Visa varukorgen
Design & Illustration

Köpte en ritning till en Nanoq av dig i juni i fjol. Igår var det sjösättning och jag är jättenöjd!! Har mest paddlat en Melker Ulvön HV tidigare, det blev en totalt ny upplevelse.
Peter

...we both think that it is a REAL SWEET boat. We love it on land because it's so easy to cartop.
It's even better on the water. The response to just a little edging is wonderful: it turns on the proverbial dime and it makes a precise turn, rather than just skidding. I was expecting this manoueverability because of the hull characteristics (so much rocker) but Ellen was caught by surprise -- and experiencing that kind of manoeverability was thrilling to both of us. On top of that, the Alleq accelerates at the slightest touch of the paddle; I hadn't ever experienced anything like that before, and didn't expect it.
The Alleq is fulfilling my expectations in every way.
Cheers, John

After paddling my Alleq/Nanoq for one season, I want to thank you for a great design. It paddles really well and does everything I ask of it.
Bob

Nanoq

Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia

Ritningssats, Nanoq - 1 400 SEK Beställ

Snabbtitt på prestanda


manöverbarhet

kursstabilitet

marschfart

toppfart

initialstabilitet

slutstabilitet

lastkapacitet

Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor

Nanoq är en havskajak med västgrönländska anor. Den är baserad på en legendarisk kajak från Illorsuit (eller Igdlorssuit med en annan transkribering) som dök upp i England 1959 och har haft stort inflytande på utformningen av engelska havskajaker sedan dess. Den mest kända är Anas Acuta från England – en kajak som efter flera decennier fortfarande är uppskattad och som anses vara en av de mest "grönländska" av marknadens kajaker.

Det blev en spännande utmaning att se hur en modern omtolkning av den gamla Illorsuit-kajaken skulle kunna se ut – en som skulle kunna tilltala Anas Acutas vänner runt om i världen, men dra nytta av några decenniers utveckling av hydrodynamisk teori. Jag paddlade en Anas Acuta för några år sedan och hade en del tankar om vad jag gillade och ogillade med egenskaperna.

Lite har ändrats sedan sextiotalet. Fler av Korneliussens kajaker har mätts upp (av Harvey Golden - expert på traditionell kajakkultur), och följaktligen finns mer kunskap om dimensionering och mer specifikt hur den gamla kajaken anpassades efter ägarens mått. Vidare var de tidiga replikerna starkt påverkade av den tidens syn på havskajaker, vilket bland annat innebar att däcket höjdes för att ge "engelskt" gott om plats under fördäck, vilket resulterade i höga stävar och en påtaglig bananform som för en nutida betraktare ligger rätt långt från Illorsuitkajaken vackra och harmoniska relingslinje. Vidare plattades botten ut rejält för att skapa volym - i så hög grad att det inte längre finns några spår av ursprunget i nollspantet - från ca 20 graders bottenvinkel till ungefär 8 grader på Anas Acuta. Det här är inte avsett som kritik av kajaken eller konstruktören Geoff Blackford - den långlivade kommersiella succén hade i så fall sagt mer om mina fördomar än om kajaken.

Men ändå, hur skulle en modern omtolkning  kunna se ut?

Jämfört med laminatkajaker slapp jag kommersiella kompromisser och eftergifter, och kunde justera linjerna för att passa stripbygge istället för laminering i form. Nanoq kunde därför få lite mjukare linjer än det grömländska originalet, som dels gör den enklare att stripbygga och dels sänker friktionen lite grann (vatten gillar också harmoniska linjer). Utöver det blir en kajak i trästrip betydligt lättare än en i komposit och en hel del styvare än både komposit och ribb-och-duk – vilket innebär en snabbare, rörligare kajak med bättre lastkapacitet. 

Nanoq har lite högre däck och därmed större slutstyvhet än de av mina kajaker som har östgrönländska anor: främst Black Pearl. Det innebär att det går att kanta Nanoq väldigt mycket (30 grader) utan stöd av paddeln, och den blir därför extremt manöverbar – en perfekt lekkajak för surf i vågor och precisionsmanövrering bland klippor och stenar. Med skäddan nerfälld blir den en lugn långfärdskajak för långa distanser med god medelfart. Det högre däcket är förstås en fördel för dem som finner Njord lite trång – men en nackdel för dem som uppskattar Njords komfort och känsla av kontroll; som så mycket annat en smaksak.

Första Nanoq byggde Erik Frantzen i Danmark för flera år sedan (lite förlängd och med sänkt akterdäck). Det blev prototypbygget och jag fick chansen att prova den på ett symposium i Danmark, och var mycket belåten med egenskaperna! 

Erik Franzens Qanik 2010
Foto: Erik Frantzen

Nanoq för storväxta

Efter flera frågor har jag ritat en lite större Nanoq: samma skrov, samma utseende, men några centimeter extra här och var för att ge mer plats och större lastkapacitet. Fyll i L (för large) vid beställning om du behöver lite mer volym, antingen på grund av att du väger 90 kg eller mer eller om du har behov att ha med ovanligt stor och tung packning.

Liten skillnad utanpå – men mer plats inuti...

Nanoq stitch-and-glue

Om du tvekar inför ett stripbygge, finns det ett enklare sätt att få nästan samma kajak. Jag har tillsammans med Petruskajak i Tranås och Dan Caouette i Maine ritat/utvecklat ett par plywoodversioner av Nanoq: en med Nanoqs mått (546x52) och en lite mindre (520x51 med ett par centimeter lägre däck). Dessa finns under namnet Alleq 55 och Alleq 52 att bygga hos Petruskajak i hans numera välkända 8-dagarskurser, men kan också köpas som byggsats.

Stitch-and-glue-konceptet innebär att färdiga CNC-frästa plywoodpaneler "sys" ihop till skrov och däck, varefter skarvarna stabiliseras på insidan med glasfiberremsor i epoxy, och utsidan lamineras med glasfiber. Resultatet blir en lätt och stark kajak på grovt räknat halva tiden mot ett stripbygge – eller på en fjärdedel av tiden för den som har ambitioner som inbegriper dekorativ strippning med olika träslag ;-)

Alleq är en förenkling av Nanoq. Metoden kräver plana, enkelkrökta ytor, vilket innebär att Alleq hamnar närmare den ursprungliga Illorsuitkajaken som med spant och sälskinn också fick plana ytor och skarpa slag. Det betyder i praktiken en aning fartförlust genom turbulens och en aning mindre innervolym. Skillnader i egenskaper är i praktiken knappt märkbara, och får vägas mot det enklare bygget.

Alleq – s&g version i plywood

Bob Ten Eycks välbyggda kajak i fotona nedan är byggd från en Alleq-ritning, men konverterad till strip – därav ett lite plywoodkantigare däck än på Nanoq.

