Visa varukorgen
Design & Illustration

Röster om Spindrift

Jag har aldrig paddlat något så snabbt och lättdrivet.
Assar Åhlander

More positive feedback on your excellent design. Did another race in Vancouver and surprised a few of the top paddlers with the speed of the Spindrift. There are two fellows there that are quite a few years my junior and I always think of them as being a level up from me in speed. Long story short we began a 9.5k race with a crowded start and both of them getting out ahead of me by a fair bit. I assumed that they both continue to expand their lead. Both of them paddle THINK UNO MAX which many consider, if not the fastest, one of the fastest skis. I managed to catch them around midway. We played cat and mouse for the rest of the race, chatting a bit between breaths. I got out front once or twice and both fellows said multiple times "that wood ski is fast!". Finished ahead of one and seconds behind the other. Never expected to do that well. You must know something Bjorn!!
Ken

Spindrift

Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia

Ritningssats, Spindrift - 1 400 SEK Beställ

Snabbtitt på prestanda


manöverbarhet

kursstabilitet

marschfart

toppfart

initialstabilitet

slutstabilitet

lastkapacitet

Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor

Min träsurfski, färdig i maj 2013, har legat i mappen med ideer och hugskott i flera år. Det började med Havsracer, som är en mycket snabb långturskajak för hav och kust. 

Men innan min egen Havsracer blev färdigbyggd började det komma förfrågningar om surfskis för kommersiell produktion. Först ut blev Nordic Kayaks Fusion, som blev den första i en lång rad surfskis i toppklass. Sedan Seabird Designs med en serie under namnet Wave, följt av ett nybildat företag, Axis, och en serie surfskis och surfskihybrider. 

Jag hade nu insett potentialen i surfskikonceptet och började rita. Idén var att fördelarna med trä (lättare och styvare) skulle innebära en kajak med prestanda nästan i klass med de bästa elitkajakerna men ändå lätthanterad och trygg för ”vanliga” paddlare. Resultatet blev Spindrift.

Spindrift finns även som tvåmanskajak: Spindrift.2

What a fabulous boat! I have done 5 races and have had 2 first-place wins, a second, and a fourth. Surprisingly have been able to come out in front of a number of paddlers that are 1/3 my age. [...] I can't take all of the credit for my success and have to thank you for a design that has exceeded my expectations. I am truly amazed at the speed/stability ratio. I know that given the dimensions of this surfski, it can't possibly be as fast as many of the elite-level boats on the market. The fact that it is fast for its length and beam can partially be attributed to its linear stability curve. I am able to apply full power in this boat and that is not always the case for me in "faster", tippier boats. [...] I have been in some reasonable-sized "bumps" and have occasionally had the bow dip under, but not too far. [...] The boat has attracted more attention than I ever imagined. The lines that you drew create a beautiful sight when they come to life in wood.

Ken Katz

Jag toppade min spindriftski på 18 km/h idag. Bästa km tid på 12,8 km/h. Bra förhållanden, 6 m/s och 0,4 m snittvåghöjd. I början av november slog jag hastighetsrekordet och klockan noterade 19.5 km/h. Som långfärdskajak på sommaren är den riktigt glassig. Det är lätt att paddla ifrån vilken havskajakpaddlare som och det går att bada precis när man vill.

Camilla

Jag har aldrig paddlat något så snabbt och lättdrivet.

Assar Åhlander

Spindrift kan byggas med antingen underliggande roder för tävling/träning (det mest effektiva), eller med akterhängt roder och lastluckor för turpaddling.

Dimensionerna är 605x48 cm och längden kan justeras mellan ungefär 576 och 640 beroende på hur spantmallarna sätts upp. Skrovet är mycket lättbyggt genom de enkla, rena och harmoniska linjerna. Sittbrunnen kan verka komplicerad, men formen är indikerad på ritningen (en standardform som sedan kan justeras individuellt) tillsammans med tre olika förslag på byggmetod: strip, skum och kol- och glasfiber.

 

 

Spindrift with wood strip cockpit

Det kom snabbt önskemål om en lite kortare och mera stabil surfski än Spindrift – mer långfärd och mindre motion/tävling – och svaret på det blev Spray, som nu också går att beställa.

Någon riktigt vässad elitski kommer däremot inte som byggritning. Mycket få hemmabyggare kan matcha en professionellt byggd toppsurfski kring 10 kg – och de få som verkligen skulle kunna behöver inte mina ritingar. Vill du tävla i elitklass? Köp en Nordic Kayaks Nitro (som är riktigt vass), eller någon av de andra i översta toppen.

Följ Ken Katz bygge i bilder och Roger Karlssons byggdagbok över ett pågående bygge.

Jose Francisco Yuste Ramirez har en photosajt med många instruktiva och inspirerande bilder från sitt Spindriftbygge. Här är en kort video med Spindrift i spanska farvatten.

Bilder

Ken Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftKen Katz – SpindriftRoderlösningSpindrift – Ken katzSpindrift – Robert RusselTwo New Zealand Spindrifts and a Spray on the water. Photo: Lockie Russel.The Russels with their Spindrifts and Spray. Photo: Warwick Russel.Two Spindrifts and a Spray in New Zealand, built by Robert Russel.Spindrift – Olivier Leblais Spindrift – Olivier Leblais Spindrift – Jon MyersKen Katz – SpindriftSpindrift – Jon MyersSpindrift – Jose Fransisco YusteSpindrift – Jose Fransisco YusteSpindrift (with a kayak deck) – Lauri OvaskaSpindrift (with a kayak deck) – Lauri OvaskaSpindrift – Assar ÅhlanderSpindrift – Assar Åhlander

Specifikationer

Spindrift  – lines

Längd¹ 608/603 cm (total/kvl)
Bredd 48/44 cm (total/kvl)
Djupgående 10 cm
Sittbrunn¹ 132x40 cm
Innerhöjd¹ 31/23 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 16-19 kg
Deplacement/volym⁶ 110 kg/381 liter
Fart³ 8,8/13,8 km/h
Prismatisk koefficient 0,55
Våt yta 2,05 m²
Släpmotstånd⁴ 1,38/2,29 kp
Stabilitet⁵ 2/3 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Tävling, motion och långfärd till havs och i sjösystem

¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.
⁶ Deplacement är kajak + paddlare + last. Räkna bort kajakens vikt för att få lastkapaciteten.

