Visa varukorgen
Design & Illustration

Röster om Frej

Frej är den bästa kajaken jag paddlat, grymt följsam och lättrollad. Jag är helt nöjd!
Fredrik Norman

Att paddla i vågorna har aldrig varit roligare [...] Efter den här turen är jag jättenöjd med kajaken och skulle verkligen rekommendera den till andra.
Per Börjesson

After a couple of years paddling my Frej often (1 or 2 times/week) it is still my favourite boat! [...] The one surprising thing to me is the quickness (speed) of Frej. At first I thought it was my imagination, but time after time I have found Frej to be quick, especially for a 16-foot boat. [...] One of my regular paddling companions uses a Seda Glider which is considered a quick boat, and I can match his speed, even though he is fitter than me. I think that the low wetted surface area and the rocker help to keep the drag to a minimum; the boat really moves along.
John Abercrombie

Frej var min den 7. kajak indenfor 8 år og har absolut været den bedste kajak, jeg har haft.
En kajak der giver tryghed i bølger, er lydhør for kantning og efter min mening nemmere at rulle end eksempelvis en Njord.
Erik Frantzen

FREJ blev en fullträff för mig [...] Du har verkligen lyckats! Det som är mest imponerande är att en så lättmanövrerad kajak kan fungera så bra för turpaddling i mycket vind och ganske platt vatten, som det gärna blir Stockholms mellanskärgård. Som jag skrev kändes det som ett skrov som skulle bli svårhanterat även med skäddan nede i vissa situationer, men det kändes väldigt lätt att kontrollera färden med bara ytterst små kompensationer med höft och paddel. Nu ser jag fram emot en dag med frisk nordostlig vind, för då blir det surfvågor här.
Torleif Holm

Jag är långt ifrån en van paddlare, men idag har jag fått lära känna en helt fantastisk kajak. Jag tyckte verkligen att den rör sig otroligt tryggt och är lätt att förstå hur den ska paddlas i olika jobbiga förhållanden. Jag ser fram emot att få lära mig ännu mer teknik med denna båt.
Jonas Jonsson 

I am extremely happy with my Frej. She fits me like a glove, and does everything I expected her to do. Even with the extended length of +/- 5.7 metres she is extremely maneuverable. A tiny bit of lean makes her go anywhere I want. I can roll her quite easily, and yet she feels very stable in the water. I actually prefer the way she handles in the waves over totally flat water, but that might also be because I enjoy the waves so much :)
Klaas van der Pijl

Frej

Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia

Ritningssats, Frej - 1 400 SEK Beställ

Snabbtitt på prestanda


manöverbarhet

kursstabilitet

marschfart

toppfart

initialstabilitet

slutstabilitet

lastkapacitet

Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor

För några år sedan började jag skissa på en lite kortare och mer manöverbar havskajak för surf, lek i vågor och turer i besvärliga väderförhållanden. Av olika skäl blev den liggande i skissmappen. Främsta anledningen var nog att jag blev så nöjd med Njord – jag trivdes allt bättre för varje år. Framför allt är Njords manöverbarhet så bra att tanken på en mer lättsvängd kajak med lite lägre toppfart inte kändes så angelägen.

Men sedan har saker hänt: jag har under året fått flera propåer om en sådan kajak, senast i en kommentar på sajten för ett tag sedan:

Hei Bjørn, har sett litt på noen nye kajakker som er komt på markedet, kan nevne PH Delphin, Tiderace Extrem, ser ein tedens til litt meir spesialiserte kjakker til bruk i større sjø og surf, hadde vert spennende å sett dej designe ein slik type kajakk, å lagt ut tegniger for salg og bygging. Har du noen komentarer til eit slik forslag?

Hilsen Edd.

Vidare ritade jag Discovery för Seabird Designs. Den är visserligen ännu kortare och bredare än min skisskajak, men fick ett för mig (och min förkärlek för långa smala och snabba kajaker) överraskande entusiastiskt mottagande, där recensenten rekommenderar den för ungefär de ändamål jag hade i tankarna för min nya kajak.

Så 2011 dammande jag av min gamla skiss, och började leka med de hydrodynamiska ingångsvärdena. Det mesta var redan gjort: med Njord som startpunkt hade jag dragit jag ner längden från 559 till 507 cm, ökat bredden från 51 till 53 cm, krökt till köllinjen och höjt stävarna en aning (en kortare kajak löper större risk att doppa nosen i kort krabb sjö). Jag siktade på ungefär samma deplacement som Njord – ca 130 kg – men hamnade ett par kilo över när jag var nöjd med övriga värden. Volymen blir ungefär 90 liter i akterutrymmet och 80 i förliga utrymmet (med skotten placerade som på ritningen).

Nyckelorden är:

  • lätthanterad – minimalt motstånd i marschfart och lättsvängd som en forskajak,
  • trygg – lugna lättparerade rörelser innebär att man sitter torrt, lugnt och avspänt även i grov sjö och hård vind,
  • följsam – Frej gör det du vill oavsett om det är långfärd med fullastad kajak, lek, surf eller rockhopping, eller en bra placering i en rolltävling...

Frej är den bästa kajaken jag paddlat, grymt följsam och lättrollad. Jag är helt nöjd!

Fredrik Norman

Jag sitter just nu och återhämtar mig efter DKM+ för andra gången i mitt liv. Denna gång paddlade jag såklart i min Frej.
Jag är långt ifrån en van paddlare, men idag har jag fått lära känna en helt fantastisk kajak. Jag tyckte verkligen att den rör sig otroligt tryggt och är lätt att förstå hur den ska paddlas i olika jobbiga förhållanden. Jag ser fram emot att få lära mig ännu mer teknik med denna båt.  För vad det kan vara värt: Toppbetyg från amatör!

Jonas Jonsson

First impressions of Frej:

Good boat! ;-)
Stability: I wouldn't hesitate to put a beginner in this boat- it is very 'quiet' in the water- good initial stability. I had no trouble paddling with my knees in the middle of the cockpit ('sorta K1'style). The boat feels very predictable on edge as well. When I was playing around with re-entries, I could easily sit on the back deck with a few inches of water in the boat, and paddle around.
Tracking: I definitely felt like the boat was 'sitting on top of the water' and it was easy to spin it around 180 deg with a sweep and a bow rudder, even with little speed. Hanging draws were easy- throw the paddle in anywhere around the cockpit and the boat moves sideways - no searching for that 'magic spot'. However, it was pretty easy to manage when paddling forward.
Skeel: I like it a lot. This boat and the skeel are a great match, I think. An inch or two of skeel and the boat is still very maneuverable but goes where it is pointed with no fuss.
Re-entry: I was a bit concerned that the low deck aft the cockpit would get too close to the water when doing a cowboy/scramble re-entry. Not a problem at all. Even with 3 inches or so of water in the boat, there was lots of freeboard aft. In rough conditions, it's always easy to get water slopping into the boat (in my limited experience) but I don't think it would be any worse in the Frej than in my Romany, for example.
This would be a great boat for teaching cowboy re-entry as the low back deck is easy to slide up on.
Rolling: I'm a beginner roller (sweep roll with layback-style finish), but the Frej certainly snaps right up - comparable to the Romany, or perhaps even a bit easier with the low aft deck.
Speed: It felt quick for a 16-foot boat, but I was alone and didn't have a GPS, so no data there. There's a fair bit more waterline than on the Romany, and it did feel like it was quicker ...but I may have been a bit more 'hyped' with the new boat.
It feels like a lot of fun, and I would put a beginner or especially a smaller paddler in it without a second thought.

John Abercrombie

Här är några Frej-byggen att följa i text, bild och ibland filmsnuttar:

Tunarps Kvarns Båtbyggeri (massor av bilder)
Björn Welin
John Abercrombie (på Kayak Forum)
Bjørn Hauglin
Jan Sörfeldt
Arto Nikula
Niklas Gunnarsson
Celso Mera

Bohdan Szymanik, surfing and rolling his Frej on Plimmerton Beach, New Zealand
.
..och Michael som lättjefullt rollar sin nya Frej,

...och Thorleif Holms utvärdering av sin nya Frej.

Ytterligare en tung kommentar om rollbarheten kom från Andreas Holm som la ut en video där han snabbt och effektivt rollar sig igenom alla de 34 rollar som ingår i det grönländska rollmästerskap! 

Bilder

Fredrik Normans Frej (till vänster Ulrika Fellmans njord)Frej – Per BörjessonFrej – Per BörjessonFrej – Per BörjessonTjärvens fyr med Thomas Burmans nya Frej i förgrundenThomas Burman med Frej vid HåkanskärFrej – Henrik LundqvistFrej – Henrik LundqvistFrej – John AbercrombieFrej – Johan WretbornFrej – Lars WestmanFrej – Lars WestmanEn blå Frej för Blå Bandet – Valter VilörKajakdop i TorekovFrej byggd av BjarneFrej – David SjöstrandFrej – David SjöstrandFrej – Frode JenssenFrej – Frode JenssenFrej – Vide TeglundPappa Stefan provarFrej – Philip GraneredFrej på Helgolandstur, Johan ElwingFrej – Mark Nye, FloridaFrej – Jim CraigFrej – Jim CraigFrej, John Nevins, almost doneFrej – Dan Caouette/John NevinFrej – Dan Caouette/John NevinAxel Wolff's new FrejAxel Wolff in his new FrejAxel Wolff in his new FrejFrej – Eirik JohnsenFrej – Marius MarkussenFrej – Marius MarkussenFrej – Marius MarkussenFrel – Gøran FølandFrej – Gøran FølandFrej – Jan Sörfeldt, RyskärsfjordenFrej – Jan Sörfeldt, RyskärsfjordenFrej – Jan SörfeldtFrej – Jan SörfeldtFrej – Jan SörfeldtFrej – Lars BerreFrej – Lars Berre Bohdan Szymanik – Frej, where it want's to be Bohdan Szymanik – Frej, where it want's to beFrej – Per BörjessonFrej – Albrecht SteinmetzFrej – Albrecht SteinmetzFrej – Albrecht SteinmetzFrej – Klaas van der PijlFrej – John JørgensenFrej – John JørgensenFrej – John JørgensenFrej – John JørgensenFrej – John PowerFrej – John PowerFrej – John PowerFrej – Bjørn E. GranåsFrej – Bjørn E. GranåsFrej – Bjørn E. GranåsFrej – Bjørn E. GranåsFrej – Pascal BobletFrej – Pascal BobletFrej – Pascal BobletFrej – Hans ErikssonFrej – Hans ErikssonFrej – John FulkerFrej – John FulkerFrej – John FulkerFrej – John FulkerFrej – Johan GraasFrej – Johan GraasFrej – Jörgen LarssonFrej – Davide TurelliFrej – Celso MeraFrej – Celso MeraFrej – Celso MeraFrej, "Pricken" – Eva RöijerFrej, "Pricken" – Eva RöijerFrej – Pakin NimmawittFrej – Pakin NimmawittFrej – Pakin NimmawittFrej – Pakin NimmawittFrej – Pakin Nimmawitt

Specifikationer

Frej, lines

Relativt platt botten i kombination med stort språng (krökt köllinje) innebär att kajaken svänger mycket lätt, medan de skarpare slagen midskepps ger kontroll över styrningen, samtidigt som det bidrar till att sänka tyngdpunkten (öka initialstabiliteten) genom att placera paddlaren lägre ner. Ändskeppen är tämligen fylliga för att ge flytkraft vid surf och mjukt rundade för att gå tyst och torrt i brant sjö. Aktern är utdragen för att fungera som en integrerad skädda och balansera manöverbarheten. Däcks- och sittbrunnsutformningen är utvecklad från Njord – en noga genomtänkt form som förenar en låg reling och lågt komfortabelt akterdäck midskepps med minimalt vindfång och bra packvolym i för- och akterutrymmena.

