Byggrapport 29/6

Någon övergripande filosofi har jag inte - bara att komma så nära kravspecifikationen som möjligt. I det här fallet handlar det främst om fart och surf i havssjö. Därför är den smal och lång - stor skillnad mellan bredd och längd ger bra fartresurser. PC är mycket högt vilket placerar effektiva farten högt. Samtidigt får jag vara observant på den våta ytan - jag är ingen elitpaddlare och blir friktionen för hög orkar jag inte hålla effektiva farten och har missat målet helt.

Självklart blir en lång kajak ganska svårmanövrerad. Därför kommer racern att få roder. Längden behövs inte för flytkraften (tävlingskajaker med ännu mindre volym är 520 långa) men den större längden innebär att djupgåendet minskar, med positiv effekt på vågbildningen.

Det ganska låga däcket beror främst på att jag med åren i grönlandskajaker vant mig vid att hämta kraften till paddlingen med knäna mot däcket snarare än med vertikalt knäarbete. Positiv bieffekt är att kajaken blir lättrollad - jag kan använda mina rollar som primär säkerhetsmetod i den nya kajaken - och litet vindfång.

Stabiliteten är en dark horse - jag vet inte hur långt jag kommer med min vana från Black Pearl och hur mycket träning det behövs för att bemästra den nya. Sex centimeter smalare är rätt mycket när jag redan ligger 10 cm under vanliga havskajakers bredd.

Generellt föredrar jag samarbetsvilliga kajaker framför kajaker med inbyggd \"nybörjartröghet\". Stor initialstabilitet och kursstabilitet, höjd, bredd och tyngd är sådant som gör kajaken trög och svårhanterad - egenskaper som kan rädda nybörjare från konsekvenserna av felaktiga paddeltag (ungefär som nysningssäker styrning på familjebilar), men är bara ivägen när man vant sig av med de värsta nybörjartabbarna.

Skäddaboxar är ett elände - många har ringt och mailat om läckande sådana. Lägg kajaken på ett par bockar och fyll aktra stuvutrymmet med vatten, så brukar det gå att se var det sipprar ut.