Show cart
Design & Illustration

Traditional paddling style

Eskimo paddling means a different attitude to the paddle and the paddling. The narrow blade demands a more engaged approach towards the technique.

You have to be an accomplished paddler to get the best out of the Greenland-style paddle. An unsuspecting and careless paddler with a wide blade euro paddle can waste most of the power on turbulence, vortexes, cascades, and still get there. He or she can roll och brace with the blade angled wrongly and still get up – when everything else fails the resistance of the oversized blade might save the day. To switch to a narrow unfeathered paddle means becoming aware of the difference between good and bad strokes and be forced to work on the bad habits – and in the process become a skilled paddler.

On strokes, sliding strokes, safety, rolling and support strokes

...on strokes, sliding strokes, safety, rolling och support strokes.

utrustad för grönlandspaddling

A more harmonic and sensitive stroke geometry

In practice, Greenland style paddling means a less aggressive, more coherent, and less tiring technique

The blade moves in a harmonic oval without accelerations or stops, powered evenly without jerks and the kayak is propelled by the rotation of the upper body. The motoric is less tiring than the more aggressive large blade technique. Arms and hands move shorter distances and are not lifted as high – much energy is conserved during the tens of thousands of strokes of a normal touring day. The paddling is not a series of learned strokes and maneuvers but a continuous movement, blending the different stroke functions unnoticeably and subconsciously.

A multi-purpose tool

The Greenland paddle is a low-tech tool, versatile rather than specialized. Minimal windage, less resistance in the water, always correctly oriented for a support stroke, always the optimal length, and adaptable to all kinds of paddle styles and maneuvers. But like the wing paddle, the beginner must be prepared to learn a new approach, and the paddle will feel inefficient initially. Nothing much is gained if you are not prepared to learn a new approach and a new technique.

Interestingly, the technique has much in common with that of the wing paddle. Advice from a competent racing or marathon paddler might therefore be a good start. Applied to the GP, you lower your arms, use a less aggressive catch, increases the stroke an inch further back – and with a low deck; power the stroke by pressing the knee on the underdeck.

A beginner usually gets the basic idea quickly – the technique is simple and natural. Paddlers used to wide, feathered blades must first un-learn the elaborate sophistication associated with those.


This is my understanding of how to make the most of the GP (based on writings by John Heath, Greg Stamer, Kampe Absalonsen, and others, of watching videos of Maligiaq Padilla, "Amfibiemannen" and, of course, many years of trying and refining:

  1. Narrower grip

    smalare fattning
    On a Greenland style paddle, the hands are approximately shoulder width on the shaft – as opposed to the wider grip on a euro or wing. With a properly suited paddle, the index finger and thumb are on the shaft, while the other fingers feel the blade edge.
  2. tryck med fingerroten - inte med tumvecketOpen hands

    A Greenland paddle should be held quite loosely. It finds its way in the water, just like a wing, and need not be forced. The upper hand pushes the shaft with the pad at the finger roots, not at the thumb root. Draghanden hålls löst runt skaftetThe lower hand pulls the shaft with the outer joints of the fingers, without closing the hand. Both hands are angled so the shaft is in line with the underarm bones.
  3. Hands held low

    The paddle is actually not held lower than other paddles, but with the hands closer together on the shaft, the hands never come as high. The geometry of the strokes varies with the task – a low almost horizontal curve with elbows close to the torso for an efficient touring pace, over to an aggressive almost vertical catch for quick acceleration. Generally, the shaft is about 45 degrees to the surface, which means that the upper hand is no higher than the shoulder. Viewed from aft, it may look like the paddler is delivering slow punches on a ball positioned in the front end of the cockpit.

  4. Stroke geometry

    geometri The active stroke is approx. the same length as that for a wing or euro, but is positioned slightly aft in comparison. The blade goes in close to the hull and as far forward as is conveniently reached – but the blade is allowed to sink before applying power. If the blade is powered too early, it will slip, pull air and lose the grip (seen as a small vortex from the tip accompanied by a scratching sound). When done right the blade goes down without a sound and feels solidly stuck in the water. Lift the blade when the hand is at the hip, as opposed to euros and wings that are lifted when the blade is at the hip.
  5. Tilted blade

    Keep the blade angled forward (the top edge a couple of cm forward of the bottom edge). This edging eliminates wobbling, increases the grip, and ensures the blade goes smoothly up and down in the water. When correctly applied the paddle is noiseless and feels like flying through the water.