Tre storlekar – och en till!

Frej - 3 storlekar

Efter en del önskemål har jag gjort två nya versioner av Frej – en lite mindre, för paddlare under 75 kg och en lite större för paddlare över 95 kg. Den ursprungliga Frej är ritad för paddlare i intervallet 70-90 kg. Men kajaker har väldigt stora marginaler i båda riktningarna. Generellt krävs det ungefär 16-17 kg för att höja eller sänka en Frej 1 cm på vattenlinjen. Det innebär att den som väljer en lite mindre kajak än rekommenderat får en välsittande och lätthanterad dagturskajak – och den som går upp en storlek får en kajak med extra mycket lastutrymme och -kapacitet, men som olastad flyter onödigt högt i vattnet.

En del paddlare gör misstaget att tro att en större kajak är säkrare och mera bekväm. Men kajaker är som skor. Det finns inga fördelar med att köpa skor i storlek 45 om du har fötter i storlek 38. I en för stor kajak glider du kring i sittbrunnen om du inte spänner fast dig hårt mellan svank-, knä-, och fotstöden (inte bekvämt!) och du kommer att flyta för högt i vattnet fångas av vinden (vilket kan bli farligt i en kritisk situation).

Notera i beställningsformuläret vilken av dem du vill ha.

Frej XS

Ett nytt tillskott i familjen är den ännu mindre Frej XS  för lätta paddlare, tonåringar eller barn upp till ca 50 kg (flerdagarsturer) eller 65 kg (dagturer). Den har blivit populär bland lite lättare vuxna paddlare, som där har hittat en lättmanövrerad och smidigt kajak med potential för avancerad paddling och där de lättare hänger med starka paddlare i stora kajaker. Här är en charmig historis om en liten Frej från Petruskajak.

Frej XS

Längd¹ 481/466 cm (total/kvl)
Bredd 51/50 cm (total/kvl)
Djupgående 11 cm
Sittbrunn¹ 52x39 cm
Innerhöjd¹ 26/15 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 15-18 kg
Deplacement/volym⁶ 120 kg/282 liter
Fart³ 7,6/9,9 km/h
Prismatisk koefficient 0,53
Våt yta 1,74 m²
Släpmotstånd⁴ 1,34/3,39 kp
Stabilitet⁵ 4/5 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Trygga och bekväma långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur.
Längd¹ 507/492 cm (total/kvl)
Bredd 53/52 cm (total/kvl)
Djupgående 12 cm
Sittbrunn¹ 50x38 cm
Innerhöjd¹ 27/16 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 16-19 kg
Deplacement/volym⁶ 135 kg/315 liter
Fart³ 7,8/11,3 km/h
Prismatisk koefficient 0,52
Våt yta 2,04 m²
Släpmotstånd⁴ 1,54/3,19 kp
Stabilitet⁵ 4/5 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Trygga och bekväma långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur.
Längd¹ 535/508 cm (total/kvl)
Bredd 55/54 cm (total/kvl)
Djupgående 12 cm
Sittbrunn¹ 60x38 cm
Innerhöjd¹ 28/17 cm (framför/bakom sittbrunnen)
Vikt² 17-20 kg
Deplacement/volym⁶ 145 kg/330 liter
Fart³ 7,9/11,7 km/h
Prismatisk koefficient 0,52
Våt yta 2,24 m²
Släpmotstånd⁴ 1,56/3,29 kp
Stabilitet⁵ 4/5 (initial/slutstyvhet)
Användningsområde Trygga och bekväma långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur.

¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.
⁶ Deplacement är kajak + paddlare + last. Räkna bort kajakens vikt för att få lastkapaciteten.

Stabilitetskurvor

Stabilitet

Stabiliteten (övre kurvan), både initial- och slutstyvhet, är bättre än Njords (nedre kurvan). Om det är en för- eller nackdel är en smaksak. Njord kräver lite mer balans och erfarenhet av paddlaren, men kommer med en erfaren paddlare att kunna hålla en hög marschfart även i besvärliga förhållanden.
(Skillnaden i stabilitet är inte så stor som det kan se ut. Grafen är praktiken dimensionslös, eftersom kurvornas läge i förhållande till den horisontella nollinjen blir beroende av vald last och metacenterhöjd. Påminner alltså om ett av de klassiska statistikfusken – den avklippta x-axeln*. Genom att välja "rätt" metacenterhöjd kan jag alltså få det att se ut som om stabiliteten är vad som helst mellan 5 och 200 % högre! Det intressanta med kurvan är egentligen bara att både initial- och slutstyvhet blir bättre för Frej, men att maxmomentet nås vid aningen större lutning för Njord – vilket beror på den mindre bredden: Njord måste lutas mer innan relingen hamnar under vatten)

* Lästips: "Hur man ljuger med statistik" av Darrell Huff. Mycket lärorik och underhållande, och en nyttig vaccination mot utbrett statistikfusk.

Om ritningar och bygge

Till Frej går det åt ungefär 280 löpmeter ribb (20x5 mm) inklusive marginal för spill och ett och annat misstag mm, 16 meter glasfiberväv (ca 160 gr/m2 på 100 cm bredd). Epoxyåtgången är svårare att ange eftersom den till stor del beror på hur den appliceras, men ungefär 6 kg är ett rimligt riktvärde. Värdena gäller om du bygger enligt ritningen – ändrar du längd eller annat måste du såklart justera åtgången proportionellt.

Frej är, med sin utvecklade skrovform, lite krångligare att bygga än de allra enklaste kajakerna som Kavat, Nomad etc – eller kanske inte krångligare, men det tar ett par timmar extra att få ribborna på plats.

Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 55x33 cm

Frej, plans

Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 36 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.

Ritningssats, Frej - 1 400 SEK Beställ

Mer om Frej

Jämfört med Njord fanns det en del saker jag kunde utveckla vidare, inte minst med lärdomar från Havsracern och Nordic Kayaks Fusion – nya insikter och idéer om avvägningen fart-stabilitet-volymfördelning och sådant. Med lite trixande kunde jag sänka friktions- och vågbildningsmotstånd ytterligare en aning, utan att tappa stabilitet. Lite sund prokrastinering (vanan att skjuta upp saker) skall inte underskattas som utvecklingsmotor ;-)

Fart Frej vs Njord

Det ökade språnget placerar paddlaren djupare i vattnet och sänker PC (volymfördelningskoefficienten) en hel del, och som kompensation gjorde jag stävarna lite fylligare: PC sjönk från 0,56 till 0,52. Det innebär att effektiva farten ligger lägre, vilket kanske merparten av de tilltänkta användarna kan uppskatta: Frej (blå kurvan) går lättare i marschfarter mellan 4-8 km/t medan Njord (lila kurvan) vinner när man pressar upp farten över 8 km/t. De fylligare stävarna tillsammans med kortare vattenlinje innebär också mindre risk att doppa stäven vid surf i brant sjö.

Frej kommer att svänga lättare och kvickare än Njord – stort språng, lite skarpare slag midskepps och relativt platt botten innebär blixtsnabb och exakt styrning för surf och lek. För att balansera manöverbarheten är aktern utformad för att ge viss kursstabilitet när farten ökar – men för att bli mångsidigt användbar bör Frej ändå byggas med justerbar skädda. Att det blir en synnerligen kompetent kajak för surf och lek i bränningar, och för tuffa långturer i grov sjö och besvärligt väder tvivlar jag inte ett ögonblick på.

Intressant är att jag efterhand lyckades få ner den våta ytan (och därmed friktionen) till ett exceptionellt lågt värde, trots de lite skarpare slagen. Relativt matematiskt minimum för 135 kg deplacement (som i en perfekt optimerad tävlingskajak) ligger jag inte vid någon spantposition mer än 6,6% över! Det blir alltså en riktigt snabb och lättdriven kajak för sin typ.

Däremot kan inte Frej hota Njord som effektiv långfärdskajak: Njord är en obestritt snabbare och smidigare milslukare i varierande väderförhållanden. 

Säkerheten hanteras på ungefär samma sätt som i Njord. Rollar, höga stöd, balance brace och sådant är inga problem: ändamålsenlig balans mellan initial- och sluttstyvhet och naturligtvis samma låga reling och akterdäck som Njord, vilket underlättar motorik och paddelföring. Bättre totalstabilitet innebär också att det blir lättare att klättra upp från vattnet, för den som inte rollar.

En Frej i produktion

Den mycket positiva mottagandet av Frej ledde till intresse för att ta fram en produktions-Frej, för alla de som inte vill eller har möjlighet att kavla upp ärmarna och ge sig ut i snickarboden. Tillsammans med Kim Kemp (Kano & Kajakværkstedet) på Själland och Petrus Johansson (Petruskajak i Tranås) drog vi upp riktlinjerna för att bygga en glasfiberversion. Inte mycket behövde ändras – mest lite småjusteringar av vinklar för att den laminerade kajaken skall släppa ur formen. Inget som syns eller märks, och kräver instrument med millimeterprecision för att mätas. Den viktigaste skillnaden är att kompositkajaker alltid väger några kilo mer än trä. Men det får vägas mot att man slipper (eller går miste om ;-) 150 timmar i snickarboden.

Frej, color option: ocean

I mars 2015 var Petrus färdig med pluggen i trä. I juni kunde vi testpaddla de första produktionsexemplaren. Under sommaren var alla tillverkade kajaker (vilket inte var så många så här i början) beställda innan de kom och försvann till väntande kunder mer eller mindre direkt från transportbilen. Under september vågade vi visa upp den vid ett lite större arrangemang – för första gången var inte alla levererade förbeställda :-)

Frej provas i Kastrups hamn

Frej i glasfiber är en "riktig" Frej, dvs den har inte anpassats för att medge genvägar vid tillverkningen eller underlätta för marknadsförare. Den vänder sig till krävande paddlare och fyller precis samma behov som en Frej i trä/epoxy.

Jeff Allen från Cornwall fick chansen att testa en Frej vid en kajakträff i Grebbestad och föll direkt. Här tar han ut en Frej i dyning för en test (filmen från Jeffs facebooksida – finns också i online-broschyren från Struer).

Ett par recensioner av produktions-Frej:

Efter att ha provpaddlat flera olika kajaker de senaste två veckorna i jakten på en kajak som ger både manövrerbarhet, hastighet, rimliga packmöjligheter och stabil kantning för att svänga så kom Frej ut på topp. Båtar jag provat är Skim Baufort, Valleys Nordkap Forti och Nordkap traditionell och Etain, Sterling Illusion, Zegul Arrow Play HV, Seakayakings Explorer och Romany. Nu vet jag att olika paddlare gillar olika egenskaper och att valet av kajak är subjektivt. Men Frej är helt klart en båt med stor potential som det ska bli kul att ta ut i alla väder och testa gränserna med.

