaker, paddlar mm.

Läs kajaktester, prova kajaker i butiker eller på kajakträffar och -symposier, gå på kajakprovardagar etc.

Funderar du däremot på att bygga någon av mina kajaker och känner dig villrådig, är du naturligtvis välkommen att maila – eller om du nöjer dig med ett snabbt och enkelt råd: Med en Frej kan det knappast bli fel.

Comments

Hej !

Jag är 191 cm lång, väger runt 100 pannor, har paddlat väldigt lite, kanske 5-8 ggr senaste 3 åren.

Behöver lite press för att göra ngt och tänkte därför börja med ett kajakbygge. Vilken modell rekomenderar Du till en med mina "kvalifikationer" ? Själva bygget är kanske inget problem, (son till båtbyggare), uten mer vilken modell som passar.

Var jag skall paddla ? Blekinge skärgård, sveriges vackraste.

Mvh

Anders

När man bygger själv betyder längd och vikt inte så mycket – de flesta kajaker kan anpassas. Viktigare är hur du tänker dig att använda kajaken: motionspaddling, havstävlingar, dagsturer, långturer, lek och roll i vågor etc...

Hej Björn!

Jag har suttit och letat runt lite på din fantastiska sida. Jag har hittat flera kajaker som skulle kunna passa mig. Men saknar kunskapen att veta vad det är jag letar efter. Så jag tänkte be dig att rekommendera några som du tror passar bäst efter mina behov.

Så, jag är stor 191cm och 100 kg tung. Jag har en son på sju år, 20 kg, som jag vill kunna sätta i den aktra luckan för dagsturer eller korta rundor ut och fiska lite. Sen vill jag kunna använda den för att fly vardagen lite och kunna göra lite längre resor på upp till kanske tio dagar åt gången. Funkar den sen hyffsat att iska ifrån så är det en bonus. Jag är absolut nybörjare och letar nog i första hand efter en stabil kajak hellre än en snabb och sportig variant.

Jag hoppas att du kan hjälpa mig lite!

Ha en bra dag!

Ante

Hej Björn.

Vill börja med att ge dig riktigt med kredit för en underbar hemsida med massor av fakta, tips och inspiration…

Förr många år sen paddlade jag en hel del men under de senaste 22 åren har det i princip inte blivit någonting förrän nu i år.

Anledningen är att jag skall ställa upp i multisportstävlingen Haglöfs Åre Extreme Challenge där det ingår en paddlingssträcka på 25 km.

Paddlar nu i en lånad kajak och upptäckte hur underbar det är, något jag inte riktigt kom på när jag var 18 år, så nu har jag börjat se mig om efter en egen kajak och hamnade då på din sida och blev riktigt sugen på att bygg min egen.

Nu till några frågor jag har..

Vad jag förstår så är det en Jehu jag skall välja om jag vill ha en kajak att motionstävla med? Eller har du några andra bra tips. är 183 lång och väger 82 kg.

Black Pearl är ju en underbart vacker kajak så det får nog bli mitt andra bygge om allt går bra :-)

Jag har arbetat i trä på hobbynivå och skulle vilja ha lite kommentarer på ett annat val av träslag, nämligen Asp! Är väll lätt, segt och lätt att hitta kvistfritt? Har jag rätt och vad är dina erfarenheter?

Hålfasthet! Hur stark är en handbygd kajak.. jämfört med andra av glasfiber, kevlar / kolfiber och ”mjukplast”?

Tål de en grundstötning i en mindre fors tillexempel?

Kulle den bli starkare och/eller lättare av att använda kolfiber istället för glasfiber? Är det möjligt? (just i detta ämne är jag helt novis, men vill ställa frågan).

Önskar dig och alla dina besökare på hemsidan en trevlig midsommar.

/John

Hej John

Tack! Svaren på alla dina frågor finns utvecklade på sajten, men för att dra dem i korthet:

Asp går OK, men gör kajaken några kilo tyngre utan några andra fördelar än en snygg struktur.

En stripkajak är starkare än alla andra material i förhållande till sin vikt. Med material enligt ritningarna blir kajaken lättare än glasfiber, mycket lättare än plast, ungefär samma vikt som kolfiber/kevlar och starkare än alla alternativ. Slitstyrka är bättre än kolfiber och glasfiber men sämre än kevlar och plast.

Grundstötningar innebär inga problem för hållbarheten, men kan ge repor i laminatet, som är svåra att fixa så att de inte syns (fast efter några år brukar färgskillnaden jämna ut sig). Normalt vid smällar i forsar uppstår bara ofarliga repor i ytskiktet. Rejäla smällar mot vassa stenar kan ge skador in i träet – då får man slipa ner yrskiktet, torka ur träet och lägga dit ny glasfiber i epoxy över skadan (men det kan vänta tills man kommer hem efter eller långturen).

Kolfiber skulle kunna innebära ett lättare laminat, men kräver i så fall vacuumgjutning, vilket är rätt besvärligt att åstadkomma utan professionell utrustning. Med vanlig handuppläggning vinner man varken vikt eller styrka (eller mer korrekt: laminatet blir aningen styvare men också sprödare). På hembyggda kajaker används kolfiber för att det är snyggt.

...och jag håller med: en Jehu för tävling och därefter en Black Pearl för att njuta av livet...

Hej!

Jag och min man har har totalförälskat oss i kajakpaddling och vill nu skaffa egna.

Vi är nybörjare, bor i småland och vill därför ha två relativt "lättkörda" kajaker som går bra att hantera på små vattendrag. Det är också viktigt att kajakerna är riktigt tåliga då vi tänker oss paddla där det finns gott om sten.

Vi funderar nu mycket över vilket material vi bör välja; trä , glasfiber eller plast. Är träkajaken ett bra alternativ för den typ av paddling vi tänker oss tycker du?

Glad Hälsning/Mari

Att ge råd om kajakval är lika svårt som att välja kajak, och eftersom det handlar om personliga preferenser som inte alltid är helt förnuftsstyrda blir träffprocenten tämligen måttlig.

