Show cart
Design & Illustration

New HBB kayak...

Njord

During the round-Orust race this summer, there were some talking of HBB (Sea kayakers blue ribbon: the Swedish coast from Svinesund to Haparanda) and a suitable kayak for this. The Njord was suggested (David and I paddled Njord with a good result). The thought of a special version was suggested and a lot of ideas and views were ventilated.

Now it seems that at least four paddlers will use Njord to paddle the coast during the coming two or three years.

Inspired by this interest I have opened a new design file in the computer, and will, in cooperation with these paddlers decide on the criteria. A few things are self-evident: High touring pace with minimal effort, comfort in waves so a paddler can sit relaxed without tiring work with the back and waist, load capacity (we are aiming at shop stops every third day as a reasonable compromize, with the possibility to go a couple extra days when needed). Longer interval means that the kayak will be unnescessary heavy during parts of the trip. The hull will be similar to the Njord, but with a little of the Sea Racer added - plus a few exciting ideas from other sources...

It will differ from traditional sea racers, multisport kayaks and surfskis by being "nice" to the paddler for very long daily runs - a litle top speed is sacrificed for comfort and endurance. I plan to draw two configurations: one with a low deck, small cockpit and retractable skeg for greenland style paddlers and one with higher deck, rudder, rotating seat for racing paddlers.

I guess there are more potential HBB-paddlers thinking along there lines. What would you like to see in a long distance touring kayak? (the HBB is approx 1200-1300 NM to be paddled without other pauses than nightly stops). Write a comment with your views...

Comments

Hej Björn

Ser intressant ut med en med en HBB-Njord. Orkar inte med ett nytt bygge i vinter, så det får bli min standard-Njord 5,59m för HBB 2010. Många proviantstopp blir det, vad anser du att onödigt tungt är?

Hälsningar

Bengt Carlsson i Hunnebostrand

Det där är en väldigt flytande gräns, och förmodligen högst individuell - beroende på hur man lagt upp sitt kosthåll: frystorkat kontra färskvaror mm. Beror dessutom lite på hur man planerar sin paddling: marschfart, dygnsdistanser mm.

Jag har ingen utfunderad ståndpunkt, utan bara spekulerar (men med lite fokus på ett ganska snabbt HBB)...

Möjlighet att kunna byta sittställning/paddelteknik samt kunna sträcka ut sig är viktigt. Att paddla snabbt runt Sverige handlar inte om att ha hög hastighet utan många timmar på sjön per dag, samt att paddla så kort sträcka som möjligt. För att kunna sitta 12+ timmar på raken i kajaken dag ut och dag in är det viktigt att kunna alternera sittställning, och om det dessutom finns en möjlighet att sträcka ut sig (exempelvis genom att kunna lägga sig rakt bak på akterdäck utan att knäcka ryggen) så är det perfekt =)

Som lat gamyl inga synpunkter värda att framföras i ert illustra sällskap.

Köper (mall) ritningar när de kommit till.

Hälsningar

Clas Hagelstam / Finland

Tycker som Leif, det är sällan jag trycker på över 9,5 km/h på platten, så några "högfartsegenskaper" behövs inte. Viktigast är en bra sittställning, skön mjuk gång i vågor och bra balans.

Jag gillar lite högre fördäck som ger bra utrymme för fötterna, men även lite torrare gång. Lite vinklat däck som racingkajaker har medger en tight paddelisättning. Nackdelen är att kartbordet blir mindre. Beroende på sittbrunnsöppningens storlek behöver det inte vara ett problem.

Bara så man får lite perspektiv på hastigheten. Om du kan paddla 12 timmar per dag, och inte blir inblåst, räcker det med 7,95 km/h för att sätta nytt rekord runt Sverige. Paddlar du 14 timmar per dag räcker det med 6,8 km/h.

Att kajaken är skonsam för kroppen och medger paddling i alla förhållanden är alltså mycket viktigare än hur snabb den är.

En liten fikalucka skulle också vara mycket uppskattat. Syftet är att vinna tid genom att slippa gå iland för att plocka fram "viktiga pryl X" eller liknande.

Ja, toppfart är rätt ointressant. Bra dygnsdistanser kommer av att sitta länge i kajaken - snabbpaddling tillför jämförelsevis lite.