    Paddeln vinklas lätt framåt under hela draget

    Edged the blade is pulled down quickly, and initially, it will be felt like a tipping force. But after a very short time, this tipping effect disappears – the torso rotates around a vertical axis in the front of the chest, balancing the tipping force. In the last part of the stroke, when the pulling force is relaxed, the blade is pushed out of the water by the kayak speed and is in position for a new stroke

  6. Paddle with the core

    The stroke geometry is above all a rotation of the torso, while the arms move the blades vertically. The elbows are kept close to the torso and the movements are substantially less vigorous – paddle-in-a-box is an apt description. Try to drop the large arm movements associated with euro paddles. They do not add anything, except fatigue (even wing paddlers have lately lowered the paddle slightly, and begun focussing more on the core than on shoulders). Look at the PFD. Does it move slightly from side to side? Then you are probably on the right track.

  7. Straight arms

    Keep the arms quite straight during most of the stroke – at the catch to get the paddle as far forward as possible, later in the stroke to power the movement from the core and not by the arms. Let the blade follow the bow wave out from the side of the kayak. Lift the paddle when you need to bend the arm – never less than 120 degrees in the elbow. 

  8. Feet and knees

    With a euro and wing paddle, you rotate the torso by pressing left or right foot alternating on the foot support. With a low deck and small cockpit have access to yet another power source. Greenland-style paddling means efficient use of the knees against the deck – like a sit-up exercise. This is a powerful addition to efficient paddling. In hard headwind when you lean forward to reduce windage, using the foot support becomes inefficient – then knees against the deck are the only power source left.

  9. Increased cadenze - initially

    Initially the stroke cadenze increases, but after a while, you learn to plant the narrow blade securely in the water and you find your ideal rhythm – often approximately the same as with a large blade euro. Then to increase speed, increase the frequency, not the length of the stroke or the raw power. It may initially be hard not to pull hard to speed up. We are so used to buy results with hard work. But check with a GPS – a very little benefit for a lot of work. But a little quicker stroke rhythm builds efficient speed without toil.

    A heavy-laden kayak in a headwind is also a candidate for increased stroke rhythm – like using a lower gear on biking uphill. To accelerate you can use a succession of short quick. In heavy kayaks the Greenland paddle is normally faster accelerating than euros or wings,  more so the heavier the kayak. 
  10. Use the whole paddle

    By sliding the hands along the shaft and the blades the efficient paddle length to suit the needs. A Greenland paddle has in essence variable gear ratio. A sliding stroke is done by placing the hand's thumbs together on the middle of the shaft. From there one hand at the time slides out on the blade – meaning more paddle in the water, less in the air – more leverage to turn, correct the course, and less wind resistance. There is no "beginners stamp" on moving the hands as with the euro and wing, for rolling, turning, bracing, etc. Everyone does it, even the most skilled paddlers. The paddle is intended to.
  11. Silent paddling

    The most important advice is to paddle silently. Greenland style is about efficiency – as much speed and distance as possible from the strokes. Creating sounds takes energy that should be invested in powering the kayak. Saving energy means avoiding to pull air into the water (splashes and creates turbulence) and avoiding pulling water up in the air (splashes noisily). Practice in calm weather and focus on the strokes. Plant the paddle without a sound, pull it silently but powerfully, and lift it without water falling down behind you. Greenland paddlers pause a millisecond with the blade at the surface to let the water drip off. Eventually, you will find a kind of flow, where you can pull calmly, silently, and with power and keep the kayak at an impressive speed without tiring. The Japanese concept of Seijaku (quiet peacefulness, but a powerful peacefulness - the absence of noise and disturbances).

eskimåpaddel från Grönland

...precis som att promenera!

För att hitta rätt motorik, håll en paddel framför dig med armbågarna intill sidorna och underarmarna sträckta rakt fram. Gå några raska steg och observera hur paddeln rör sig i takt med stegen. Lägg rörelsen på minnet – för exakt så tar du det grundläggande långfärdspaddeltaget.

Stormpaddel och glidande tag

Med stormpaddeln* hålls båda händerna tillsammans mitt på paddeln. För att ta ett vänstertag vrids överkroppen åt höger, samtidigt som högerhanden glider ut mot bladspetsen. Paddelbladet sänks på vänstersidan och överkroppen vrids åt vänster. vänsterhanden drar, högerhanden trycker på. Med handen i höjd med höften lyfts bladet, högerhanden glider in tills den möter vänsterhanden, vänsterhanden glider ut mot bladspetsen och hela proceduren upprepas på andra sidan. 180 cm stormpaddel blir i praktiken 240 cm lång under taget – men ingenting sticker ut i vinden.