Bilder

Qanik (Nanoq) – Erik FrantzenNanoq – Bob Ten EyckBob Ten Eyck – Nanoq (Alleq)Nanoq – Bob Ten EyckBob Ten Eyck – Nanoq (Alleq)Bob Ten Eyck – Nanoq (Alleq)Bob Ten Eyck – Nanoq (Alleq)John Ebersole's Alleq (the plywood version of Nanoq), built by Dan CaouetteJohn Ebersole's Alleq (the plywood version of Nanoq), built by Dan caouetteNanoq – Niklas FransonNanoq – Niklas FransonNanoq – Niklas FransonNanoq – Niklas FransonNanoq – Marius MarkussenNanoq – Tim MortimerNanoq – Tim MortimerNanoq – Marius MarkussenNanoq – Leif KarlssonNanoq – Leif KarlssonDen spektakulära sitsen!Inget fel på finishen!Nanoq – Leif KarlssonNanoq – Leif KarlssonNanoq – Leif KarlssonNanoq – Leif KarlssonNanoq – Leif KarlssonNanoq – Christer GrafNanoq – Christer GrafNanoq – Christer GrafNanoq – Christer GrafNanoq – Jonas StåhlbrandtNanoq – Jonas StåhlbrandtNanoq – Jonas StåhlbrandtNanoq – Jorma KirettiNanoq (14,8 kg) – Jan SörfeldtNanoq – Vadim ArzamastsevNanoq – Vadim ArzamastsevNnoq – Jan SörfeldtNanoq – Jan SörfeldtNanoq – Jan SörfeldtNjord – BlumenscheinNjord – Blumenschein

Specifikationer

Nanoq – linjer

Längd¹ 546/425 cm (total/kvl)
Bredd 52/49 cm (total/kvl)
Djupgående 11 cm
Sittbrunn¹ 60x40 cm
Innerhöjd¹ 27,5/17,5 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 16-20 kg
Deplacement/volym⁶ 125 kg/315 liter
Fart³ 7,9/11 km/h
Prismatisk koefficient 0,54
Våt yta 1,77 m²
Släpmotstånd⁴ 1,53/2,99 kp
Stabilitet⁵ 3/5 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Snabba och trygga långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur.
Längd¹ 559/435 cm (total/kvl)
Bredd 55/52 cm (total/kvl)
Djupgående 11 cm
Sittbrunn¹ 64x42 cm
Innerhöjd¹ 29/19 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 16-20 kg
Deplacement/volym⁶ 140 kg/365 liter
Fart³ 8/11,5 km/h
Prismatisk koefficient 0,54
Våt yta 1,91 m²
Släpmotstånd⁴ 1,65/3,22 kp
Stabilitet⁵ 3/5 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Snabba och trygga långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur.

¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.
⁶ Deplacement är kajak + paddlare + last. Räkna bort kajakens vikt för att få lastkapaciteten.

Om ritningar och bygge

Tre ritningsblad rymmer den information som behövs för att bygga kajaken. Spant, stävar och konstruktionsdetaljer i fullskala. Rekommenderad sittbrunn i halv skala, med anvisningar för att förstora eller förminska för den som vill. Anvisningar finns även för att förlänga eller korta kajaken. Linje- och konstruktionsritning i skala 1:10. Viktiga detaljer eller idéskisser i full skala.

Till Nanok går det åt ungefär 300 löpmeter ribb (20x5 mm) inklusive marginal för spill och ett och annat misstag mm, 17 meter glasfiberväv (ca 160 gr/m2 på 100 cm bredd). Epoxyåtgången är svårare att ange eftersom den till stor del beror på hur den appliceras, men ungefär 6 kg är ett rimligt riktvärde. Värdena gäller om du bygger enligt ritningen – ändrar du längd eller annat måste du såklart justera åtgången proportionellt.

Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 52x41 cm

Nanoq – ritningsblad

Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 36 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.

Ritningssats, Nanoq - 1 400 SEK Beställ

Norska Padling testar 

I norska Padling (3-2012) finns en trevlig test av Qanik, som alltså är glasfiberversionen av Nanoq (några kilo tyngre och lite sämre styvhet, men i övrigt detsamma. Den slutar med att:

"Seabird og Björn Thomasson har grunn til å være förnøyd med Qanik. Glitrende respons gjør den til en virkelig artig lekekamerat. God komfort og bra lastevolum inviterer i tillegg til litt lengre turer ... Forholdet mellom pris og kvalitet er i begge tilfeller veldig bra. Her får man mye grønlandsinspirert kajakk for pengene."

 

Deras kommentarer om stabilitet och manöverbarhet stämmer precis med mina funderingar vid ritbordet:

"Summen av stabilitetsparametre er av en art som særlig de rutinerte vil møte med ovasjoner. Båten er lettbevegelig i primærplanet, uten att føles direkte rank. Primærstabiliteten opererer i et temmelig avgrenset område og plasserer sig litt under middels. Andrestabiliteten er derimod god og gir god motstand ved kanting, men uden å fremstå som dominerende. Den ender opp i en sluttstivhet med en noe rund karakter. Derfor sjeneres heller ikke carvingegenskapene av en konstruksjon som stritter altfor mye imot.
Her berører vi samtidig båtens aller beste egenskap. Carvingresponsen er nemlig av ypperste sort! Kajakken reagerer knivskarpt på kanting av skrog. I kombinasjon med tilpassede åretak, er den i stand til å vende på ett par båtlengder. Den er i sitt esse når det inviteres til lek og moro. Her spiller kajakken på lag og lar utøveren få ta seg ordentlig ut."

 

...och om fart och surf:

"På flatt vann avslører våre GPS-målinger at den mest effektive skroghastighet befinner seg mellom 3,8 og 4 knop. Gjennomsnittsfarten i vår testløype havnet på 4,4 knop. Toppfarten kulminerte ved 6 knop [11,1 km/t]."
Surfvilligheten är upåklagelig. Skroget er ikke specielt kresen på verken vindstyrke eller bølgehøyde. Det skal lite til för man kjenner at det spilles på lag med naturkreftena i form av deilige surfer."

 

Även utseendet faller i smaken:

"Björn Thomasson har designet en vakker kajakk ... Testbåten fremstår fremdeles som både slank, lav och elegant."

 

Bakgrund och historia – en modern Illorsuit

Sommaren 1959 skickades en ung student, Ken Taylor, till Illorsuit på Grönland för att studera kultur och kajaker. Med till Grönland hade han sin egen plywoodkajak - på väg hem hade han en riktig västgrönländsk kajak byggd för honom av Emmanuele Korneliussen. Den mätte 505x53 cm och hade det låga däck - 20 cm framför sittbrunnen - som hörde till kajakkulturen i norra Discobukten. Den byggdes på sex dagar med virke importerat från Danmark.

