[ In English ]

Välja: Mina kajaker: Hunter

Uppdaterad den 6 juli 2010 21:34

Ritningssats kajak - Hunter, 900 kr

bilder | information | linjeritning | data | bakgrund | kommentarer

Hunter

Hunter är en mycket lång, låg, smal kajak, baserad på östgrönländska förlagor. Den är extremt lättmanövrerad och reagerar direkt på minimala tyngdpunktsförskjutningar, lutningar mm och har stor slutstyvhet som gör det lätt att snurra runt på ett högt stöd. Den är mycket lättrollad. Hunter är initialrank men har en trygg slutstyvhet som gör att man relativt snabbt vänjer sig. Våta ytan är minimal vilket ger snabbhet i alla fartregister. Framför allt upplevs accelerationen mycket bra – ett par tre paddeltag till toppfart. Trots den suveräna manöverbarheten är Hunter kursstabil i fart och är den minst vindkänsliga av mina kajaker ( korrigering 2004: näst efter Black Pearl). Liten lastvolym innebär att man får resa lätt om man skall på långtur.

För att välja Hunter bör du ha en del paddelvana och vara intresserad av avancerad paddling och kajakakrobatik.

Bilder på Hunter

Första provturen i is och snöJon Lindéns HunterSittbrunnsexperimentRune Eurenius vita HunterTripp Stanleys HunterRune Eurenius HunterKent Wiklunds HunterSven Lundéns HunterSven Lundéns HunterRune Eurenius´ HunterKim Hoovers Hunter för Glee Spicuzza

Mer om Hunter

Hunter är baserad på de sydöstgrönländska jaktkajakerna från början av 1900-talet och är precis som de låg, smal, lång och rakare i relingen än de äldre västgrönländska. Anledningen till att jag började intressera mig för just den modellen är att jag upptäckte fördelarna med smala ovinklade grönländska paddlar och blev naturligtvis nyfiken på om tillhörande kajak, hade lika mycket att erbjuda.

Hunter är mycket lång (585-595 cm beroende på hur vassa man gör stävarna). Däremot är vattenlinjelängden relativt liten, bara 460 cm. I låg fart är Hunter därför mycket lättsvängd. I högre fart klättrar bog- och häckvågen snabbt upp längs stävarna och ger en lång fartgivande vattenlinje med god kursstabilitet. Den smala och korta vattenlinjen innebär liten våt yta och minimal vågbildning. Accelerationen är blixtsnabb – ett par, tre paddeltag så är Hunter uppe i toppfart.

Ett skrov som Hunters bör enligt beräkningar ha högre marschfart (mindre våt yta) men lägre toppfart (mindre vattenlinjelängd) än t ex Nomad/Najad. Jämförande subjektiva tester (paddling tillsammans med erkänt snabba paddelkollegor) bekräftar fartresurserna, men visar också att Hunter är snabbare i medsjö genom att den är mycket lättsurfad.

Den smala vattenlinjen innebär också att Hunter är en ganska rank kajak. Totalbredden är 51 och bredden i vattenlinjen är 48 cm. Initialstabiliteten är relativt låg och den som kommer från en stabil kajak som Nomad eller Kavat får räkna med en ganska nervös provtur och att det känns rejält vingligt bara att sätta på kapellet. Men styvheten ökar snabbt med lutning och det känns inte som någon risk för kapsejsning. Det går också ganska snabbt att vänja sig vid den låga initialstyvheten (Hunter känns faktiskt totalt stabilare än t ex en VKV Anita) och efter några timmar känns den stabil och trygg. Den som är van vid initialstabila kajaker får en positiv överraskning i sjögång – eftersom vattenrörelser påverkar en rank kajak mindre än en stabil, gungar Hunter bara upp och ner i vågor där den stabilare kajaken kränger våldsamt. Likaså känns Hunter trygg i surf – den sjunker ner i sitt vågsystem och går stadigt och lättkontrollerat.