På min egen Njord är det just bekväm sittställning och mjuk, lättparerad gång i vågor (som inte tröttar) som gör att jag kan få till långa dygnsdistanser även i tämligen dåligt väder.

Det högre fördäcket är som vanligt en smaksak. För mig är det låga däcket en del av komforten och tryggheten - jag kan i sjögång "ta tag i" kajaken var som helst under däcket utan att lyfta knäna mer än ett par cm, och det låga smala däcket är inte vägen för paddelisättningen. Lite blötare gång är en oundviklig konsekvens. Med ett högre däck blir det önskvärt med urtag i däcket framför sittrbunnen - och dessa urtag tvingar upp däcket längs centerlinjen lite ytterligare, genom att utrymmet vid sidan om centerlinjen blir sämre.

Så helt klart är att en HBB-kajak måste finnas i två utföranden när det gäller sittbrunn och däck, som jag indikerade härovan.

Jag tar upp en helt annan sak. Luckorna. Har en Lettmann Magellan och när en dröm om att paddla HBB i framtiden. Jag har fikaluckan fram vilket jag tycker är bra utnyttjande av utrymmet under det högre däcket fram. Men jag önskar mig ytterligare en lucka på akterdäck. Avståndet mellan den bakre luckan och sittbrunnen är lite långt. Vattendunken vill jag ha så nära ryggen som möjligt och eftersom den skall ut varje gång det skall lagas mat eller vattenfaskan skall fyllas blir det mycket i och ur med mycket utrustning. Jag funderar över att installera ytterligare en lucka för att lättare komma åt olika delar av utrustningen. Så jag föreslår att en HBB-kajak skall ha fyra stycken luckor varav en skall sitta direkt bakom sittbrunnen.

Hur många dagar räknar du med att en "standard" Njord klarar utan att bunka mat?

Det där är ett dilemma som jag också grunnat en del på. Den numera vanliga fikaluckan med ett litet utrymme under har flera problem. Dels är luckan för liten för stora tunga saker som vattensäcken, som därför hamnar onödigt långt bak och dels delar skottet upp ett redan begränsat utrymme i två mindre volymer som är svåra att utnyttja lika effektivt.

På min Njord är det delvis löst genom att utrymmet under fikaluckan bara går till centerlinjen - på andra sidan kan jag skjuta in vattensäcken ända fram till sittbrunnsskottet. Men problemet kvarstår att en del packning måste ut innan jag når säcken. Min lösning av detta är att ha en vattenflaska för dagens behov direkt under fikaluckan.

Men en extralucka direkt bakom sittbrunnen och ingen skottindelning av det bakre utrymmet kanske är en vettig kompromiss - bortsett från att varje lucka ökar vikten och försvagar skrovet (om än marginellt).

Fikalucka fram är jag mer tveksam till. Om däcket framför sittbrunnen är så högt att man får plats med ett "handskfack" - vore man då inte mer betjänt av ett lite lägre däck?

Under en period hade engelska eskimåkajaker en "knee tube" under däcket (dock ingen lucka på däck, utan åtkomlig inifrån sittbrunnen). Idén var dels att få ett litet fack för småprylar, men också att man kunde greppa med knäna runt röret och få den kontroll över kajaken som det för höga däcket hade omöjliggjort.

Packutrymmen kan väl varje byggare placera efter eget tycke? Nästan alla kommersiella långfärdskajaker har fikaskott, men det är ovanligare på entusiastkajaker.

Jag har aldrig gått på tur med en kajak utrustad med fikaskott. Lyckligt ovetande vet jag inte om det är bra eller dåligt. Känner inget begär av att ha en.

Tror att det beror mycket på hur de andra man paddlar med kör. Vissa vill inte gå ur kajaken, men själv vill jag gärna ta en paus var annan eller var tredje timma för att lätta på trycket. Kan även stoppa lite mat i magen då.