Ritningssats, Spindrift - 1 400 SEK Beställ

Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 49x34 cm

Varför skall man då bygga en surfski istället för en vanlig kajak?

Det finns naturligtvis argument för både havskajaker och surfskis. I grunden fungerar de på samma sätt och det finns inte mycket som inte går att göra i båda. Men troligtvis kommer surfskis framöver att bre ut sig på bekostnad av havskajaker (framför allt tror jag att roderförsedda havskajaker, multisportkajaker, motionskajaker mm lever farligt). Det känns som en logisk vidareutveckling av konceptet kajak. Argumenten kan se ut så här:

Säkerhet

Säkerhetsrutinerna i en surfski är lättare att lära sig än motsvarande rutiner i en havskajak.

  • Att klättra upp i sittbrunnen från vattnet är en tämligen enkel och självklar procedur som bara tar ett par sekunder och görs på samma sätt oavsett förhållandena. Eftersom det går snabbt minskar risken för att man blir trött eller frusen och man slipper jobbet med att pumpa ut ett par hundra liter vatten ur sittbrunnen – med öppen självläns rinner det ut när man börjar paddla (fast en säker roll i en havskajak är förstås ännu smidigare).
  • En surfski är en generellt enklare farkost än en havskajak med färre komponenter som kan gå sönder eller fungera dåligt, och de få som finns sitter lättåtkomligt ute i sittbrunnen (pedalstället och länsen).
  • En surfski är en effektiv farkost, lättare och snabbare – men det handlar inte bara om att paddla fort. Det handlar också om mindre energiförluster på långa distanser och därmed ha mer krafter kvar om det kör ihop sig med motvind eller motström.
  • En surfski går att kontrollera i förhållanden där en havskajak är svårstyrd. Anledningen är en effektiv styrning: bra pedalställ och stora effektiva roder (trodde aldrig jag skulle säga det ;-). Men ett ellipsformat roder en dryg halvmeter in under aktern är mycket mera effektivt än ett akterhängt roder på en havskajak (att man får vara rädd om rodret på grunt vatten är naturligtvis en stor nackdel i sammanhanget), direktverkande pedaler utan flex är en helt annan sak än de ofta rätt svajiga arrangemang som sitter i de många havskajaker – och den kursstabilitet som ligger i konceptet havskajak, lägger lite hinder i vägen för den sortens precisionsmanövrering.

Kul att paddla

En surfski är en spännande kajak att använda. Utöver allt vad en havskajak kan göra, lockar surfskin också till medsjöpaddling i grov sjö med fantastiska surfar under full kontroll i farter långt över vad även en mycket snabb havskajak kan prestera – eller att leka i brytande vågor på samma sätt som en brädsurfarna gör.

Enkel att använda

Enkelheten innebär att packlistan med nödvändighet blir rätt enkel. En surfski inbjuder till minimalism: färre prylar att köpa, packa upp och ner under turer, underhålla. Det innebär mindre total vikt att hantera, bättre prestanda på vattnet och mindre jobb vid sjösättningen – men också att de paddlare som fyller sin stora havskajak på turer kommer att ha svårt att vänja sig vid surfskins påtvingade "torftighet".

Motion

En surfski är ett utmärkt träningsredskap. Naturligtvis ger en tur i en havskajak lika bra träning (om man inte lutar bakåt mot ryggstödet och paddlar med enbart armarna ;-), men enkelheten är en bonus: en lätt surfski på axeln, paddeln och flyvästen i handen och sjösätt och paddla iväg.

Skillnader i praktiken

Vad är då skillnaden mellan Havsracern och Spindrift? Eller mer allmänt – vad skiljer generellt en surfski från en havsracer eller multisportkajak?

Den enda helt säkra skillnaden är de olika sittbrunnslösningarna. Man sitter i en kajak men på en surfski. Eller mer korrekt: i kajaken sitter man skyddad med däck och kapell, medan man i surfskin sitter i en öppen balja. För övrigt finns det crossover-farkoster i båda kategorierna: havskajaker som lånat manöverbarhet från surfskis och surfskis med havskajakernas lite lugnare rörelsemönster. Det är lätt att se vad som är vad, men det kan bli hur komplicerat som helst när man försöker definiera det i ord.

Surfskis utvecklades urpsrungligen för att paddlas snabbt i grov medsjö, och att utnyttja surfen maximalt för att nå extrema toppfarter. För att hålla position och kurs i de stora vågorna krävdes extrem manöverbarhet – för att behålla kontrollen behövdes att stort precisionsmanövrerat roder. Förskeppet blev högt för att inte dyka i de gigantiska vågorna i de områden där det började: Hawaii, Sydafrika, Californien, Australien – medan akterskeppet ofta var en ganska tunn lång ”svans”. Förskeppet blev djupt och smalt med lateralplancentrum långt fram för att balansera det stora rodret, medan akterskeppet blev grunt och brett för att hindra skrovet att sätta sig i farter nära eller över den teoretiska skrovfarten. Surfskis blev främst elitredskap för tuffa havstävlingar i oskyddade hav. Efterhand har det kommit allt fler surfskis som passar ”vanliga” paddlare med havskajakambitioner.

Havskajaker har generellt utvecklats mot bättre kursstabilitet, snarare än stor manöverbarhet. Det innebär att konstruktören offrat lite manöverbarhet för att kajaken skall gå lugnt och behagligt på långa distanser – nysningssäker styrning för att prata bilspråk. Därmed går också en del av precisionsstyrningen förlorad. Den som försökt surfa på diagonalen i branta vågor vet vad jag menar. Sådant kräver en surfski. Efterhand har det kommit kortare havskajaker med svängd köllinje och mycket bra manöveregenskaper.

En titt på linjerna visar en del skillnader. Havsracern är mera symmetrisk, med LCB, LCF och CLA ganska nära varandra, vilket indikerar ett skrov som rör sig mjukt och förutsägbart i vattnet (Lateral Center of Boyancy är volymcentrum i undervattenskroppen eller egentligen i den vattenvolym som skrovet deplacerar – när Center of Gravity, CG, ligger rakt ovanför LCB är skrovet i jämvikt. Lateral Center of Floatation är flytplanets geometriska centrum, runt vilket skrovet gungar som en gungbräda och Center of Lateral Area är undervattenskroppens geometriska centrum sett från sidan). Sitsen är placerad lite akter om gircentrum, vilket ger styrbarhet utan att vara beroende av rodret (för att fortsätta med bil-terminologin är havsracern aningen understyrd). Köllinjen är rakare vilket ger mer kursstabilitet. Kajakdäcket med sittbrunnssarg och kapell håller vatten ute och havsracern kan därför byggas med lägre profil för mindre vindkänslighet – däcket innebär också att bästa säkerhetsstrategin är att rolla kajaken. Av samma skäl kan fribordet midskepps vara en hel del lägre för att tillåta en lägre paddelföring som passar långturer.

