Kavat

Specifikationer

¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.

Stabilitet

Diagrammet visar beräknade stabilitetskurvor med en statisk last, och säger därför relativt lite om hur kajaken känns för en rörlig paddlare. Kurvan nära noll grader indikerar initialstyvhet – ju brantare desto stabilare. Linjen strax till vänster om högsta punkten indikerar slutstyvheten. Ju högre och bredare toppen är desto tryggare känns kajaken att luta. Toppen visar också hur mycket kajaken kan luta utan att det känns instabilt. Kurvan till höger om toppen är svår att utnyttja – minsta misstag så slår man runt.

Om ritningar och bygge

Till Kavat går det åt ungefär 300 löpmeter ribb (20x5 mm) inklusive marginal för spill och ett och annat misstag mm, 16 meter glasfiberväv (ca 160 gr/m² på 100 cm bredd). Epoxyåtgången är svårare att ange eftersom den till stor del beror på hur den appliceras, men ungefär 6 kg är ett rimligt riktvärde. Värdena gäller om du bygger enligt ritningen – ändrar du längd eller annat måste du såklart justera åtgången proportionellt.

Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 34 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.

Mer om Kavat

Kavat är ritad för att vara accelerationssnabb, lätt att svänga och att stoppa. De roligaste paddelvattnen finns alltid i närheten av klippor, rev, grynnor och forsar. Skrovets fyllighet (prismatisk koefficient) är vald för att ge minsta motstånd vid marschfart – 6-8 km/t – snarare än hög toppfart. Man kommer långt med liten arbetsinsats. Kavat lämpar sig för långfärd, dagstur, motion och, genom sin manöverbarhet, även för forspaddling. Kursstabiliteten är dynamisk – lättsvängd i låg fart, kursstabil i hög fart.

Kavat är mycket lätthanterad i vind och sjögång. Skrovformen bygger mer på havskusternas snipor än på traditionella kajaker. Därför har Kavat lugna och lättparerade rörelser i grov sjögång och känns trygg och pålitlig även för orutinerade paddlare. Stabiliteten är mycket hög – både initialstyvhet och slutstyvhet och ungefär densamma med och utan last. Man kan utan problem använda kamera eller kikare och ta på eller av en paddeljacka, även när det gungar. Skrovformen innebär att kajaken hanterar vågor alldeles utmärkt utan att paddlaren ingriper (håll paddeln lågt och gör ingenting, så reder kajaken ut problemen). Normalt sitter man alltså avslappnat med benen fritt – det finns inget behov att som i initialranka kajaker pressa knäna mot däcket för att kontrollera kajaken.

Idealisk för nybörjare, men genom sin manöverbarhet och snabbhet ändå spännande för vana paddlare. Roder behövs inte, utan kan vara en extra bekvämlighet för den som så vill (i byggbeskrivningen finns anvisningar för flera olika sorters roder och en justerbar skädda). Vi andra kan glädja oss åt en enkel och pålitlig farkost - och åt att sannolikt bli skickligare paddlare.

Jämfört med en eskimåkajak är Kavat aningen svårare att rolla – den är stabilare båda rättvänd och upp-och-nervänd och det något högre akterdäcket gör det svårare att luta sig långt bak – men skillnaden är inte stor och när man väl kommit förbi nybörjarstadiet har man en pålitlig roll i Kavat. Höga stöd och kontringar mm fungerar utmärkt.

När det gäller last är Kavat en mellanvolymskajak – varken speciellt stor eller liten. Det går att få plats med en veckas förnödenheter för den som reser lätt och har lite friluftsvana. Inuti är kajaken helt slät och lättlastad – inga spant eller förstyvningar som försvårar packning eller rengöring. Det välvda däcket ger god plats för fötter, knän och packning utan att vindfånget blir märkbart men bidrar till att Kavat går torrt utan tendenser att dyka i brant medsjö eller surf.

Nollspantets form med relativt plan botten och nästan vertikala sidor ger mycket litet djupgående och mycket god stabilitet, både med och utan last – och härliga surfar. Kajaken är noga balanserad – vindfång, lateralplan, vikt, volym etc – för att vara lättpaddlad och lättmanövrerad i alla väder. Förstävens form gör det lätt att dra sig upp på isen för torra landstigningar vintertid. Kavat har dynamisk kursstabilitet - lättsvängd i låg fart, kursstabil i marschfart. Den ovala sittbrunnen kan byggas på flera sätt – lamineras över form, basas eller striplimmas beroende på vana och tillgång på verktyg och material. Beskrivningar finns i byggbeskrivningen.