Gäller det bara att ha lite mat med sig åtkomlig under turen finns det flera sätt att lösa det på. Nätficka bakom/framför sittbrunn eller nätficka under däcket framför sittbrunn. Vissa kajaker har även utrymme bakom sitsen. I Commandern får jag plats med en 1 liters mattermos bakom sitsen. Har även en ficka på kapellet som kan rymma en smörgås eller liknande. Commandern går extremt torrt, så det räcker att stoppa smörgåsen i en påse.

håller helt med Leif och Björn i deras syn på HBB kajakken och fart. Sedan är luckorna verkligen ett stort dilemma. Det skal vara enkelt att komma åt prylarna, och jag sakner faktisk en fikalucka på min Njord. På andra sidan har jag haft väldigt ¨mycket stryl med at få mina stora träluckor täta - och uavset material så gäller ju större lucka ju större risk för läkage. Jag kommer nog köra gummi på en HBB kajak förr at jag tror det är det mest driftsäkra och täta. träluckor har mycket större risk att paja. -Och eftersom ovala luckor är mindre täta en runda så kör jag nog helt runda luckor fast en det kanske är bökigt att få inn och ut grejor. Pakka alt så det enda du behöver under dagen g¨år komma åt via fikaluckan och sedan bruker jag endå tömma kajakken på allt när det är lägerdags endå. Att rota runt i kajakken efter pryler när man är trött är svårt uavset storlek på luckorna, och man har endå alltid glömd nogon pryl och skal ner i kajakken igen -lika bra att få ut alting (pånära kanske all konserv och så). _omedelbart satser jag på relativt små luckor och sedan relativt små paksäcker -och då är der inget som är bökigt längre. Jag säger inte att detta är sanningen eller att jag inte kommer ändra mig, men forutom lettmanns lucksystem så kommer jag inte på så många andra hårda lucktyper som håller med garanti. Skal man bygga själv som jag, så orkar jag inte heller med ett misslyckande vilket massiva hemmagjorda luckor oftast innebär - och jo - oftast så bygger folk vackra träluckor med avancerade stängningsmekanismer / lås på sit första bygge och konverterer sedan till gummiluckor (jag själv är en av dessa) eftersom de "täta" luckorna bara är 97% täta. och ärligt talat 1dl vatten eller två liter -vem bryr sig allt är blött endå. -det lyckades till slut att få luckorna täta på min egen - men sitter de inte perfekt så tar jag in vatten igen och det händer vel 20 % av gångerne. Så man skal nog akta sig för medmindre man har god erfaring med hemmabyggade luckor från flera kajakker att satsa på att få et hemmabygge tät. -och igen små ovala eller runda luckor går at få täta, men stora fyrkantiga är utroligt svåra.

Jens, det är omöjligt att svara på. Jag som paddlar mest i bebodda skärgårdar och kustavsnitt har ställt in mig på en frekvens av ungefär tre dagar mellan bunkringarna - och naturligtvis anpassat skafferiet efter det (mycket färskvaror). Med en mera strikt (och lite torftigare) mathållning skulle jag klara en vecka under sommartid, när klädpåsar och sovsäck tar ganska lite plats.

Erik, Jag har heller inga (fungerande*) fikaluckor på min Njord, och med sargen bara några cm över vattenlinjen är det oftast otänkbart att öppna kapellet till havs, så jag har vant mig vid att ha vatten, lätt mellanmål, kamera, fällkniv mm - vid behov även vantar och mössa - tillgängliga på däck och i fickor.

*Fikaluckan på akterdäck var ett misstag - med Njords låga akterdäck är den inte användbar till havs. Däremot utmärkt för dagens lunch och mellanmål, termos, landstigningsskor etc.

Jag har på senare tid börjat använda en packpåse på 25 liter från Stadium för strumpor, underkläder, tröjor m.m. Det fina med påsen är att den har en ventil så att jag trycka luft ur kläder och påse och sedan stänga ventilen. Kläderna tar minimalt med plats. Det blir lätt att få kläderna genom packöppning, de ligger samlat och vattenskyddat.

One size fits all? Tydligt att det finns mycket olika kapacitet - och ambition - bara i de här kommentarerna. Det syntes ju också på Orust Runt i somras. Är ambitionen att komma runt kusten på så kort tid och sträcka som möjligt, och aldrig gå ur kajaken, eller att göra en tur som har lite mer av "lättja" och kontemplation över sig? Rimligtvis formar detta hur man vill ha sin farkost. Min erfarenhet är snarast tvåtimmars pass med rejäla raster mellan - för föda, vila rumpan, bad, foto, osv. Borde ändå ge 4-5 mil om dagen och en arbetsdag på ca tio timmar = dryga två månader + reservtid...