Sea Racer and Spindrift – lines

Surfskins djupa förskepp placerar CLA längre fram, där det balanserar det stora rodret för maximal men kontrollerad styrverkan. Sittpositionen finns ungefär i skrovets gircentrum, vilket tillsammans med den krökta köllinjen ger ett livligt skrov. Jämfört med havsracern är surfskin aningen överstyrd – en förutsättning för den snabba precisionsstyrningen i branta vågfronter. När farten närmar sig skrovfart blir den neutralstyrd eftersom gircentrum flyttas föröver i fart.

Sea Racer and Spindrift – lines

Spantritningarna visar att surfskin är högre och bredare än havsracern. Men skillnaden i volym och lastkapacitet är inte så stor som det kan ge intryck av – havsracerns högre PC (volymfördelningskoefficient) innebär att volymen är mer jämnt fördelad längs skrovet, medan den i surfskin är mer koncentrerad midskepps. Det innebär i sin tur att havsracern bör vinna på plattvatten och i småvågor (lägre friktion och vågbildningsmotstånd), men att surfskin genom bättre rörlighet tar hem segern när sjön går lite högre (mindre turbulens och säkrare manövrering).

Sea Racer and Spindrift – stations

Nollspanten ser rätt olika ut, vilket beror på att jag velat optimera havsracerns initialstabilitet i förhållande till det smala skrovet (43 cm). De skarpa slagen midskepps ger också lite styrverkan när kajaken lutas, vilket ytterligare minskar beroendet av rodret (genom att man har knäna under däck eller mot ett knästöd kan man luta och kanta kajaken tämligen komfortabelt). Surfskin däremot är bredare (48 cm) och jag har istället valt att minimera turbulens och friktion genom en ellipsformad spantform under vattenlinjen.

Designprocessen

Till viss del beror formen också på att två olika beräkningssystem har använts. De ger med automatik lite olika resultat. För Havsracern använde jag Bearboat, Robert Livingstones kajakdesignprogram. Det har som främsta fördel att vektorerna för spanten hänger i vattenlinjen, vilket gör det möjligt för programmet att automatiskt minimera den våta ytan och därmed friktionen för de mått och begränsningar man programmerar in. Det sparar mycket tid, men betyder också att spantlinjen under och ovanför vattenlinjen inte riktigt hänger ihop – vilket medför en hel del extrajobb efteråt för att få linjerna som man vill och att spantformer som bygger på en kontinuerlig kurvfunktion i hela skrovet kan vara svåra eller omöjliga att få till utan mycket manuellt efterarbete (och då tappar man också delvis finessen med programmets hydrodynamiska optimeringsfunktion). Bearboat är tyvärr inte uppdaterad för nyare Mac OS och därför oanvändbar om man inte har en riktigt gammal Mac stående.

För surfskin använde jag Ross Leidys KayakFoundry, som är en utveckling ur BearBoat, men med den viktiga skillnaden att vektorerna hänger i relingen istället för i vattenlinjen. Det innebär i praktiken att det är lättare att få snygga linjer direkt i programmet, men också att programmet inte kan minimera den våta ytan. Det får alltså göras manuellt, baserad på erfarenhet och massor av småjusteringar med åtföljande titt i datafloden av beräknade värden. En ytterligare nackdel för mig är att KayakFoundry bara fungerar i Windows. Jag får alltså köra det virtualiserat i Parallels i Macen – fungerar men inte lika smidigt som riktiga Mac-program.

De här båda programmen är enkla att använda och fungerar utmärkt på sin nivå, men priset för enkelheten är att de innehåller mycket begränsningar i vad som kan göras. Därför lyfter jag i båda fallen över programmens linjeritningar till Illustrator och finslipar linjerna både funktionellt och estetiskt. Lite omständigt sätt att jobba måhända, men alternativen är antingen vanliga CAD-program som saknar de funktioner för hydrodynamiska beräkningar som både Bearboat och KayakFoundry har (Rhino verkar ha en plugin som nog skulle kunna fungera) eller professionella fartygsdesignprogram i 3D CAD, som är dyra och överlastade med funktioner jag inte behöver och kräver många timmars utbildning för den som inte har jobbat med CAD/CAM tidigare. Och ont om tid har jag ju gott om...

Spindrift

Namnet då? Spindrift är det vita skum som blåser av vågtopparna i hårt väder.

Spindrift – logo

Surfskihistoria

Surfskihistorien är rätt spretig och hänger ihop med surfbrädor snarare än med kajaker. En startpunkt som brukar nämnas är två bröder i Australien, Harry och Jack McLaren, som under tidigt 1900-tal använde en sorts surfbräda i bränningarna runt familjens ostronodlingar vid Port Macquarie, New South Wales. Av beskrivningarna att döma var det nog snarare en föregångare till surfbrädor och SUP-boards än till vad vi kallar surfski. Men surfbrädor kallades för surfskis på den tiden.

Runt mitten av 1900-talet upptäckte livräddningsorganisationerna i Australien att dessa så kallade surfskis var mera effektiva än de roddbåtar med 5 mans besättning som användes för att rädda simmare som förts ut av strömmarna. De var enklare, billigare och snabbare och 1946 blev surfskis officiellt accepterade som räddningsbåtar. Från början var de platta som surfbrädor och mycket breda, långt från dagens surfskis.

Det som senare blev surfskipaddling började alltså som tävlingar mellan livräddningsgrupper vid olika stränder under 50-talet. De tidiga paddelbrädorna var tunga och breda skin-on-frame-konstruktioner, men de utvecklades snabbt mot smalare och längre skrov. Fortfarande paddlade man stående och brädorna var förvillande lika dagens stand-up paddle boards.

I samband med OS i Melbourne 1956 fick idrottare från andra länder upp ögonen för surfbrädan – och surfskipaddlarna upptäckte att effektiviteten i paddlingen blev enormt mycket bättre om man satte sig ner med en kajakpaddel. Amerikanska och sydafrikanska paddlare började på var sitt håll en utveckling mot moderna surfskis.