Stormpaddeln får plats under linor på för- eller akterdäcket och är lätt tillgänglig - en idealisk reservpaddel (av någon anledning tycks inte inuiter använt reservpaddel – kanske fick den inte plats för alla harpuner, spjut, linor, linbricka, kastträ, flytsäckar mm). Använd den en stund var gång du paddlar så att tekniken med glidande tag sitter när den behövs. I hård motvind eller om du vill träna roll eller höga stöd känns det bra att byta till den korta paddeln.

Glidningen sänker frekvensen en aning – räkna därför inte med att kunna paddla lika fort med en kort stormpaddel.

* Benämningen "stormpaddel" är ifrågasatt och anses av många vara ett amerikanskt påhitt. Men troligtvis har John Heath fått namnet från sin grönländske uppgiftslämnare Thimoteaus Poulsen i samband med uppmätningen av en kort paddel (179 cm) 1985. Oavsett vilket verkar man på Grönland generellt inte definiera paddlar efter användning, utan bara efter längd.


Grönlandskajaker (skin-on frame) får hanteras lite speciellt när det gäller säkerhet.

Eftersom de oftast saknar skott och bara i undantagsfall har sittbrunnssäck går det i praktiken inte att ta sig upp i en kajak efter kapsejsning om man inte kan rolla. Det är också ganska svårt att tömma en kajak till havs på grund av stävarna och det lilla sittbrunnshålet – två personers jobb även i lugna förhållanden. Med packsäckar eller flytelement kan det gå att göra en rentry och roll eller klättra upp med hjälp av flottör – men det kommer att finnas mycket vatten i kajaken och det är ett digert jobb att pumpa ut allt. Paddeln fäster man lämpligen över fördäck som en flottör ut åt ena sidan för att hålla balansen och inte tippa in för mycket vatten igen.

Första försvaret bör därför vara låga och höga stödtag som sitter i ryggmärgen. Träna att tippa omväxlande åt höger och vänster och dra dig upp direkt med ett högt stöd. Öva gärna varenda gång du paddlar – blixtsnabbt ner i vattnet och upp igen, både med vanlig fattning i paddeln och med glidande tag, från sida till sida. Träna även i vind och vågor. Efterhand tar det bara en sekund att doppa nacken, och sannolikheten att du skall slå runt okontrollerat blir minimalsannolikheten att du skall slå runt okontrollerat blir minimal.

Ett högt stöd, som det vanligtvis lärs ut hos oss innebär att överkroppen är ovanför vattenyten och man håller sig uppe med en mycket kraftfull rörelse med paddeln. På Grönland går man ner med axlarna i vattnet och flyter på rygg utan belastning i paddeln, och går upp med överkroppen in över akterdäck. Även det låga stödet kan vid behov omvandlas till ett djupt stöd – sculling on the chest. Det innebär att du kapsejsar med ansiktet ner i vattnet och håller dig på plats på ytan med hjälp av paddeln. Gå sedan upp genom att vrida in överkroppen över fördäck samtidigt som paddeln dras axiellt in över däcket. Lite svårare än att ligga på akterdäck men nyttigt att kunna för att stoppa en kapsejsning.

Nästa steg är en rimligt säker roll åt båda hållen (blåser det kan du inte välja sida). Träna både med glidande tag och med normal fattning. Vilken sorts roll du väljer spelar ingen roll, bara den fungerar även i ett trängt läge. Om du av någon anledning misslyckas med att rolla, bör du kunna dra dig upp till ytan med hjälp av paddeln eller med simtag och begära assistans från en paddelkollega – stävräddning till exempel, eller i sista hand, hjälp att klättra upp i kajaken och tömma den.


Att rolla på "grönländska" skiljer sig en del från de rollar som normalt lärs ut på vanliga paddelkurser - som tai chi skiljer sig från karate.

Där vanligt rollande fokuserar på kraft och fart, bygger grönlandsrollen på följsamhet och precision – och på att utnyttja flytkraften. Här är en kort videofilm där Andrew Elizaga visar några av de traditionella rollarna, en där Dubside går igenom nästan alla - och en där jag visar de vanligaste i samband med en demo på kajakmässan i Malmö 2008.

Här finns en illustrerad beskrivning ev en grönländsk standardroll.

En grönlandsroll kan göras mycket snabbt – ett av momenten vid tävlingar är att rolla så många gånger som möjligt på 10 sekunder, där de duktiga hinner med 5-6 rollar – men normalt är en roll en mycket långsam och avspänd historia, även om det sker i dramatiska situationer. Det finns sällan någon anledning till brådska, varken i grov sjö eller i kallt vintervatten. "Skadan" är redan skedd; hellre en lugn och säker roll med full kontroll än ett hafsigt paddelviftande i panik. Inte ens vid en kapsejsning på grund stenigt vatten finns anledning till panik. Huvud och axlar kommer upp till ytan som en följd av rotationen vid kapsejsningen (under förutsättning att man böjer sig framåt när man når vattenytan) - sedan kan man lugnt svepa överkroppen bakåt eller framåt och resa sig.