Johan Elwing

Johan återkom lite senare med en rapport från en tur längs Helgelandskusten:

Hej Björn
Vi kom just hem från en niodagars paddlingsresa till Helgelandskusten i Norge. Med på taket hade vi tre Frej. Bifogar två bilder från Traena Hawaii (Norra Sandön) med Traenastaven i bakgrunden.
Kajakerna har varit fantastiska att paddla. Två nybörjarpaddlare har utan problem kunnat hantera dem i både sjö och vind. Lätta att manövrera, sväljer packning i tillräcklig mängd, lätta att hantera på surfen och på plattvatten.
Tack Björn för att du utformat en kajak som har så fina egenskaper!
Att de dessutom är snygga förhöjer upplevelsen.
Bästa hälsningar

Johan Elwing

Frej på Helgelandstur, Johan Elwing

Jeg har ventet utålmodigt på Frej. Og har i mellemtiden læst alt, hvad jeg har kunne finde om Björn Thomassons design. Og alligevel har Frej formået at overraske mig meget positivt. Jeg leder efter en ny kajak, og har prøvet en del - bl.a. Arrow Play, Arrow Nuka, Rebel Greenland T, P&H Cetus LV, Tiderace Xcite S, Valley Avocet samt NDK Pilgrim.
Jeg har lånt Frej for at teste den på en tur over Storebælt. Her kan I læse min mening om Frej:
Frej er en sjov kajak. Er man til teknik og rul, vil man elske Frej! Frej reagerer langt bedre på kant og styretag end nogen anden kajak jeg har prøvet. Den kan nærmest dreje om hjørner blot ved at man kanter den. Rulletræning er fantastisk i Frej. Man har en rigtig god kontakt til kajakken, og kan nemt rulle med den.
Frej føles meget stabil, selvom det er en livlig og sjov kajak. Dens sekundære stabilitet er høj, og man føler sig virkelig tryg i kajakken.
Jeg var lidt skeptisk ift. længere ture i Frej. Umiddelbart var jeg nervøs for retningsstabiliteten og plads til oppakning. Og det er her, at Frej virkelig overraskede mig. Den er lidt som klædeskabet i Narnia :-) Den rummede al min bagage + lidt til. Og jeg havde ellers, som altid, pakket lidt for meget.
På vandet forsøgte jeg at ro med finnen i forskellige positioner. Uden finne er Frej rigtig svær at få til at ro lige. Men med finnen bliver Frej meget retningsstabil.
Nogle enkelte steder på vores tur var der strøm i én retning, bølger i en anden og vind i en tredje retning. Men med finnen helt eller delvist nede, var det overhovedet ikke noget problem at sejle lige ud.
Hastigheden var også rigtig god. Der var fin fart på. Og jeg kunne sagtens følge med mine mandlige ro venner.
Som den perfekte afslutning på vores dejlige tur, lykkedes det mig at håndrulle Frej :-) Det er kun lykkedes mig en enkelt gang tidligere i en Greenland kajak i svømmehal med en instruktør ved siden af mig. Siden da har jeg ikke kunne. Nu lavede jeg 2 håndrul i træk. Jeg er ikke længere i tvivl - Frej bliver min kommende kajak.

Ina

...och så en video där en stolt nybliven Frej-ägare i detalj dokumenterar sin nya kajak!

...och så är Andreas Holm alltid sevärd när han leker eller undervisar i sin Frej
https://www.youtube.com/watch?v=9KnOuUMPT2g
https://www.youtube.com/watch?v=mW_Wiak2QrQ
https://www.youtube.com/watch?v=ZsDFyD6Tpqg
https://www.youtube.com/watch?v=P8PicXa3YLM
https://www.youtube.com/watch?v=8ItYRQG5YyA
https://www.youtube.com/watch?v=H3T9EhoYquk
https://www.youtube.com/watch?v=nQiMGsXqjx
https://www.youtube.com/watch?v=x_k-LxG6Wss

Bakgrund och historia

Som framgår ovan bygger Frej i stor utsträckning på Njord – en lite kortare, aningen bredare Njord med mer krökning i köllinjen. Bakgrunden är därför ungefär densamma som för Njord.

Frej är ritad i februari 2011, och namnet kommer, liksom Njord, från den nordiska mytologin. Frej var son till Njord, som var en av vanerna och havets, vädrets, rikedomens, handelns, sjöfartens och fiskets gud.

Kommentarer

Hej Björn!

Äntligen! Frej ser ut att vara en kajak helt i min smak, skulle gärna provpaddla den. hoppas på att kunna få loss lite tid redan i veckan. Har en rolig idé på en surfkajak som jag tänkte yppa för dig, säkert alldeles tokig, men i min värld tänkvärd, i din kanske värd ett gott skratt..

ha d fint!

Hej Måns, det finns ännu ingen färdig Frej att prova.

Låter spännande med surfkajak...

Hej Björn, bygget av Frej går ungefär som planerat.

Även om jag lyckades bli den första som köpte ritning så lär sjösättningen dröja till våren.

Har i sommar dessutom köpt en begagnad black pearl (av Janina i Malmö) så det har varit ett lätt val mellan paddling o bygga i garaget.

Gick förresten fantastisk bra att ha en BP som däckslast på segelbåten.

Hursomhelst, jag tänkte skriva en rad att jag nog hittat ett mått som känns skumt på ritningen.

Akterkant sittbrunn är lite för om spant 8 men måttsatt till 230cm, borde vara mindre, 230cm är ju nära spant 7.

Eller har jag gjort mindre rätt nånstans?

Tänkte sätta sittbrunnen precis där däcket börjar stiga (dvs som det ser ut på ritningen och det blir nog runt 204cm.

Dessutom får jag väl erkänna att jag ändrat lite på Mästarens ritningar.

Jag kommer väl straffas med evig motvind eller fastna i vinkelrollen...

Tyckte att bulan på akterdäck blev för markerad så jag minskade den något.

/Per

Du har helt rätt, 230 måste vara en felskrivning på den eller de första ritningskopiorna. Lite drygt 200 bör det vara. Bulan på akterdäck är en kompromiss mellan estetik och mer lastutrymme – dessutom lite besvärlig att ribba – så ditt "tilltag" är en bra idé.

Jag tycker Frej är en otroligt vacker kajak (helt oavsett namnet).

Jag undrar lite över angiven fart: "8,5/10,7 km/h***".

I din tabell har du en "Speed 1" och en "Speed 2", och står det 7,3 och 10,5. Men i tabellen finns ingen enhetsangivelse (eller så hittar jag den inte).

Det är en viss skillnad på marchfart 7, 3 och 8,5, om nu båda är km/tim.

Finns det någon förklaring som jag missat?

med vänlig hälsning

thomas

Förklaringen är kanske att det är värden från olika stadier i utvecklingsarbete med skrovformen – eller möjligen bara ett slarvfel. Jag skall kolla och korrigera...

Fartvärdena är mycket inexakta, eftersom datorapplikationerna bara ger ungefärligt totalt motstånd i olika farter. Jag får sedan gissa vilken styrka en "normalpaddlare" har och hur mycket av den styrkan som kan antas var rimlig att använda för att hålla marschfart – mycket gissande ;-) Normalt använder jag värdena från designprogrammet initialt för att sedan justera efterhand som kajaken är testad i verkligheten (jag använder Kaper, som ingår i många marina designprogram och som de flesta tidskrifter refererar till i sina tester – lite mer om Kaper och andra beräkningsprogram här).

Hej Björn,

Är nyfiken på ett kajakbygge framöver. Vad skulle du säga är de viktigaste likheterna/skillnaderna mellan Frej och Isfjord? Såväl hantering, uppförande som användningsområde är av intresse? Tolkar jag stabilitetskurvorna rätt är Frej vesäntligt stabilare? Är Isfjord mer extrem än en "typisk engelsk havskajak" tex NDK Explorer?

Tack på förhand!

MVH//Jens

Frej är mera stabil genom att paddlaren sitter djupare i vattnet och får tyngdpunkten lägre (men ingen av kajakerna är på något sätt superstabila: de rör sig mjukt och fint i sjögång och det är inga problen för paddlaren att helt kontrollera rörelserna). Men framför allt är Frej mera lättmanövrerad och lättrollad, men tappar lite toppfart jämfört med Isfjord.

Isfjord är i grunden en rätt typisk engelsk havskajak, men upplevs som livligare med bättre manöverbarhet, acceleration och fart genom att vikten normalt är en hel del lägre än för en vanlig glasfiberkajak – samma fördelar som Frej får gentemot de glasfiberkajaker i vars anda den är ritad: Tiderace Extreme, P&H Delphin m fl.

Hej Björn.

Är skädda alltenativ roder ett måste på Frej.

Robban

Frej bör ha en justerbar skädda, dels för att kunna justera egenskaperna från extremt manöverbar lekkajak till kursstabil tur- och långfärdskajak och dels för kontrollera upplovningen i sidvind. Roder är däremot olämpligt eftersom det försämrar manöveregenskaperna i låg fart och alltså berövar Frej halva sitt register av egenskaper.

Grovt generaliserat gäller att skädda hjälper lättmanövrerade kajaker att hålla kursen och roder hjälper kursstabila kajaker att svänga, och att båda fixar problemet med upplovning, fast på olika sätt (skäddan hindrar upplovning genom att justera lateralplanet – rodret döljer problemet genom att införa en motgir).

Frej fungerar i grunden bra utan justerbar skädda, men med konsekvensen att man får sänka farten rejält i sidvind och akterlig vind för att orka kompensera upplovningen med paddelteknik. Det blir frustrerande ganska snabbt – framför allt när de skädda- och roderförsedda kompisarna drar iväg mot mot horisonten ;-)

Hej Björn.

Hvilken type kajak vil du anbefale man skal bygge, når man er helt ny sejler der aldrig

har sejlet kajak før.

Hilsen Lene

Lene, att välja kajak är ett rätt personligt beslut, som beror på var du tänker paddla, hur du tänker använda din kajak, vilken ambition du har för framtiden mm. På sajten finns mycket information som hjälper dig att hamna rätt.

Men vill du chansa kan du bygga en Kavat – det blir sällan fel.

Eller en Frej...

Hi Bjorn,

You give me are real headache, first I saw Njord beauty whit out exception, love one first sight, then I start to browse little more on your site and stumble upon Frej. I read all the date for dozen of time and could not make I choice between Nord or Frej. I know you do not like to suggest but give me a hint. I am 178 cm high, 78 kg weight, expiriance less then zero but hungry. Here in Belgrade we do not have sea, just Danube river as largest water, few more rivers look like Danube, lakes and one or two fast river Drina is one of them. What would be your choice, almost forgot to say, need for weekend touring with tent - paddle for pleasure.

Thank you

I would chose a Njord – but that´s me: slightly hooked on speed and distance-paddling in all kinds of conditions.

Both kayaks will do fine for your usage, and I think it boils down to whether you want to focus on getting somewhere in speed and style or having fun with maneuvering in rapids...

Nu är det bara en sånhär som fattas i katalogen :)

http://olp09.files.wordpress.com/2009/04/bills-kayaks-1-000012.jpg?w=610

Ånä Ola, jag kan direkt komma på ett halvt dussin till som saknas ;-)

Men som jag skrivit någonstans tidigare, när just detta kommit upp: jag har för lite erfarenhet av korta kajaker för strömmande vatten för att veta i vilken ända jag skall börja – men det är såklart ett tillkortakommande som går att ändra på...

Hej Björn!

Recensionen på playak som du har här ovan anger att kajak som inspirerade dig att rita denna (Frej) är bra för fiske och andra "extra-kayaking" aktiviteter. Är detta något även Frej duger till, självklart förutsatt att man lär sig paddla någorlunda innan? Jag överväger att börja min paddlingskarriär i en Frej, är det möjligt?

Vänliga hälsningar,

Axel

Det är en väldans fin sida du har förresten.

Svar 1: Ja, Frej är en utmärkt kajak att börja paddelkarriären i – lättmanövrerad, lätt att hålla fart på, lättrollad, kul att paddla etc...

Svar 2: Frej är inte inspirerad av Discovery, men de fina recensionerna, tillsammans med de nya kajakerna från P&H och Tiderace gav idén om att korta Njord till en mer lekfull och manöverbar kajak. Men i praktiken är Frej minst lika initialstabil som Discovery, så det bör inte vara något problem att fiska från den. Vad det är för andra extra-kayaking-aktiviteter du tänker dig undandrar sig mitt bedömande ;-)

Bjorn, what do you think it would be like if Frej was shortened to 5m or even a bit under? I wonder because of the new range of shorter kayaks being released as play boats. Could we do the same thing with Frej?