I Sydafrika byttes trä och duk efterhand ut mot skumfyllda glasfiberskrov och surfskipaddlingen utvecklades mot långdistanstävlingar, medan man i Australien främst tävlade i sprint med surfskis i glasfiber byggda efter strikta regler.

På Hawaii kom man igång lite senare, och valde intressant nog att avstå från att reglera utformningen av skroven. Utvecklingsmiljön var tuffast tänkbara: grov stilla-havs-dyning och starka strömmar mellan öarna. Molokai race blev världens viktigaste tävling för att utvärdera nya konstruktioner. Intressant är också att den snabbaste tiden någonsin för ett Molokai, sattes 1997 med en äldre hawaiansk ski, kortare och tyngre än dagens och med en vanlig plattpaddel (Dean Gardiner). Många har misstänkt att 6,5 meter surfskis möjligen är lite för långa för sitt eget bästa, och att orsaken kanske är att ett par stora starka hulkar kom att dominera sporten under ganska lång tid, och att tillverkarna därför lurades att förlänga skroven – med sin styrka orkade dessa tävlingspaddlare utnyttja den högre toppfarten trots att den våta ytan och därmed friktionen ökade.

Kommentarer

Hi Björn,

you write "This suggests that the Sea Racer should be slightly faster on flat water, but the surfski should win in waves…"

Can you explain a little further what lead to your suggestion? I believe what you write is true but I don't understand the physics behind it. How does the surfski profit from the more centered volume in waves?

It is a complex equation and I am not sure about the outcome until tested IRL. But the rationale goes something like this: the Sea Racer has a flatter run, less rocker resulting in a slightly higher Cp, which in turn means better top speed. The surfski on the other hand has more rocker and lower Cp, meaning lower top speed. But the superior maneuverability, neutral steering and seat in the center of the hull means a softer, drier run and less speed loss in waves. Since the Sea racer is a slightly "surfski-ified" sea kayak the differences may be small – but the surfski has a definitive edge off the wind, where the maneuverability and control will make a huge difference.

It is a bit annoying to see my article copied and modified as if it is your own. I am talking about all the points about the difference between surfski and sea kayaks. The same goes a guess with the design that is claimed to be so revolutional and exists from another brand for over 2 years.

Boyan, certain things are indisputable true about surfskis vs sea kayaks, and I can't omit them just because you have mentioned them (Cadillac once referred to this as "the penalty of leadership").

Revolutional is your word, not mine, never mine. I believe in evolution rather than revolution, in incremental improvements rather than innovations.

In the above I have shared my process of reaching the functional and visual design that is represented in Spindrift and in Spray. Nothing less, nothing more...

Hi Bjorn. I have built a few kayaks before, so I am familiar with the strip process. But; the seat bucket and rudder pedals looks complicated. How can I get a good result?

Peter, this is the text on the drawing;

"The cockpit shown is a generic cockpit that fits most paddlers – long enough for tall paddlers, plus a sliding pedal set-up and similar to the ones used on commercial surfskis.

When changing the cockpit configuration to suit, remember that the position of the seat part is crucial to the performance of the craft – you adjust the forward bulkhead and footwell to your own length.

The cockpit can be built in many ways: it can be stripped like the hull and deck, keeping the overall shape and volume approximately as on the plan.

It kan be built from foam insulating boards between two solid wood bulkheads, again keeping the overall shape and volume (glue 4” foam boards together vertically to fill the cockpit and cut and sand to shape). This is an adaptive process, where you can work the shape in incremental steps by cutting, sanding and filling, until the cockpit is comfortable and efficient.

An even better way (light and beautiful if executed with care) is to use the foam cockpit as a mold for a glasfiber/carbon cockpit structure. Cover the mold in packing tape and release wax, laminate the entire structure – 4-5 layers fiberglass, 1 layer carbon and on top 1 layer fiberglass (to protect the carbon when sanding). Remove the structure from the mold and glue it in the deck cutout."

In the links to builders project above you will find photos and description of possible ways.

Then of course some builders, with experience of surfskis, just made a mold from the cockpit on their favorite commercial surfski and and built their own copy from that.

Ji Björn,

I really love your Spindrift design, both as a sea kayak and ocean ski paddler, and as an ex boatbuilder. I've been looking for a convincing long ski design for some years and am delighted with the lines you've drawn up.

Thank you

Thank you Benjamin!

Du kan mycket Björn och det är alltid lika intressant att titta in på din sida. I följande så tror jag dock faktiskt att du har fel:

"Någon riktigt vässad elitski kommer däremot inte som byggritning. Mycket få hemmabyggare kan matcha en professionellt byggd toppsurfski kring 10 kg – och de få som verkligen skulle kunna behöver inte mina ritingar."

Har man paddlat lite kajak innan så tar det bara några veckor att lära sig att behärska en surfski med Spindrifts mått, -även i stökiga förhållanden. Därefter så känner man sen att man vill ha något ännu snabbare (/smalare).

Visst är det kanske svårt att med ett hemmabygge matcha vikten på en kolfiber-surfski men alla har ju knappast råd att lägga ut 27' - 35 tusen på en sådan heller. Personligen så tror jag att omkring 44-45 cm är det perfekta breddmåttet på en surfski. Då kan man bygga den snabb men den är fortfarande tillräckligt bred för att man ska kunna bygga in tillräckligt med stabilitet så att en glad amatör kan paddla den utan större svårigheter. Så mitt tips är att du tar och designar ytterligare en surfski-modell som du gör smalare och snabbare. ;-) Är helt övertygad om att det skulle bli många sålda ritningar! Och om man kan bygga och paddla en 43 cm bred Havsracer så kan man väl bygga och paddla en 44/45 cm bred surfski... Eller? ;-)

Tack för en bra sida!

Javisst skulle de flesta kajakbyggare kunna bygga en smal surfski, och några få kan kanske även komma ner i konkurrenskraftig vikt. Men de kajaker jag har på sajten är inte avsedda för tävling på hög nivå: varken racing, maraton, surfski eller fors. Det finns flera skäl till det; dels har jag aldrig tävlat på elitnivå och har därför för lite erfarenhet, och dels är jag involverad i utvecklingen av Nordic Kayaks elitsurfskis och har ingen anledning att sälja ritningar till en konkurrerande surfski.