Att rolla en grönlandskajak är lätt – med eller utan paddel (jämfört med europeiska havskajaker). En normalroll börjar på ungefär samma sätt som en roll med standardkajak och-paddel. Böj dig framåt mot vänstersidan (om du rollar åt vänster) med paddeln paralell med kajakens vänstersida. Du håller paddeln i utsträckt position (vänsterhanden vid bladspetsen, högerhanden ungefär där skaft och blad möts). När du hänger upp och ner sträcker du dig mot ytan på högersidan, vrider axlarna så att du ligger på rygg och tittar upp mot himlen. Händerna håller du nu vid respektive axel så att paddeln ligger på ytan och pekar framåt mot kajakens för. Vrid nu upp kajaken (sträck på vänsterbenet, böj högerbenet) med hjälp av flytkraften i flytväst, överkropp, huvud och paddel. Sedan glider du sakta och lugnt in med överkroppen över akterdäcket (eftersom grönlandskajaker har lågt akterdäck och så liten volym att aktern trycks ner av kroppens tyngd går det lätt och smidigt). Paddeln rör du inte – den följer bara med bakåt och kommer att ligga rakt ut på högersidan när du har överkroppen på akterdäck. Res dig upp.

Det här sättet att rolla – pannan mot fördäck, sträck dig mot ytan med axlarna och bakhuvudet i vatten – innebär att det går att rolla på mycket grunt vatten – 40-45 cm räcker – och att risken att slå i stenar minskar. Andra fördelar är att det går snabbt – vilket ytterligae minskar exponeringstiden med huvudet neråt och att ansiktet kommer närmare vatteytan – mindre tryck mot näsans slemhinnor således

Träna därefter in roll åt det andra hållet. När man lyckats med sina första rollar är det frestande att gå vidare till mera spektakulära rollvarianter. Gör inte det. Börja med att rolla åt andra hållet. Det är nödvändigt att kunna rolla åt båda hållen om rollen skall vara något mer än show-off. Hänger du upp och ner i hård vind med överkroppen som ett drivankare kan du inte välja sida.

Eftersom grönlandspaddeln är symmetrisk är det bara att reversera rörelsen – till skillnad från standardpaddlar som på grund av den osymmetriska vinklingen kräver en annan motorik. Men bli inte besviken över att det tar lång tid att lära sig rolla på fel sida – det känns i början lika avigt som som att skriva med fel hand.

Normalt görs alla rollar med utsträckt paddel. På Grönland anses det inte "finare" att rolla med händerna mitt på paddeln utan även de bästa rollarna flyttar paddeln i sidled. Däremot är det naturligtvis nyttigt att kunna rolla snabbt utan att flytta paddeln – och inte speciellt svårt att lära heller.

Rolla med framåtlutning. Lite svårare att lära (för de flesta) är det att rolla upp framåtlutad. För att träna kapsejsar man på den sida man normalt rollar upp och lägger sig på magen med ansiktet ner i vattnet och håller sig på plats genom att sicksacka med paddelbladet i ytan. Paddeln håller man utsträckt med ena handen om bladet nära spetsen och den andra en halvmeter längre in. När det är dags att rolla upp, böjer man midjan framåt (som en djup bugning) så att kajaken vrids upp på (nästan) rätt köl, glider med överkroppen in över fördäck samtidigt som paddeln dras in mot kajaken så att båda händera hamnar över däck. När paddeln dras in mot kajaken händer två viktiga saker – dels genererar den lyftkraft och dels hamnar tryckhanden i läge för ett lågt stöd (att försöka trycka med armen utsträckt är ineffektivt och inte helt ofarligt för axelleden). Som vanligt skall huvudet sist upp ur vattnet.

När man sedan rollar hela varvet gör man precis som vid en vanlig roll – pannan mot fördäck, paddeln längs sidan och stannar kvar i den positionen tills man kommer upp mot vattenytan med axlar och huvud. Därefter är motoriken an helt annan. Allra först vrider man upp handlederna så att paddeln hamnar i läge för lågt stöd (de flesta gör fel här från början – av gammal vana börjar man dra paddeln bakåt i ett högt stöd). Paddelns inre blad kan placeras mot däcket (relingen) och ligga kvar där under hela rollen. Man böjer sig sedan framåt (en djup bugning – ansiktet neråt i vattnet) så att kajaken vrids upp, glider därefter in med överkroppen (huvudet sist) över fördäck samtidigt som man trycker yttre paddelbladet neråt för att skapa lyftkraft i slutfasen.