Plastkajaker är stryktåliga men tröga, tunga och rätt charmlösa - håller för mycket men är svåra att reparera.

Glasfiberkajaker är trevligare, lite ömtåligare men lätta att reparera.

Träkajaker är lätta, trivsamma och tåliga. Tåligheten har dock två sidor: de tål väldigt mycket stryk utan funktionella problem, men repor och skavanker förblir synliga och är svåra att få bort utan att göra om hela ytbehandlingen eller måla skrovet.

Kan ni stå ut med att kajakerna bär sin historia synligt, så rekommenderar jag gärna träkajaker.

Hej Björn

Jag har en dröm att bygga en havs kajak, som jag kan fiska ifrån.

Men jag vet inte vilken modell jag bör välja. Jag är en grön nybörjare,

med stor mage. Jag är ca 178 cm och väger ca 123,2 kg. jag tänker mig

att fiska (paddla) i älv och hav / kust. Packningen bör (ska) var mer när jag är på väg hem, än när jag börjar paddla. Dessutom vill min sambo ha en kanadensare

som hon kan fiska ifrån i en sjö / hav. (Men den bör klara att jag tjuvar den några gånger)

Mvh Benny

Hej Björn

Vad bör jag välja för en kajak till mig och vilken kanadensare till min sambo

Mvh Benny

Sorry Benny, jag missade din fråga. Om du tagit del av diskussionen ovan inser du att jag varken kan eller vill svara på en sådan fråga. Du måste börja med att definiera vad du vill ha farkosterna till: sammanhang, vatten, väder, dagtur-långtur - och för vilken kompetens, ambition etc etc. Annars kan du lika gärna kasta tärning...

Hej! Jag har tänkt att bygga en kajak som projektarbete i skolan. Jag har aldtig paddlat kajak. Jag har problem med att välja vad jag ska ha för kajak. Jag har tänkt att kunna paddla i sjöar, hav och även i mindre vattendrag. Jag har tänkt att kunna använda den till dagsturer och även längre turer över en långhelg. Har du några tips på vilken sorts kajak jag ska bygga?

MVH. Hampus

Bygg en Kavat eller en Isfjord...

Hej ! Jag vill bygga en kajak mest för fiske i både hav ,sjö och älv, har nu en glasfibercanadensare typ din "sport 325" vilken börjar kännas tung och klumpig, väger ca 40 kg .

Vill kunna göra 2-dagars turer med ett tält och packning med några vänner (delad packning)annars mest fiske och nöjes paddling .

Har fastnat för din modell "kavat" och vore tacksam för råd om jag ev. bör byta modell eller om jag tänkt rätt?

M.V.H. Roy

Ja, Kavat kommer att fungera utmärkt. Nomad eller Thule kan vara möjliga alternativ - stabiliteten för fisket är ungefär densamma, men de båda senare ger bättre marschfart och mer plats för packning till priset av större längd (nackdel främst vid hantering på land).

Hej Björn, jag funderar på att skaffa mig en kajak. Är typ 175 och det jag vill kunna paddla är längre turer i havet i höga kusten i en kajak som tål den steniga miljön som är här uppe. Nu funderar jag mellan Point 65 Crunch Rocker, Tahe Coastspirit eller Tahe Lifestyle 500, har du några tips eller tankar på vilken som kan passa bäst av dessa?

Nej Joel, jag har inte provat någon av dem du föreslår – men det är vad du bör göra.

Paddelmysterium!

Ja, nu kommer solen och snart ska jag väl kunna ta mig ut och paddla. Men nu måste jag ställa frågor - särskilt till allas vår kajakguru Björn.

Så här är det. Jag har bytt mig till en hopfällbar - tvåmans - kajak i form av en Klepperkopia. Efter diverse funderingar har jag fått ihop den, men ännu inte krängt på duken. Två korvar som ska passas in vid överdäck och underdäck hörde till som man ska pumpa upp. Givetvis läcker de. Kanske punkteringsvätska för bildäck kan passa?

Hur som helst, två st paddlar hörde till. Jag har limmat och skruvat fast, så de är i ordning. Bladen är 50 cm långa, 19 cm i topp, 20 cm ned mäter de i bredd 21 cm för att sedan gå ned i en vacker snibb.

Jag har varit nere vid min ålahamn och tagit mig ut så långt som stövlarna tillåter och prövat paddeldrag med den här paddeln som är delbar. Det blir ett FRUKTANSVÄRT drag. Och ska man vinkla ett sådant blad mot vinden - hur rullar man skaftet i handen?

Björn, du som kan räkna, som kan de geometriska satserna, om man mäter bladytan på en pagaj, en ordinär, och mäter den här "moderna", rör det sig inte om samma storlek i yta? Egentligen? Jag har ju under alla de här kajakåren enbart paddlat med pagajer. Jag förstår faktiskt inte hur man orkar paddla med sådana här doningar.

Jag tror fler än jag skulle vilja få mer belysning av saken. Med en pagaj paddlar jag gladeligen 5 timmar utan att vara det minsta trött, sliten eller ha ont någonstans. Men kan man verkligen paddla samma tidslängd med en sån här paddel. Låter man den bara glida i vattnet?

O s a!

Henri Högberg

Paddeltyp och -storlek kan bli en komplex fråga och mina synpunkter accepteras nog inte i alla läger. Så en nypa salt...

I grunden anser jag att de riktigt stora bladen hör till lätta tävlingskajaker, vältränade tävlingspaddlare och hög fart på plattvatten – och forspaddling och polo med små lättmanövrerade kajaker som skall manövreras blixtsnabbt i upprört luftbemängt vatten med dåligt grepp. Att de ändå används i olämpliga sammanhang beror nog dels på att det ofta saknas ett förnuftsfilter mellan tävlingbanornas spetsutveckling och "vanlig" användning. Helt fel blir det inte heller alltid, eftersom nybörjare i paddling initialt kan ha en viss nytta av stora blad för att kompensera bristen på teknik.

