Show cart
Design & Illustration

Surfski i trästrip

Surfski i trästrip – Jan-Olof Karlsson

Det närmar sig med surfskiritningar i katalogen. Det har ju varit på väg länge, men med ständiga avbrott för andra uppdrag.

I somras sjösatte Roar Berge sin version, baserad på min havsracer – mycket logiskt eftersom havsracerns skrov visade sig fungera utmärkt som surfski, och att erfarenheterna av det kom att bidra till utformningen av Fusion för Nordic Kayaks.

Nu har Jan-Olof Karlsson i Dingle tagit nästa steg, och byggt en prototyp från de nästan färdiga ritningarna. Den sjösattes häromdagen och skall nu testas i olika förhållanden. Jan-Olof har provat att bygga sittbrunnen helt i trä, till skillnad från Roar, som laminerade sittbrunnsbaljan i kolfiber/epoxy. Några olika varianter kommer att finnas med på ritningen.

Comments

Spennende løsning på sittebrønnen. Gleder meg til å se flere bilder.

Är det mitt seende det är fel på eller påminner profilen på flytetyget (proportionerna mellan för och akterdäck samt förskeppets profil) något oerhört om en pettersonbåt?

Kan det vara stäven som får in mig på detta spår?

Avser bild två.

Möjligen en optisk villa.

Oavsett; spännande, nyskapande och vackert bygge.

Jo, den gode CG:s idéer om hydrodynamik sådana de materialiseras i främst Viking-båtarna har till viss återuppstått i surfski-trenden, vilket inte är så underligt. Båda typerna uppstod för att lösa samma problem: behovet av ett sjödugligt och mycket lättdrivet skrov för att kompensera för dålig motorkraft – i CG:s fall det tidiga 1900-talets klena motorer, för moderna surfskikonstruktörer den ännu klenare muskelkraften. I båda fallen leder det till långa smala skrov med harmoniska linjer – med vissa skillnader beroende på olika användning.

Andra likheter, som relingslinjen i förskeppet, beror mer på slumpen: för pettersonbåtarna en smart lösning för att få volym i förpiken kombinerat med en skyddad sittbrunn och sikt framåt, för surfskis behovet av ett fylligt förskepp med volym för att lyfta i vågor, kombinerat med en smal och effektiv paddelisättning.

Gjorde för skojs skull en jämförelse mellan spantritningarna.

Tack för dom vänliga kommentarerna.

Det kommer fler bilder under veckan.

Just den här prototypen är lite rankare än Nordic Kayaks Fusion

men stabilare än VKV 100, beroende på hur högt man sätter sittsen,

jag har sittsen ungefär 1 cm från botten.

Jan-Olofs kommentar om stabilitet bör kompletteras med informationen att denna surfski är specialanpassad efter hans önskemål: extremt smal (40 cm totalbredd) och ganska kort (544 cm) – dvs väsentligt mindre vattenlinjeplan än alla elitsurfskis jag sett eller hört talas om. Därför är den tämligen rank trots mycket låg sitshöjd.

Jag är ändå lite förvånad. Jag trodde att den skulle bli ännu rankare även än en VKV 100...

Tja, då var det ju inte bara inbillning...

Hade varit intressant att se hur roderbeslagen är utformade.

Hmm... Byggsuget kommer smygande;)

Hej!

Surfski i trästrip låter ju onekligen väldigt intressant. Jag funderade lite på vikten dock. Att en kajak i trästrip blir lättare än en tung "köpejak" känns ju uppenbart men hur blir det med en surfski? Brukar inte de surfskis man köper ofta vara ganska lätta? Tror du att det går att tjäna några kilo på att bygga själv eller går det på ett ut?

Tack i övrigt för en bra sida!

Mvh

/Daniel

Det kan man fundera en hel del på. Surfski är ju ännu ett tämligen nytt fenomen. De som det talas mest om har varit extremt lätta tävlingskis: 10-15 kg. Det går att konkurrera med dessa i trästrip (Roar Berges ski väger 12,6 komplett med luckor, roder och allt), men det kräver målmedvetet fokus på vikt.

Jag tror att det ganska snart kommer surfskis i "havskajakklass" (över 20 kg), lite mer robust byggda för att tåla tung last i grov sjö och omilda landningar vid långfärd. Då kommer trä åter att ha en ganska avsevärd viktfördel.