Bra att kunna om man kapsejsar på grunt vatten där det kanske inte är helt lätt att manövrera paddeln i läge för en standardroll, eller om man kapsejsar i ett läge där paddeln är långt bak.

En bakåtlutad roll bygger på ett högt stöd, en framåtlutad på ett lågt stöd.

Handroll. När även detta fungerar (åt båda hållen) kan du prova med att rolla utan paddeln. Det kräver bra teknik och timing, eftersom man saknar den flytkraft paddeln annars ger. Men generellt är det samma rörelse – luta framåt mot vänstersidan med högerhanden framsträckt. Kapsejsa åt vänster och sträck dig mot ytan med handen utsträckt och handflatan neråt. Böj ryggen bakåt så att kajaken vrids upp. Pressa högerhanden neråt i vattnet samtidigt som du vrider överkroppen in över akterdäck, med vänsterhanden som motvikt in över kajaken. Avsluta på rygg på akterdäck med armarna i vattnet utsträckta åt var sin sida

Låga stöd, höga stöd och balance brace

Stödtagen fungerar ungefär som vanligt. För ett lågt stöd dras paddelbladet in mot sittbrunnen samtidigt som kajaken vrids upp (enklast genom att man böjer ansiktet ner mot vattnet på paddelsidan). För att minska den kraft som behövs kan man luta framåt över fördäck.

Höga stödet fungerar på samma sätt och man kan förenkla genom att luta bakåt under uppgången.

Balance brace är ett statiskt högt stöd dvs paddeln hålls stilla. Enklast är att gå ner i vattnet med paddeln utsträckt och med stöd i den gemensamma flytkraften i flytväst, överkropp, huvud och paddel flyta på rygg med ansiktet precis ovanför vattenytan. Kajaken skall ligga så rättvänd som möjligt, dvs man trycker den ifrån sig genom att böja ryggen bakåt. Tar man med "aktra" handen tag om kajakens botten flyter man ännu bättre.

Ett alternativ är att hålla paddeln i ena handen, lägga ryggen på akterdäck och därifrån glida ut i vattet (håll kajaken så upprätt som möjligt). För bästa flytkraft skall överkroppen vara vinkelrät mot kajaken. När man vilat färdigt glider man tillbaka in över akterdäck och reser sig upp.

Det korrekta grönländska sättet är istället att kapsejsa med ena paddelbladet bakom nacken och det andra stött mot "fel" reling bakom sittbrunnen. Man kapsejsar på rygg och flyter på samma sätt som beskrivet här ovan, men med den skillnaden att paddeln som trycks mot kajaksidan hjälper till att hålla kajaken i rätt läge – behagligare vila med andra ord.


Hej Björn

Dette er ganske enkelt den bedste introduktion til brug af grønlænder pagajen.

Jeg har tilladt mig at lave et link på min nye hjemside til denne side. Håber du finder det i orden, ellers fjerner jeg linket igen.

Med venlig hilsen


Tack Lars.

Länkar är jag tacksam för.

Mycket intressant och informativ sida. Jag har själv bara paddlat med "vanliga" kajaker och paddlar men efter att ha läst allt detta är jag grymt sugen på att testa grölandskajak och grönlandspaddel.

Keep up the good work!

Har i lengre tid beundret eskimo-åren og dens finesser.

Vil om det er mulig prøve å lage en sjøl.

Hvor er det mulig å få kjøpt tegninger av denne åre.?

Hilen ig takk for god informasjon.


Kjell, på sidan finns ritningar i pdf-format - bara att ladda ner och skriva ut.

Vet du möjligen hur man får fatt på filmen "Amfibiemannen"

Har en inspelad kassett men vill gärna ha en DVD

Vad jag vet finns den inte som DVD. Men enligt gammal praxis får du göra en kopia för eget bruk på vilket medium du vill (en praxis som dock de multinationella underhållningskoncernerna gjort allt för att stoppa, med alla juridiska tjuvknep som finns - så var vi står nu i den här patetiska soppan vet egentligen ingen).

Hör med regissören Ivars Silis på Grönland - senast kända adress (

Angående det där med att vrida sig i midjan (eller egentligen ända från höfterna), så är det ju egentligen så man skall göra också med europa- och vingpaddlar; "Ryggen mera me'", för att citera min paddlingstränare när jag började tävlingspaddla som barn :-). Kolla in teknik t.ex. här, vridning på kroppen ända nerifrån: .