När sedan nybörjaren inte längre är nybörjare uppstår problem – de stora bladen blir för tunga att dra när paddeln med tilltagande teknik fäster bättre i vattnet. Problemet förvärras av att bladen, till skillnad från de arktiska paddlar, har en längre hävstång (bladcentrum längre ut på skaftet) och därmed belastar muskler och muskelfästen mer. Lösningen som ligger närmast till hands är nog i många fall att man lär sig en "felaktig" teknik som minskar paddeln grepp i vattnet – drar ner luft, skapar turbulens med mera. Man lär sig alltså en dåligt teknik för att kompensera för olämplig utrustning...

Självklart går det att behålla en bra teknik och, som du förslår, underhålla fart genom att låta paddeln glida genom vattnet, med ett minimum av kraft – precis som det går att cykla på planmark en hög växel om man undviker att ta i. Men allt annat: manövrering, surf, motvind acceleration, vågor, ström är mjölksyraframkallande.

Efterhand har det kommit en hel del bra havspaddlar vid sidan om alaska- och grönlandspaddlar, med mindre blad och mjukare skaft – både standardpaddlar och vingpaddlar. Men det finns kvar en hel del, som jag gärna skulle bannlysa från allt utom fors/polo...

Tack Björn! Det återupprättade mitt ego, för jag kan faktiskt inte tänka mig paddla med någonting annat än mina pagajer som maxar 8 cm i toppen! Jag tycker du mycket bra beskriver bakgrund och verkan, tack för dessa insikter.

Jag måste tydligen varit mycket noga med min paddelutveckling. Jag paddlade mkt långsamt till en början för att riktigt grundligt lära mig tekniken med grönlandspaddeln. Och egentligen var det heller inte svårt. Bara att se till bladet hade fäste i vattnet innan jag drog.

När jag nu prövade den här paddeln fick jag bara känslan att om jag skulle paddla med en sådan paddel skulle jag få ont i axlarna. Det där med hävstången du beskriver var mycket talande.

Men jag ska i alla fall paddla i rum sjö när jag kommer ut. Det är vackra paddlar. Kanske de passar bäst som väggobjekt...

Tack Björn!

En rättelse. Jag TRYCKER paddeln framåt, samtidigt som fötterna/benen spelar med och drar knappt någonting alls!

Hej Björn!

Kajaktankar!

Jag är ute efter att hitta ett träningskompliment till mina rullskidor sommartid.

Tanken är att pressa tiden på vasaloppet 2012 och att hitta en träningsform som inte sliter allt förmycket på mina armbågarna.

Jag bor granne med en stor sjö som Tidan rinner igenom och vill ha en kajak som jag även kan paddla i strömmande vatten med, men antagligen kommer det mest att bli i sjön.

Har du något förslag på vilken kajak jag ska välja?

och vad jag bör tänka på.

prisklass 10-15000kr

MVH/Niklas

tack på förh

Hej igen!

Missade att skriva att jag är 1,83 lång och väger ca 82kg.

/Niklas

Jag håller inte sådan koll på marknadens alla kajaker att jag kan agera rådgivningsspalt. Du får prova dig fram – eller bygga en Kavat ;-)

Jag har precis lagt på ett lager linoljefärg på däcket på min först byggda ribboduk-kajak. Det blåser väldigt häruppe där jag bor och jag hinner inte ner för att titta på vattnet.

Istället slog jag in - apropå Björns fina kajakbild från Danmark - siten som berättar om Pedersen-cykeln. En klassiker och så vacker att den nästan ser ut som en skulptur!

Alltså, en sån cykel och en transportanordning så jag kan ta med kajaken på släp... det vore nånting. Aber doch - cykeln i sin billigaste utformning (3-växlad) kostar litet mer än 11 000 DANSKA kronor. Hur många kajaker bygger jag på den summan?

Men slå in namnet bara och titta på ett fulländat mekaniskt mästerverk.

Perfekt Henri, då behöver du bara Per Angverts eleganta lösning – cykelhjul till kajaken och stävhandtaget kopplat till cykeln:

http://www.thomassondesign.com/katalog/mina-kajaker/norton (fjärde bilden)

Absolut - tack för tipset. Och sen en påminnelse. Gå in på You tube, slå in Take a baidarka ride och se hur vackert man kan paddla med en pagaj. Det femininum man ser paddlande torde tillhöra den högre skolan! Se också hur lugnt hon paddlar och hur hon faktiskt glider snabbare än den mansperson som ligger jämsides - men med en sån där paddel med jätteblad.

Men litet grovt har jag kunnat räkna ut - jag kommer ju ihåg hur man räknar ut arean i alla fall - att ngn av mina ordinära pagajer har samma areamått som den där paddeln jag skrev om tidigare. 40 kvmcm om jag inte tar alldeles fel. Men rätt grovt uträknat.

Finessen med pagajen är, bortsett från att den inte påverkas nämnvärt ens av kraftig blåst, att den har en så mycket skonsammare påverkan på kroppen. Björns påpekande om dessa breda paddelblads brytpunkter är intressant. Jag tycker faktiskt inte man har riktig kontroll på paddeln. Men detta sagt innan jag ens provat den ute med kajaken. Osvuret är nog bäst. Jag återkommer.

Henri:

Min första tanke var att din delbara paddeln är gigantisk! 50 cm långt och 20 cm brett är större än de flesta storbladiga plattpaddlar jag testat. Har själv gått från en plattpaddel med litet blad till med ganska stort (Aquabound Sting ray -> Manta ray). Parallellt har längden sjunkit från 2,15 ner till det nya skaftet, det förra bröts vid en surfpaddling, som ska beställas i veckan - 2,03-2,10 m. Tvingas jag paddla med en längre paddel nu känns det bara fel, tekniken blir lidande när kroppen inte röra sig i det mest energieffektiva mönstret. Ska sägas att jag paddlar en smal, låg kajak, då kan paddeln vara kortare.