Uppmätningsritning av Illorsuitkajaken
Uppmätningsritning av den ursprungliga Illorsuitkajaken

Kajaken väckte stor uppmärksamhet och intresse i Skottland, och den mättes upp av Duncan Winning, diskuterades och kopierades i både plywood och glasfiber. Anas Acuta = StjärtandNär Geoff Blackford några år senare ritade en ny havskajak, tog han Ken Taylors kajak som utgångspunkt, men höjde däcket för att bättre passa europeer. Resultatet blev den välkända Anas Acuta (Anas Acuta är latin för stjärtand - döpt efter den "akuta" vinkeln på stjärten) - fortfarande en av de mest "grönländska" av kommersiellt byggda kajaker, och fortfarande eftertraktad av kompetenta paddlare.

Anas Acuta - kajaken
Anas Acuta - kajaken

Anas Acuta refuserades av alpinisten Colin Mortlock inför en expedition till Norge - den bedömdes för osäker i grov sjö och hade för lite lastutrymme. Frank Goodman ökade volymen och rundade slagen och döpte den nya kajaken till Nordkapp efter expeditionens mål. Dessa två - Anas Acuta och Nordkapp - är levande legender, fortfarande i produktion och fortfarande med lite uppdatering då och då (imponerande, men det bleknar i jämförelse med VKV Anita, ritad 1930 och fortfarande i produktion – låt vara med en hel del moderniseringar längs vägen!).

För att bringa lite reda i släktträdet: från Anas Acuta utvecklades Nordkapp och Pintail. Från Nordkapp utvecklades bland andra Skerray, Aquanaut, Argonaut och från Pintail modellerades Avocet fram – och därefter de flesta engelska havskajaker: Meridian, Zephyr, Explorer, Alaw, Alaw Bach, Xcite, Xplore m fl – ända fram till nu, då lite surfskiformer börjar smyga sig in här och där (Tiderace Pace, Rockpool Taran m fl).

Det blev en spännande utmaning att försöka ta fram en modern tolkning av den gamla originalkajaken - en som dels skulle kunna tilltala Anas Acutas fans och dels ta vara på ett par decennier av utveckling inom hydrodynamik och materalanvändning. Jag paddlade Anas Acuta för några år sedan och hade en del tankar om vad jag gillade och ogillade med egenskaperna.

Lite har ändrats sedan sextiotalet. Fler av Korneliussens kajaker har mätts upp (av Harvey Golden - expert på traditionell kajakkultur), och följaktligen finns mer kunskap om dimensionering och mer specifikt hur Taylors kajak anpassades efter hans mått. Vidare påverkades Geoff Blackfords tolkning av originalritningen av de tankar som fanns kring Grönlandskajaker vid den tiden - däcket höjdes till exempel i hela sin längd för att få tillräckligt utrymme under fördäck, vilket resulterade i höga stävar och en påtaglig bananform, som för en nutida betraktare ligger rätt långt från Illorsuitkajaken vackra och harmoniska relingslinje. Vidare plattades botten ut rejält för att skapa volym - i så hög grad att det knappast längre finns några spår av ursprunget i nollspantet - från ca 20 graders bottenvinkel till ungefär 8 grader på Anas Acuta. Det här är inte avsett som kritik av kajaken eller Geoff Blackford - den långlivade kommersiella succén hade i så fall sagt mer om mina fördomar än om kajaken.

Men ändå, hur skulle en modern omtolkning av Korneliussens kajak kunna se ut. De flesta av Blackfords justeringar är relevanta och det finns ingen anledning att inte göra detsamma nu. Jag höjde relingen för att göra plats för ben och fötter - få av oss skulle sitta bekvämt med spikraka ben, en knapp centimeters marginal över knäna och 90 grader i höften utan svankstöd (jag skulle, efter 5 år i Black Pearl, men den här kajaken är ritad för att passa mer än mig). Jag höjde stävarna en aning men inte mer än att relingslinjen behåller det mesta av den lågmälda elegansen från Illorsuitkajaken (jag värderar vackra linjer mycket högt, högre än mycket annat) - och förstås för att undvika onödigt vindfång i stävarna. Jag planade också ut botten men inte riktigt så mycket som på Anas Acuta. Anledningen till att inte behålla de 20 gradernas bottenvinkel är främst att det hade tvingat upp sitsen - och därmed också däcket - och försämrat stabiliteten.

På Grönland utvecklades kajakerna för övrigt på liknande sätt - mot längre vattenlinje och flackare bottenvinkel, vilket gav snabbare och rymligare kajaker på bekostnad av lite manöverbarhet. Alternativt utvecklades kajaker med extremt lågt fribord för rolltävlingar (den tradition där min Black Pearl hör hemma).

Så i slutändan blir min Nanoq, ritad 2015, en kusin till Anas Acuta - med lite personligt stuk. Lite längre vattenlinje, eftersom fart var en av de saker jag saknade, lägre stävar, som jag hoppas skall underlätta för paddlare i hård vind (även om Anas Acuta fungerar bra i det avseendet), och lite lägre däck - alltfler paddlare upptäcker komforten och kontrollen när man slipper onödig volym i sittbrunnen (men observera att detta ändå är en förhållandevis rymlig sittbrunn - letar du efter en tajt sittbrunn är nog Black Pearl ett bättre val, liksom Njord, Frej och Hunter). Jag hoppas också att min tolkning av Illorsuit kommer att röra sig lite mjukare i krabb sjö och att den surfar minst lika bra som Anas Acuta. Och inte minst - jag tonade ner bananformen. (Men gillar du bananer så finns ju Anas Acuta kvar ;-)

Qanik för Seabird Designs
Min tolkning av Illorsuitkajaken i glasfiberlaminat

...uppdaterad till trä/epoxy:

...och till S&G
Alleq – s&g version i plywood

Är då min konstruktion en Illorsuitkajak? Nej knappast. Utseendet är inspirerat av Illorsuitkajaken, eftersom jag gillar de harmoniskt vackra linjerna - men skrovformen och de hydrodynamiska egenskaperna är moderna, effektiva och lämpade för en helt annan verklighet än säljakt i Discobukten för 60 år sedan.

Men skulle det då inte varit intressant att göra en trogen kopia av Illorsuit? Jo, absolut, och det har gjorts åtskilliga gånger både som ribb-och-duk-kajaker, ocjh i plywood, av och för intresserade byggare. Men som produktionskajak; nej! Jag tror att de flesta potentiella köpare hade tittat nyfiket på de exotiska formerna, men sedan gått vidare till mera bekanta modeller...

Är du intresserad av mer bakgrundshistoria, har Ken Taylor en mycket läsvärd blogg om sin Grönlandsresa.

Titta också på Harvey Goldens mycket exakta och välutrustade replikbygge.

...och namnet då?