Javisst - alla moderna paddeltekniker involverar vridning av överkroppen, och tävlingspaddlare drillas från början. Men titta på ett gäng turpaddlare - sannolikt står flytvästen stilla under paddelmotoriken hos flertalet. Och utan vridning drar man inte nytta av kroppens starkaste muskler.

Sedan finns det subtila skillnader: det brukar anses att den tydligaste vridningen ligger högre i kroppen med vingpaddel (skuldrorna) än med grönlandspaddel (midjan), men med de senaste årens utveckling med vingpaddelteknik tenderar vridningen att sjunka lägre ner i kroppen. Vidare kraftsätts vridningen lite olika: med ving- och europapaddel främst med hjälp av lår- och vadmuskler, med grönlandspaddel mer med bukmusklerna.

Men detta är detaljskillnader som förmodligen mycket få långfärdspaddlare bryr sig om - men alla har nytta av att få med fler muskler i paddelmotoriken.

Framdriftsteknik: Jeg synes det fungerer best om den tryckande handen kontrollerar paddelvinkeln genom vattnet. *Dvs at jag konsenterer mig om denne handen for att bibehålla vinkeln.

Ang grønlandskajak og vattenfyllning: Mange brukar en så kallad sjøsäck som dom sitter inuti.

Den framställs så her: Man tar et stycke canvas och gør en säck som er stor nog till å få plats inuti. Hålet førses med kraftig strikk och gørs fast runt cockpitringen. Dermed blir det relativt tett och enklare att få ut vattnet(man kan bara dra ut säckens botten och tømma den. Vet at kajakkspesialisten i Norge bruker disse på sine kajaker.

Jeg synes de fungerar utmärkt selv om den er lite svårara att komma in i. Om man legger et liggunderlag in i säcken innan man kliver in, går det lättare och man sitter komfortabelt.

Jag antar du har sett detta förut, Bjørn? Du får ursäkta svenskan..


Jadå, sittbrunnssäcken finns beskriven på flera ställen på sajten (omnämnd bland annat i texten ovan!), men främst i samband med säkerhetsdiskussioner.

För min del tycker jag paddeln styr sig själv, som en funktion av skaftets form och händernas läge - jag kontrollerar inte paddelvinkeln medvetet utan bara paddelns väg genom vattnet.

Men detta med detaljer i paddeltekniken är mycket individuella. Det är en av de stora skillnaderna mellan en mångsidig grönlandspaddel och en högspecialiserad vingpaddel.

Vingpaddeln har en noga bestämd motorik som följer bladvinkel, utformning, angreppsvinkel, välvning och det handlar egentligen bara om att lära sig den teknik paddeln är utformad för. Grönlandspaddeln är ett mångsidigt och lågspecialiserat redskap som inte låser användaren till en viss teknik.

Därmed kan man kanske säga (lite tillspetsat) att vingpaddelteknik lär man sig snabbt - det är bara en utantillläxa - medan grönlandspaddling är en personlig utmaning och livsuppgift att utveckla och bemästra.

Hej Björn!

Är nybörjare och väldigt tacksam över dina intressanta texter och generositeten i ditt kunskapsförmedlande.

Är 63 år och lite sliten i tummarna. Tycker din beskrivning av eskimåpaddeln verkar tyda på att detta slags paddel innebär mindre slitage i tumgreppet. Försöker nu använda alla fingrarna på samma sida på vanliga paddlar...och det är ju en återvändsgränd...

Tror du jag skulle vinna på att byta paddel?

Många hälsningar


Svårt att svara på – men generellt belastar grönlandspaddeln alla muskler och leder mindre än vanliga paddlar. Och en potentiell fördel för dig är att den liksom vingpaddlar är självgående i vattnet, vilket innebär att kan aldrig behöver hålla hårt runt om skaftet. Det enda man gör med tummen är att lätt stödja mot skaftet just när man byter sida med draget – och eftersom skaftet också är tjockare blir hela greppet mera avspänt.

Man men skall inte heller underskatta att ett byte innebär en hel del avprogrammering av invanda rörelsemönster och inträning av en ny motorik.

Men är du beredd på det, tror jag du kan ha mycket att vinna...

Hej Björn

Kan du ikke fortælle hvor jeg kan købe din nye


Kan ikke bestille via, de sender ikke til DK

Venlig hilsen


Det är nog dessvärre så att den första sändningen som kom till Norge inte ens hann packas upp – den såldes direkt ur containern – så nu får vi vänta på nästa sändning. Jag skall kolla hur det ser ut med tillverknings- och leveransplaneringen.