Cheers, Bohdan (btw still absolutely loving the Black Pearl I built a couple of years ago:)

Bohdan, with Frej I have built touring capacity into the play-boat concept with a substantial load capacity of 135 kg. Used as a dedicated play-boat you would need just a little more than your weight plus the weight of standard safety gear a little margin for safety, and thus you could shorten Frej almost as much as you want – at 420 cm you still have more than 105 kg on the design waterline.

Something in between might make good sense – a short playboat but still usable for touring with a light load.

OK, I only go day paddling so never really carry much at all, and at 70kgs I'm not that heavy so I might go for 4.9m/16 ft. Best I go ahead and get the plans:)

Har nu i tre år med stor glæde roet (desværre for lidt) i din Sea Pearl med min tredie hjemmegjorte grønlandske pagaj. Skal aldrig ro med andet. Nåede lidt før min 70 års dag at få lært mig at rulle, uden dog altid at kunne komme op om det mislykkes!

Hvis Qanik var kommet, ville jeg nok have prøvet den.

Hvor ligger Sea Pearl i forhold til nogle af dine andre kajakker? Var der en som ville være ideel for mine 65 kilo og 172 cm's højde?

Jeg er meget glad for manøvredygtigheden, farten, den lave vægt, men måske ligger den lidt højt i vandet med min ringe vægt, hvilket, tror jeg, gør rullet lidt vanskeligere. Black Pearl vil nok være for levende for mig.

Fantastisk hjemmeside for alle kajakinteresserede! Tak for dit store arbejde til glæde for os andre.

Hilsen Bjarne Kristiansen, Fuglebjerg, Danmark

Tack Bjarne

Seapearl är i grunden en Black Pearl, utspädd med några matskedar havskajak: lite mer stabilitet och lite mer lastkapacitet och lite mindre utmaning.

Black Pearl LV är nog den som passar dig bäst om man ser till enbart vikt/deplacement – men annars är Seapearl ett bra val. Bygger du en kajak har du större möjligheter att optimera passformen.

Hej Björn

Jag har länge kollat in Isfjord, men nu tror jag att Frej är den kajak som jag bör satsa på, så vida jag inte är för " klumpig", jag är 180 och väger ca 84 kg.

Eller är det Njord som passar mig bättre.

/Lars

Isfjord, Frej och Njord passar dig perfekt – alla är i grunden ritade för mitt eget behov och jag är ca 184-84 ;-)

Det är inte så stor skillnad mellan Njord och Frej och de gör precis samma jobb i samma förhållanden – men Frej har en svag tendens åt lek-surf-hållet medan Njord lutar en aning åt fart-distans.

Hejsan, har nu köpt ritningar till Frej, vill bara kolla med dig om jag är helt ute och cyklar om jag bygger en Frej utan skädda och luckor. På min nuvarande kajak har jag varken roder eller skädda vilket jag kan leva utan (inget som krångla).

Men om jag även skippar luckor, kan tänka mig att stoppa in packningen genom sittbrunnshålet. För mig är det så att ju färre hål som finns ju mindre läckage blir det. Inbillar jag mig bara att jag kommer att få en torr och fin kajak.......

/Lars

Jag håller i grunden med dig – ju mindre tekniska lösningar desto bättre – en lättare, enklare och mera pålitlig kajak. Så såg mina första kajaker ut (Nomad t ex).

Men det finns några problem med Frej i förhållande till dina funderingar. Det är svårt att hålla ihop Frejs lite spretiga prestandaprofil utan skädda – att samtidigt vara en extremt lätthanterad lekkajak och en lugn och sjösäker långfärdskajak för alla förhållanden. Du kommer att bli irriterad på upplovning i sidvind (som du får lösa genom att paddla långsamt) och lite för lite kursstabilitet vid distanspaddling.

Det andra är att akterkanten av sittbrunnen är mycket låg för att kajaken skall vara lätt och bekväm att rolla. Det är därför inte lätt att packa bakom sittbrunnen.

Men du kan prova. Luckor och skädda går att eftermontera om det visar sig behövas (men det är en bra idé att förbereda med plastslangar för ett skäddmontage innan du limmar på locket ;-)

Kompromiss alltså, om jag har förstått dig rätt så är det smartast att montera en fällbar skädda

jag behöver ju inte använda den om det inte är absolut nödvändigt. Och en lucka i aktern, förut går det att stuva in ändå. Då har jag ändå fått en maximalt utnyttjande av kajaken med minimalt håltagande.

Det ska bli spännande att paddla med Frej´n till sommaren, den borde vara enklare att rolla med än den "träbocken" som jag tränaden rolling på idag i badhuset. (den är för hög akter om sittbrunnen)

/Lars

Får tyvärr komma med lite mer trista invändningar ;-)

Det är av flera skäl olämpligt att ha skott bak men inte fram. Det viktigaste är att om det uppstår en läcka (och risken ökar såklart för varje hål man tar upp) så kommer kajaken att bli farligt ohanterbar på grund av att den läckande änden sjunker och den motsatta pekar uppåt.

Lösningen kan vara att antingen ha en lucka bak men inget skott, eller sätta ett löstagbart skott framför fotstödet (har provats av många byggare, t ex med ett ringspant och en lucka med någon sorts låsning tätningslist – men kruxet är att det är lite svårt att nå luckan om du inte också har ett stort sittbrunnshål). En tredje lösning är en lös flytsäck i förskeppet – det finns (eller fanns) en strutformad variant med en mellanvägg, där man packar i ena facket och blåser upp det andra så att den fyller ut i förskeppet.

En fördel med att ha ett skott i sittbrunnens akterkant är att det blir lätt att tömma kajaken genom att lyfta fören. Utan skott blir det mycket besvärligare att få ut allt vatten...

Jag får klura lite till på vilken variant det får bli. Men du ska ha många tack för dina synpunkter, de är guld värda.

Detta forum är en fantastisk möjlighet att kunna bolla olika idéer med konstruktören. För det du inte vet är inte värt att veta.

/Lars

hej

Jag och en kompis byggde ihop varsin Frej under vintern som var och blev klara i somras, mertiden med luckbygget är inte så stort men fördelarna överväger, skotten stabiliserar ju även upp kajaken ngt(kändes iallafall så) och skönt att kunna packa i, skär du själv upp hålen så kan du ju själv bestämma storleken på hålen. att lätt kunna tömma den genom att ha bakre skottet nära sittbrunnssargen var ett klart pluss märkte vi båda då vi lekte lite väl mycket i vågorna:).

att paddla frej utan skedda är nästan helt hopplöst(eller har vi byggt fel) den svänger sjukt lätt åt alla håll samtidigt...den vänder på en femöring. Vi köpte kajaksports skedda och den har fungerat kanon, det behövs dock inte mer än ngn cm nerfält för att kajaken ska bli superstabil i riktningen...

Vi väntar fortfarande på att få våra bilder publiserade herr Thomasson ;)....men de kanske har fastnat i mailen ..mvh kalle

föresten jag har en njord och en frej

tycker det är rätt så stor skillnad på dem

njord riktningsstabil samt snabb och lite initialrank

frej svängbar som få utan skedda stabil med skedda inte snabb men grymt stabil

bara mina tankar på de två(har inte paddlat mkt men ändå tillräckligt för att märka skillnad

+ att frej är högre framtill vilket ger mer plats för fötter och viss positionsändring.

Har herr Abrahamsson skickar bilder till mig, så har de nog faktiskt fastnat i mailen eller hamnat på avvägar i cyberrymden. Jag hittar inget mail med bilder ;-)

Nja inte jag men Dag Ericsson som jag byggt tillsammans med. Skickade några bilder nu från dagens runda. MVH kalle

Då har det nog inträffat olinjära avvikelser i cyberrymden – jag hittar inget mail från Dag Ericsson heller. Men tack för de bilder du har skickat nu.

Hej

Funderar på bästa lösningen för slangkopplingen i skäddaboxen.

Är inne på en slangnippel i plast (tror att metallnipplar sliter hårdare på tamparna) i själva genomföringen mellan box och slangar för tamparna.

Vad har du använt själv.....dimensioner osv....

/Lars

Jag har varken testat plast eller metall – Jag har bara byggt två kajaker med skäddreglage i slang, och i båd fallen ruggade jag upp slangänden med grovt sandpapper och limmade in den. Det gick sådär – den ena gången pålitligt tätt, den andra läckte och orsakade mycket onödigt extrajobb.

Jag skulle inte bekymra mig om eventuell skillnad i slitage på linan – så mycket trixar man inte med skäddan. Är finishen bra (inga gjutgrader eller vassa kanter) duger både plats och metall.

Den slang jag använt är en ganska styv polyamidslang för vacuum, pneumatic etc: 8 mm ytterdiameter, 6 invändigt. Men även slangar i silikonmaterial bör fungera bra.

Kan det lade sig gøre at bygge en Frej på omkring 4 meter. Så kan den være i mit kælderrum inde i København hvor jeg bor. Har lavet en Frej på 490 cm som jeg er meget begejstret for, især dens surfegenskaber, men den er parkeret et stykke fra mit hjem. Derfor dette ønske om en meget kort model.

Ja det bör inte bli några problem med det. Lastkapaciteten minskar förstås från 135 kg för en Frej enligt ritningen (507 cm) till ca 106 kg för din korta version. Vidare sjunker farten en liten aning (med roten ur längdändringen) och stabiliteten blir en aning mindre (den totala "sittytan" i vattnet minskar en aning – fast längdändring betyder inte alls lika mycket som breddändring). Vill du behålla lastkapacitet och stabilitet bör du alltså bredda kajaken lite (tre-fyra centimeter) – vilken kan göras i t ex en kopiator där längd- och breddskalan kan justeras individuellt. Sittbrunnen flyttar du tills sitsen hamnar procentuellt lika långt från akterstäven som på normalversionen.

Tack for svaret. Det lyder lovende. Jeg har lige et et spørgsmål til.

Når jeg korter kajakken til 416 (13 x 32) bliver köllinjen mycket krökt.

Måske Borde den inte vara så krök?

Håber du forstår mit "svenska".

Jeg lægger 6% til i bredden så den bliver lidt over 57 cm.

Mvh. Jørn

Krökningen i kölen har ingen större betydelse, under förutsättning att monterar en justerbar skädda. Kajaken blir bara lite mer lättsvängd med skäddan uppfälld (egentligen onödigt eftersom Frej är mycket lättsvängd även i fullängd, men inte heller något större problem).

Eftersom Frej i originalutförande är både en trevlig lek- och surfkajak med suverän manöverbarhet i alla förhållanden, och en bra långfärdskajak med kursstabilitet och mycket bra glid, blir skäddan det som håller ihop den här tämligen spretande prestandaprofilen.

Jag håller på och bygger en Frej. Nu när jag skall fixa i ordning skäddan hittar jag inte någon stans vad jag ska ha för axel till den. Jag funderar på om det ska vara en rostfri bult eller en rundstav i trä och i så fall vilken dimension? Det enda som står är att det skall vara en plastslang på den. / Åke Carlsson i Strängnäs

Hej Åke

Det är sådana detaljer som jag med varm hand överlåter åt mina kajakbyggarkunder – framför allt för att det den vägen kommer så många bra idéer som jag hade missat om hade varit alltför amerikanskt detaljkategorisk.

Jag har använt många olika varianter utan att märka någon avgörande skillnad: rostfri axel (tungt med den är bara ett par centimeter lång), nylonstång (också lite tungt), aluminiumrör (bra, men med lite korrosionsrisk), kolfiberrör (kanske det bästa) – men jag skulle undvika en träaxel, eftersom den inte är dimensionsstabil i fuktig miljö.

Jag brukar montera axeln fast i trumman (helt inkapslad, inga bultar och muttrar som kan läcka), och skäddan formad så att den går att trä på axeln utan att någonting behöver lossas.

Jag hittade ett rostfritt rör 6,2mm troligen kvarttum. På det passade 8mm tryckluftslang perfekt. Det får bli så!