Min erfarenhet är att jag skulle hade haft problem med den storbladiga paddeln i början av karriären. Den flyttar mycket vatten men kräver bra teknik och en del styrka. Precis som alla andra paddeltyper kräver den träning för att man ska få ut maximalt av den. Nu hanterar jag paddeln utan problem under längre perioder i alla förhållanden utom kraftigt motvind (mer än 10-12 m/s). Då blir den ett åbäke. I takt med att vinden ökar blir också bladvinkeln allt större - ett sätt att hantera vinden.

Håller nog med om att din pagaj kan vara bättre, planerar själva att testa en längre tid i sommar. Man får inte "hugget" när man ska börja draget och mindre känslighet för vind. Det sägs att pagajen är sämre på acceleration men känns motbevisat av väldigt många. Är det kanske mest en teknikfråga?

Tack Henrik för synpunkterna. Men som sagt, jag har ju inte provat jättepaddeln i rum sjö, men det ska bli. Pagajen har för mig blivit det förlovade redskapet - den kräver inga herkuleskrafter och den är sparsam mot rygg och armar. Dessutom, eftersom jag hela tiden paddlat med sådana, har den känts så behändig, så riktig, som får mig - läs Björns skrivningar om paddling! - att använda alla delar av kroppen.

Som jag sagt i ett tidigare inlägg - gå in på You Tube och titta på kvinnan som paddlar i avsnittet Take a baidarka ride . Jag kan inte tänka mig någonting vackrare, någonting mer harmoniskt med en pagaj.

Förra sommaren mötte jag en till synes - för mig - paddlare med stort register. Han paddlade en "modern" paddel, inte så bred i bladen och hade någonting som nästan såg ut att vara en tävlingskajak. Säkert var han mycket erfaren. Men hans rörelsemönster avvek nog väldigt mycket från mig. Jag har låg paddelföring och hos den jag mötte gick paddeln rakt upp i luften på ömse sidor. Jag förstår att sådana paddeltag hos en kunnig person säkert är mkt effektiva. Själv tyckte jag det såg - ursäkta! - egendomligt ut. Men så paddlar jag ju mest tillsammans med personer som använder samma sorts paddel som jag själv. Vi rör oss på samma sätt.

Det jag tyckte såg konstigt ut emanerar säkert från min egen okunskap. Så läs det jag skrivit mer som en undran.

Intressant betraktelse. Själv slås jag över hur lika rörelsemönstret är mellan olika paddlar. Rörelse-mekaniken är ungefär likadan, det som skiljer sig är höjden på paddelförningen, isättning och upptag - allt dikterat av paddlarnas olika form. Medan den grundläggande bålrörelsen är densamma. Paddelbladets form ger olika vinkel på bladet i vattnet.

Summa summarum, jag har nästan likadan teknik oavsett om jag använder platt-, grönlands- eller vingpaddel. Min teknik är nog ganska grönlandsinspirerad, den enda formella teknikträningen har jag fått från Björn T på Stocken 2009. Sen har jag lärt mig resten genom att lyssna på kroppen och smärre tips vänner.

Videon är trevlig, en trevlig dagstur på havet där man verkligen får fram den meditativa aspekten av att bara paddla och njuta av naturen.

Hej Björn, riktigt bra hemsida! Tack så mycket. Jag undrar vad för typ av kajak jag borde köpa, jag har paddlat 1-2 år. Är 160cm lång och ca 70kg. Jag paddlar i skärgården, både ytter och inner skärgård. Jag vill också kunna göra ganska långa färder, men det är inte ett måste eftersom jag inte har någon att paddla med för tillfället.

Tack Sonja. Men som jag skriver ovan ( http://www.thomassondesign.com/valja/valja-kajak#advice ) har jag inte sådan koll på marknaden att jag kan agera allmän rådgivare. I samband med friluftsmässor, kajaksymposier, kajakprovardagar mm finns alla möjligheter att prova olika kajaker.

Hej Björn!

vi är två riktigt ovana paddlare som har siktet inställt på lofoten nästa år, vi har varit ute på långturer men har inte ens försökt att rolla ännu... tips? tänker på kurser o dylikt i göteborgsområdet,

Christian, det blir kurser i roll/säkerhet/paddling på Stockenträffen den 27-28 augusti.

För övrigt har bland andra Escape Outdoor nyttiga kurser i det mesta.

Hej Björn

Funderar på att bygga en kajak åt min käresta. 58 kg 160 cm med svaga armar och låg tyngdpunkt. Viss paddelvana men inte rutinerad.

Användning: dagsturer eller helgturer på havet, med kanske 10-20 kg packning och i alla väder.

Högst prioritet: sjövärdighet och skaplig marschfart med inte så starka armar.

Funderingar: Den kajak som har lägst "dragkraft" och högst marschfart i din tabell men inte lägsta stabilitets poäng är "Hunter". Du brukar rekommendera "Njord" som sjövärdigast.

Hur skulle du rekommendera i ett fall som detta.

Ove

Hur ska man se på att det är flex I kajaken? Jag har en Tahe med kol/aramid laminerad med DicykloPentaDiene/epoxy mix av någotslag. Vi har två och de bågnar betänkligt i botten under sitsen om man trycker med tummen under kajaken där den är flat och bred. Det känns stumt om man däremot trycker inifrån kajaken. Tyvärr råkade jag spänna fast den ena lite hårt i kajakhållaren så att det blev hårfina sprickor i gelcoaten.

Det jag vill fråga är hur du skulle resonera vid ett kajakbygge ska en kajak byggas styv genom att man gör sandwich teknik eller är bättre med lite flex. En sandwich laminering punkteras ju lätt men blir styvt medan ett massivt laminat som flexar borde inte lika lätt punkteras då kraften distribueras över en större yta genom deformationen. Sen undrar jag ifall man ska göra något åt små hårstrås-sprickor i gelcoaten med avseende på osmos.

Tack för en fin sida!

