Hur snabb är en kajak egentligen?

Saturday, March 8, 2008, 5 comments

En snabb kalkyl visar att kajaker går i 6 km/t, vilket är ungefär en tredjedel av vad en bil presterar.

Hur kom jag fram till detta? Jo jag har räknat paddlad sträcka dividerat med den tid man tillbringar i kajaken plus den tid det tar att tjäna in pengar till att köpa kajaken alternativt materialkostnad plus den tid det tar att bygga.

Resultatet blev så här (grundförutsättningar: månadslön 25000:-, innehav 5 år, årlig paddlad sträcka 80 mil):

• Termoplastkajak eller begagnad glasfiber (12000:-) 6,7 km/t
• Träkajak snabbbyggd (60 timmar + 6000:- material): 6,6 km/t
• Träkajak (normalbygge 140 timmar + 6000:- material): 5,9 km/t
• Glasfiberkajak (25000:-): 5,8 km/t
• Kolfiber/kevlar (35000:-): 5,2 km/t

Hur klarar sig bilar i den här jämförelsen. Jo, lite snabbare är de allt. Om man på samma sätt räknar den tid det tar att tjäna in bilens kostnader (inköp, bensin, försäkringar, reparationer, skatt), plus den tid man faktiskt sitter i bilen plus tid för underhåll och delar detta med körsträckan får man siffror mellan 25 km/t för en 6-7 år gammal bil och upp till 20 km/t för en ny Volvo V70. Förutsättningar: 25000:-/mån, 1500 mil om året, utslaget på 5 års ägande och baserat på konsumentverkets kostnadskalkyler.

Så skall man snabbt fram är det fortfarande bättre att ta bilen än kajaken. Men har man en dyr bil är det ännu bättre att cykla...

Det här är en av förklaringarna till vårt förvrängda förhållande till tid. Ju mer tidsbesparande prylar vi får tillgång till desto mindre tid får vi och desto mer ökar stressen – en turboekonomins fartblindhet. Det är i så kallat primitiva kulturer utan befängda drömmar om att spara tid och utan våra tidsbesparande prylar man fortfarande har ett sunt förhållande till tid – det är dit vi flyr på semestern (vi som inte tar av klockan och kryper ner i kajaken för några veckor). För sjuhundra år sedan visste man bättre. En franciskanermunk skrev så här om ränta i mitten av 1300-talet: ”Är det rätt av en köpman att ta mer betalt av en som inte kan betala direkt än av en som kan. Svaret är nej, eftersom han då skulle sälja tid, vilket vore bedrägeri eftersom tiden inte tillhör honom utan är av Gud given”.