Ja, jag önskar jag hade haft en djupsinnigt finurlig förklaring till namnet, men Nanoq kom till mest för den grönländska anknytningen (Nanoq är isbjörn på grönländska), för att det ligger bra i munnen, och vad jag vet inte betyder något uppseendeväckande eller tvetydigt på andra språk – och för att det antyder någon sorts gemenskap med Alleq.

Kommentarer

Great addition to your catalog!

Thanks Dan! I have been quite busy the last couple of weeks, partly since I had a few almost finished plans waiting in the computer and some time to spend on them and partly since Seabird Designs recently have begun focussing on other market segments than those that most of my kayaks are targeting. Including the most successful of these kayaks in my catalog, will assure they are continuosly available, and offered a welcome opportunity to refine them beyond the constraints of commercial production.

I agree with Dan; great addition to your offerings, Björn, along with a very informative writeup. And thank you for the link to the intensely interesting Ken Taylor/Cameron website.

Thanks Rick. It was very interesting to find the writings of Ken Taylor and Duncan Winning (in discussions on the Qajaqusa forum).

Hei Bjørn.

Jeg eier en Qanik som jeg kjøpte hos Seabird i Norge. Det er min første kajakk og jeg liker den veldig godt. Om jeg skulle ønske meg noen endringer, må det bli et noe lavere akterdekk for å gjøre rulla litt lettere de gangene man må legge seg helt bakpå.

Nå ser jeg at du har endret litt og fått frem Nanoq, er det noe endring på høyden til bakdekket?

Når det er sagt, så finner jeg min Qanik til å være en perfekt begynnerkajakk for meg. Jeg lærte rulla i den og har tatt to våttkortkurs i den :-)

Jeg holder for tiden på å bygge en Frej til kona og en BP til meg selv, og om Nanoq føles fin så kanskje jeg bygger den også, senere.

Mvh

Jon Leithe

Hej Jon. Däcket är sänkt 16 mm på Nanoq, men ännu viktigare är att det finns lite mer plats bakom ryggen och att sargkanten är rejält rundad (om man bygger efter ritningen). Andra skillnader är t ex att akterdäckets radie mot relingen är större för att bli lättare att ribba.

Takk for svar Björn

Hvordan er undervannskroget sammenliknet med dagens Qanik og Black Pearl?

/Jon

Det är två helt olika skrov – det ena västgrönländskt, det andra östgrönländskt.

Enklast kanske med en skiss: BP i blått, Qanik i rött

Qaniks västgrönländska påbrå visar sig i en djupare V-botten, mer utfallande sidor och aningen mer upprätta stävar, medan BP:s östgrönländska syns på den flackare bottenprofilen, mer vertikala sidor, mindre språng i kölen och mer utfallande stävar. Men den viktigaste skillnaden är såklart storleken – Qanik är en långfärdskajak med plats för packning medan BP bara precis har plats för paddlaren. Qanik sätter man sig i – BP tar man på sig.

Obs att storleken på BP variererar eftersom den skräddarsys till beställaren. Den här visade är min egen anpassad för mina 185 cm/80 kg.

Det ser ut som det er andre som også kaller kajakken sin Nanoq.

http://www.finn.no/finn/torget/annonse?finnkode=51233787&searchclickthrough=true

Ja, Nanoq är nog alltför generiskt för att man skall kunna räkna med att vara ensam om det. Jag tror inte att kajaken i din länk kommer att leda till några förväxlingar ;-)

Robert Flahertys fina gamla film Nanook of the north kan säkert inspirera fler...

Hej!

Min kajakbakgrund består av att hyra kajak (ofta mycket initialstabila) en eller ett par gånger per år. Nu funderar jag på att bygga en Nanoq, så i helgen var jag och provpaddlade en Qanik för att få en känsla om jag är på rätt spår. Det blåste i medel 7 m/s, men jag trivdes ändå bra med den! Det enda orosmolnet är initialstabiliteten som vid vågor från sidan och snett bakifrån fick mig att känna mig högst osäker på om jag skulle komma tillbaka torr =).

Nu har jag ju läst att lägre initialstabilitet är något man lär sig uppskatta med erfarenhet. Jag kommer antagligen paddla mera frekvent om jag har en egen kajak, men ändå inte så ofta som varje, eller varannan vecka. Hur mycket paddling brukar det krävas för att vänja sig?

Jag hittar inte Nanoq bland de andra stabilitetskurvorna. Hur ser den ut? Det hade varit intressant att jämföra med dina andra kajaker.

Mvh, Olof

Jag jobbar normalt med lägre initialstabilitet och hög slutstyvhet, vilket inte alltid uppskattas av nybörjare och ovana paddlare.

Men initialstabilitet har mycket lite med kapsejsning att göra – innan du slår runt har kajaken lutat så mycket att det är slutstyvheten som avgör om du hamnar upp och ner eller återfår balansen. Låg initialstabilitet kan orsaka lite övergående ängslighet – låg slutstyvhet kan vända dig upp och ner. Som jämförelse kan du tänka dig en överdrivet initialstabil kajak som en vanlig fyrbent köksstol och en med hög slutstyvhet som en gungstol. Den vanliga stolen står stadigt, men gungar du på den kan du lätt tippa – plötsligt och oåterkalleligt. I gungstolen gungar du behagligt och det är nästan omöjligt att få den att tippa.

En ovan paddlare sitter stelt i kajaken och jobbar med ideliga stödtag för att hindra kajaken att gunga i sidled – en van paddlare slappnar av i midjan och låter kajaken röra sig medan han/hon håller överkroppen vertikalt.

Det handlar inte om hur ofta du paddlar. När du väl lärt dig slappna av och låta kajaken röra sig som den vill, kommer du att känna dig trygg i vind och vågor, och den kunskapen försvinner inte. Som med cykling: du tappar inte förmågan att hålla balansen även om du låter cykeln stå några månader.

Jag har inga siffror för Nanoq än: den är ritad i ett annat program, som inte ger jämförbara data, och jag har inte hunnit räkna om dem. Men Nanoq hör till de kajaker som ligger allra högst i slutstyvhet, och slutstyvheten hänger med till mycket stora lutningsvinklar.

Tack för utläggningen, jag känner mig ändå hoppfull om att kunna slappna av även i lite högre sjö när jag fått paddlat in mig på denna kajaktyp. Fördelarna överväger ändå; den är härligt lättdriven och så manöverbar att den känns som en gokart i små vikar =). Att man även kan få med sig hyggligt med packning och får den mycket kursstabil med skäddan gör att den känns som en mycket bra kompromiss för min del.

Jag läste här någonstans att du rekommenderar att träna att paddla med bara händerna för att få upp känslan för stabiliteten med kroppen. Jag får testa det när jag kommer så långt.