Kompositkajaker får aldrig samma styvhet som trä/glasfiber/epoxy (i förhållande till vikten), beroende på att laminaten är mycket tunnare (träkajakens 5 mm med styva glasfiberskikt ytterst jämfört med dryga millimetern homogent laminat). Det märks både vid hantering, i vattnet och, inte minst, vid transporter på takräcket.

Tahe har, liksom många andra tillverkare, haft lite problem från och till när man testat nya material och tillverkningmetoder och sökt sig mot lägre vikter och mindre materialåtgång.

Att laminatet flexar är inte bra. Material som rör sig mattas med tiden och förlorar mycket av sin styrka. Men det skiljer mycket mellan de olika materialen som kajaker och kanoter byggs av. Trä är bäst, tätt följt av kolfiber. Sämst är aluminium. Bland matrisprodukterna är epoxy bättre än poly- och vinylester. (Se tabeller)

Sandwich ökar styvheten men minskar slitstyrkan – utmärkt för tävlingskajaker, surfskis mm som hanteras försiktigt, men inte så lämpligt för havskajaker som sjösätts och landas fullastade på stränder och klipphällar.

Släpper man kravet på låg vikt är det inga problem att bygga styva, starka och tåliga kajaker.

Krackeleringssprickor i bör åtgärdas. Lamineringsplasterna innanför gelcoaten är inte helt täta mot fukt, och det finns en risk för delaminering och/eller blåsor, antingen på grund av osmos eller genom frostsprängning om kajaken förvaras kallt. Lite slipning och gelcoatspackel brukar fungera väl...

Hallå Björn,

Jag har nyligen kommit över en struer fighter och trodde att paddling inte var så svårt. Då jag är i början av min kajak karriär visade det sig dock att paddla en struer krävde mer än bara god vilja, efter att ha vält 15 gånger första dagen förstod jag att paddling inte bara är muskelstyrka utan rena rama teknik och balansakten, nu efter idog träning på lugna vatten i insjöar sitter jag faktiskt torr till och med efter 1 timmes paddling, finns inget som går upp mot ljudet av paddeln som arbetar mot en spegelblank vattenyta. Men ska det vara så här svårt, känns som jag har valt lite fel kajak att börja med, för struern känns allt annat än stabil.

Ja, att börja direkt med en gammal tävlingskajak är att lägga ribban rätt högt ;-)

Först måste man öva upp balansen, därefter träna in tekniken – sedan kan man börja använda muskelkraften för att få fart på kajaken...

Hej! och tack för bra info!

Jag står i valet och kvalet att slå till på en Aquilo extreme. Den är ju rätt bra pris på.

Har du någon erfarenhet? Är rädd för att den är för tung.

Ha det!

JOHAN

Har inte en aning. Men i min värld är alla plast- och glasfiberkajaker för tunga ;-)

Hej Björn.

Jag vill först tacka för en exemplariskt trevlig hemsida. Du är värd all cred i världen för detta!

Efter att nu i flera år ha läst o drömt om ett stripbygge verkar det äntligen vara dags att börja!

Jag vet att du inte vill råda till kajakval men jag undrar lite om du har erfarenhet om K2:or i kombination med barn.

Min älsta tjej är tio år, 150cm o jag funderar på att kanske bygga en Thule2.

Jag funderar lite på skillnaden i stabilitet mellan Thule2 o Alert2 kontra skillnaden i bredden. Det borde ju bli lite så att barn får luta sig lite för att nå "över kanten" på kajaken och kan slå i handen i kajakkanten ju bredare kajaken är.

Kanske är det så att Alerts högre stabilitet "äts upp" av att tjejen kanske behöver röra sig mer för att nå? Eller är det "viktigare" med en kajak som är "mer" stabil för att det skall kännas tryggt med/för barn.

Vi bor vid Vänern o jag tänker mig dagsturer med enstaka övernattningar så det är inte så mycket packning utan mer korta paddelturer. Att jag tittar på Thule2 o Alert2 är alltså en stabilitetsfråga snarare än en utrymmesfråga.

I vart fall så går tankarna som så att först en Thule2 för att återstarta paddlingen, som i stort legat nere i snart 20 år, sedan kanske en Nomad2 (eller något annat) om frugan o lilltösa vill överta Thulen, o till sist en Black Pearl för min egen själs frid.

Ha en bra dag!

/Martin

Ber om ursäkt för sent svar – jag har på något sätt missat din fråga.

Jag tycker att de datorberäknade stabilitetkurvorna skiljer sig mer åt än vad som känns i kajakerna. De som provar båda brukar tycka att Thule/2 är aningen mer initialstabil, medan Alert/2 har en hel del mer sekundärstabilitet – men den skillnaden märker man ju inte förrän man lutar kajaken rätt rejält. Vidare kan en tioåring som paddlar tillsammans med en vuxen röra sig mycket utan att det påverkar stabiliteten mer än marginellt (står för en rätt liten del av det totala deplacementet).

Men Thulen är bekvämare att paddla med sin mindre relingsbredd och -höjd, framför allt för en kortare paddlare. Tänk på att du är beroende av att få någon med dig när du skall paddla – tvåmanskajaker är inte roliga att paddla ensam (det är väl där någonstans Black Pearl kommer in ;-).

Hej Björn!

Jag funderar på att bygga en Sport 325 eller Sport 395 främst för fiske i mindre sjö, men även för mindre vattendrag som kanaler osv. Ska vara liten så dem ryms på biltaket. Och kommer paddla både själv och med en kompis. Så då undrar jag om Sport 395 är lätt att paddla själv med. Kommer väl främst paddla själv men är ju alltid kul om man kan vara två ibland. Undrar även hur denna är att paddla vid längre turer 2-3km, tar den sig fram fort och bekvämt i lugna vatten?

Har endast paddlat med en längre kanadensare 5-5,5m tidigare så har ingen aning om hur dem korta, bredare beter sig.