Hei! For en flott side! Jeg er veldig interessert i å bygge en kajakk. Liker Frej godt, men har et spørsmål:

Jeg veier i dag ca 100kg, 180 høy. Hvordan passer da denne kajaken meg, mtp lastkapasitet osv..

Mvh Arne Aarhus

Det beror på hur du vill använda den. Som dagturskajak för lek, surf, roll mm fungerar den utmärkt, men vill du paddla längre turer med full packning bör du förlänga den (öka avståndet mellan spanten när du sätter upp dem) – till kanske 533 eller 546 cm (2 resp 3 cm extra mellan spantmallarna).

Hej

Spontant tycker jag att Frej och Inuk är ganska lika i skrovformen, stämmer det?

/Lars

Det finns några utseendedrag som är snarlika (t ex formen på stävarna) men i övrigt är det två helt olika kajaker. Frej har en krökt köllinje och är kvick, lättmanövrerad och mångsidigt användbar, och med en justerbar skädda för att kontrollera manöverbarhet/kursstabilitet. Inuk ingår i en äldre (brittisk) tradition med rak köllinje och stor kursstabilitet – effektiv för snabb distanspaddling men utan Frejs mångsidighet och lekfullhet.

Frej är mera släkt med t ex P&H Delphin, Tiderace Pace m fl, som har fått in lite manöverbarhet från surfskis i skrovformen.

Inuk har genom åren tillverkats av flera olika företag: bl a Kirton, Nelo, Seabird, med högst varierande kvalitet. Men nu har Rob Feloy tagit fram en helt ny modell och tar själv hand om tillverkning och försäljning – den heter Inuk Ultra 20 och är längre, aningen bredare och har lite mer böj i kölen – är alltså förmodligen både snabbare, stabilare och mer manövervillig än den gamla.

After a couple of years paddling my Frej often (1 or 2 times/week) it is still my favourite boat!

Usually I paddle it with the 'skeel' (skeg just behind the cockpit, an idea from Reg Lake) partly down, as Frej is so easy to turn with the skeel 'up'.

The one surprising thing to me is the quickness (speed) of Frej. At first I thought it was my imagination, but time after time I have found Frej to be quick, especially for a 16-foot boat. For example, I was recently in a class where we were paddling 'interval training' (3min, 30 sec rest, repeat x3, etc..) and I had no trouble 'keeping up' with the others, most of whom were a lot younger (and fitter) than me, and paddling good boats (Nordkapp LV, and a Romany-type).

One of my regular paddling companions uses a Seda Glider which is considered a quick boat, and I can match his speed, even though he is fitter than me.

I think that the low wetted surface area and the rocker help to keep the drag to a minimum; the boat really moves along.

For camping trips, my new Panthera is the right boat; for day paddling, it's Frej 90% of the time.

Thanks again for a great design!

Thanks for the review John. I am glad to know that Frej seems to live up to your expectations – and mine.

I had a Seda Glider experience a couple of years ago in my Njord. A friend of mine, a very competent paddler, younger, fitter and much much stronger than me, challenged me frequently for short races when touring. It ended mostly in a tie, and if one of us manages to get ahead, it was by less than a meter.

Hej Björn

För ett tag sedan skrev du om att Petruskajak gjort en plugg på Frej. Som skulle börja tillverkas i Danmark.

Hur har det gått med det projektet, har de kommit igång?

/Lars

Ja det rullar på bra. I slutet av veckan är det dags att provpaddla de första testexemplaren ur formen. Är allt OK går produktionen igång tämligen omgående. Finns smådetaljer att justera (vilket det oftast gör ;-) kan det bli någon vecka ytterligare av förberedelser. Men det kommer att finnas kajaker att köpa längre fram i sommar...

Hei Bjørn!

Jeg har bestemt meg for å bygge meg en kajakk. Før jeg bestiller tegninger fra deg har jeg et par spørsmål. Etter å ha lest en del om dine kajakker har jeg vurdert Frej til mitt førstevalg. Jeg anser meg selv som nybegynner da jeg i hittil kun har padlet en stødig fiskekajakk. Jeg skal hovedsakelig benytte Frej til rekreasjonspadling på innsjøer og kanskje litt sjøfugljakt langs Oslofjorden og skjærgården langs Sørlandet. Det kan vel også bli noen korte turer over 2-3 dager. Er Frej et bra valg til denne bruken? Jeg lurer også på om det er mulig å forlenge cockpitåpningen da jeg synes den er litt i korteste laget. Har prøvd kajakk med såkalt nøkkelhullsfasong på åpningen noe jeg synes var bekvemt i forhold til inn- og utstigning. Jeg er 178 cm og 90 kilo.

Forøvrig vil jeg takke for din gode hjemmeside med mye nyttig informasjon.

mvh JanM

Tack Jan. Ja, Frej kommer att fungera utmärkt för dina ändamål.

Sittbrunnsöppningen utformar du som du vill. Två storlekar finns på ritningen, plus anvisningar om hur du ändrar efter egna önskemål.

Hi Bjorn,

I'm super interested in building one of your boats but am struggling between the Frej and the Njord. I have 30 years whitewater experience and have recently got into sea kayaking. I'm 75kg and 180cm tall. I love playing the sea especially shooting gaps through rocks and picking up runs on waves.

In Tasmania, Australia (my home) we have some fantastic coast with large sea caves, massive cliffs and huge swell at times. I have just completed a 2 week south west trip and loved it. In that trip I realised the virtue of a stable sea worthy boat that can still move along at good speeds. I borrowed an Eco Bezigh (slowish but stable and reliable) for the trip but could never buy a big fat plastic tub!

I'd like a boat I could tour in with a squeeze if required but would be good for day trips in rough water. I'm thinking either a standard Njord or Frej or even a slightly longer Frej (530cm) if you think there would be speed benefit?

I would like a light boat and will probably omit hatches (whitewater touring style). I'm thinking of stripping in thin (4mm) light weight ply because it would waste less material when cutting strips and could be stronger. Having built plenty of slalom boats with foam cores, vacuum bagged with 3 layers of Kevlar and carbon I understand the value of a light core. I've never built a strip planked boat so need your advice on if ply strips would work or if I should just find a local, light timber?

Also, is it worth having 2 outer glass layers on the hull? What about 's' glass over 'e' glass - stronger for the weight? I'll not be finishing bright. Weight, performance and longevity are more important than the wood look for me. Although I may feel different about the deck once it's all done!

Lastly, my 8 year old daughters name is Freja, so being her father I should really paddle the

Njord!

Getting excited, thanks for your time. Oh, I assume you can post to Australia?

Justin

Giving advice on choosing a kayak is a delicate matter, which I try to avoid – apart from some general guidance. But with your comment, I feel confident to be a little more specific. I am 183 cm/83 kg and I divide my time at sea between playing (low-flying over exposed rocks and shooting gaps on wave-fronts, surfing through rock gardens etc) and serious cruising (I frequently go on 1-2 weeks tours along the coast) – both activities combined with a lot of surfing, bracing and rolling.

My old Njord (the prototype) is still my favorite for all this. It is very maneuverable in tight quarters, but very fast in all kinds of weather conditions (not top speed, but a high mean speed with surprisingly moderate muscle power over long hours in the cockpit). The initial stability is not very high, but the secondary is (nobody capsizes from an upright position, but when leaning or being pushed too far into the secondary stability range). A lower initial stability is an advantage for many reasons: it leads to easy and easily predictable movements in confused waves and it enables the paddler to control the kayaks orientation on waves (whereas the righting moment of much stability forces the kayak parallel to the water surface of every wave). The Njord is a medium volume kayak, best suited to paddlers used to traveling light, and thus enjoying the advantage of a lighter more responsive kayak – and the benefit of a kayak that performs as nicely with or without load.

Choosing between Njord and Frej is hard since Frej is a just a wider and shorter Njord with a slightly higher foredeck. This means that you trade a little cruising speed for a little more maneuverability – and inexperienced paddlers like the higher initial stability. But to me, Njord wins hands down. I love the daily runs of 35-45 NM with full camping load and in all kinds of weather and sea conditions, and the stability curve suits me perfectly: the easy movements are less tiring than the somewhat jerky movements of a really stable craft. The secondary stability is there should anything extraordinary happen – I can lie down on a static brace without the paddle and hands above the surface (with full load). I can roll the kayak both ways, empty or fully loaded, with the paddle or by hand.

In essence, Njord and Frej are the same but Njord is slightly more aimed at serious cruising and Frej at play – but the difference is rather slight. But Frej has a touring pace on par with most commercial touring kayaks and Njord is more maneuverable than most kayaks of its length. The most commented difference is that Frej feels initially more stable.

I have a couple of comments on your building ideas: while I like the idea of no bulkheads/hatches and have done years of serious touring in such kayak (things that are not there weigh nothing, cost nothing and don’t break). But with Njord and Frej, the aft deck is so low behind the cockpit (to make rolling and bracing super easy) that it is very hard to use the aft volume without a deck hatch. And since I prefer a small ocean cockpit it would for me also be hard to pack up front efficiently.

I am not very fond of using plywood as strips. Material waste is approx the same as with solid wood (the width of the saw blade), plywood is generally heavier than solid wood (fir, cedar, paulownia etc) and it is not as strong (since half of the layers will be in the wrong direction for the expected load – the important function of the wood is to provide good longitudinal tensile and compressive strength, while the glass/carbon/aramid is there to add the transversal strength that ribs do in traditional boat building, to distribute impact loads over a larger area and to seal the hull). The wood is not just a core but an important structural member.

A lighter core is tempting (foam, balsa), but if you end up having to increase the outer layer to compensate for the lack of core strength, it would mean to save on a density 0,3-0,45 material by using more of a density 1,4-2,0 material.

To keep the weight down (a Njord built with an eye on weight should come out at approx 15-17 kg including bulkheads, hatches, adjustable skeg etc) I would use one layer glass, doubled just along the keel, sheer and stems and in certain areas mentioned in the manual (under the aft deck where you might sit entering, under the heels for wear, in the cockpit where you put your feet entering and exiting, under the fore deck where you might pull a waterlogged kayak in a rescue situation etc).

S-glass is in my experience not worth the extra cost and work. It is harder to wet out, not as flexible and therefore difficult to drape over the curved surfaces and the extra tensile strength does not increase the strength in the completed structure more than marginally.

As you may have seen I started painting my kayaks a number of years ago. Several reasons: I wanted people to see the lines of the kayaks, not just admiring the wood pattern and I wanted to have the kayaks easily maintained since I use them hard as utility craft. But few first-time strip builders have the guts to slap a coat of paint over the lovely wood ;-)

My compliments to a very impressive answer and advice.

I was struggling with the same question - Frej or Njord. Delicate choice between two good alternatives, from my point of view.

I ended up in bying Njord drawings and material, but the building has not yet started for several reasons.

Thank's Björn!

Njord it is for me too! Thanks Bjorn.

Hej Björn

Intressanta kurvor där du jämför Frej och Njord. Jag har sökt efter en lättdriven kajak för långtur (HBB). Jag har letat bland de långa skroven för att hitta en "snabb" kajak, men har nu tänkt om. Förra året använde jag en 580 cm lång kajak men jag tror inte det är optimalt. När jag gör långa dagsturer med packning kör jag för långsamt för att dra nytta av det långa skrovet.

Igår jämförde jag tre kajaker en 500, en 540 och min gamla 580 cm lång. Alla har i princip lika lång vattenlinje som kajaklängden. Jag packade ner dem med 40 kg och testade farten vid samma puls. För att göra det rättvist så körde jag en omgång på förmiddagen och en på eftermiddagen i omvänd ordning så att pigga armar inte skulle påverka testet. Jag körde på låg puls i ett tempo jag håller på en heldagspaddling.