GP1 kommer att säljas även av Nordic Kayaks i Stockholm, och förmodligen även av Kano- og Kajakverkstedet i Kongens Lyngby (förhandlingar pågår) – men eftersom allt som produceras hittills har varit beställt, kan det kanske tyvärr dröja ett tag innan den finns att köpa direkt i butikerna.

Enligt uppgift är den första sändningen med GP1 i kolfiber slut, men det finns ett antal i trä hos Kajakk & Fritid i Norge – och de skickar gärna till övriga nordiska länder (dock inte via webshoppen; den accepterar bara norska adresser – men ring eller maila).

Nästa sändning kolfiberpaddlar kommer någon gång i slutet av maj.

Suverent den beste instruksjon jeg noengang har lest om emnet!!

Ligger på Stavanger Kajakklubb sin facebookside, jeg har tillatt meg å kopiere den til vår fb side for Perlo Kajakklubb.

Hilsen Lars

Hej Björn.

Vet du om det finns några bra klipp om teknik för grönlandspaddel.

Kollar man på internet så hittar man bara klipp om att rolla.

Jag är inte riktigt där ännu, och på din "uppmanan" ;) har jag insett att GP paddling är något jag vill behärska. Även om dina utförliga instruktioner på sidan är i världsklass, så hade det varit trevligt att kunna relatera till rörliga bilder. Är man lite trög, så kan det vara lättare att komma ihåg nästa gång jag sitter där i kajaken och tänker,,, vad var det han sa..

Spenderat 8 timmar i kajaken idag med en GP, och hittat och förstår några fel jag gör,men det är som du säger, muskelminnet gör ofta fel på ren rutin. Paddlar ca 3-4 gånger i veckan, och tänkte inte använda något annat än en GP denna sommaren. Eftersom jag paddlar året runt, hoppas jag att jag skall känna mig trygg med den när kylan kommer. Men som sagt hade uppskattat om du vet några klipp på internet eller filmer. Skall föresten bygga en Frej till våren.

Tack på förhand,. Micke.

Det dyker hela tiden upp nya rollklipp av varierande kvalitet på internet och jag har inte koll på dem. Pålitliga namn är t ex Helen Wilson, Cherry Perry/Turner Wilson, Dubside/Maligiaq, Freya Fennwood m fl.

Flera av dessa har dessutom mycket bra CD/streaming vidoes: Cherry Perry/Turner Wilson ("This is the roll"), Helen Wilson ("Simplifying the roll") eller Dubside/Maligiaq (Greenland Rolling with Maligiaq & Dubside Parts 1 & 2).

Hihi, nu missförstod du mig, det finns hur mycket filmer som helst om att rolla. Jag söker om själva paddeltekniken, rolla får jag lära mig senare. Men tack för ett snabbt svar även om det blev lite fel.

Och tusen tack för en fantastisk sida!

Mvh. Micke

Åhå, på det viset ;-) Men några klipp om paddelteknik känner jag inte till. Det är en av anledningarna till att jag kan åka runt på kajakträffar och symposier och dela med mig av vad jag kan (nästa tillfälle blir hos Petruskajak i Tranås strax före midsommar).

Kanon! Jag tänkte ändå åka dit och bekanta mig, för jag planerar att bygga din Frej där i vinter. Vilka datum är du där?

Tack på förhand. Micke

Det är helgen efter midsommar (lite senare än jag gissade i förra kommentaren): 30 juni – 3 juli.

Hur agendan för dagarna ser ut vet jag inte än, men det är ett årligen återkommande evenemang med olika kurser i paddling, roll etc, aktiviteter, kajakprovningar, grilling mm.

Det kommer nog snart upp närmare info, bokningslistor mm på Petrus sajt.

Kom just på! Det finns en video med ett föredrag om hur man använder en grönlandspaddel – nämligen ett jag höll vid öppningen av en ny kajakbutik i Drammen för några år sedan. Fast inga i-vattnet-bilder tyvärr...


Vet du om denna paddel AXIS GREENLAND STYLE PADDLE GP1 fortfarande tillverkas/säljs?



Axis Kayaks har lagt ner verksamheten, men eftersom den tillverkades i Kina, skulle det förvåna mig om den inte har spritts till diverse paddeltillverkare via det kinesiska kommunistpartets hemliga kanaler ;-)

Jag tycker mig känna igen utseende och konstruktionsdetaljer lite här och var...

Well written! Thank you!

Hej Björn!

Ett par funderingar inför att jag ska skaffa mig min första grönlandspaddel.