Korta, breda kanoter är aldrig lika trevliga att paddla som de längre. De är ju ritade med stor initialstabilitet och manöverbarhet snarare än bra glid. Men det går utmärkt att paddla den ensam, antingen som vanligt från aktertoften eller midskepps vid ena relingen och med j-tag.

Om du ofta kommer att paddla ensam kan kursstabiliteten ökas (på bekostnad av lite manöverbarhet) med ett par slitlister under botten.

Hej Bjørn

Jeg overvejer at købe tegninger til enten en Hunter eller en Black Pearl. Jeg har selv en Nigel Dennis Romany, som jeg har roet i 6 år. Jeg har prøvet NDK Greenlander, (på ferie i Tasiilaq, Grønland denne sommer) men syntes siddestillingen er svær at vænne sig til - mine ben sover, men jeg kan godt lave lidt gynmastik så det holder op.

Jeg er 187 cm, 96 kg, sko str. 44.

Mit spørgsmål:

Er Hunter bedre mth. sidde stilling og evt. ændring af dækshøjde ift. Black Pearl.?

Jeg syntes umiddelbart de 2 kajakker ligner hinanden, hvilke forskelle er der og hvilke tanker har du gjort dig om de forskelle?

Umiddelbart er Black Pearl jo den mest solgte kajak - men jeg kan godt lide at tage på 2-dags ture med overnatning og så er det vel Hunter jeg skal vælge?

Jeg er dog ligesom mange andre meget facineret af Black Pearls design, men som du selv skriver, hvis siddestillingen driller, så kommer jeg ikke ud og ro.

Mange tak for en rigtig rigtig fin hjemmeside.

Venlig hilsen

Christian Grann

BP är en ren lekkajak utan några eftergifter för praktiska synpunkter – medan Hunter är en kompromiss: lite Grönland, lite havskajak med lastkapacitet.

Eftersom BP justeras efter individuella mått, kan en BP för en lång och tung paddlare hamna mycket nära Hunters mått.

Det går att höja däcket på BP några centimeter (upp till ca 24 cm innerhöjd framför sittbrunnen), men det kommer ändå att vara en kajak med tämligen lågt däck. Behöver du mer höjd är Hunter ett bättre val – den högre relingen gör det enklare att få ett högre däck utan att det ser klumpigt ut.

Eftersom du vill kunna paddla flerdagarsturer är även i det avseendet Hunter ett bättre val.

Hej Björn,

Är inte färdig med min Black Pearl ännu men kan inte låta bli att fundera på en andra kajak. Jag vill då ha en med bra packutrymme och bra kontakt. Hittills har jag hyrt en Seabird XP 507 (VKV pedaler) för veckoturer och får då med mig allt jag "behöver" och kanske lite till men upplever att jag får anstränga mig för att ha kontakt med benen då det behövs. Det blir jobbigt i längden. Att rolla planerat fungerar dock då man är i position innan. Ser ut som att Frej skulle kunna vara ett bra val? Ser ut att ha bra packutrymme men undrar hur det är i jämförelse med Seabirden? Någon annan modell du rekommenderar?

Hälsningar Anna

Frej blir nog bra, men kanske att Njord skulle passa ännu bättre, möjligen kortad till 533 eller 546. Njord är lika lättrollad som Black Pearl, men riktigt snabb på långtur och trygg i besvärliga förhållanden. Rymmer inte riktigt lika mycket packning som XP507 (längre men lägre och smalare). Men framför allt är det lätt att flytta mellan Njord och Black Pearl: samma känsla, samma kajakkontakt och samma sätt att paddla, manövrera, rolla etc och samma kapell till båda. Njord är har ungefär samma initialstabilitet som Black Pearl, men väldigt mycket mer sekundärstabilitet.

Frej har i grunden samma skrovform som Njord och skillnaderna är små, men för att behålla Njords lastkapacitet och för att ge ett alternativ för dem som tycker Njord är lite trång i sittbrunnen, är Frej en aning bredare och högre och därmed lite längre från Black Pearl i känsla och beteende. Den lastar i praktiken ungefär som XP507 (Njord 130 kg/305 liter skrovvolym, Frej 135 kg/315 liter, XP507 145 kg/320 liter).

För mig har det varit mycket enkelt sedan jag byggde Njorden för 8 år sedan: Black Pearl till alla paddling utom när jag måste ha packning för flerdagarsturer – då blir det Njord. Inga undantag, trots att jag provat massor av kajaker genom åren ;-)

Hej!

Jag vill köpa en stabil havskajak. Jag är 187 cm lång och väger 89 kg.

Har du några förlag att ge mig?

Nej, se ovan...

Hei, jeg trenger hjelp i valg mellom Salt 51 Pro (12 kg), Advantage (13 kg) og Club (15 kg). Er det noen skilnad i styrke mot skader / levetid? Kajakken skal både opp og ned på bil, og på segelbåt..

Oppgis vekten som komplett kajakk (inkl. sits / ror)? Er det noen tolerans på vekten (pluss / minus), altså hva er max vekt på Pro, Advantage og Club?

Vennlig hilsen Jon

Hej Jon

Advantage är det som närmast motsvarar en "standardkajak" ute i handeln – bra kompromiss mellan vikt och tålighet för normal användning (inklusive upp och ner på biltak eller båt).

Pro är tänkt för dem som använder kajaken för motion och tävling, sjösätter från brygga och är försiktiga med slitage – även om skillnaden egentligen är rätt liten, både i vikt och tålighet.

Club finns sällan någon enledning att välja, för annat än klubbar och uthyrning – tunga kajaker är inte kul.

Vikten är den kompletta kajaken som den levereras, och eftersom kajaktillverkning till stor del är ett hantverk finns det alltid lite variationer. Hur mycket det varierar får du kolla med Seabird – jag är inte involverad i den löpande produktionen.

Hej Björn,

Jag har en tahe greenland touring, och är nyfiken på en lite mer lek- och bus-kajak som inte behöver rymma packning så mycket som min nuvarande. Jag har tittat en hel del på blackpearl, men senast även också på arrow ivalu. Vet du om det är någon större skillnad på din BP och ivalun? Och är det en märkbar skillnad på dessa jämfört med min tahe greenland touring? Syftet är som sagt endast att rolla och leka i vågor. Och få med sig en dagpackning..