I byggbeskrivningen finns också idéer och beskrivningar för däcksbeslag, -linor och handtag i för och akter, en lättbyggd sits i expanderad uretanskum – sval på sommaren, varm på vintern och mycket bekväm även efter en hel dags paddling, ett rörligt upphängt svankstöd som ger bekväm paddelställning utan att rörligheten i rygg och midja begränsas och stadiga fot-, höft och knästöd som ger god kontroll i hårt väder och underlä

Bakgrund och historia

Kavat är min första kajak – ritad för att komma ut på havet på ett enklare sätt än med en stor segelbåt (som numera är såld – det är ännu roligare att paddla). Skrovformen modellerades fram på ritbordet under ständigt sneglande på en rad förlagor. Västkustens seglande snipor fick stå modell, främst Kullabygdens snabbseglande Marie Galante och Tunving – avsmalnade, sänkta och med kölen bortopererad – men också blekingska jaktkanoter, norska oselvern och färingen fick ge sina bidrag. På ritbordet satt även från och till bilder av norrländska älvbåtar, S:t Lawrence River skiffs, valbåtar och andra framgångsrika allmogebåtar. Till och med den beryktade toksnipan Rurik från Vikhög (eller möjligen Holländarehusen) blev grundligt analyserad – nästan flatbottnad, med centerbord och snabbare än det mesta i sundet. Vad jag sökte var snabbhet, sjövärdighet och mycket goda manöveregenskaper.

Något lite tittade jag även på kajaker från nordalaska – skrovformen och den låga profilen kändes tilltalande. Men däcksutformningen var svår att få till med ribbor, och bredden kändes lite knappt tilltagen.

En gammal teckning gav idén till utformningen av sittbrunnen – en uppbyggd ruff med gott om plats för knän och fötter på ett mycket lågt däck. En av Phil Bolgers gamla kajaker gav ytterligare inspiration till utformningen.

Prototypen, 485 cm lång och 59 cm bred, byggdes mycket snabbt i början av en sommar för snart 10 år sedan och testpaddlades i olika förhållanden till havs och i åar. I stort sett var jag nöjd med mitt första försök – manöveregenskaperna var närmast perfekta och den var fullständigt trygg även i grov sjögång och besvärliga förhållanden – men började ändå ganska snart fundera på nästa version.

(Lite mer om Kavat finns i notisen om hur jag kom till börja paddla...)

Till hösten var den klar på ritbordet – samma kajak, men längre och smalare (520 x 57 cm).

Kavat nr 2 blev så bra att den fick hänga med i ett par år. Under tiden började det komma förfrågningar om ritningar från människor jag mött under paddlingar och som provat min kajak och ritningsförsäljningen började så smått ta fart.

Massivträmodell i skala 1:10 av Kavat 2

Men inte heller version 2 var helt invändningsfri. Nackdelarna började irritera. Det plana fördäcket blev ett dykroder vid surf i krabb sjö och i motsjö skvätte det vatten från ruffens framkant. Eskimåsvängar var näst intill omöjliga med den höga sargkanten. Kravspecifikationen inför nästa version tog form under sommarens långturer och till hösten ritade jag en ny. Version 2 pensionerades som gratisritning i Kanotboken, som kom ut 1997.

Nya Kavat Expedition fick ett välvt däck och en ellipsformad sittbrunn med lågt akterdäck och det visade sig till min glädje att det högre däcket inte innebar någon märkbar ökning av vindfånget. Däremot ökade lastkapaciteten högst märkbart. Det blev mer plats för knän och fötter – och framför allt, Kavat Expedition surfade utmärkt, gick torrt i motsjö och var fullt tillräckligt lättrollad.

Nu är jag nöjd. Kavat är min tulipanaros, snabb och stabil, lättsvängd och kursstabil, lättrollad och mycket stadig. Lika bra till havs med full packning som olastad för ett motionspass eller i strömmande vatten och fors.

Några byggare har undrat över namnet – någon tyckte att det lät mer som en IKEA-byrå än som en kajak. Det ligger kanske något i det, men eftersom det är ofint att byta namn på båtar kommer det att vara Kavat aller framgent. Anledningen till namnvalet är att jag efterhand upptäckte att Kavat var åtskilligt kaxigare i riktigt besvärliga förhållanden än jag trott – och då kändes namnet Kavat ganska adekvat.

Kavat har sedan knoppat av sig i två specialversioner - Nomad som är snabbare på bekostnad av manöverbarhet och Smart som är mera lättsvängd på bekostnad av snabbhet.