Kanske ger detta kortare faktisk verkningsradie, dvs bunkringsplatserna måste väljas mer noggrant för att passas in mot begränsat utrymme. Björns antaganden om tre dagar (eller en vecka) ger ju ändå marginal för rimliga stopp.

Om man inte har racerperspektivet bör knappast luckantal och placering då vara den kritiska punkten för sekundsnabba rutiner. Snarare disponering och diciplin - svårt nog! All onödig omplockning ska ju tas gånger 60 eller så... Kan jag slippa tömma hela kajaken vid varje stopp är det guld värt. Fikaluckan har väl sitt värde i att det finns tre saker som kan ligga längst upp, i stället för två - vilka de sen är kanske varierar mellan personer.

Stannar jag oftare, kan jag ha mer föda nerpackad - bara ransonen för etappen framme på däck eller i fickor - resten i smart disponerade packsäckar.

Det ger väl många i- och ur-stigningar, och frågan om liten eller stor sittbrunn handlar därför både om kontakten med kajaken under gång, och om ergonomin nära land (som tröttar OM det blir besvärligt att söka pauserna för att man är "bekväm" och ogärna tar en balansakt extra. Tror detta kan vara ett väl så viktigt argument som möjligheten till höga knän.

Jag tror att sjövärdiga egenskaper och god ergonomi är de två egenskaper som är viktigast. Det ger trygghet och därmed trivsel = ökat resultat oavsett ambitionsnivån, det är ju i grunden roligare att paddla än att sitta på land! - och att detta är viktigare än alla inredningsdetaljer tillsammans - många av dem är väl testade redan. Om det sedan finns möjligher att justera efter egna önskemål så kan vi kanske se fram mot en familj av Njordar som liknar varandra...

För att kunna packa effektivt (och för att enkelt kunna torka upp in kommet vatten) tycker jag att man behöver kunna nå backre skottet från packluckan. Detta medför att packutrymmet längst akter ut i kajaken blir svårt att nyttja (särskilt med justerbar skedda) Jag känner inget behov av en bakre fikalucka, men kanske skulle man behöva två riktiga packluckor för att optimera packningen.

Hans, startpunkten för den här diskussionen har varit en specialkajak för ett snabbt HBB. För en lugnare HBB-paddling finns det rätt gott om användbara kajaker av alla slag t ex en vanlig standardnjord. Men bortsett från tidsaspekten är det ju för övrigt likartade krav på kajaken, och intressanta att diskutera olika förhållningssätt till packning, utrustning och planering.

När det gäller luckor och inredning föredrar jag enkelhet - en lucka till varje utrymme, två skott och minimerad volym i sittbrunnen. Min erfarenhet från långturer är att packrutinerna sitter rätt bra efter ett par inledande odisciplinerade dagar: saker kommer in och ut i den ordning de behövs, det som man kunde haft under fikaluckan ligger överst och lättåtkomligt under förluckan (den del av kajaken som finns uppe på land vid korta raster). Två noga valda prylar (liggunderlaget fram och reservproviantpåsen bak) fungerar som "ändpluggar" (hindrar småprylar att fastna utom räckhåll i stävarna eller bakom skäddaboxen) och sitter permanent fästa i en tunn 5 meter lång lina för att lätt kunna halas ut. Jag har svårt att se att det skulle spara några märkbara mängder tid med en mer komplicerad konfiguration.

Vidare är nog de flesta överens om att bra dygnsdiatnser grundläggs på land: effektiva rutiner på morgon och kväll och vid raster iland. På vattnet är det inte främst kajakens fart det handlar om utan om komfort, så att man sitter bra och kan jobba effektivt hela dagen, och sjövärdighet så att man håller balansen i sjögång utan fysiskt eller mental ansträngning. Kajakens fartegenskaper handlar främst om att anpassa "effektiv fart" (den fart som ger flest kilometer på en portion pasta) till paddlaren rimliga marschfart. Med inledningsvis nämnda snabbperspektiv tror jag det är kring 8 km/t. För en paddlare med måttligare ambitioner kanske 6,5-7 km/t är en lämpligare nivå.