Det jag menade var inte att den skulle vara avsedd för tävling, utan snarare tvärtom; för glada amatörer som vill ha en snabb surfski att paddla utan att för den sakens skull behöva lägga ut en förmögenhet på en ski i något avancerat material... Men jag hör vad du säger och din ståndpunkt gällande att ej vilja konkurrera med Nordic Kayaks köper jag helt och fullt!

Hej Björn,

Jag överväger att bygga någon av dina surfskis - verkligen fina! Jag undrar dock om och i så fall hur de utrustas med självläns?

Med vänlig hälsning,

Fredde

En läns är närmast en nödvändighet på en surfski, i alla förhållanden där du skulle haft ett kapell på en motionkajak – annars kan det bli en hel del jobb med en länspump under paddlelturerna.

Du ser länsen som en svart rektangen bakomm fotstödet i bilderna ovan. Den monteras genom skrovet från in- eller utsidan i sittbrunnens djupaste del, och kan manövreras med foten eller handen. Vissa länsar har en klaff som automatiskt stänger när man stannar eller backar.

Hi Björn, thanks a lot for your tips and shapes. I saw black pearl and hunter and was inspired to build a strip kayak this year with a hull like surfskis(I read about it now) I used the kfoundry. I can confirm that a round belly is very stable in waves. This autumn I surfed first time a bit in the waves of north sea. And it was great, although I´m beginner in this. The kayak is very maneuverable, smooth-running and save in the wave. Jump through the waves and be pushed by them is great. Next summer I do it again!! On the contrary the knight heron s& g with a less round belly is much more tippy and less manoeuverable. To turn is more difficult and to go straght on also. Edging is better but I hardly need it. And top speed I don´t need neither. And my kayak looks at least as good:) https://imageshack.com/a/SZ64/1

Greetings from Hanover

Looks nice, Joachim. But there is a lot more to performance in waves than the shape of the bottom. The kayak in which I feel most safe, secure and relaxed in different conditions on open sea is my Njord – in spite of its trapezoidal sections. It is also fast (touring speed) and highly maneuverable.

Normally a round bottom has less initial but more secondary stability compared to a hard chine hull. But since this difference is rather small, tweaking other data (loa, beam, Cp, sheer height, rocker etc), can change this to whatever you want.

Eller spindrift

Hei Björn.

Jeg har bygget 4 strip kajakker tidligere og vurderer å bygge en surfski.

Går det an å tenke enklere angående sittebrønnen i strip? Jeg tenker at dobbelt bunn både øker kompleksiteten og vekten. Kunne det være en ide å montere bulkhead foran og bak for så å montere sideplater og ikke lage dobbelt bunn. Så kunne man montere et sete på bunnen og sitte tørrere. Ulempen blir et større gulvareal og noe tregere vanntømming tenker jeg. Styrken kan ivaretaes med forsterkninger rundt toppen av sittebrønnen.

Hilsen Bjørn

Ett av mina förslag på sittbrunn är just att sätta skott framför och bakom och använda mellanrummet som sittbrunn. En sits är egentligen allt som behövs därutövet. Dubbel botten är onödigt – det är bara en följd av att sittbrunnen är en gjuten balja. Men det är samtidigt viktigt att minimera den fria volymen, annars blir kajaken rank efter en vattenfyllning och tar lång tid att tömma via länsen (som inte är gjort för att hantera stora mängder vatten). Din idé med sidoväggar bör fungera utmärkt för detta. En annan idé är att fylla mellanrummet med vertikala skivor expanderat skum med slutna porer (polyester-, vinyl- eller PVC- skum), utskurna till att bli en komfortabel sits och ett lagom stort benutrymme (allt format som en vanlig surfskisittbrunn). Lite slipning och ett lager väv eller liggunderlag där man sitter kompletterar.

Denne vinteren bygger jeg en stripbyggekopi av en Disko Bay 1931 modell. Side 308 og 338 i "Kayaks of Greenland". Inkludert S-formet kjøllinje..

Jeg har også bestilt planene til en Spindrift, men det blir til neste vinter. Tanker rundt denne surrer rundt i hodet hele tiden. Har fått tak i en skadet Wave 5,5 som blir mal for sittebrønnen.

Spørsmål 1: Hvis jeg sager formene etter strekene uten å trekke fra listtykkelsen på 5 mm (4 mm etter pussing), blir bredden 48,8 mm med litt økende stabilitet og motstand. Vil dette ha noen andre negative konsekvenser jeg ikke tenker på?

Spørsmål 2: Hvis jeg senere ønsker å bygge en slankere versjon ved å skalere ned planene med 5%, slik at bredden blir (48 x 0,95) + 0,8 =46,4 cm, er dette lite smart?

Jeg har lest du ikke anbefaler å skalere planer, men er veldig interessert hva du tenker rundt dette.

Sågar du spanten efter ritningen blir skrovet 48 cm – spantlinjerna är till insidan av bordläggningen. Att öka eller minska bredden någon cm har inga andra konsekvenser än att stabiliteten och motståndet ökar resp minskar en aning.

Gör du ändringen i ett ritprogram brukar det blir tämligen exakt. Gör du det i en kopiator med justerbar längd-breddskala blir det ibland småfel, men inte värre än att de försvinner vid slipningen.

Hei Björn,

Grunnen til at jeg stilte spørsmål 1 over, er notatet på tegningen jeg har mottatt.

"Note!

The lines are to the outside of the hull, and the hull thickness must be deducted from the moulds when building.!

Tegningen er datert 2013-05-10.

Jeg målte det bredeste formspantet i går kveld til 47,6 cm. Dette gir vel en bredde på 48,5 cm på surfskien og er helt greit for meg.

Tenker likevel at beslutningen om å trekke fra eller ikke trekke fra er av en viss betydning, da endringen er relativt større på smale formspant enn brede formspant. Det vil gjøre en liten endring på Cp. Dette er trolig mer av akademisk interesse en praktisk betydning.

Hilsen Bjørn

Ja,du har rätt. Jag missade det i mitt förra svar. En del byggare har valt att bygga just Spindrift med tunnare strips för att minska vikten och åtminstone en har experimenterat med honeycombkärna och lite tjockare skrov. För att ge möjlighet till varierande byggmetoder ändrade jag Spindrifts spantlinjer till att visa utsidan av skrovet (till skillnad från övriga kajaker).

Största bredden hamnar mellan spant 9 och 10 – du får alltså förmodligen (beroende på hur du slipar) ytterligare någon millimeter totalbredd.