Klart snabbast eller snarare mest lättdriven var den kortaste kajaken. Så allt talar för att mitt nästa kajakval blir en kortare kajak i samma längd som Frej. Jag är i vart fall inte tillräckligt stark för att orka driva ett långt skrov på heldagsturer med packning. Igår var det ganska mycket vind och den största vinsten var i motvinden när mycket kraft gick åt i vindmotståndet.

Hur ser du på egenskaperna i lite högre sjö vad gäller kortare kajaker?

Det skulle vara kul att testa Frej. Får passa på om jag har vägarna förbi Petrus.

Ha det bra, Magnus

Dina iakttagelser är helt riktiga. Långa kajaker har generellt högre toppfart, men inte sällan högre friktion i lägre farter. Men det går inte att koppla en egenskap så direkt till en enda parameter. Det är lätt att hitta exempel på korta kajaker som har högre toppfart än långa och långa kajaker med lägre friktion i lågfart. Kajakdesign handlar om att väga ihop en mängd olika, och inte sällan motstridiga, parametrar till en välbalanserad enhet med de egenskaper man önskar sig. För just fart är längd/breddförhållande (Frej 9,4 – Njord 10,9) och Pc (Frej 0,52 – Njord 0,56) viktiga. Men även kursstabilitet/manöverbarhet/långskeppsbalans (hur mycket kraft man måste lägga på styrning) och stabilitet (hur kajaken rör sig i sjön; stor initialstabilitet ger större rörelser och mer turbulens kring skrovet) påverkar den praktiskt användbara fartpotentialen.

I vanliga paddelsammanhang är det ingen större skillnad mellan Njord och Frej i farthänseende. Båda är lätta att hålla jämn och bra fart med i en paddelgrupp, oavsett om gruppen består av starka paddlare eller inte.

Skillnaden märks främst vid ambitiös långpaddling. Den som vill åt lite längre dygnsdistanser i olika väderförhållanden kommer att uppleva Njord som snabbare. Anledningen kan var flera: med lite mer tryck i paddeln ligger Njord bekvämt på en aningen högre marschfart än Frej, i måttlig motsjö går Njord mera effektivt genom att den överbryggar våglängden lite bättre och därmed slösar mindre energi på att stampa och med aningen lägre initialstabilitet påverkas Njord mindre av vågor från sidan o.s.v...

Tack för svaret!

Förlåt jag var otydlig. Kajakerna jag testade var systermodeller i två storlekar så längd/breddförhållande var säkert ganska lika. Vid första testet höll jag 8,1 km/h med den kortare och 7,8 km/h med den längre. På eftermiddagen då jag repeterade testet hade det blåst upp så jag fick kraftigare motvind. Då höll jag 7,6 med den korta och7,2 med den längre.

Eftersom jag paddlar uppåt 13-15 h/per dag skulle skillnaden bli upp emot en halvmil om dagen.

Som långpaddlare värdesätter jag att en kajak är extra lättdriven när jag är trött eller har motvind en hel dag. Om kajaken i dessa situationer känns trög blir den psykologiska effekten väldigt stor. När jag är stark eller har medvind går det som regel lätt bara jag sitter i en hyfsat lättdriven kajak.

Jag söker vidare efter min optimala farkost!

Hej igen

Som jag förstår det så ska jag sträva efter ett lågt pc tal men hög marschfart. Dt skulle väl innebära en lättdriven kajak i farten 7,5 till 8 km/h och hellre glida lätt tunga dagar i 7 km/h istället för att prioritera maxfart. Då ser Nanoq ut att klara sig bäst bland dina kajaker. Jag kanske ska testa en Qanik.

/Magnus

Nanoq hamnar någonstans mellan Frej och Njord i praktiken. Som jag skrivit på olika ställen är fartsiffrorna från början de teoretiska som designprogrammet tillhandhåller, för att sedan justeras efter praktisk erfarenhet. Siffrorna gäller också för den valda lastkapaciteten: 135 kg för Frej, 130kg för Njord och 125 för Nanoq (i jämförelsen mellan Frej och Nanoq har Frej alltså 10 kg mer last att dra på).

Men försök testa både Frej och Nanoq/Alleq/Qanik.

...och, vill jag baserat på min egen erfarenhet tillägga, med så ambitiös långturspaddling som 13-15 timmar per dag skulle jag bli förvånad om du inte skulle komma längre, känna dig tryggare i dåligt väder och vara mindre trött efter tunga motvindspass i en Njord, än i någon av de andra...

Hej

Vad är skillnaden mellan original Frej och nya 534? Kan man bygga 534:an utifrån byggbeskrivningen?

Nej. Frej 534 är en helt kommersiell produkt, framtagen för glas/kolfiber-produktion. Det finns skillnader både i längd, bredd och höjd, förutom sittbrunnens storlek och skottens placering.

Original-Frej är ritad som en snabb, trygg, sjösäker och lätthanterad kajak för paddlare upp till ca 190 cm, 95 kg och 45 i skostorlek. Lastkapaciteten (135 kg) räcker för rimlig långfärdslast även för paddlare i den övre delen av intervallet.

Jag är inte odelat positiv till den större 534, eftersom jag vet att en hel del paddlare som egentligen passar bättre i 504, kommer att välja den av slentrian eller i den felaktiga tron att en större kajak är säkrare eller bekvämare att sitta i, och därmed gå miste om del av de fördelar Frej kan erbjuda.

Men det är självklart viktigt att kunna erbjuda 534 för dem som faktiskt inte får plats i 504 – men jag har inga planer just nu på att ta fram en större Frej som hembyggeprojekt. Däremot kan den liksom övriga kajaker förlängas eller förkortas efter behag, och anvisningar för detta finns på ritningen.

Hi Bjorn,

I have set my mind on building your Frej, but I am limited in construction and storing space (my garage is 5.10m in diagonal). On the other hand, I am a bit on the heavy side: 1.80 m for 90 kg. Do you think there would be drawbacks on shortening the Frej to around 4.80 or 4.90 m for my stature ? I am not an expert paddler, however I mainly intend on using it for 1/2 day to day trips in southern France where I live: on the (rather peaceful) Mediterranean, on the Rhone river, in canals, etc.

Thanks

Axel

Hi Axel, a Frej at 480 cm will have a load capacity of 127 kg, instead of the standard 135 kg – more than enough for day tours. Traveling light, you may even take a short Frej on multi-day tours.

Right, 7kg in load capacity is not a big difference. Let me check about wood availability and I'll get back to you to order the plans.

thanks again

Axel

Bjorn, about what length of strips is required to build the Frej ? You mention 260 m for the Jack 14, so I guess it must be somewhat a bit more than that. Thanks

Approx 280 meter strips. This information is noted on the Swedish Frej-page, but I have forgotten to add it on the English pasge. Thanks for the reminder...

Bjorn, forgive me if you have already answered this questions but how many 19mm (3/4") strips are needed to build a Frej? Thank you!

Hi John, yes it was mentioned in the comment above: 280 meter strip including a reasonable "fudge factor"...

Bjorn

I have bought the plans for your Frej, but am becoming interested in surfskis.

Would there be any drawbacks to building with a surfski cockpit, and under hull rudder?

I am 1.85m and 85kg and have made the stations for 100% scale.

Thanks

Mike

The hull itself is very suitable for a surfski modification. The disadvantage is that the deck is lower than on a surfski (since it is assumed that a spraydeck is used) and it will thus be wet. A good drain is recommended, as is a decent size rudder (preferably under the hull – those are much more efficient) if the surfski-frej is to be as maneuverable off the wind as a real surfski.

Hej!

Jag vill gärna modifiera ett omdöme i min utvärdering av FREJ. Det gäller detta påstående: "Kajakken er derfor helt avhengig av senkekjølen selv i moderate vindstyrker."

Nu har jag paddlat FREJ 60-70 turer sedan jag skrev det, och blivit van vid kajakens reaktionsmönster. Nu använder jag sällan skäddan, lika sällan eller kanske mindre ofta än när jag paddlar min North Shore Atlantic.

FREJ reagerar väldigt responsivt på små korrigeringar av kursen med hjälp av höft och paddel.

Jag skulle ändå aldrig bygga en FREJ utan nedfällbar skädda. Den är väldigt nyttig att ha när man surfar.

Torleif

Tack Torleif för förtydligandet. Det stämmer bra med mina erfarenheter. Vi är också överens om att Frej skall ha en justerbar skädda – det finns alltid och för alla kajaker kombinationer av vindriktning och vindstyrka där skäddan är skillnaden mellan en lugn neutralstyrd kajak och en som kräver råslit med paddeln på ena sidan och sänkt fart.

Surf däremot är en fråga om tycke och smak: antingen skäddan nere och enklare styrning men nackdelen att det kan vara svårt att häva en påtvingad gir, eller skäddan uppe och mer jobb för att hålla kursen men bättre manöverkontroll om det kniper.

Enig med dig i båda scenariene du beskriver med användning av skädda Björn. Vid surf har jag själv valt att fälla ned skäddan för att lättare kunna fånga de vågor som jag måste ge järnet för att få tag i. Då är det skönt att lägga all energien i framdrift och slippa tänka så mycket på riktningen.

Hej!

Jag är ny till paddling och undrar om man kan modifiera den bakrepackluckan (göra den längre) Då jag gärna vill kunna få med min hund på turer (väger 18kg) Vill ha en lekfull kajak eller måste jag gå på en K2?

En kajak har liten volym och blir därför känslig för viktfördelningen. Men i övrigt är det inget problem med en stor packlucka för en hund. Ett par nackdelar finns: du kan behöva lasta lite fram för att få jämvikt, annars kan kajaken bli svårhanterad, och ju större lucka desto svårare att få den tät.

Men kontakta Petruskajak i Tranås – han har en "hundversion" av Sommen (scrolla ner till "Hundkajaken"), som är en lätthanterad och pigg kajak som du kan köpa, hyra eller bygga själv på en 8 dagars byggkurs hos Petrus. Den har en extra sittbrunn för hunden och där passar ett transportkapell när inte hunden är med.

Hej Björn,

Vad är skillnaden i designen mellan dina Nordr S och Frej.

Tack igen för din hemsida

Mats Olof

Kajakerna utgår från ungefär samma kravspecifikation, men den generella skillnaden är att Nordr S därefter diskuterades fram mellan mig, beställaren, marknadsföraren och tillverkaren – medan Frej följer den ursprungliga önskelistan helt. Nordr S är därför en lite urvattnad version av Frej, lite mer Mädchen-für-alles, middle-of-the road, lite mer kommersiellt appeal på en global marknad men lite mindre spännande att paddla. Estetiskt ville beställaren pimpa Nordr med färger och skulpterade veck i laminatet, medan på Frej var vi (Struer och jag) överens om att formen och linjerna är ett fullt tillräckligt designstatement.

I praktiken är Frej lite lättare och mer manöverbar (jag fick rita bort lite manöverbarhet på Nordr eftersom beställaren ansåg att roder var en kommersiell nödvändighet), mer lätthanterad i sjögång (det lägre däcket och tajtare sittbrunnen ger bättre kajakkontroll – men inte gångbart på vissa marknader enligt Nordrs beställare). Vidare lastar Frej lite mer, dels genom att den är lättare och dels genom mindre volym i sittbrunnen och mer i lastutrymmena. Farten är ungefär densamma (Nordr tjänar på högre PC, Frej på lägre vikt). Initialstabiliteten är aningen bättre i Frej eftersom paddlaren sitter lite lägre i vattnet (mer krökning i kölen) vilket tillsammans med sittbrunnskonfigurationen kan ge en större trygghet i grov sjögång. Här är en bild som visar skillnaden på skroven (Nordr i rött, Frej i blått).

Som helhet är Nordr S en mycket lyckad kajak – men Frej är ännu bättre.