Hi Björn,

Nanoq is very nice looking boat indeed. I really like the lines. I did have plans to build a Njord this winter but now I have a dilemma :).

Do you have an idea how the boat handles without skeg in choppy waters? As I understand the skeg is almost a requirement for Njord, but how about Nanoq with its harder chines?

Choppy waters is not a problem with either Njord nor Nanoq. The problems comes when you want to go fast and straight with a wind from aside or aft. To be able to maintain speed you need to compensate the weathercocking that such winds cause. Otherwise you have to go irritatingly slow to maintain your course.

So the need for an adjustable skeg depends on your needs and how you plan to use the kayak. But even if you want to start without a skeg, I recommend that you prepare for one – it is much easier before the hull and deck is glued together ;-)

Jeg tænker på at bygge en 3 delat Nanoq. Den skal deles ved 4. - og ved 9. Spant. Yderemere vil jeg gerne have et mandehul jeg kan sætte mig i ( 40 gange 80 ). Jeg vil bruge gran.

Har før bygget en Black Pearl som jeg har delt med inspiration fra Dan Caouette, det funker fint og den er rimelig vandtæt.

Har du nogle kommentarer omkring mit mulige projekt?

Har Nanoq lige så god acceleration som Black Pearl?

Hilsen

Jørn fra København

Har du hittat en bra delningsmetod spelar det ingen större roll vilken kajak du applicerar den på. Jag ser inga problem med Nanoq.

När du förstorar sittbrunnshålet, tänk på att hålets akterkant skall vara på samma plats oavsett hålets storlek (annars blir det fel på långskeppsbalansen).

Nanoq accelererar normalt en liten aning sämre än Black Pearl genom att den kommer (förmodligen) att väga ett par kilo mer – men upplevelsen av Nanoq är den både accelererar och vänder lika lätt och snabbt som BP.

Jeg har nu modtaget tegningerne til Nanoq fra dig og glæder mig til at komme i gang med kajakken.

Jeg har lige et spørgsmål til dig.

Jeg har set at på Qanik er skeden længere fremme end på Nanoq.

Kan man rykke skeden 40 cm frem på Nanoq uden det får uheldig indvirkning på dens funktion?

Jeg spørger fordi min Nanoq skal være en tredelat version. Og så kan skeden samt betjeningen af den på fordækket kan så være i samme del.

Ja, du kan placera skäddan var du vill från precis bakom sittbrunnen (den fungerar faktiskt alldeles utmärkt där ;-) till ungefär där den sitter på ritningen – längre fram innebär större chans att den är i vatten när den verkligen behövs vid surf i vågor, längre bak ger bättre möjlighet att packa utrymmet bakom sittbrunnen effektivt.

Citat BT: Ja, du kan placera skäddan var du vill från precis bakom sittbrunnen till ungefär där den sitter på ritningen"

Intressant. Jag undrar om ett roders placering i längdled är lika okritisk? I en tredelad kajak skulle det ju medföra praktiska fördelar. I mitt fall skulle roderaxeln hamna en knapp halvmeter bakom sittbrunnens bakkant

Flera har med gott resultat provat att sätta skäddan precis bakom ryggen – jag tvivlade första gången jag hörde det, men enligt samstämmiga uppgifter märks ingen nämvärd skillnad mellan det och den traditionell placeringen. John Abercrombie kallar anordning för skeel (skeg-keel).

Om ett roder låter sig omplaceras på samma sätt vet jag inte, och har inte hört talas om något praktiskt exempel. Så du blir kanske först, Rune ;-)

Det känns som att rodret skulle orsaka sidoförflyttningar snarare än gir med placering så långt fram. Nog vore det spännande att prova. Jag återkommer med rapport om jag dristar mig att göra fler hål i lådan ;-)

Det finns kanske en risk, men samtidigt fungerade de gamla skärgårdskryssarna bra med rodret långt fram – visserligen i anslutning till kölen som effektivitetshöjande skädda.

http://www.sskf.se/2007/Aktiviteter/Images/GustafEstlanderSK40.jpg

Om man bara tittar på kraftspelet så innebär ett akterplacerat roder att aktern föses ut åt sidan. Dvs fören "fäster" i vattnet och aktern tvingar ut, likt styrningen på en baklastare eller gaffeltruck. Ett roder nära mitten avkräver farkosten en rotation runt "mitten", dvs både för och akter tvingas till en rörelse (landfarkost med sån styrning känner jag inte till).

Eftersom en kajak är ganska grundgående i för och akter och inte har så fantastiskt hårt hållande köl, så borde det vara väl så effektivt med ett centralt roder som ett akterplacerat.

Att akterplacering är så mycket vanligare tror jag kan vara en relik från styråran...för fasta roder, alltså, uppfällbara måste ju sitta så de kan fällas upp av plötsliga hinder...

Att en skädda skulle vara effektiv centralt placerad är dock mer intrikat. Den borde ha större mothållseffekt med större avstånd från fören...

Är inte avsaknaden av "fantastiskt hårt hållande köl" tvärtom ett problem här?

Placera en penna liggande på ett bord, och låtsas att den är en kanot, och att friktionen mellan pennan och bordet motsvarar vattenmotståndet. Knuffa försiktigt med fingret mot pennans bakre ända i sidled => "kanoten" får en liten nettoförflyttning i sidled, men mest svänger den. Knuffa sedan strax bakom mitten, och "kanoten" kommer att få en ganska stor förflyttning i sidled, men svänga bara lite. Placera sedan andra fingret som mothåll (motsvarande en köl) precis på mitten, och knuffa i sidled strax bakom mitten igen, och "kanoten" svänger fint, utan sidförflyttning.

Jag tror att orsaken till att roder nära mitten kan fungera bra på en segelbåt, som den skärgårdskryssare Björn länkade till, kan bero just på kölen. På en köllös kanot misstänker jag, i likhet med Rune, att ett roder nära centrum riskerar resultera i mer sidförflyttningar än svängar. Men, jag har inte provat. Visst kan jag ha totalt fel.

Erik, rodret ger inte en direkt sidkraft utan ett vridande moment, dvs hydrodynamiken kring roderbladet gör att det vill vrida sig "rätt" i den riktning det har i förhållande till vattnet (minimera sitt eget motsånd).

När mothållet är långt eller starkt, typ hela farkosten, så blir det huvudsakligen ett sidtryckande resultat (aktern svänger ut).

Om mothållet på båda sidor om rodret är lika, så vrids farkosten runt rodret (akter och för svänger ut lika, men åt olika håll). I vårt tankeexperiment är mothållet förut och akterut ganska lik, vilket ger en måttlig sidkraft och ett påtagligt vridande moment runt roderaxeln.

Ursäkta övertydligheterna.

En fast köl i närheten av rodret "riktar" strömmarna och hjälper troligen till att ge rodret ett tydligare "lägsta energi-läge".

