Show cart
Design & Illustration

Om lätta distansmaterial

This page is currently available in Swedish only. I may find the time to translate it eventually, but in the meantime Google Translate may provide something intelligible.

Lätta distansmaterial

divinycellFör att höja böjhållfastheten hos laminat och även som isolering används lätta distansmaterial i exempelvis båtdäck, durkar och skott. I mina kajaker använder jag skumskivor till exempel till skott, sitsar, knästöd, någon gång även till skädda och skäddbox.

Till skott fungerar det bra med 10 mm skivor med ett lager glasfiberväv på var sida. Skummet är till skillnad från plywood och strip tillräckligt elastiskt för att inte orsaka tryckskador på skrovet vid extrem belastning – om man till exempel tappar kajaken.

Till sitsar blir ett par hoplimmade 50 mm skivor bra – lätta att bearbeta med skålkniv och/eller grovt sandpapper. Sådana sitsar är varma på vintern, svala på sommaren och bidrar med en hel del flytkraft. Med en bit liggunderlag, limmad med kontaktlim, blir sitsen både bekvämare, tåligare och snyggare.

Välj material som är porförslutna (innehåller slutna gasbubblor) och inte suger vatten. Frigolit och liknande består av expanderat plastgranulat (ungefär som popcorn) som mättas med vatten och så småningom alger och mögel.

De bästa skummaterialen är gjorda av härdplaster och tål de vanligaste lösningsmedlen – bra om man vill använda kontaktlim för att limma på liggunderlag. Frigolit och en del andra material löses upp av lösningsmedlet i många limmer (men tål vattenbaserat kontaktlim och lösningsmedelsfri epoxi). Prova med lite aceton innan du lägger för mycket tid på att skulptera sitsen...

Det här är vad man brukar kunna hitta i handeln:

  • Styvt polyuretanskum – densitet 30-120 kg/m3. Hela skivor eller block. Exempel på fabriksnamn: Bonocell och Inotan.
  • Vinylcellplast – med helt slutna celler, densitet 25 - 150 kg/m3. Hela skivor eller rutskurna skivor. Exempel på fabriksnamn: Divinycell och Termanto.
  • Skummad seghård PVC – slutna celler, hela skivor, 20mm, c:a 80 kg/m3, används ofta till s.k. one-off-båtbyggen. Exempel på fabriksnamn: Airex.
  • balsa Balsaträ – ändklossar( c:a 40 x 40 mm) limmade på en tunn glasfiberväv. Används som distansmaterial i båtskrov och båtdäck. Tjocklek 10 - 25 mm.

    (Då och då får jag frågan om inte balsa hade varit utmärkt i stället för gran i skrov och däck – för ett lättare skrov. Svaret är nej (i alla fall med sedvanlig teknik) – balsa måste användas stående för att kunna hålla ihop laminatet, och då försvinner all långskeppsstyrka (samma problem som med lätta skummaterial). Därför krävs ett antal extra lager glasfiber som ersättning – och glasfiber väger 5 gånger mer än balsa. Uppdatering 101214: En ny undersökning av Torbjörn Karldén pekar på vissa möjligheter. I kommentarerna finns länkar till lyckade projekt.)

  • Honeycomb Honeycomb – ännu lite mera high-tech är honeycomb. Används till lätta paneler i flygplan, skott och durkar i båtar, dörrar mm. Kärnmaterialet är aluminiumfolie, impregnerat papper eller olika plastmaterial (t ex kevlar, polykarbonat eller polypropylen). I kajaker skulle skott i honeycomblaminat bli lätta och starka, men det skulle även vara möjligt att tillverka hela skrov och däck - honeycombkärna med fanér plus glasfiber som ytterskikt t ex.

OBS. Var försiktig med alla typer av skummaterial. Flera av dem avger farliga isocyanater vid uppvärmning. Farliga temperaturer kan nås vid maskinbearbetning, till exempel slipning med snabbroterande slipskiva, fräsning, vid uppvärmning med värmepistol eller om den skärs med värmetråd. För sådana arbetsmoment rekommenderas trycksatt luftmask – med andra ord: undvik!

Comments

Jag sysslar lite med kajaker, men numer mest med hästar. Jag har börjat bygga diverse hästutrustning med den här tekniken, men det går dåligt, får sakerna har ofta mer böjd form än en kajak. Hur får jag granribbor att bli mer böjbara, utan att brista? Går det att väta och värma dem? Hur hög temperatur kan jag använda, utan att de tappar styrka? Återfår de sedan styvheten när de torkat? Behåller de formen, när jag lossar dem från "spanten"? Jag kan förstås testa själv, men det är aldrig fel att lyssna på andras råd.

Skumplattor som du nämner här, är ett alternativ som distansmaterial. Lättbearbetat vid komplicerad form, men svårt att få slät yta att fästa laminatet på. Finns det i stället något lämplig gjutskum? Jag söker en vätska som jag kan hälla i en gjutform. Det skall sedan skumma upp, fylla formen och stelna. Formen kan jag göra öppen uppåt, så att överkottskum har någon stans att ta vägen.

Tunnare ribbor är nog medlet för mer böjlighet. Eller att övergå till ask och basa (barrträ är inte så bra till basning). Bortsett från lite återfjädring behåller basat lövträ formen.

Skumplattor (hög densitet) fungerar förvånansvärt bra. Laminera ena sidan (utsidan), böj laminatet över en form och laminera insidan. Resultatet är en styv,och stark konstruktion. Prata med Tommy på BeHåPe - han har gjort en hel del tester med sådant.

Tack för tipset! Jag har gott om ask på gården, så det skall jag testa. Trä är snyggare än skum!

Varför kan du inte använda balsa i plankform?

Visserligen svårt att få tag i men mkt lätt och starkt?

Lätt och starkt? Nja, lätt i alla fall. Som jag nämner ovan behöver balsa användas stående i ett laminat. Med balsaribb kommer skrovet att delaminera vid tämligen små påfrestningar.

Finns det ett distansmaterial som skulle vara lättare, mindre vikt, än 5 mm granribbor? Kan man använda någon form av XPS i 15-20mm tjocklek och limma skivor till 6 m längd och sedan såga 5mm ribbor av detta? Hur mycket svagare mot punktbelastningar skulle det bli?

Förstår att hälsomässigt är det bättre med gran, men finns det andra nackdelar som gör det olämpligt att använda XPS eller polyuretan??

Hej. Vad ska jag använda för distans material i skrov och däck på en motor tävlings båt som är 27 fot och beräknas gå ca i 90 knop.

Den ska byggas med vinulester och carbon fiber.

Jag vet inte vad du väntar dig för svar på en sådan fråga, eller vad du skulle ha för nytta av ett svar baserat på så lite information – och från en som ritar och paddlar träkajaker i 5-6 knop.

Du får väl göra som de flesta ambitiösa båtkonstruktörer: sätta dig och räkna ut vad du behöver för skrovkonstruktion med avseende på fart, skrovform, motorstyrka, vikt, materialegenskaper etc – eller kopiera någon som redan har gjort sin läxa och vet.

Var kan ja köpa en hopfällbar jolle

Jag ritar, bygger och paddlar kajaker och har inte en aning om vem som kan tänkas kränga hopfällbara jollar.

Post a comment