Diskussionen ovan gäller kompositkajaken Frej från Struer. Bygger du själv i trästrip/epoxy minskar vikten ytterligare med flera kilo, vilket ger en snabbare, piggare, ännu mer manöverbar kajak med ännu mer lastkapacitet.

Hej,

köpte en begagnad Nordr S och har nu njutit av tre dagsturer. Ja, njutit! Är ingen erfaren paddlare och läs gärna med det i åtanke. Tycker du skapat en väldigt fin kajak med Nordr S, den är smidig och lätt att manövrera, håller bra fart och vill gärna ta fart nerför en våg. Storleken räcker bra för mej (180cm/85kg) för dagsturer och enstaka övernattning. Veckolånga turer är inte aktuellt just nu. Din inställning om att inte välja för stor kajak borde få större spridning! (För) stora kajaker blir sällan någon njutning att paddla. Sen förstår väl alla att den som ska vara ute i flera veckor har ett packbehov som kajaken måste klara. Seabird som kajakproducent har låga priser och ska bedömas därefter. Det blir inte ok att jämföra med en hantverksmässigt byggd kajak för dubbla pengarna. Men det är synd att tillverkaren lägger pengar på roder OCH skädda när kajaken fungerar så bra med skäddan och rodret med fördel kan lämnas på land. Stort Tack för en väldigt trevlig kajak!

Håller fullständigt med – både om storleken och om utrustningen! Roder och skädda är en kommersiell styggelse med ursprung rätt långt från ritbordet...

Hej igen Björn.

Är mitt uppe i mitt Frej bygge, och börjat kolla lite på sittbrunns storlek.

Är jag bara löjlig om jag gör den 60x40, det är ju inte så stor skillnad från 50x40?.

Jag baserar mina teorier på när jag testade din BP i somras, den var i trängsta laget.Så den egentliga frågan är väl kanske om din sittbrunn är 50x40 på din BP. Eftersom däcket på en Frej är högre kanske inte en 50x40 känns så liten, det blir ju en annan vinkel ner i brunnen.

tack på förhand,, Micke.

Min BP-sittbrunn är 38x52 cm. Men Frej är en helt annan sorts kajak när det gäller volum i sittbrunnen (se tvärsnitt – Frej i blått, min egen BP i rosa (gjord för mina 185/85, men BP-måtten kan skilja beroende på vem den är ritad för). Du har visserligen inte angett hur lång du är eller skostorlek, men det skulle förvåna mig om du tycker att Frej är trång.

Det är inget större problem att förlänga sittbrunnen lite föröver. Du vinner ingenting på det (inte lättare att komma i och ur och inte mer plats för knän och fötter), men det innebär inte heller några större problem.

Skall du förenkla i- och urstigning behöver du öka till någonstans kring 80 cm längd, och acceptera en del andra nackdelar.

Hej igen Björn.

Givetvis gör jag en 50x40 brunn, förstår att det inte är några fördelar med ett mellanting.

Men nu har jag en annan fråga,.

I byggbeskrivningen står det att jag skall ha smalare ribbor när jag gör däcket.

Jag kan inte hitta den infon på ritningen, som du nämner.

Tacksam för svar, och jag är ledsen om jag missat det.

Tusen tack för all vägledning, Micke.

Det står att du med fördel kan använda ett par smalare ribbor vid övergången skrov-däck. Framför allt på akterdäcket är det en stor fördel. Bäst är om du klyver en 20 mm ribba med sågskäret lite vinklat, så att du får två trapetzoidformade ribbor, ca 9 mm ribbor med med en rak och en vinklad sida. Om du vänder den ena för-akter får du två bitar som snyggt tar upp den snäva radien vid akterdäckets reling.

Men står det någonstans att hela däcket skall ribbas med smalare ribbor, är det något jag missat. I så fall är jag tacksam om du kan berätta var så jag kan korrigera.

God morgon.

Det står inte att man skall ribba hela skrovet med smala ribb ;)

”För vissa kajaker med val-däck, behövs ett par smalare ribbor i övergången mellan däck och skrov. Ritningen visar hur”

Ritningen visar inte hur ;).

tusen tack så länge, Micke.

Nej det är riktigt. Jag har bara lagt in det där det känns nödvändigt. Det är lätt att bli hemmablind ;-)

Jag har förtydligat i byggbeskrivningen och skall lägga in skiss på Frejritningen.

Frej är ett gränsfall – men jag föredrar att använda smala ribbor även på Frej. Skrov-däck-skarven blir lite snyggare – framför allt bakom sittbrunnen.

Jag brukar klyva en bordläggningsribba med sågblader vinklat ca 15 grader. Då får jag två ribbor ca 8-9 mm breda med en vinklad långsida. Den ena ribban vänds för-akter och underlättar att få däcksradien fri från glipor.

Hej igen Björn.

Håller på att avsluta ribbningen av däcket på min Frej. Vilket innebär att jag redan håller på att planera dom nästa stegen. Har du något tips om hur man går till väga med det integrerade ryggstödet som finns på ritningen. Hur formar jag profilen du har ritat ut på ett smidigt sett? Vad är bästa material valet till det? Jag tänker göra en åvanpå liggande sargkant i glas och kolfiber till sittbrunnen.

Tack på förhand,. Micke

Det är väldigt svårt att återge en komplicerad 3D-form på ett tvådimensionellt ritningsblad. Dessutom krävs en individuell utformning för att önskvärd komfort.

Ett relativt enkelt sätt att få ordning på kurvaturen är att limma ihop fem 10 cm skumskivor vertikalt, med mittelbiten formad efter ritningens sitsprofil. Forma sedan botten så att den passar i kajaken. Sedan skär och slipar du fram en komfortabel kurvatur i de övriga skivorna – med ideliga provsittningar för att inte tappa formen.

Ett annat alternativ kan vara att använda PU-skum (och en lös profilmall för att guida till rätt form).

När du är nöjd med formen kan du antingan använda skumsitsen som den är, klädd med ett tunt liggunderlagmaterial, eller laminera den i glas- och /eller kolfiber och antingen behålla skummet som stöd eller ta bort och använda enbart laminatet (då krävs 12-13 lager 165 gr väv).

En enklare lösning kan vara den sits/svankstöd jag fixade på Black Pearl sedan den ursprungliga lösningen havererat.

Hej igen Björn, och tack för alla dina svar på mina frågor.

Och här kommer nästa..

När jag läser om kajakbyggen lite här och där, så dyker det ofta upp att man skall ha en däcksbalk bakom sittbrunnen för att kunna sitta där, vid istigning och självräddning.

Måste jag ha det på min ribb-Frej eller S&G BP?

Jag har givetvis dubblat väven där du säger det, 40 cm bakom sittbrunn och skall göra likadant på BPˋn.

Tack på förhand.. Micke.

På stripkajaker med välvt akterdäck räcker det normalt med akterskottet och dubblering av väven – men man kan även komplettera med ett par 5 cm kolfiberremsor med en decimeter mellanrum bakom sittbrunnen.

På BP med tunt, plant däck blir belastningen lite större, och skottet kan fungera som brottanvisning när man belastar däcket bakom sittbrunnen. Jag brukar limma dit en balk ca 20 cm bakom sargen för säkerhets skull (för att spara vikt är balkens undersida bågformad, ca 18-20 mm hög midskepps och tunnar ut till bara ett par millimeter ute vid relingarna).

Ett enkelt alternativ kan vara att laminera in en eller två "balkar" av PE-skum bakom sittbrunnen – eller som många gjort (och det verkar räcka): några smala remsor kolfiberväv på tvären bakom sittbrunnen.

Hej!

Funderar på att beställa ritningar till en Frej men undrar om det är en för stor kajak för mina 69 kg?

Hälsningar!

/Daniel

Nej, det fungerar bra, men är på gränsen. Paddlar du den tom kommer den att flyta aningen högt, vilket innebär att den är mer manöverbar än tänkt och att du får jobba lite med vindpåverkan. Med lite last för turer hamnar du rätt.

Du kan om du vill kompensera genom att korta kajaken några centimeter. Konsekvensen blir då att du sänker toppfarten med någon procent, medan du får lägre totalt motstånd i marschfart och att den blir lättare att hantera när det blåser.

Minskar du avståndet mellan spantnmallarna när du sätter upp bygget, får du en 13 cm kortare kajak med med 5 kg mindre lastkapaciteten.

Hello Bjorn

i am interesting in building a Frej. Because i have a CNC router, can i buy the plans and the CAD files of the kayak? if yes what is the extra cost?

thanks

I can ship the plans as usual and mail the station molds file (dwg). No extra cost.

Hej Björn,

Jag skall efter snart 30 år i en P&H Baidarka införskaffa en kajak till. Har ingen ambition att bygga själv så det blir något färdigt. Testade Frej 504 lite kort på Stockenträffen förra året och tyckte den kändes mycket rolig att paddla.

Nu har jag kollat runt lite och funderar på några saker:

1 - om du skulle jämföra Frej med Qanik från Seabird, vad är de huvudsakliga skillnaderna i hantering?

2 - Jag är 180 cm och väger mellan 85-90 kg. Vilken längd på Frej skulle du rekommendera och varför?

Tack för en mycket intressant och rolig site!

MVH

Benny

Prøvesatt en Frej nylig - men synes den var litt vel trang (den er tilpasset en av samme høyde, men en mer slank person enn meg). Vil det være mulig å tilpasse Frej eller Njord til en på 185cm, str 44-45 i sko og 120kg?

Bruksområder er dagturer, helgeturer, motion - så ikke all verden av opp-pakning, men fint om det kunne vært mulig med en enkel overnatting.

Prøvde å kontakte deg via epost, men http://www.thomassondesign.com/kontakt ender opp i 404 -

siden ble ikke funnet.

Kontaktsidan försvann tydligen i samband med en uppdatering för ett tag sedan. Den är återställd nu – tack för påpekandet!

Jag är på gång med ritningar till ett par nya versioner av Frej – en lite mindre (S) och en lite större (L). Den större bör passa dig utmärkt. Men jag har väldigt mycket igång just nu så det tar ett litet tag innan de är klara att presenteras.

Hej hej.

Jag lade just en beställning på en extra lisence, glömde nämna att det var på en Frej.

Tack på förhand, Micke.

Hej Björn

I wanted to let you know, that I actually started the preparation to build the Frej.

The Strong Back Profile is orderd and the laser cutted cross sections arrived yesterday!

For Images please have a look here:

https://www.holzbootsbau.ch/?p=28020

More Details to come later on my homepage...

Best Regards,

Axel

Hej Axel

I look forward to following your Frej project and to see the result ;-)

I hope you don't run into trouble with the CNC-cut parts, considering my drawing are done with manual workmanship precision in mind, not with CAD/CAM precision.

Hej Björn

I did not have bigger issues... Some lines appear on top of each other and some curves where not properly "closed" but it was not Problem to "eyeball" the correct intersections. And it was within the limits of 1-2mm

So nothing to worrie about. My imperfection in building will be much bigger. :-)

The biggest advantage for me utilizing lasecut is the speed and the fact, that I will NOT produce a trash bag full of dust. A cleaner workshop is definitly an advantage!

I ordered a Aluminium rectangular tube to be the strongback - it should be delievered on the 19th of December. Than I will place the section and we will have a first look of the Kayak.

In general - utilizing new technolgies like lasercut or 3D Printing should lead to better results and make life easier :-) - So just do it!

It is not so futuristic as it might look!

Best Regards,

Axel

Hej Björn

I put together a "How to prepare for Lasercut"...

https://www.holzbootsbau.ch/?p=30061

It is might worth the effort to offer this as a service to your customers... ;-)

Cheers,

Axel

First-time making anything more complicated than an MDF bedside cabinet. Excellent design. But a few errors in the execution. The result, though: A kayak that feels great to paddle.