Det kanske är enklare än så. En stillliggande kajak har sitt gircentrum nära den geometriska mittpunkten, men när farten ökar flyttas gircentrum föröver – mer ju snabbare man paddlar. Det finns säker flera hydrodynamiska förklaringar till detta, men den som ligger närmast till hands är att förskeppet går in i fritt vatten och biter sig fast bra, medan aktern slirar runt i kajakens fartberoende turbulenta kölvatten med dåligt fäste (samma förhållande som orsakar upplovning i sidvind). Ett mittplacerat roder får därmed en tämligen bra hävstång mot ett gircentrum någonstant i förskeppet – om man bara drar på lite...

Urban,

Jag är ju förvisso ingen varesig fartygs- eller flygplans- eller annan roderstyrd-farkost-ingengör, så kanske jag babblar en massa smörja. Men jag kan ändå inte låta bli att vara lite skeptisk här.

Om roderaxeln är monterat i rodrets främre del (vilket iofs är vanligt) bör det förvisso uppstå ett vridmoment på rodret. Jag har ändå lite svårt att tro att detta vridmoment har större betydelse i sammanhanget; större delen av vridmomentet på kanoten torde komma från kombinationen av sidkraften från rodret, och en motsatt riktad sidkraft från skrovet (som gör motstånd mot att förflyttas i sidled). Om dessa två krafter skulle stå rakt emot varandra (rodret precis på mitten), bör kanoten enbart driva i sidled. Om de inte ligger rakt mot varandra får vi emellertid ett vridmoment som svänger kanoten.

Här bör vi givetvis ta i beaktande, att kraften från rodret är centrerad i mitten av rodret, inte (nödvändigtvis) i roderaxeln. Om du har roderaxeln i mitten av kanoten, men i framkanten av rodret, ligger rodret i så fall strax bakom kanotens mitt.

(Och jo, jag förenklar saken här genom att ignorera det faktum att aktern glider lättare i sidled när kanoten gör fart genom vattnet, som Björn påpekar. Grundprincipen gäller dock oberoende: Sidkrafterna rakt mot varandra = inget vridmoment; sidkrafter inte mot varandra = vridmoment)

Tankeexperiment: Placera rodret i fören i stället för aktern. Kanoten bör då rimligtvis svänga medsols när rodret vrids medsols, trots att vridmomentet på själva rodret blir motsols.

Det viktiga är inte att aktern slirar, utan att kajakens girpunkt flyttas föröver proportionellt mot farten. Det finns alltså en hävstång i alla förhållanden utom när kajaken ligger stilla – och då gör rodret ingen nytta oavsett placering.

Hävstången är naturligtvis betydligt mindre än om rodret hade suttit längst bak, och om den är tillräcklig får väl någon som känner sig hugad testa i praktiken.

Sedan kan det vara en fördel att ett roder strax bakom sittbrunnen kommer att vara väl förankrat i vattnet även vid snabb surf i krabb sjö.

Jag tror att Björns kommentar om att girpunkten flyttas föröver vid fart är det viktiga. Rodret i sig ger ett helt försumbart vridmoment, det ger i princip endast en sidokraft och det vridande momentet skapas av denna sidokraft samt kajakens girpunkt. Det spelar således ingen roll var axeln i rodret är placerad. Gamla långkölade båtar hade axeln i framkant av rodret av väldigt praktiska konstruktionsskäl. Moderna fenkölade har ofta axeln mer mot mitten, ibland ända till helt i mitten (balansroder). Avgörs mera av hållfasthetsavväganden och vilken "roderkänsla" man vill ha.

Om man förutsätter att man främst vill ha roder vid högre fart och för att kunna paddla i sjö så borde ett smalt, djupt (high aspect) roder placerat en bit bakom sittbrunnen vara bäst. Kan man sedan reglera rodrets djupgående så kanske det kan fungera som skädda i plattvatten och sidvind. Och naturligtvis ledat så om man rockhoppar så skadas det inte. Voilá, bara att konstruera......

Hej Björn

En fråga om hur du anger stabilitet: I specifikationerna skriver du att stabiliteten är 3/5. I parentesen står att det är med / utan last samtidigt som det i fotnoten står initialstabilitet / slutstabilitet... När jag läser det blir det två olika saker? Jag står i valet och kvalet mellan Nanoq (Alleq) och Frej och eftersom jag har svårt att hålla balansen på kinesiska muren är det en viktig fråga för mig.

Hälsn

Bengt S

Bengt, du ha hittat en genant miss i dokumentationen – en som varken jag eller någon annan upptäckt trots att den funnits i flera år! Tack för det.

Det bör vara initial/slutstyvhet båda i tabellen och i fotnoten (ändrat nu) – av det enkla skälet att den informationen säger en hel del om hur kajaken beter sig i sjögång, medan det är en rätt trivial information att stabiliteten ökar med last i kajaken (men minskar med en tyngre paddlare) – liksom att siffervärdet beror på lastens (respektive paddlarens) vikt och placering hur stor ändringen blir.

Hej!

Jag funderar på att bygga en Nanoq, nu till frågan har paddlat en Isfjord lite gran men tyckte att den var alldeles för trång vid fötterna st 45 ur förhåller det med Nanoq o vad är det för skillnad på egenskaperna hos dessa två. Ps jag är inte så stor 180/ 77kg bara stora fötter.

Christer, Nanoq och Isfjord har samma höjd (262 mm) under däcket där du har fötterna. Isfjord är något högre precis framför sittbrunnen, men lite lägre längre föröver – Nanoqs fördäck sluttar inte lika mycket. I min värld är detta rätt väl tilltaget, men det beror främst på hur man är van att sitta.

Ingen av mina kajaker är gjorda för att sitta med fötterna uppåtvinklade 90 grader. Det skulle ge ett högt och obekvämt fördäck – alternativt en underlig form på däcket.

I min mest komfortabla kajak, Njord, har jag 25 cm höjd där jag har fötterna – vilket för min fotstorlek (43) är 91% av fotens längd (storlek 43) och i min Black Pearl blir det 87% – i båda fallen plats för vintersockor i tjock neopren (lite trångt förstås i BP ;-)

Motsvarande beräkning för storlek 45 blir att du har 92% i Isfjord och Nanoq.

Här är en skiss (spant 5 och 6).

Det kan bero på vilken Isfjord du fått tillfälle att prova – ett par byggare har sänkt däcket en hel del, och åtminstone en av dem blev inte nöjd med sin modifiering utan sålde kajaken och byggde en ny.

Nanoq är en kajak med betydligt större lekpotential än Isfjord: surf, rockhopping, slalom mellan stenar och klippor, roll etc. Större slutstyvhet innebär att den kan kännas tryggare i riktigt busväder. Med skäddan nere fungerar den ungefär som Isfjord på långtur. Isfjord har aningen större lastutrymme och -kapacitet.