Du skrev i ett svar någonstans att en GP i kolfiber till och med har mer flytkraft än en i trä. Ska jag förstå det som att förutsatt att en GP är någorlunda rätt dimensionerad och utformad, så spelar trä eller kolfiber inte så stor roll rent paddlingsmässigt?

Men visst bör man ändå ha en GP med markerade skuldror? Även om skaftet har lite ovalt eller rektangulärt handtag som hjälp för orienteringen? Här ovan på finns t ex en illustration med mer "smygande" ökande bredd ut mot bladet.

Det är inte helt lätt att veta vad man ska börja med…

Materialet spelar relativt liten roll. Det är formen som är viktig. Potentiella nackdelar för svart kolfiber är att det väsnas mer i vattnet än trä, är hala, blir kalla på vintern och heta på sommarsolen. Fördel kan vara en kolfiberpaddel kan vara tunnare i kanterna och går därför lättare upp och ner i vattnet (deplacerar mindre mängd vatten), men om det överdrivs kan det mindre bekvämt att hålla i bladet vid rollar.

Skuldror eller inte är en smaksak och påverkar inte funktionen. Argumentet att hålla rätt är inte relevant för en paddel som ibland används med glidande tag. Dessutom är det ointressant om du håller geometriskt rätt – rätt är när kajaken går rakt fram oavsett var händerna placeras (i lätt sidvind hamnar ibland paddeln en aning förskjuten för att kompensera för en knappt märkbar upplovning, vilket sker på muskelnivå utan att man behöver tänka på det).

Skaftet kan med fördel superelliptiskt, d v s med en lätt markerad rektangelform. Det underlättar att paddeln hamnar rätt i händerna utan att du behöver titta på hur bladet är orienterade – framför allt vid rollar och stödtag, men också i samband med besvärliga situationer i grov sjö, bränning, strömvirvlar och liknande.

Mycket i utformningen är smak- och vanesaker och när man bygger själv hittar man efterhand fram till ett personligt ideal baserat på längd, armlängd, styrka, kondition, kajakens dimensioner och egenskaper etc. Paddelritningen här är främst en bra standard att utgå från (från download-sidan).

Hej Björn!

Ett par funderingar inför att jag ska skaffa mig min första grönlandspaddel.

Du skrev i ett svar någonstans att en GP i kolfiber till och med har mer flytkraft än en i trä. Ska jag förstå det som att förutsatt att en GP är någorlunda rätt dimensionerad och utformad, så spelar trä eller kolfiber inte så stor roll rent paddlingsmässigt?

Men visst bör man ändå ha en GP med markerade skuldror? Även om skaftet har lite ovalt eller rektangulärt handtag som hjälp för orienteringen? Finns t ex en illustration med mer "smygande" ökande bredd ut mot bladet, och såna finns här och var i handeln också...

Det är inte helt lätt att veta vad man ska börja med…

hi Bjørn

Thanks for the interesting and enlightning writings on the greenland paddle technique. I was just wondering whether its time to change the word eskimo with either greenland or inuit, as this is what the greenlanders or inuits prefer :-)

Eskimo are what colonist europeans used to call the arctic people.

kind regards


Hi Karin

I know. That word just lingers on in old writings that I haven't got around to changing. I started with this site some 25 years ago and there are on the server 4299 pages in total, including all posts.

I have for many years now used Greenland paddle, roll, and Inuit when writing as well as when teaching.

Following the suggestion in comment 31, I have substituted the word "eskimo" with less controversial words. But it can still be found in submitted comments and in a couple of scientific quotes.

In this case, there are relevant synonyms to use, so nothing is lost by not using this word – but in a wider perspective, I am not quite comfortable with the contemporary urge to censor texts and art from other times according to what is considered politically correct now. A couple of future generations of people feeling offended by this and that, often on behalf of others, may reduce parts of our cultural heritage to blandness. Keep historical texts as they are, and, if needed, explain in a footnote why certain words were used, what they stood for at the time and why they are not considered proper today – but keep the ambitious busybodies with red pencils away from old masterpieces of literature and art.

Thank you for your informative article. Here in Australia I used western red cedar to sandwich a pine centre for a Greenland paddle, but it was quite heavy. My latest has western red cedar as the outer layer of the sandwich, then 2mm 100 year old English oak for strength (I had it lying around from another project), then balsa from a hobby shop. The last 200mm has more oak replacing the balsa, partly to strengthen the ends of the paddle, and partly to show off, as it looks cool. A thin aluminium rod about 600mm extends 300mm within the shaft each side of the centre. Many layers of sealing varnish and I have a strong, very light paddle.

Post a comment