Bordläggningen är rak mellan slag och reling och jag har avstått från att runda relingen. Fördelen är att slutstyvheten är mycket god – det är lätt att hänga på ett högt stöd eller att vila med ryggen i vattnet. Den potentiella nackdelen med skarp relingskant är att paddeln inte kan föras lika nära kajaken som om man rundar relingen. Men med Hunters ringa bredd och låga reling är det inget problem – även med hög paddelföring kommer paddeln lika nära centerlinjen som i en motionskajak. Det finns helt enkelt ingen anledning att offra slutstyvhet genom att runda.

När Hunter kommer upp i fart och bog- och häckvågen klättrar upp längs stävarna, antingen på grund av kraftpaddling eller i surf, blir kajaken påtagligt stabilare - sannolikt beroende på att skrovformen passar perfekt i sitt eget vågsystem. Det var en för mig lite oväntad men mycket tilltalande egenskap, som visar hur hydrodynamiskt avancerad den ursprungliga eskimåkajaken var.

Hunter är extremt lättmanövrerad. Den plana botten, de inte helt skarpa slagen och den relativt korta vattenlinjen gör att kajaken svänger mycket lätt och reagerar direkt och mycket följsamt på tyngdpunktsförskjutningar och lutningar mm – den mest dansanta kajak jag ritat.(Uppdatering: Black Pearl är ännu mera följsam).

Hunter är en låg kajak. Vid fotstödet är höjden bara 24,5 cm. Det kan tyckas lågt men om man sitter på eskimåvis med knäna lätt utåtvinklade, hälarna nästan ihop och fötterna utåtvinklade och en aning framåtlutade är det gott om plats även för fötter i 44-storlek. Eskimåerna på östra Grönland för hundra år sedan klarade sig med 18 cm höjd, men hade några storlekar mindre fötter. För den som har krav på mer plats finns ett högre fördäck markerat på ritningen (265 mm vid fotstödet).

Med prototypbygget provade jag ett par nya idéer som numera ingår i byggbeskrivningen: en nersänkt sittbrunnssarg, urfräst ur däcket – låg stark, elegant och lättbyggd och ett beslag efter en idé av en amerikansk byggare – även det helt nerfällt i däcket och mycket snabbtillverkat.

För att välja att bygga Hunter tror jag att man skall vara någorlunda van paddlare (eller ha stora ambitioner och mycket tålamod), man skall vara mer intresserad av kajakakrobatik, rockhopping och att utveckla sin paddelskicklighet än av långpaddling med mycket packning.

Linjeritning Hunter

Mått – Hunter

Längd:total/kvl: 585/460 cm*
Bredd:total/kvl: 51/48 cm
Djupgående:11 cm
Sittbrunn:78x38 cm*
Innerhöjd:framför/bakom sittbrunnen 24,5 (26,5)/15,5 cm*
Vikt:16-21 kg**
Lastkapacitet:125kg – 230 liter
Fart:9,2 – 11.0 km/t***
PC:0,55
Våt yta:1,86 m²
Släpmotstånd:(4 knop) 1,34 kp – (5 knop) 2,73 kp
Stabilitet:(80 kg) låg – (max last) normal
Användning:Avancerad paddling, rockhopping mm. Turer med lätt packning till havs, längs kusten och i större sjösystem. Motion och dagstur.

* dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål:
** beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
*** fartangivelserna är marschfart (vad en någorlunda van paddlare kan hålla under flera timmar) resp motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.

Vill du spara lite tid och jobb kan du även beställa en
materialsats 6.900:-

(information om ritningssats, materialsats etc)

Diagram över stabilitet med olika lastStabilitetskurvor

Diagrammet visar beräknade stabilitetskurvor med en statisk last, och säger därför relativt lite om hur kajaken känns för en rörlig paddlare. Kurvan nära noll grader indikerar initialstyvhet – ju brantare desto stabilare. Linjen strax till vänster om högsta punkten indikerar slutstyvheten. Ju högre och bredare toppen är desto tryggare känns kajaken att luta. Toppen visar också hur mycket kajaken kan luta utan att det känns instabilt. Kurvan till höger om toppen är svår att utnyttja – minsta misstag så slår man runt.