Att använda utsidans mått som insida innebär främst att volymen (och därmed lastkapaciteten) ökar en aning, vilket innebär att skrovet flyter en aning högre i vattnet (4-5 mm). Påverkan på skrovformen och Cp bör däremot vara knappt märkbar. Formändringen är procentuellt större i ändskeppen, men eftersom volym och våt yta där bara är en liten del av den totala volymen/ytan tror jag inte att det kommer att ha någon praktisk betydelse.

Hello,

I have built my last kayak and am now looking for a surfski style and really like the look of your spindrift. Are the plans still available and how do we go about buying them ? Is the boat suitable for myself at 1828 height and 180-185 kg ?

Thanks

Mirko

Mirko, I am a bit confused about your questions. First; of course the plans are available. They are after all in the catalog with a prominently displayed purchase button.

And I guess you mean 1828 mm, right?

But 180-185 kg is not recommended in a kayak with a load capacity of 110 kg – unless you want to study submarine life forms (but why not?). Or is it lbs instead of kg you mean (corresponding to 82-84 kg), in which case you are a perfect match.

Hi Bjorn,

I'm just at the planking of the hull stage of my spindrift using paulownia as red cedar is pricey in Australia.

Looking ahead, do you have any more info on the rudder system? The surfski seems to favour its own style of pedals and internal rudder. Is there a supplier that you recommend?

Best

Tom

Hi Tom

That depends on your intended use: for training, racing, surfing etc an under-the-hull rudder is recommended, and my experience of commercial surskis is not enough to be able to recommend one brand over the other.

If you plan to use the surfski more as a touring kayak or exercise kayak, an add-on stern rudder makes more sense – not as vulnerable in shallow waters, but not as efficient as the racing rudder (it may hang in the air when surfing a steep short wave). Of these, the VanDusen kick-up rudder and the SmartTrack Sea Kayak rudder are the best I have seen and tried.

Hi Bjørn,

I really like the look of your Spindrift design and I was wondering if you have heard of anyone attaching an ama to the Spindrift and converting the design into an OC1 outrigger canoe?

Regards

Jason

No, I have not heard of anyone doing that, though it has been talked about. I do not see any problems with such a conversion. But my kayaks are always optimized as much as possible for their intended use – which means that conversions might lead to less than perfect performance in new roles.

Varit sugen på bygge länge men det får skjutas på obestämd tid, småbarnsföräldrar.

Jag är mest nyfiken på konverteringen av havsracern. Sitter nämligen med en XOR som ju inte är exakt havsracern men väldigt lik. Konvertering torde vara snarlik där tänker jag.

Stort misstag att börja carva. Och vilket material skulle gagna mest att ta hem för detta?

Mvh

Denis

Hi Bjorn,

Do you have or plan to deliver also S&G plans for surfski\fast kayak (Spindrift/Panthera/Sea Racer)?

No, these are basically roundhulled kayaks and not the most suitable for a S&G conversion.

The Sea Racer is relatively easy to convert, due to flat surfaces on the freeboards and bottom. But you have to do the conversion yourself. I recommend flat panels för the freeboards and the V-bottom and a narrow panel at the chines, This will be a fairly good approximation of the hull shape. The deck can be built with bending ply on the foredeck and standard plywood on the aft deck. A narrow panel (~2") at the deck/hull joint will beautify the kayak considerably, even if it is not necessary from a functional perspective.

Spindrift and Panthera are round-hulled surfskis and would need a complete redrawing to work with panels construction (unless you use a lot of narrow panels – but then traditional wood strip will be both easier and better.

Hej!

Grymt imponerad av ditt arbete och kunskap!

Har en av dina skapelser, en nitro från Fredrik, som jag tävlat en hel del i.

Nu när jag lämnat tävlandet och mest turpaddlar är jag sugen på att ha en surfski med packmöjligheter. Svårt att hitta men här är ju den jag letat så länge efter!

Dock skulle jag vilja göra den runt 6.30-6.40. Hur påverkar det stabilitet och fart?

Tack än en gång för fint arbete och skapande!

Mvh

Staffan

Hej Stefan och tack!

En förlängd surfski blir en liten aning mera initialstabil och får en aning högre toppfart men blir samtidigt lite mer kraftkrävande i marschfart – skillnaderna är dock små eftersom farten är proportionell mot roten ur längden.

Tack för snabbt svar!

Ok, ja verkar vara fler än jag som brottas med måtten för att hitta det optimala!

Försöker få med far min på ett gemensamt bygge, tror dock det blir en lite mer stadig sak åt honom!

Tack än en gång!

Hi Bjorn,

I want to purchase the plans for the Spindrift and start building my first wooden Surfski.

Are you providing the plans electronically (email) or on paper via regular mail ?

Thanks,

Michael.

Plans are shipped on paper with regular mail.

Hello Bjorn,

I just purchased plans for the Spindrift. I am a smaller paddler (69kg) and am thinking about scaling the beam/height down to about 95% which would give it a beam of about 45.5 cm. My thoughts are that this would make the boat a little less "corky" for a light guy like me and also reduce drag a bit. I will build it either 608 or 625 cm in length. I am not worried about stability because I own a couple of narrow commercial skis. Any thoughts?

The second question: Has anybody build a decked Spindrift like the Panthera? Any thoughts regarding that mod? Thanks!

Mark, I see no problems with reducing the dimensions to 95%. Spindrift is optimized for a 85kg/185 cm paddler (me ;-). The drag will not be affected noticeably since you will push any hull down to the same underwater volume, and thus have a similar wetted surface –unless the mismatch is so big that the waterline is shortened and the underwater section depth is just a fraction of its width – but it will perform much better in windy conditions and in short waves.

At least one builder has had the intention to convert Spindrift to a kayak, but I have not yet heard of the result. A couple of Sprays were built that way before I introduced the Panthera.

Mark/Björn: In reality, the two kayak-decked "Sprays" that I built (for Zack in 2014 and for Andrew in 2016) are really decked "Spindrifts." At 608 x 48 and 608 x 50.8, both are more similar in size to the Spindrift than the Spray. Some how they ended up with the "Spray" name.

Hi Björn, I think I'll be building a spindrift as soon as I finish my current project: a 26' Hickman Sea Sled. What would you say is a reasonable number of hours to build a Spindrift, for a skilled carpenter, who is not a kayak builder?

Hi John, hard to say, but a reasonable guess would be approx 120 hours. 