Mvh

Martin

Hej Martin

Både Ivalu och BP är betydligt mer "grönlandslekfulla" än Tahe Greenland Touring, liksom även den mindre Tahe Greenland.

Däremot är det svårt att ge några generella synpunkter på skillnader. Ivalu har jag bara suttit i några minuter på plattvatten (jag satt bra och den var mycket lättrollad). Tahe Greenland kändes ganska lik BP, men inte heller den har jag testat någon längre tid eller i besvärligare förhållanden. Ett par distinkta skillnader noterade jag: BP är snabbare, medan Greenland ger lite mer "popup" i slutskedet av en roll (om man gillar det eller inte är en smaksak).

Bäst är en egen hembyggd Black Pearl, skräddarsydd efter egna mått och egen anatomi. Måttanpassningen betyder mycket när man ligger så nära nedre gränsen som man gör med en liten grönlandskajak, och möjligheterna att anpassa sittbrunnen när man bygger själv lyfter upplevelsen ytterligare ett par snäpp.

Annars gäller bara att prova. Ivalu, Greenland och Seabirds Black Pearl LV är såpass lika i rollbarhet och andra egenskaper att det handlar om personliga preferenser och om sittställningen passar.

Vilka skillnader finns på X4 kontra S4, mer än själva sittbrunnarna......

/Lars

Det är högst marginellt förutom sittbrunnen. Tyngdpunkten ligger någon cm längre fram i S4, vilket ger en aning bättre manöverprecision – låter sig göras eftersom S4 enbart kommer att levereras med roder. Fribordet vid sittbrunnen är någon cm högre på S4 eftersom man inte har något kapell som håller vattnet ute. Annars är de identiska med precis samma känsla ute på vattnet.

Hejsan!

Oj vad många som inte vet vad dom vill ha! Eller vad som är bäst för dom. Tråkigt tycker jag. Jag själv har redan valt och vet att en dag blir det en Black Pearl. Varför inte välja med hjärtat! Det har jag gjort med både bilar, segelbåtar och nu även fru! Det blir mindre tänk och mer njutning så, ivartfall för mig!

Tack för all fin inspiration!

/Kalle

Hej Björn,

Ser du någon skillnad i seabirds blackpearl jämfört med en plywoodmodell som kan byggas genom Petrus? Är det något som har kompromissats när seabird massproducerar dem?

Ja, självklart finns det kompromisser när en design konverteras till ett annat material och anpassas för en kommersiell marknad.

Skillnaderna är inte stora, eftersom både Seabird och det kinesiska tillverkningsteamet gjorde ett mycket bra jobb. Men en viktig skillnad är att Seabirds BP görs i två storlekar, jämfört med Petrus BP i fem eller sex och stripversionen i tusentals storlekar, vilket innebär att passformen bara undantagsvis är lika bra. En annan är att laminat är tyngre, saknar träets styvhet, är kallare på vintern, varmare på sommaren och låter mer i vågor. Vidare är sittbrunnssargen lite kantigare än jag önskat vilket innebär att bakåtlutade rollar inte är lika lätta eller komfortabla som i en välbyggd trä-BP (det är dock rätt enkelt att fixa med lite liggunderlag limmat i akterkant av sargen) och aktra skottet sitter för långt bak, vilket innebär att det är svårare att tömma kajaken.

Men dessa skillnader är tämligen små och betydelsefulla bara för den som kan jämföra med en trä-BP.

Hej Björn,

Jag har en vän som redan hunnit med att bygga tre av dina båtar. Nu senast en Sea Racer. (En fantastiskt vacker design och ett gediget bygge.) Han och jag lirar dock inte i samma viktklass. Min fråga är således; Kan man anpassa konstruktionen efter ens egna mått vad avser längd, vikt och skostorlek? 43 cm är kanske i smalaste laget?

Mvh/Guy

Längden är lätt att anpassa – bara sätta spanten lite tätare eller glesare. Men är du tyngre blir kanske kajaken lite väl lång. Skostorlek kan säkert rymmas inom de två alternativa fördäckshöjder som finns angivna på ritningen. Bredden däremot är mer tveksam – där bör man helst rita om spanten och räkna om viktiga hydrodynamiska data.

Valet av kajak beror inte så mycket på längd och vikt, utan mer på hur och var du kommer att paddla och vilka ambitioner du har med din paddling etc. Är 43 cm för smalt kanske det inte är en havsracer du skall ha.

Hej igen Björn,

Tack för ditt svar. Här kommer den nakna sanningen. Jag är 186cm lång och väger 110 kg. Inte pösig men grov över axlar och bringa. Skostorleken är 45.

Jag har just kört DKM+ i en köpekajak. Min festmö genomförde loppet i kompisens Sea Racer och blev 19 tjej i sin klass. :) Och jag förälskade mig också i Sea Racern. 43cm? Hmmm...

Jag hade ju avskrivit allt vad Surf ski och Sit o topp heter. Jag paddlar ju mest på kusten i öppna vatten.

Och idag snubblade jag över något speciellt! En av dina båtar, en Spray med en modifierad Sea Racer överbyggnad! Vad tror du om upplägget? Finns det möjlighet att få hjälp med att kombinera ihop dem?

Mvh/Guy

Jodå, jag har något liknande i datorn sedan ett tag – tänkt att bli en kajak-spindrift och en kajak-spray. Men sedan lockades jag ut utanför trygghetszonen av lite design-surfande ;-)

Så det blev en jaguarkajaksurfski i stället, med inspiration från Jaguar CX75 som jag tycker har osedvanligt harmoniska och välturade linjer. Det blir förstås inte lika komplexa former, när man inte har hjulhus, lyktor, fönster, grill mm att spela ut mot grundformerna, men den fina sidolinjen kan jag i alla fall knycka.