Det blir också lite svårare att få ner vikten i en surfski helt i trä, eftersom det går mer material till en sittbrunnsbalja än till en sarg. Alternativet här är att gjuta baljan i kolfiber (som Roar Berge gjorde). Det går naturligtvis också att använda tunnare trästrips och lättare väv och bygga en superlätt men lite ömtåligare tävlingsmaskin.

Samtidigt finns en materialutveckling för både laminat- och plastkajaker, som stadigt sänker vikten. Trelagers-HDPE har bantat bort flera kg skrovvikt. Nya thermoforming-material kommer att sänka ytterligare något kg. På laminatsidan finns förbättrade armeringsvävar och lamineringsmetoder, liksom nya sandwich-system (foam, kork, cellstruktrurer) som också innebär lättare kajaker på lite sikt.

Det kommer att ta många år innan "vanliga" kajaker närmar sig trästrip när det gäller vikt, men det kommer efterhand att krävas lite mer noggrannhet med stripbygget för att behålla försprånget.

På min surfski brukte jeg strips på 3,5 mm istedet for 5. Det sparer litt vekt men gjør byggearbeidet vanskeligere. I tillegg brukte jeg tynn glassfiberduk (70 gr). Dette gjør jo at kajakken tåler mindre belastninger så du må være mye mer forsiktig i håndteringen. Jeg vil kun anbefale dette til spesiellt intresserte der vekt står i fokus.

För extremt lätt bygge, föredrar jag att använda 5 mm strips medan jag ribbar skrovet. De tjockare ribborna följer med sin styvhet skrovformen bättre – mindre risk för kantighet vid spanten. Sedan är det rätt lätt att hyvla ner till önskad tjocklek – enklast med en elhyvel inställd på t ex en halv millimeter – innan man börjar finslipa.

Trevligt med en surfski i trästrip!

En annan sak som jag funderat lite på; -du har aldrig funderat på att rita en baidarka för trästripsbygge? En snabb baidarka som dessutom rymmer lite last (utan att för den sakens skull vara en pråm) vore intressant tycker jag.

Jodå, jag har haft en hel del funderingar på baidarka också. Men jag är inte säker på vad jag skulle vinna med en sådan skrovform – eller snarare: finns baidarkans fördelar i den flexibla konstruktionen (som går förlorad i en stripversion) eller går det att dra nytta av den speciella aktern och förskeppet även i en styv konstruktion. Hydrodynamiska datakörningar ger inget stöd för några speciellt övertygande egenskaper, men det kan bero på att de flesta program har alltför förenklade algortimer för att ge vettiga resultat utanför gängse standardformer. Men ingen av de baidarkor som byggts i styva material (trä glasfiber) har genererat några speciellt översvallande kommentarer (bortsett från att de ibland ser coola ut), medan det finns en hel del mycket positiva recensioner av SOF-baidarkor.

Min Njord ger t ex betydligt bättre teoretiska värden i snabbhet och sjövärdighet med måttlig last än någon av de baidarkaskrov jag jämfört med.

Aha, intressant.. Ja då har du ju uppenbarligen funderat på det själv och jag ser ingen som helst anledning att tvivla på dina tvivel.. =)

I USA har jag sett baidarkor byggda enligt plywood-knyt, metoden. De såg fina ut, men jag tror den gode Björn vet mer. De erfarenheter jag har av baidarkan byggd på klassiskt sätt är just det Björn nämner - flexibiliteten. Men som en person på besök förklarade - han var ingenjör och visste en massa om fasta kroppar - är att en fast kropp går snabbare i vatten än en som är rörlig.

Då kan man ju fråga sig vad vitsen är med en baidarka. Den jag har och använder mest är över 10 år gammal och byggd enligt Brincks lättfattliga beskrivning. Det jag känner när jag är ute med den och fascineras av är just rörligheten i vågorna. Jag har känt detta som en styrka särskilt när vågorna är höga och vågdalen djup.

Just nu bygger jag en Petersen-kopia (Shaman-kayaks slå in sidan bara!) efter ögonmått. Jag har haft mejlkontakt med honom och som det alltid är - amerikaner svarar trevligt på brev och mejl och han önskade mig lycka till och ville gärna få en bild av det färdiga ekipaget.

Igår en kort vandring vid havsstranden intill. Jesses! vilka vågor! Längre ut såg det ut som ett helt landskap med vita toppar... När blir det RIKTIG vår?

Det är en komplex fråga och vi har inte alla svar. I grunden går en fast kropp bättre än en flexibel – det går åt kraft att flexa materialet, och kraften tas från framdrivningen. En gummibåt är knappast en snabb farkost (om den inte har styv botten) och en gammal damcykel med en sviktande ram kommer till korta mot en cykel med styv ram.