Jag tror också att 8 km/t effektiv paddling (alla former av luta sig bak, sträcka på ryggen, en svalkande roll med mera frånräknad). lär vara den maximala fart en ambitiös paddlare kan hålla utan att skulle rasta onödigt mycket utav trötthet. Sedan är det lite svårt att upskatta hur ofta man bör ta en paus. Vanligtvis börjar de första känninger i ryggen att komma efter några två timer i sitsen, men man klarer jo utan några större smärtor at sitta kvar i fira timer, men sedan känns rasten väldigt nödvändig och det är lite svårere att komma i kajakken igen. Hvad tycker ni andra? Dagsdistanser är lite enklarere: man håller på tills dagen är slut... men när är det rätt att rasta? några tycker att man skal rasta varje timme, var annan...en vis Danielsson fixar 14 timmar! -undrer vad andra tycker är lämpligt. Jag tänker inte här bara på vad man maximalt klarar av att sitta kvar, utan vad man fixar utan slta ner sig över tid.

Mina önskemål för en HBB-kajak kanske inte stämmer helt med Bjöns startpunkt för den här diskussionen som var en snabb HBB-kajak. Men jag skriver ändå för att visa att det finns många sätt att tänka runt detta.

Min erfarenhet är att min marschfart ofta hamnar runt 6 km/t vilket gör att min egen HBB-kajak borde optimeras därefter. Vill jag öka dagsetapperna ser jag stora möjligheter att använda tidiga morgnar. Det medför ofta också lugnare vindar och sjögång.

Något större lastkapacitet än stardard-Njorden vore önskvärt, för att möjliggöra större mängd mat i packningen. Vid mina testpaddlingar av Njord har jag ändå slagits av att det har gått bra att få plats. Jag har då använt den utrustning som anpassats för fjällvandring efter de nya lättpackningsideerna som finns.

Men ett viktigt krav för mig är att det ska gå att kissa sittande i kajaken. För det behöver jag kunna öppna kapellet till havs, vilket leder till önskemål om högre fribord och även större initialstabilitet än standard-Njorden. För mig skulle en sådan ändring innebära att rasten på havet för fika och ev. klädbyte skulle bli mer avslappnad. Men förändringen skulle samtidigt minska på kajakens lätthet att rolla, och den egenskapen står också högt på önskelistan.

För övrigt håller jag med om att bra egenskaper i sjögång och god sittställning är det viktigaste.

Precis som Björn föredrar jag enkelhet när det gäller luckor och inredning. På den kajak (Kavat) som jag byggt tidigare har jag träluckor som jag är mycket nöjd med. De har ett "problem". De är svåra att öppna vid varje rast på grund av undertryck i packutrymmena orsakat av kallare vatten än luften i kajaken. Med andra ord så är de lufttäta och därmed också helt vattentäta.

Snygg är det första jag tänker på när jag ser linjerna....

Jag har just lyft in min Njord i verkstaden för lite modifieringar, kommer bla att göra om mina däckslinor och fästen för dessa under vintern. Nu sitter jag och våndas över vilken linje jag ska välja, den minimalistiska som du själv förespråkar i många sammanhang eller den mera allmänna linjen med möjligheter att spänna utrustning på flera olika sätt utanpå kajaken.

Hur resonerar ni erfarna lågfärdspaddlare kring det här med däckslinors vara eller icke vara? Hur mycket behöver man och hur ser en optimal däcks layout ut?

Jag ser att den här skissen är betydligt mer välutrustad med linor än vad man brukar se på dina kajaker. Är det för att tillfredsställa den stora massans behov eller ser behovet annorlunda ut när man paddlar i två månader jämfört med en eller ett par veckor?

Mvh

Magnus

Däckslinors antal och placering är rätt personligt - jag kan bara svara för mig själv. Njorden på bilden ovan är så som jag valt att utrusta min Njord - bortsett från att det sitter två tvärlinor bakom sittbrunnen istället för tre.

Jag vill ha längsgående linor - stumma försträckta fallinor, starka och tämligen hårt spända - för att ha något att hålla i om jag skulle hamna utanför kajaken i besvärliga förhållanden. Byglar i för och akter för att förvara en reservpaddel och för att tillfälligt kunna parkera paddeln vid behov. Gummilinor framför sittbrunnen för att hålla sjökortsfickan - tillräckligt tätt för att inte en överbrytande sjö skall slita loss den (plats även för en vattenflaska). Ett par gummilinor på akterdäck för att enkelt kunna hålla en pump eller en regnjacka.