Ritningarna

Två ritningsblad rymmer den information som, tillsammans med byggmanualen, behövs för att bygga kajaken.

Två ritningsblad

Hunter – bakgrund och historia

Den sydöstgrönländska kajaken utvecklades ganska sent jämfört med den västgrönländska, men strax före förra sekelskiftet började den ersätta de tidigare typerna runt hela kusten. Jämfört med de äldre typerna var den smalare, längre, hade flackare stävar och rakare relingslinje. Den hade planare botten och mera utfallande sidor. I praktiken var den snabbare, framför allt mot vinden och manövrerade bättre. Initialstabiliteten var något lägre men slutstyvheten bättre. Den krävde mer av paddlaren men hade också mer att ge. Mer om grönländsk kajakhistoria.

Sydostgrönländsk förlaga

En viss ironi finns i det faktum att när engelska tillverkare på 50-talet började intressera sig för grönlandskajaker kom förebilden att bli en lite äldre och delvis undanträngd typ. Det är denna som bland annat via Frank Goodmans Nordkapp kom att stå modell för nästan hela den engelska kajakindustrin.

Anledningen att jag valde att basera min Hunter på den sydöstgrönländska kajaken var att jag var mer intresserad av egenskaperna än av historien och att det främst är avläggare av denna som används i tävlingar på Grönland idag.

Min Hunter är ingen historisk replik. Redan att välja stripbygge är en stor avvikelse. Dessutom är originalet så lågt att en västerlänning skulle behöva kunna böja knäna åt fel håll för att få in benen under däcket. Min kajak är därför höjd ca 5 cm framför sittbrunnen. Jag har också breddat vattenlinjen en aning för att behålla originalets stabilitet – västerlänningar är generellt längre än eskimåer och får tyngdpunkten högre upp.

Namnet Hunter är valt för att den sydöstgrönländska kajaken sannolikt är den bästa jaktkajak som någonsin byggts.

Kommentar från USA

"Bjorn, Thanks so much for the very detailed and interesting "tour" of your Greenland design. The design is so well balanced, and is a must for me when ever you have the plans ready for sale. I've been researching the various Greenland types, but yours is by far the most beautiful example I've seen with it's low,sleek, and subtle flair. You have managed to bring out the best of this type."
Tom Yost (Hunter)

Till beställningsformuläret Go!

Röster om Hunter

Kommentar ”What a fine looking AND handling kayak you've designed!! And fast, fast, fast...........After a couple of hours of roll practice (or trying and missing!), I was tired but still able to paddle and hold a 4.5 to 5 mph pace for an hour or so as as the sun set.”
Tripp Stanley

Kommentar ”Den Hunter jag började bygga i oktober blev klar lagom till det fina vårvädret. Utöver att jag tycker den är obeskrivligt vacker, upplever jag den som lättdriven och totalt okänslig för vind! Det känns befriande med det låga däcket, benutrymmet räcker väl till och den försänkta sargen ger bra stöd för knäna. Kajaken har också visat sig ha tillräcklig lastkapacitet för mina dagsturer i skärgården. Visst är den initialrank, men jag känner mig ändå trygg i den. Detta trots att min erfarenhet begränsar sig till en säsong i Kavat. Jag väljer dock grunda vatten tills vidare, eftersom jag inte behärskar roll ännu.”
Rune Eurenius

Kommentarer

1 2008-05-13 18:11 skrev Nils Hoyer

Hej Björn!