En tanke är att baidarkornas flexibla konstruktion inte syftade till snabbhet, utan till att den skulle röra sig mjukare och framför allt tystare i sjön. För att testa den teorin gjordes en magnetröntgen av en museibaidarka för att kunna bygga och testa en exakt kopia med exakt rätt benbitar på rätt ställen.

Baidarkorna kanske inte var så snabba som deras rykte antyder. Visst finns det tämligen tillförlitliga rapporter från skickliga fartygschefer och upptäcktsresande under 17- och 1800-talet om farter uppåt 9-10 knop, men samtidigt har antropologer kommit på att de tidiga aleutjägarna hade en åtskilligt kraftigare benstomme än de moderna människorna – och att en vanlig jägare förmodligen var starkare än dagens olympiska elit. Kanske är det grunden till de envisa ryktena om 10-knops-baidarkan ;-)

De datoralgoritmer som ingår i de flesta marina designprogram är formulerade för att passa det konsensus-skrov som alla "vet" är bäst (just nu). De vanligaste är pragmatiskt framtagna: dvs man vet ingångsvärdena och så hittar man på en rimlig ekvation som ger det önskade utfallet. De är alltså rätt hårt styrda mot att ge rimlig hydrodynamisk information om dagens standardkajaker – men har inte mycket att säga om skrovformer utanför paradigmet. Därför sker det mesta av utvecklingen inom en ganska snäv sektor och försöken att låta sig inspireras av mer "exotiska" förebilder blir sällan mer än lite ytlig dekor eller marknadsföring.

Jag har genom åren bara läst en enda rapport om en traditionell baidarka i en havstävling. Det var en tvåmansbaidarka i ett amerikanskt långlopp och paret placerade sig bättre än de hade förväntat (men långt ifrån toppen) och ansåg att baidarkan hade bidragit till detta. De skrev att på lugnt vatten höll de bara nätt och jämnt sin ställning jämfört med konventionella kajaker, men i sjögång kunde de dra ifrån lite grann. Deras slutsats blev att baidarkans flexibilitet gjorde att den bromsades mindre i krabb sjö än de styva kajakerna.

Björn, din sista rad om baidarkan i krabb sjö var mycket intressant. Jag har också läst om paddlare i gamla baidarkor och vad motsätter tanken att om man börjar paddla när man är 4 år så får man nog en annan ingång till paddlandet. Jmfr med skidåkning - det första min ärade fader tog från mig var stavarna. Jag var precis 4 år! Detta för att lära mig handgripligen att använda höfterna vid frånskjutet/frånsparken. Den vackraste rörelsen är fortfarande diagonalstilen. Dagens "skejtande" är för mig bara ett skrevande... fult och anatomiskt åt helskotta!

Tittar man på en baidarka med alla sina 40 eller fler spant så ser man tydligt att det faktiskt är en - korg. Och korgar, gjorda på rätt sätt är starka saker. Med beundran tittar jag på vedkorgen hemma hos oss. Inköpt på Kiviks marknad. Material: granslanor. Vi har haft den femton år och lastat den tungt och den har aldrig svikit. Gjord av en hedersman i yrket från skånska risbygden där man kunde sånt där.

Det ultimativa redskapet önskar jag dig, Björn - en 3d-skrivare! Jag har alltmer häpen läst om verktyget och sett ett program om det. Och här finns ju den fantastiska möjligheten för dig som kajakkonstruktör att gå från ritbord till verklighet i ett huj!

Det här är kanske en fortsättning på "Spinning-Jenny", ni vet de maskiner som tog från vävarna deras verktyg. En historisk parallell, för ju mer jag läser desto mer förstår jag vad som är på väg.

Den billigaste apparaten kostar ca 15 000 kr. De mer sofistikerade flera miljoner. Men man kan hyra in sig!

Om man vill se vad 3d-skrivaren kan åstadkomma är det bara att gå in på nätet. Flera firmor säljer lustiga prylar och där hittar man en t-shirt med ett avfotograferat hundhuvud - andra djur också - och när man ser bilden är man beredd att intyga att det är en skulptur och inte ett tryck.

Bortsett från möjligheten att tillverka mördande vapen i lönndom kanske 3d-skrivaren kan ge bot och lindring. Fantastiska proteser har jag sett. Till lättnad för den behövande.