Här är första presentationsskissen – men den kan komma att justeras lite ytterligare; jag är inte speciellt organiserad när jag ritar för mina egna behov...

Den nu färdigställda versionen är 559x53cm, och för att passa dig bör den förlängas till ungefär havsracermått: 598 cm. Däremot inte smalare än 53 – då blir det svårt att få upp deplacementet tillräckligt.

Jag har inte själv byggt någon prototyp, men det finns två byggen på gång efter ritningarna på olika ställen i världen.

Den svängda relingslinjen gör den aningen knepigare att bygga än en kajak med rakare linje, men skillnaden är inte stor – det handlar snarare om några timmar extra med ribborna än om svårigheter. Är du intresserad finns det en färdigställd ritningssats, med samma pris som Spindrift eller Havsracern, och den kan beställas via sajten ("specialbeställning", längst ner).

Hejsan och tack för en trevlig och informativ sida. Jag har paddlat en del som ung men inte nu på många herrans år men vill ta upp det igen. Mitt problem är att jag är 195 cm lång och väger 125 kg! Finns det några kajaker för så otympliga personer? Mest tänkt paddla i sjöar och åar men även kanske lite i Stockholms närskärgård.

Mvh

Jonas

Jodå, det finns en och annan kajak även för storvuxna – bland mina skulle t ex Thule, Nomad eller en förlängd Frej kunna passa. Victory som jag ritade för Seabird Designs är också en storvolymkajak (men Seabird är inte helt enkla att få tag i numera). Övriga marknaden har jag rätt dålig koll på...

Hej!

Har äntligen tänkt ta tag i projektet bygga kajak, som jag funderat på under en längre tid. Har lite erfaranhet av "strippbyggen" sentidigare då jag innan byggt en fjällpulka. (http://www.falmark.net/lasse/pulka.php)

Jag har egentligen väldigt lite paddlingserfarenhet men har en tendens att snöa in på de saker jag tar för mig. Så kortfattat är det något jag har tänkt ändra på.

Lite data:

Min läng: 183cm.

Min vikt: 93kg

Jag tänker mig att kajaken kommer användas primärt för dagsturer och kortare övernattningsturer (långhelger). Efter att läst en heldel bra information på denna sida tror jag att valet står mellan Frej och Njord. Som jag uppfattat det är de båda bra allternativ för en nybörjare som vill utvecklas och verkar inte heller alltför komplicerad att bygga.

Jag har egentligen 2 frågor:

1) Vilken av dem skulle du rekommendera i detta fall?

2) Den lastkapacitet som står angiven är den inklusive paddlarens egenvikt eller excklusive?

Frej och Njord är i grunden samma kajak, med bara lite justering av måtten. Det innebär att Frej drar en aning mot lek och surf, och Njord en aning mot distanspaddling. Men eftersom Frej är snabbare än det mesta i sin klass och Njord mer lekfull än sina kommersiella motsvarigheter, är det inga stora skillnader. Så vilket lockar mest: lite mer manöverbarhet runt klippor och stenar eller lite mer marschfart på längre distanser?

Lastkapaciteten är allt utom kajakens egen vikt.

Tjena Björn!

Har läst dina råd ovan, och blivit klokare, men också nyfiknare. Vill bygga träkajak och tänkte först något "i nybörjarklassen med utvecklingspotensial".. men så kom jag på att jag har ju forspaddlat en del.. (inte jättemycket men en del..) och det vore ju asfräckt att ha en forskajak i trä. Har du erfarenhet eller vet du någon annan som byggt en sådan. Alltså inte en havskajak som "funkar i fors" utan en träkajak som i första hand är tänkt för fors (men som går paddla sjöar/åar "över dagen" också..

Funkar det rent hållbarhetsmässigt? Borde man ta till lite tjockare ribbor (6-8 mm)? Eller räcker det med några extra lager epoxi med armering? Och såklart, vilken av dina modeller tror du skulle vara mest lämpad?

Ha det gott!

Det finns mig veterligt ingen publicerad ritning på en riktig forskajak, men det dyker då och då upp exempel på paddlare som ritat och byggt en egen version, mer eller mindre insprerade av plast- eller laminatförlagor. De byggs oftast med massiva träbitar i för och akter, för att få tillräcklig volym i ändskeppen och med frästa spår där ribborna limmas.

Av mina kajaker är Jack 14 den som bäst kan anpassas. En kortad Jack blir en hyfsad kompromiss – bättre för "transportpaddlingar" än forskajaker, men inte riktigt lika kvick i vändningarna i själva forsen. Men för de flesta forsändamål räcker manöverbarheten väl till – men funderar på extremvarianter är det tveksamt.

Trä är mycket hållbart när du smäller på, och jag tror inte det lönar sig att öka varken trätjocklek eller armering. Du har ungefär samma materialtjocklek som en termoplastkajak och det finns en betydande flex i den tunna armeringen. Naturligtvis blir kajaken skadad vid närkontakt med vassa stenar, men det blir även en plastkajak. Med plasten får du en repad ytan som högst märkbart försämrar glidet i vattnet och som inte går att laga (man kan "raka" bort den plast som fläks upp, men det är mycket svårt att göra något åt reporna). Med trä får du laminatet skadat och fukt in i träet – men reparationen är enkel: torka ur träet, lägg lite ny väv och epoxy så är kajaken fit for fight igen. Varken plast eller trä/epoxy håller för riktigt katastrofala smällar mot vassa stenar slår hål i skrovet, och båda materialen håller ungefär lika bra eller dåligt: plasten är seg men oarmerad, trä/epoxy har två starka ytskikt på en kärna av segt trä.

Med tjockare trä får du mer att slita på men det ändrar inte behovet av reparationer när ytskiktet punkteras. Med mer armering får du ett styvare laminat vilket innebär risk för delaminering och alltså större skador att repaera när det smäller – och behovet av lagning blir detsamma.

Finns det specifikationer på Frej 534?

/Kurt Gustavsson

Post a comment