I have built kayaks in under 50 hours, including cutting the strips (f x a Black Pearl). But that was with experience from 7-8 kayaks and with a prototype ambition. But nevertheless, this kayak is still alive and well after 17 years of hard service and gets admired at kayak meetings every year. In the other end of the range, good craftsmen have turned out masterpieces after 500 hours of meticulous work.  

Hej.

Har förstått att Ken Katz, som byggt en underbar version av din Spindrift, fått sin version något ändrad med din hjälp. Mindre rocker, längre och smalare, var några förändringar för att passa hans behov.

Är det något du planerar att lägga ut som köpbar ritning framöver?

Älskar att paddla snabbt i surfski och tanken att få bygga en riktigt snabb ski är mycket tilltalande.

Mvh

Staffan

Jag har inga planer på en sådan, eftersom jag är tveksam till en surfski med rakare köllinje. Men använd som plattvattenracer finns det såklart fördelar.

Men jag har ritningarna till Kens modifierade Spindrift (615x46 cm och aningen uträtad köllinje, ca 14mm mindre rocker) om du är intresserad av den istället för den vanliga versionen.

Och har du egna idéer om utformning kan jag fixa en inidividuell justering och räkna om data (långskeppsbalans, centroider etc) för 500,00 extra (men det handlar då om smärre justering av formen – inte en ny surfski ;-)

Men du kan också bara förlänga den vanliga versionen någonstans uppåt 640 cm – då får du en ski med högre toppfart (2,25% högre) och på köpet lite mindre rocker...

Tack för riktigt snabbt svar Björn!

Grymt att du kan tänka dig hjälpa till med förändringar. Dock är min kunskap om sådana förändringar knapphändig och jag vet hur komplext det kan bli om man börjar ändra någonstans under vattenlinjen.

Jag är egentligen inte ute efter en supersnabb racer, har ju redan Nitron, utan mer en snabb ski med luckor för minimalistiska tältturer med riktigt kul paddling vilket jag tror Spindrift säkerligen kan erbjuda. Kanske förlänger den något.

Har tänkt göra avgjutning av Nitrons sittbrunn, borde funka till Spindrift ens skrov hoppas jag!

Tack än en gång!

Jag undrar om inte meningen snabb ski är den mest använda i surfskibeskrivning oavsett ski. Haha, det är alltid materialet och aldrig paddlaren.

Jag toppade min spindriftski på 18 km/h idag. Bästa km tid på 12,8 km/ha. Bra förhållanden, 6 m/s och 0,4 m snittvåghöjd. Men inget spektakulärt. Jag har fortfarande några justeringar att göra på mitt bygge innan den får klassas som helt klar. Jag har satt packlucka bak. Tänkte också testa å tälta med den. Men packning borde ändra egenskaperna rätt mycket. Den blir nog mer svårsurfad.

Dock kommer det vara stora skillnader mot din Nitro Staffan. Spripbygget är så mycket styvare medan din Nitro flexar ganska mycket. Det verkar också få egenskapen att den går spikrakt och inte har någon tendens till brace alls. Tyngden verkar göra att den surfar riktigt bra. Fin acceleration i nedåtvåg. Dock krävs mer kraft då det är en tyngre ski. Ju längre du bygger den desto svårare kommer den bli i krabbiga förhållanden med flera vågsystem.

Surfski virker interessant å bygge, men jeg kan ikke fordra å padle med wingåre. Kan man padle spindrift effektivt med grønlandsåre?

Jadå, det går utmärkt att paddla surfski med grönlandspaddel. Många av dem som byggt Spindrift eller Spray använder GP.

I en extremt lätt elitski (9-10 kg) har vingpaddlen en fördel genom att den kan ge bättre grepp i turbulent vatten när man ska accelerera snabbt för att fånga surf. Vidare innebär surfskins effektiva rodersystem att vingpaddelns svagheter för manövrering saknar betydelse.

För en mer "normalviktig" surfski (en träski väger normalt över 15 kg) blir skillnaden mellan vingpaddeln och GP:n tämligen marginell – i synnerhet för den som inte planerar att slåss om tätplatserna i downwind-challenges.

Hej Björn! Jag är inte med på hur du menar att det blir mer turbulent vatten kring en lättare ski? Jag tänker att en lättare ski är mer förlåtande då det går åt mindre kraft för att dra upp den på våg. Medan en tyngre ski kräver mer av paddlaren. Där är det viktigare med timing, hur man ligger i vågen och att få till accelerationen precis rätt. Därför förstår jag inte varför det skulle vara en fördel till en lätt ski jämfört med en tyngre med vinge?

Nej, det är inte jag heller med på. Jag måste ha uttryckt mig oklart.

Diskussionen ovan handlar om vingpaddel kontra grönlandspaddel, och mitt resonemang utmynnade i

1. att vingpaddeln har ett bättre grepp i vattnet, och

2. att detta bättre grepp ger den fördelar i turbulent vatten i vågor, där vattenrörelser och luft i vattnet ger sämre fäste, och

3. att denna fördel ger större utbyte i en lätt surfski som kan accelereras snabbt än i en tyngre farkost där det är svårare att få till en snabb fartökning och det därför mer handlar om att underhålla rörelsen.

Hi Björn, happy new year first of all!

On your plans do you recommend all the materials, makes etc.?

Do you have a rough idea about the price?

I’m not a boat builder, but meticulous enough with almost all the tools I think, and some experience with wood.

I’m just trying to imagine if the challenge is far more affordable than regular skisurfs.

Thanks a lot!

My Spray costed about

7000kr in material as Wood, epoxi, paint, etc

3000kr in fittings as hathches, rudder

2000kr in consumables as grinding papper, PPE

Also bought some tools, however is that not an cost, it is an investment.

Divide by 10 to convert to €.

Your can save some cost on material, I used Paulownia at about 1500kr. Sprouse cost less.

You can make all the fittings yourself and save almost 3000kr.

Hi Jon

My plans are in many ways more suggestive than dictating, mostly depending on the different availability in different regions. Furthermore, you can choose to make all the necessary outfitting parts yourself or you can buy them from kayak outfitters – which of course has a large impact on the cost.

Per's calculation is solid and a good starting point – but note that Paulownia and WCR are expensive here in Sweden, while the fir I normally use is relatively cheap. In other regions, the opposite may be true. My kayaks usually have hatched cut from the dock, and a home-made skeg which cuts another chunk of the cost – but for a surfski, a well-constructed store-bought rudder may be a good investment (unless you have access to a well-equipped mechanical workshop).