Hej Björn har en fråga angående sittbrunnens akterkant rån akterstäv ska vara 217 cm på spant avstånd 42 sm men har minskat till 40 cm ska jag ha 207cm till sittbrunnen då.

Hej Björn.

Varför är Nanoq ritad med en 60 x 40 sittbrunn?

Du har lärt mig att gilla små sittbrunnar, och såg ingen anledning att ha en 60 x 40 på min Frej.

Du sa att jag inte vinner något på att ha ett mellanting, antingen stor eller liten. Jag kommer givetvis hålla mig till min lilla sittbrunn på mina framtida byggen, (Black Pearl, Nanoq och Njord) Men undrar givetvis.

Tusen tack till en guldgruva till hemsida ;). Micke.

Tack Michael

Det finns ingen annan (eller bättre) anledning än att jag fick lite signaler från en del tilltänkta byggare att 53x38 var för litet, men att 60x40 skulle kunna vara en acceptabel kompromiss. Och för att inte dessa skull välja 80x40 av fel skäl så blev det 60x40 på ritningen – med baktanken att de som vet hur de vill ha sin sittbrunn justerar den till önskad storlek...

Men själv gör jag som du: 53x38 på de kajaker jag använder – då passar både tuiliq, akullisaq och vanliga kapell på alla.

Christer

Det verkar som om mitt svar har försvunnit (eller kanske aldrig registrerades i databasen). Men du fick ju svar via mail.

Om någon annan undrar: Ja, kortar man Nanoq till 520 cm är 207 cm rätt avstånd mellan sittbrunnshålets akterkant och akterstäven. Längdändringar är linjära: ändrar man kajakens längd t ex 5% ändras även sittbrunnsplaceringen med 5% – och det är alltid akterkanten man mäter från (det är den som bestämmer var man sitter och därmed alltså kajaken långskeppsbalans).

Hej Björn,

I am paddling a Skim Dex with Ocean cockpit over the last 10 years I now look for a replacement no because I dislike the boat but just having the wish for new experiences.

Basically I would like a similar boat but a bit more playful.

I tried the Anas Acuta. Wonderful boat but to slow. Now I found the Qaniq from Seabird but I don‘t want to buy a boat in bad quality.

As I do not have the time and skills to build a boat by myself I would like to know if there is someone who could build me a Nanoq out of wood or glasfibre?

Greatings from Hamburg

Leif

Hi Leif, I think both Nanoq and Frej would bring new experiences to your kayaking. I liked the Skim when it new and exciting, but I can also see what has happened in hydrodynamic design since then. Two things in particular: 1. these newer kayaks inherited some east Greenland "handiness" that has been explored mainly through Harvey Goldens work (a more coherent stability curve due to deeper keel rocker along with refined maneuverability in big waves and confused seas, mostly due to slightly less articulated swedeform), and 2. a bit of surfski speed and wave handling has found it's way into many sea kayaks (volume distribution and longer waterline).

Nanoq and Frej are similar in maneuverability and stability curves. Nanoq has a higher deck (more like Skim Dex), while Frej is lower and more compact (to me that means a superb contact with the kayak in bad weather and for rolling and bracing etc, but some paddlers dislike the lower deck and tighter cockpit). Frej is the faster of the two, especially on long distances in adverse conditions – it has some of Njord's uncanny potential of going fast and long with surprisingly little energy spent.

Ursula Latus at Boot-Workshop GmbH is a highly skilled boat builder with a lot of kayak building experience. She has built several of my designs (among them this.

Another interesting option is to take a vacation week in Tranås, Sweden and build your Frej or Nanoq at Petruskayaks. It takes 8 days (guaranteed) and you have access to a large, warm, and well-lit shop with professional tools and as much assistance you might need. It has become very popular among German. You will find that it costs approx 30-45% of what it takes to hire someone to build a kayak for you – and you will have built it yourself (a very satisfying experience, both during construction and even more when at sea).

Hi Björn,

Thank you for your explaination of kayak design and your suggestions.

I didn‘t have the Frij on mind but it might fit. Maybe the 504 from Struer suits me. Only it is not available with ocean cockpit.

Next step will be test paddling. Hope to find a boat here at Hamburg which I can test.

As I am quiet light with 64 kg 1,75m hight I hope the volume is not to high for me. My Dex has only 280l the Frej 315l.

I will tell you my experiences after testpaddling

Regards Leif

You are right, of course, you should have a smaller version to reap the benefits of Frej's full performance qualities. When building the kayak yourself (or have someone else do it for you), the Frej S is the model to choose. Unfortunately, this size is not yet available as a composite kayak from Struer.

Hi, Bjorn.

I am smitten by both the Hunter and Nanoq designs and would like some help deciding which one to build.

I would like to know whether both have sufficient room for multiple-day trips on Lake Superior, here in Wisconsin. I tend to pack light for long trips and wonder whether the Hunter would have enough volume to carry my gear for a five-day trip. The Nanoq seems to pass this test.

I also tend to fit well in the kayaks owned by the women I paddle with. The Hunter seems more fitting with this regard. I weigh 84 kilos and have small hips for my height (176 cm).

Both of your designs are beautiful and I feel I should build one, but I do not want an excessively large cockpit, nor do I want to build a kayak that I cannot take on long trips.

Please, advise.

Kind regards,

stephen connelly

Hi Stephen,

The main difference is that Hunter is inspired by the East Greenland kayaks from the late 19th century, while Nanoq is closer to West Greenland kayaks from the early 20th.

The load capacity is approx the same, but the lower and narrower Hunter has considerably less internal volume. For someone used to travel reasonably light and during summer times, Hunter is relevant for week-long tours, and is used as that for many of my friends – but it is a low volume Greenland style kayak. Nanoq is roomier, the equivalent of a mountain backpack extra. But also a roomier cockpit, which may be regarded as more comfort or less control depending on your kayaking experience and preferences. Here is a visual comparison of the lines.

Another difference is that Hunter, with less rocker, is faster but less maneuverable, while Nanoq is exceptionally maneuverable.

The cockpit size is up to you. There are suggested cockpit sizes in the plans but also advice on how to adjust them according to preferences and body measurements.

Bjorn,

Since this will be my first time constructing a kayak with the cedar-strip method, I would like to know which of the two will be less challenging to build?

Stephen

Stephen,

Hunter's deck might be considered slightly easier to strip than Nanoq's (or rather, takes perhaps an hour less) due to straighter run with less curvature.

But the difference is so insignificant that it should not be allowed to influence the choice. Strip building is a very forgiving and manageable process, where most steps are reversible if anything goes wrong, and the entire process is described in detail in the building manual.

And also, stripping the hull and deck are quick and easy jobs – most of the time and effort spent goes into what comes after that: sanding. laminating, hatches, cockpit rim, seat, deck hardware, etc.