Jag har planer om att bygga en Hunter till sommaren. Skal jag satsa på att komplettera med en skädda, eller kan man klara sig utan i en Hunter? Du skriver att den är väldigt okänslig för vind, vilket gör att jag lutar åt att bygga utan skädda. Jag är rätt kort (170 cm) och tänker därför korta ned kajaken med ca 10%. Detta kommer ju att göra den mera lättsvängd, men hur påverkar det upplovningen? Gör det behovet för skädda större eller mindre?

MVH

Nils

2 2008-05-13 19:28 skrev Björn

Jag rekommenderar justerbar skädda på Hunter. Även kortad är det en lång kajak och upplovningen blir påtaglig om du försöker paddla med lite fart i sidvind eller vind låringsvis. Men kan du tänka dig att dra ner på farten i dessa förhållanden kan du säkert klara dig utan skädda. För bortsett från upplovning är Hunter en följsam och lätthanterad kajak.

Upplovning i förhållande till kursstabilitet/manöverbarhet är inte helt lätt att ta ställning till. Somliga föredrar kursstabila kajaker i sidvind därför att de inte lovar upp så mycket – i gengäld blir det ett förfärligt slit för att få dem tillbaka på kurs när det väl händer. Andra föredrar lättsvängda kajaker av motsatta skäl – de girar lätt men det går enkelt att tvinga dem tillbaka på kurs. Jag föredrar tveklöst lättsvängt.

3 2008-08-09 20:40 skrev Anders Olsson

Hej Björn !

Jag har fått dina ritningar till Hunter och har börjat bygga så smått.Ribbade skrovet i förrgår och det gick bra förrutom vid spant 7 där jag var tvungen att bygga på med lite tejp för att inte få en konstig inbuktning.Det verkar som att böjen borde ha en större radie .Tittade för övrigt på en annan byggblogg där samma problem hade visat sig.Nåväl det var ganska lätt fixat. Jag har nu grundlimmat och grovhyvlat skrovet samt spacklat mindre skavanker och glipor och limmat på ytterstävarna och väntar nu på att det skall härda.Nu till den egentliga frågan. Hur brukar man göra med innerstävarna på insidan skrovet? Kan man ta bort material som sticker in mot skrovet eller bör det vara kvar .Längst fram kan man ju spara för ett hål för en ögla att lyfta kajaken i men tappar kajaken sin styrka om man averkar lite på den in mot mitten. Den exra bordläggningsribban som finns på ritningen limmas den på efter spantmallarna tagits ur och däcket är klart eller hur brukar du göra? Hälsningar från en som tjuvstartat på sitt höstprojekt! PS Gjorde en Grönlandspaddel i väntan på härdningen och den är ju suverän att paddla med plus att den luktar så gott!

4 2008-08-10 18:42 skrev Björn

Du kan ta bort så mycket du vill av innerstävarna - stävkonstruktionen med ytterstävar blir tillräckligt stark ändå.

Extra bordläggningsribban är till för att behålla rimlig limyta för däcket, när relingskanten rundas. Jag brukar limma dit den inre relingsribban så att den sticker upp 5-6 mm över relingen, och såga spår i mallarna innan de sätts tillbaka för däcksbygget. Sedan hyvlas den inre relingsribban tills den stämmer med mallarnas form, relingen tejpas och däckat byggs.

Jag skall kolla linjerna vid spant 7. Tack för påpekandet.

Kommentera

Kommentera gärna artikeln - beröm, påpekanden av fel eller tveksamheter, ifrågasättanden, förslag till utvidgningar, förbättringar, fördjupningar etc tas tacksamt emot. Mailadress behöver inte anges, men ger möjlighet för andra att kontakta dig. Själva adressen kommer däremot aldrig att visas eller synas i koden. Ingen HTML eller annan kod är tillåten. URL-adresser blir automatiskt länkar. Radbyten visas som radbyten. Använd inte formuläret för personliga frågor eller kommentarer – kontaktsidan är bättre lämpade för sådana.