Eftersom min Njord har liten sittbrunn och lågt akterdäck har jag vant mig vid att inte kunna öppna kapellet under färd, utan förvara kamera, solskyddsstift, kniv, lite mellanmål (snacks, choklad) i flytvästens fickor.

Trots minimalistidéerna skulle jag ha svårt att klara mig med mindre på långtur - ändå lite närmare Warren Williamsson till höger än ACA-paddlaren till vänster på bilden...

Kontaktade dig Björn en tid sedan om en hybrid mellan Nomad och Njord.

Du var inte så förtjust i idén, men jag vill ge några fler argument i samband med HBB diskussionen. Får erkänna att jag har mycket erfarenhet av min Nomad men bara paddlat lite Njord. Kanske skulle åsikterna ändas efter mer tid i smala kajaker.

Håller med Leif, att det är viktigt med initialstabilitet nog för att sitta avspänt utan att parera med paddeln. Eller kanske för att stå i kajaken på Foster manér, tex vid hög brygga.

Jag tror att många klarar längre paddeltid med ett högre fördäck som tillåter att man böjer knäna och lättar draget i baksida lår. (Eskimåerna var säkert från barndomen mjuka på baksida ben.) Ökad stabilitet gör möjligen att man också kan höja sitsen nån cm och vinna ännu bekvämare sittställning utan att det blir för vingligt.

Bekvämlighet nog för att sitta länge i kajaken när turen kräver det är nog viktigt för en HBB paddlare. Många gånger är det svårt eller kräver omväg att hitta bra landningsplats med täta mellanrum. På sin tur runt Australien tillbringade Freya en vecka i sin kajak för att gena över Carpenteria bukten!

Nomadens höga akterdäck kräver mer teknik för att rolla. Men Njordens låga däck minskar det bästa packutrymmet just bakom ryggen och ger risk för skvalp i sittbrunnen vid i/ur-stigning. Nånstans mitt emellan borde vara optimal kompromiss på en kajak som är mer för transport än lek.

För att inte förlora utrymmet för det tunga, som vatten och konserver, bakom akterskottet vill jag inte ha fikalucka där. Ett högre fördäck tillåter en förvaring hängande mellan knäna under fördäck. Om det är för besvärlig sjö för att lätta kapellet så vänder jag mig inte heller bakåt och öppnar en lucka i akterdäck. För det som måste nås under gång är nog lösningen som du Björn skriver fickor och under stroppar på däck.

Ove, det finns flera anledningar till att jag inte tänder på hybridtanken, men det mesta är fråga om vana, tycke och smak. En del av charmen med att bygga själv är att kunna utforma sittkomfort, utrustning, packsystem mm efter eget huvud. Njord är inte en kajak för alla. Den går att anpassa rätt långt vid bygget, men gillar man inte grundförutsättningar bör man nog välja något annat.

1. Jag paddlade Nomad i många år och trivdes mycket bra med egenskaper, komfort, packvolym, stabilitet mm. Njord kom till för att jag ville ha en långfärdskajak med grönlandsegenskaper och anpassad för grönländsk paddelteknik – och anledningen till att jag numera föredrar Njord framför Nomad är just de saker du vill ändra.

2. Kajaker är stabila i förhållande till vattenytan – i sjögång kränger alltså en initialstabil kajak mer ju grövre sjön är, medan en med mindre initialstabilitet rör sig mjukare och mer lättparerat. Njord är för mig en idealisk kompromiss: fullständigt trygg i dåligt väder med lättparerade mjuka förutsägbara rörelser – alltså den mest "avslappnade" kajak jag kan tänka mig när det krisar till sig. Detta i kombination med en mycket bra och lättavläst slutstyvhet, innebär att risken att slå runt är mycket liten.

3. För mig innebär den lilla sittbrunnen och det låga däcket komfort och bekvämlighet – dels för att jag kan ta spjärn med knäna varsomhelst (ingen sargkant och inga knästöd ivägen) och dels för att jag inte behöver lyfta knäna mer än ett par centimeter för att kontrollera kajaken i krabb sjö eller vid höga stöd eller rollar. Jag kan flytta runt, ändra ställning på ett sätt som inte går i en högvolymsittbrunn där man är beroende av knästöd, lårstöd, svankstöd etc som håller mig på plats. En liten sittbrunnssarg har även andra fördelar: tätare kapell, kortare avstånd till karta och kompass, ingen vattensamling i knäet etc...