Bjorn,

In the photos of Leif Karlsson's Nanoq, the cockpit design is beautiful. Do you know the dimensions of the opening? Also, did he use the standard deck height?

Stephen

Sorry, I don't know. But if he happens to see this he will perhaps reply here...

Otherwise, if you send me an email I can reply with his email address (he accepts to contacted).

It is built according to the drawing. 546 cm long, 52 cm wide, no change to the foredeck.

I had enough spruce strips in my workshop to build the hull.

Before I started the build (my fourth) I spent some time and effort to plan for the project.

I browsed around and found many nice kayaks that gave inspiration. I saw a few with cedar decks and black painted hulls that really looked nice. Black hull, brown deck, black kayaksport hatches and carbon fibre recesses for the hatches was decided.

I also wanted some kind of decoration on the deck. I saw that Laughing Loon had built some kayaks with thin decoration strips with pointed ends in bright colored wood. Looked really nice! Not complicated to build and not ”too much”. I bought some cedar planks that were shipped to me. Was a bit concerned when the planks arrived, the wood varied a lot in color and texture, from darkest brown to light brown. The darkest wood ended up on the foredeck and together with the thin pointed spruce strips the result was actually better than I had expected!

The cockpit opening is circa 38x73 cm. I installed a kayaksport skeg aswell. The silva compass is recessed into the deck. The deck fittings are made after description by Ulf Johansson, believe there is a link on thomassondesign.

The mosaic seat is my own invention. Copied an old seat with two layers of glass. Filled the inside with pieces of strips and grinded. After that glassed and varnished the inside.

Bjorn,

I just received the drawings for my Nanoq yesterday and am very excited to start the build process. I have a question, though. I want to have multiple copies of the drawings made so that I may cut each form shape out separately and glue it to the material which I will use to make the forms. Then I can follow the lines with my jig saw.

In the "Thank You For Your Order" page that was included with the drawings it says that I may not reproduce them without permission. I will only be building one kayak with these drawings and that kayak will be for my use, and I will not give or sell the drawings to anyone. So, may I make copies of the drawings so that I can cut them out separately for the purpose of gluing them to the material I will use to make the forms?

Stephen

Stephen, it is hard to define terms that cover all possible situations ;-)

You can, of course, make copies for gluing to the mold material (be sure to use non-water-based glue!). Thanks for asking!

Hej Björn!

Jag har byggt en Alleq (större versionen) av en byggsats från Petrus. Kanske det roligaste byggprojektet hittills och en riktigt vacker kajak, efter ambitös slipning och lackning i cremevitt.

Den är härlig att paddla, lättdriven och kvick. Nu undrar jag om du har tips kring kursstabiliteten. Utan skädda har jag fullt sjå att paddla rakt, den vill gärna gira åt ena eller andra hållet. Kan jag ordna till det med långskepps lastfördelning eller så? Med skedda går den mycket fint.

Allt gott,

Henry

Vad gäller kursstabilitet utan skädda så är det en träningssak, och ge inte upp...! Man lär sig, men det kan vara lite frustrerande i början med en lättsvängd kajak. Är du ute på tur och det av någon anledning blir problem med skäddan kommer du vara otroligt glad för den tid du lagt ner på träning. Saker att tänka på är att inte ta i så mycket i slutet av paddeltaget, inte heller vrida in paddeln mot kajaken i slutet, och att hålla emot åt rätt håll för varje paddeltag, liksom vinkla kajaken lite åt andra hållet med höften/knät. Men det är själva paddeltaget som betyder mest.

Tusen tack för tipsen! Det ska med andra ord bli många räta linjer på övningsvattnet i höst :)

Jag håller helt med Johan om hans råd.

Att avsluta draget med tryck på paddeln innebär att kajaken börjar gira och så får man slösa bort första delen av nästa drag för att häva giren. Avsluta draget avslappnat.

Om paddelbladet dras in mot kajaken i slutet av draget kan bero på att man drar paddeln för långt bak eller att man inte vrider överkroppen utan bara drar med armarna. Båda sakerna är kontraproduktiva. Kraften i paddeltagen ska komma från vridningen i midjan, medan armarna främst styr bladets väg i vattnet och ska hållas ganska raka så att paddeln avslutar draget en bra bit utanför kajaksidan. Lyft paddeln när bladet är mittför höften (standardpaddel) eller när handen är mittför höften (grönlandspaddel).

Men notera också att Nanoq är en mycket manövrerbar kajak, för att man med skäddan uppfälld ska kunna paddla slalom mellan klippor och stenar. Fäller du ner skäddan ett par centimeter får Nanoq kursstabilitet ungefär som en normaltrög uthyrningskajak, och med skäddan helt nere är Nanoq neutralstyrd även i hård akterlig sidvind och hög fart.

En skädda är inte ett on/off-redskap utan används för att steglöst finjustera kajakens egenskaper efter förhållandena och intentionerna.

Tack för tipsen, Björn! Jag tror det helt enkelt handlar om för långa paddeltag i mitt fall. Precis som i löpning - man får inte vara alltför girig (för då girar man).

Till nästa sommar ska det byggas en kajak till. Inte mer än 550 cm (pga bygglokal), kursstabil på spårvagnsvis och med roder. Avsedd för långfärd med packning, och med plats för fötter i storlek 46. Vilken ritning skulle du rekommendera?

Kan (med mine 80 år og en blodprop) ikke mere løfte bagdelen op på agterdækket, når jeg skal ud af kajakken. Har prøvet at vride mig rundt på maven og trække mig bagud for at kunne få støtte med knæene, så jeg kan få først det ene ben, siden det andet. Muligvis kunne man have en Nanok med lavt dæk ligesom BPén og Njord. Eller også skulle cockpittet være længere som på dine Splint kajakker??????? Jeg ville så gerne kunne fortsætte lidt endnu med at ro vh Bjarne

Undskyld min kommentar om agterdækket på Nanok: det er jo lavt og ret fladt. Men jeg har som sagt alligevel problemer med at hæve mig op på det vh Bjarne

Tråkigt att höra Bjarne. Även om paddling är en sysselsättning som kan följa med långt upp i åldern – längre än de flesta andra – finns tyvärr alltid en "bortre parentes".

Nanoq har lite högre däck generellt än BP och Njord, och är ett alternativ för dem som tycker att jag ritar för låga däck. Höjdskillnaden mellan för- och akterdäck är däremot ungefär densamma: Nanoq 27,5/17,5, Njord 26/17, BP 23/13.

Även om det skulle kännas trist att sätta sågen i en vacker träkajak är det kanske den bästa lösningen – såga upp ett större sittbrunnshål.

En paddlare med liknande problem satte ett handtag på fördäcket, för att lättare kunna dra sig upp.

Skriv en kommentar