Men en 3d-skrivare måste du bara ha, Björn!

3d-skrivare är högintressanta i designsammanhang, för min del framför allt för att kunna skriva ut prototypmodeller av alla dessa smådetaljer som annars är svåra att testa innan de tillverkas: roder, däcksbeslag, lucklås etc.

Men problemet är att skrivarna måste matas med CAD-ritningar från något 3d-designprogram: Autocad, Rhino m fl – och där har jag mycket kvar att lära. Inlärningskurvan är brant och mina taffliga försök hittills är inte särskilt uppmuintrande.

Utan solida kunskaper i 3d-modeling, återstår bara att bygga detaljen manuellt och skanna in den i en 3d-skanner (som ännu inte finns som vettigt konsumentalternativ) eller att vara hänvisad till de CAD-ritningar man hittar på nätet (vilket såklart är meningslöst för mitt syfte).

Men en intressant utveckling är det...

Angående resonemanget om baidarkor i kommentarerna här ovan så hittade jag en sida med väldigt fina båtar;

http://www.laughingloon.com/north.star.html

Läste i ett forum att designern hade utgått från en traditionell baidarka men sen gjort vissa förändringar, bl.a. mer rocker, lägre däck och rundare skrov midskepps (originalet hade relativt djup v-form). Den blev ju väldigt fin och enligt designern själv så ska den vara vansinnigt snabb, särskilt då den surfar i medsjö. Så det kanske funkar med strip-baidarkor ändå.. :-)

Men jag passar på att kasta in en liten fråga också Björn; -designern nämner att han gav den fish-form eftersom det ska vara snabbast. Hur är det med det där egentligen, fish eller swede?

Enligt designern så har denna baidarka fördelen att den inte "gräver ner sig" med aktern då farten ökar, detta beroende på hur det aktre skrovet är utformat. Innebär detta då att den stora fördelen med swede-form mister din betydelse och att fish-formen då blir vinnande i hastighet?

Alltså för att förtydliga; om båten "trots" fish-form kan undvika att sjunka ner med aktern så är fish-form vinnande... Eller? :-)

Debatten om skrovformers snabbhet fick en viss slagsida för snart hundra år sedan när en ny fish-formad supersegelbåt för Americas Cup visade sig ha lägre friktion när den bogserades baklänges.

För några år sedan marknadsförde Prijon sina PE-kajaker som snabba eftersom skrovformen var inspirerad av de legendariskt snabba Klepper-kajakerna(!)

Blommigt reklamspråk eller ett behov att göra en dygd av nödvändigheten?

Jag tror de flesta är rätt överens om att swedeform är mera effektiv för fart. Men dels är skillnaden mellan en snabb och en långsam kajak tämligen liten, och dels är det så många andra parametrar som påverkar att en fish-form-kajak mycket väl kan vara snabbare än en swedeform-kajak.

Den traditionella baidarkan var tämligen symmetrisk i relingen men fick en närmast "swede-aktig" volymfördelning med sin tjocka akter. Baidarkors snabbhet har diskuterats till leda, med argument som att den utstickade understäven blir en "cut-water" som flyttar fram bogvågen (som en bulbstäv), att den fylliga aktern hindrar aktern att gräva ner sig i farten över skrovfarten, eller att det flexibla skrover slingrar sig fram över vågorna med minimal bromsverkan. Med lite kreativ användning av modern hydrodynamik går det ganska lätt att punktera dessa argument eller att bevisa dem, beroende på vilken (dold) agenda man har.

Två ytterligare iakttagelser:

Ingen av de moderna baidarkorna i plastlaminat eller trä har i praktiken visat sig vara speciellt snabba i konkurrens med snabba havskajaker eller surfskis, vilket kan tyda på att skrovets flexibilitet är viktigare än formen eller att dåtidens aleutjägare var starkare.

Fart är relativt och transatlantiska paddlare är inte bortskämda. Amerikanska kajaker är förvånansvärt ofta ritade för högst beskedliga farter (undantag finns förstås), men när skandinaviska kajaker någon gång testas i t ex Sea Kayaker är de generellt mycket snabba, även om de efter svenska förhållanden anses tämligen medelmåttliga.

Tack för mycket utförligt svar, man lär sig tydligen mycket när man frågar dig saker! :-) Intressant det där med baidarkor och deras hastighet.. Vackra är de i alla fall!

Tack också i övrigt för en mycket inspirerande sida om denna underbara sport/hobby/livsstil!

Post a comment