4. Många av oss är för stela på lårens baksida efter åratal i stolar, fåtöljer och soffor. För att lösa detta vill många förändra kajaken: högre sits > högre däck > bredare kajak (för att kompensera för förlorad stabilitet). Eftersom jag fördrar ett lågt däck som inte är ivägen för paddelmotoriken och inte behöver förses med inskärningar, och en smalare kajak med bättre fartresurser, har min lösning istället varit att stretcha lårens baksida. Det gick faktiskt rätt fort att få upp mjukheten och nu sitter jag bekvämt hela dagar i min Njord. Men som jag antydde i notisen kommer jag att rita en Njordversion med högre däck och inskärningar – avsedd för vridsits, vingpaddel och tävlingsteknik.

5. Det låga akterdäcket fyller två funktioner: dels är det som du nämner viktigt för att vid behov rolla med ett minimum av kraft, och dels kan man bekvämt lägga sig att vila på akterdäcket en stund - sträcka på ben och rygg. Att i- och urstigning kan bli blötare är främst en teknikfråga, men framför allt prioriterar jag bekvämlighet och säkerhet under timmarna till havs snarare än under de korta moment man tillbringar med att kliva i och ur.

6. Jag är helt med dig om att fikalucka är tämligen meningslös på en HBB-kajak. Men jag vill inte heller ha förvaring mellan knäna – utrymmet under däck är till för sittkomfort. I en kajak med ovanligt högt däck är det måhända lika bra att utnyttja extravolymen till förvaring – men inte som argument för högt däck. Påpekandet att fikaluckan är bra för lunchmat, termos mm imponerar inte heller. För korta pauser på långtur skall man inte behöva vada ut i vattnet eller dra upp hela kajaken på land för att komma åt lunchen – den ligger mer lättåtkomlig överst i förliga stuvfacket.

hi,

i read these comments with interest some days ago and one thought came to mind.

To go for HBB means that one cannot stay put on rainy days, lest it take 6 months. One must thus pack and go often in rain. In this situation i would want a separate storage into which i could put the wet things - tent clothes shoes etc. And have two others for those dry items that still remain so. Obviously one can put everything in watertight bags, but this would be quick and dirty, so to say.

If i were to build a kayak for such a purpose, i would thus separate either the front or back with an extra bulkhead to create two spaces. And i would also put at least four harches, as large as feasible, to reduce the need of unpacking stuff just to gain access to other stuff.

just a thought, greetings,

risto lappalainen,

Tapiola Finland

Blev det någon skiss och kanske rent av något bygge av HBB-Njorden?

Med nuvarande kunskap och erfarenhet från havsracer, surfskis, frej etc, ser du möjlighet att kunna höjja Njordens marschfart utan allt för stora avkall på de värden som gör ursprungliga Njorden så bra?

Nej, inte än så länge i alla fall. Men jag har flera gånger börjat jobba med Njorden skrovform. Men hittills har det stupat på att allt jag provat att ändra har inneburit att något annat viktigt gått förlorat. Antingen är Njorden optimal för mina behov, eller så har jag missat någon intressant möjlighet, eller något spännande kryphål som jag inte kunskap nog att upptäcka.

Det som ligger närmast till hands för att öka fart och lastkapacitet är att öka längden. Det är rätt okontroversiellt och går enkelt att göra direkt från Njordritningen. Men då tappas en del av manövrerbarheten som jag haft stor nytta för att positionera kajaken i grov sjögång och när jag paddlar nära land.

Att höja däcket får var och en göra efter eget huvud. För mig innebär det enbart nackdelar – mer vindfång, högre knän och därmed sämre initialstabilitet, risk för kramp i benen eftersom sittytan blir mindre (högre framkant på sitsen löser detta men innebär att man aldrig kan slappna av i benen utan måste sitta med höga knän hela tiden), och att paddelföringen tvingas upp högre.

Högre PC innebär visserligen en fartvinst på plattvatten, men också att kajaken stampar mer i motsjö, lägre att den går mjukare men förlorar fart.

Större bredd innebär mer initialstabilitet, vilket jag inte vill ha eftersom det ger vågor mer kontroll över hur kajaken rör sig, sänker farten och ger en lite yvigare paddelmotorik.

Så just nu står det still med njordutvecklingsambtionen...

Post a comment