I normally don't include tools and sanding papers, cleaning material, etc in estimations – just the materials that stay in the finished kayak.

Thanks a lot to both for your detail answers, I do appreciate it.

I don't know when, but I'll definitely built my own one day. I guess I’ll buy the plans in a near future and start planning it.

I’ll let you know.

Thanks again!

I forgot to tell you, just if you're courious. I leave in the border in between Switzerland and France in the lake Geneva region but I'm originally from Bilbao in the Spanish Basque Country, so I have plenty of ideas and waves to try on your surfski.

Best regards,

Hej Björn, tack för en fin sida!

Några frågor:

-Har du några tankar kring det nya skrovet som Nelo presenterade på sina surfskis för två år sen? (Djupaste delen av rockern är inte längre under sitsen utan under fötterna. Därefter följer en konkav kurva upp under sitsen.)

Nelo själva hävdar att detta ger ökad stabilitet eftersom tyngdpunkten sänks samt att den blir snabbare eftersom aktern inte "sätter sig" när farten ökar. Spontana tankar?

(Inget du behöver svara på egentligen, vore bara kul att få veta dina tankar kring detta eftersom jag tycker att det låter otroligt smart.)

Skulle vilja bygga en Spindrift i framtiden och har följande tankar:

- Istället för att gjuta en sittbrunn, skulle man då kunna använda skrovbotten som golv för fötterna? Det skulle innebära att man inte får ett "dubbelt golv" utav att man har fötterna direkt på skrovet så att säga. Det borde spara vikt och sänka tyngdpunkten något. Samt troligtvis förbättra sittställningen. (En negativ sak skulle kanske vara att man då antagligen inte kan använda en stängningsbar/öppningsbar läns eftersom de torde kräva lite "djup". Men då får man väl köra vanliga gamla hederliga "scuppers" och hål genom skrovet.)

-Istället för att bygga "locket" över aktern och "överbyggnaden" i förskeppet av ribbor, borde man kunna använda sig av marinplywood. Överbyggnaden i förskeppet skulle då visserligen bli kantigt istället för rundat men det borde väl kunna spara en del vikt och byggtid? Tänker att överdelen på en surfski ju egentligen inte är utsatt för några krafter utan bara syftar till att hålla vatten ute (så att för- och akterskepp blir som två flyttankar.)

Mvh

Jag har inte analyserat Nelo-formen. Men att sänka fötterna någon centimeter ger naturligtvis en aning sänkt tyngdpunkt och därmed en aning mer initialstabilitet. Men det innebär samtidigt att skrovet blir en aning mer fiskformat, vilket riskerar att sänka farten. Så om det blir någon nettoökning är jag osäker på.

Jag är inte riktigt med på varför detta innebär att aktern inte sätter sig i fart. Logiskt sett borde en framflyttad lägsta-punkt innebära det motsatta.

Men oavsett hur det fungerar tekniskt brukar Nelo bygga väldigt bra skrov, och jag tror att deras kortare surfskis är precis rätt väg att gå. Jag har länge tyckt att 640 är för långt, och att fabrikanterna kanske lurades att öka längden på grund av att tävlingsbanorna tidigt dominerades av ett par urstarka paddlare som kunde driva de här extremt långa skroven.

Att ta bort "innergolvet" innebär naturligtvis samma som med Nelo, att tyngdpunkten sänks en aning. Men golvet innebär samtidigt att skrovet förstärks där sittbrunnen annars är en svag länk i ett långt skrov – och den nackdel du nämner: att en stängbar läns inte längre kan användas.

Däcket är en viktig del av skrovets styrka. Känn på styvheten i ett papprör och skär sedan bort övre halvan och testa igen. Skär ut en "cockpit" i pappröret och se hur lätt det bryts vid utskärningen. Du kommer att upptäcka att både golvet och väggarna i sittbrunnen är viktiga för att hålla ihop det långa smala skrovet.

Plywood går lika bra som trä, men att spara vikt tror jag inte på. Kantigheten ökar ytan och plywood har större densitet än massivt trä. Något fortare går det att bygga med plywood, men stora tidsvinster kräver prefabricerade panelar (t ex CNC-frästa).

På min Spray så vilar hälarna mot botten på skrovet. Såg ingen mening med att göra dubbelskrov i hela cockpitten, endast ett lager extra med glasfiber som skydd för nötning etc.

Trodde fram tills nu att de flesta byggde så, men jag kanske har haft fel hela tiden?

https://photos.app.goo.gl/ZvotnkEYabS9AkvH6

Det finns två skolor: de som bygger sittbrunnen av trä i någon form, och som gör som du, och de som laminerar en glas/kolfibersittbrunn som får en dubbelbotten.

I båda fallen är det lämpligt att det finns lite däck vid sidan av sittbrunnen och innerväggar – annars kommer sittbrunnen bli en svag punkt i skrovet, en brottanvisning.

Tack för svar Björn! Och tack även Per Carlin, det såg ut att vara en riktigt fin båt du hade byggt! :-)

Hej Björn!

Ännu en gång är jag lycklig ägare av en av dina designer. Jag provade en surfski i oktober 2021 och blev heltänd. Några veckor senare hadde jag köpt en CS Boost i vilken jag lärde mig grunderna i vingpaddel-teknik och användning av roder. (Har i 18 år bara paddlat roderlösa kajaker med grönlandspaddel.) Boosten kunde ha funkat länge för mig, men när jag tänkte framåt såg jag för mig att byta till en kortare ski om några år. Maxlängden för reolerna i våran klubb är 565, och det är sällan vågor här i området som gör att det är fördelaktigt med en 6 m lång surfski.

Nelo och NK har intressanta modeller... På sensommaren fick jag covid, och blev sittande hemma och tråla nätet for surfski-inspiration. På Blocket dök det upp en Spindrift som bara var 560 lång, och i en fördelaktig prisklass. Jag slog till, och har nu stor glädje av att paddla denna ljuvliga farkost här i Trondheimsfjorden. Min erfarenhet av olika modeller av surfski är ju väldigt begränsad, men för min paddelglädje är denna en fullträff. Jag upplever henne som lättdriven, lättmanövrerad och väldigt enkel att klättra upp i efter bad.

Jag såg att denna är 16 cm kortare än din rekommendation, men tycker att den funkar strålande, och ser väldigt bra ut!

Tack för arbetet du gör!

Hälsningar Torleif Holm

Skriv en kommentar