Video of the first few times out with a couple of rolls:

https://youtu.be/Qqx8A4u5AQc

Looks like you have done a very good job on your Frej – and you seem to be enjoying yourself on the water ;-)

Hi Bjorn

Started my Frej build recently but made a mistake in the total length which should be as per the plans 507cm.

On measuring up i have an extra 8 cm????

My concern is with the aft edge of the cockpit rim distance which is 207 cm from the stern.

Should i not worry about the 8 cm or adjust the stern to cockpit distance somehow?

Regards

Alex

The question is why the length was wrong. If the hull is stretched symmetrically (f x by measuring the mold distance between the mold's surfaces instead of between the mold's centerlines) it is not a problem and you can just adjust the cockpit position to the new length (adding 1,5% to the stern-cockpit distance).

If it is an asymmetrical mistake (f x if there is an error in the stem or stern profiles), it is hard to know what to do without more information.

Hi Bjorn,

Thank you for you very quick reply. Stem and stern profiles are all ok, just me having lapse in concentration. I should have remembered the old rule, measure twice, cut once.

But thank you, i can progress on to the cockpit. Adding 1.5% to the stern rim edge will give me an extra 3.1 cm, is that correct?

Stripping in cedar for a varnish finish.

Regards

Alex

Correct.

Hi Bjorn,

Thanks for all your help

Regards

Alex

Hej,

Jag funderar på att bygga en Frej,och funderar lite på val av storlek. Jag har sedan tidigare en Guillemot Expedition Single, designad av Nick Shade, som fungerar ok, men tyvärr blev alldeles för tung (30 kg) pga min okunskap och materialval. Så nu, utrustad med med kunskap från förra bygget, är tanken att som komplement till den bygga en liten lätt och smidig dagsturskajak som är lätt att lyfta upp på biltaket och hantera ensam, utan hjälp. Mestadels blir det små turer på sjön hemmavid, men någon enstaka gång kanske man vill ut till lite vågor vid kusten också för att testa på lite surf. Tror du att standard-Frej är lagom, eller kan jag möjligen gå ner till Frej S? Vikten ligger (för närvarande) på 73 kg.

Siffermässigt så passar du bra i S, bra flytläge och ändå hyfsad lastkapacitet för dag- och helgturer.

Men jag hade i ditt ställe varit starkt frestad att bygga en M – även om Frej är en snabb kajak för sin längd vill jag behålla så bra fartresurser som möjligt.

Frej M kommer att vara ungefär lika snabb som Guillemot men mer lättmanövrerad. En S får lite lägre toppfart än de båda andra men är ännu mer lätthanterad.

Andra skillnader är (efter vad som kan läsas ur de data som presenteras) att Guillemot kan vara lite snabbare på plattvatten, men att Frej rör sig lugnare i grov sjö och att man därför orkar längre med bibehållen fart. Men teori baserad på framräknade data är inte alltid helt pålitlig.

Lars, jag är i din viktklass. Jag byggde min Frej innan det fanns ritningar i tre storlekar. Det råkar vara så att min är en M i bredd och en S i längd, jag kortade ner den för att passa mina behov. Jag paddlar kortare turer, dvs lite packning. När jag är ute i vind och vågor här på västkusten brukar jag ändå oftast lägga i lite extra barlast.

Jag är övertygad att en S passar dig bra. Som Björn skriver, S lastar lite mindre, och är lite långsammare än en M så det är helt dina behov som bestämmer. Om du vill provpaddla min innan du bestämmer dig går det säkert att ordna, jag finns i Göteborg. Björn har min mailadress.

Mvh Jan

Hi Bjorn,

I would like to ask you about Frej bottom reinforcement.

I paddle on Danube, where are rocks on river bank. Sometimes happens that boat hits to the rocks.

I saw that Struer Boats Frej in PRO version has carbon/kevlar reinforcement of hull.

I am thinking of using hybrid carbon/kevlar cloth 175g/m2 inside bottom of hull and outside glass cloth 165g/m2 with c/k reinforcement on the bottom and front/aft strip of c/k.

Can this solution help to improve structural strength and scratch/abrasion resistance? Is this good way of thinking and worth to try or are there other approaches to face this challenge?

Regards,

Peter

Strength is a complex issue. Carbon adds strength but is brittle when hand-laminated. Kevlar adds "puncture-resistance" but is too stretchy to add useful structural strength. Together they work quite well but do not add much to what similar weight of glass does. If you have the equipment to vacuum-bag or vacuum-infuse epoxy into carbon you will reach better strength, stiffness, and durability though, but hardly with hand-lamination.

Carbon on the inside adds stiffness that withstands load from the outside – probably a good idea for a rocky environment.

But avoid too thick reinforcing on the outside. A hard shell may delaminate from the wood when exposed to an outside force. A thin glass layer (one or two layers) flexes with the wood without delaminating.

In contact with sharp stones, you may damage the surface (been there, done that – many times ;-) but it is very hard to penetrate the hull even with quite dramatic incidents (and believe me, I have done a good job of it a couple of times and only succeeded once), and the damages are easy to fix and can be taken care of at a later time.

Tack för svar, Björn och Jan!

Jan: Jag kanske hör av mig framöver ang. provpaddlingen. Mycket trevlig och lärorik hemsida med dina byggen. Där kommer jag att läsa många timmar.

Har någon erfarenhet av hur Frej är jämfört med Zegul Arrow Play MV? Provade en sådan i helgen, och blev överraskad över hur lätt den svarar på styrtag och kantning etc, mycket roligare än min stora Guillemot Expedition när det gäller att paddla omkring bland kobbar och stenar och liknande som jag gillar.

Mvh Lars

Hej Lars,

Jag stämmer in i Frejbyggarskaran och tror att du kommer vara supernöjd med en Frej. Med skäddan infälld svänger den på en femöring, och med tiden kommer du hitta exakt hur mycket du behöver fälla ned skäddan för att få perfekt avvägning mellan manövrerbarhet och kursstabilitet. För mig räcker det ofta med att skäddan är nere ett par cm.

Största skillnaden blir ju vikten. Bygger du snålt, inte så avancerade packluckor, en minimal sits och med integrerat fotstöd/främre skott så ska du kunna landa runt 18-19kg om du inte gör några större tabbar.

Är du i närheten av Falun så går det såklart att provpaddla också.

Du kan även följa mina byggen Frej och Freja på min blogg. Snart sätter jag igång med en Njord som blir pappa till Frej och Freja. :)

/Niklas

Som part i målet och större erfarenhet av Frej än av Play får du såklart ta detta med en nypa salt, men min upplevelse är att manöverbarheten är ungefär lika bra i båda kajakerna, men att Frej genom lite längre vattenlinje och lägre vikt har bättre fartresurser, framför allt i sjögång. Vidare är Frej lägre i däcket vilket kan vara en fördel (bättre kontakt kropp-kajak för den som vill leka i vågor och surfa) eller nackdel (trångt för den som är van att sitta med höga knäna) beroende på vem som provar.

Hei

Jeg lurer på å bygge en kajakk som skal brukes til surf og lek.

Ala NDK Romany

Hvilke av dine kajakker passer beste til det ?

Gjerne under 5 meter.

mvh

Trond Lorntzsen

Tromsø,Norge

Det blir en Frej. Du kan korta den till 494 cm genom att montera spanten med 38 cm C/C spantavstånd.

Hej.

Jag är i tankarna på att bygga en frej.

Vilka vikt intervaller är de för de olika storlekarna?

Hampus

Det beror på var du paddlar och hur mycket du vill kunna lasta mm. Men räknar man bort generell kajakvikt och packning för flerdagarsturer kan rimliga intervall för paddlarvikt se ut ungefär så här:

S 60-80 kg

M 75-95 kg

L 90-120 kg

Men samtidigt är marginalerna store. Det krävs 15-18 kg för Frej skall höja eller sänka sig 1 cm på vattenlinjen. Nackdelen om du är för lätt för vald kajak är att den flyter högt och lättare fångas av vinden, och om den har krökr köllinjen att stävarna riskarera att hamna ovanför vattenlinjen och därmed försämra kursstabiliteten. Väger du mer än vad som är rekommenderat kommer kajaken att gå lite tyngre och blötare än optimalt – men fortfarande inte några säkerthetsproblem.

Hello Björn, i think to remember that you mentioned that there are plans for a HDPE version of Frej, is this still actual.

Wolfgang

Yes, and it is in production and available. But for different reasons it is not the standard Frej, but a tweaked version for clubs and rentals (less rocker to make it less dependant on proper use of the adjustable skeg), but also slightly less maneuverable...

Hei Björn.

Jeg vurderer å bygge en Frej, men har noen spørsmål vedrørende størrelse. Jeg er 192 cm/85 kg, skostørrelse 46-47. Overkroppen passer til en person på 180 cm, og så har jeg fått 12 cm for lange ben. ;-) Kajakken skal primært brukes til dagsturer, så jeg trenger ikke mye ekstra kapasitet for bagasje.

Normalt ville jeg foretrekke en "low volume" kajakk, men ofte er disse for trange for mine ben og føtter.

Tror du det ville være mulig å bygge kajakken med et noe høyere (2-3 cm) fremdekk?

Hvilke ulemper mener du det er knyttet til en keyhole cockpit med lårstøtter, i forhold til en "original" ocean cockpit? (I mitt tilfelle må keyhole cockpiten være 85-90cm lang for at det skal være noe fordel for meg ved inn/utstigning fra kajakken.

Takk,

Magne

Hej Magne, när du bygger själv är det egentligen bara din vikt som är viktig att ta hänsyn till. Sittbrunnen kan du utforma så att du sitter bekvämt oavsett skrovets storlek.

Höjden under fördäck kan förstås vara en begränsande faktor, men dels är det rätt gott om plats under Frejs däck och dels är det en fråga om hur man är van att sitta.

Jag sitter mycket komfortabelt i min Njord och helt OK i min Black Pearl. Jag har skostorlek 43 och min Njord har 25 cm innerhöjd framför sittbrunnen, BP har 21,5 cm. Som jämförelse är en Frej M 27 cm hög under fördäck.

Frejs fördäck är tämligen horisontellt framför sittbrunnen, medan däcket på högvolymkajaker oftast sluttar neråt framför sittbrunnen, vilket innebär att höjdskillnaden vid fotstödet inte är lika stor som siffrorna kan indikera.

Det är också ganska lätt att höja fördäcket lite om du skulle vilja – höj centerribban någon cm och bygg på spanten med en bit ribba, masonit, kartong etc, tills du har den höjd du vill ha.

Alternativet, att bygga en större kajak, är sämre eftersom en sådan kommer att flyta för högt utan last och bli ett vindfång.

Det är ingen stor nackdel med keyholecockpit när du bygger själv, eftersom du kan placera knästödet korrekt. På kommersiella kajaker sitter de oftare fel än rätt, beroende på skillnader i benlängd (om de inte är flyttbara). Annars är de traditionella nackdelarna främst att knästöden låser benställningen (i en ocean-cockpit har man stöd var som helst under däcket), att det är svårare att få ett spraydeck tätt beroende på de rakare partierna vid sidan om den längre sargen, och att man får sjökort och kompass längre ifrån sig beroende på sargens längd.

På ritningen för Frej finns två sittbrunnsstorlekar inritade, tillsammans med anvisning om hur de kan justeras ytterligare efter behov.

Den självklara lösningen på problemet med stora fötter är att bygga en Surfski.

Efter en fantastisk sommar med min Spray så här jag kommit till insikt att surfski dock inte passar till all sorts paddling. Att sitta med blöt och kall bak & ryggslut i många timmar var ingen höjdare.

Annars så är jag supernöjd, perfekt motionsredskap och kul kajak för dagsturer.

Just det diskuterades mycket när fenomenet surfski först dök upp i Sverige. Många sa tvärsäkert att en öppen kajak duger säkert i tropikerna men kommer aldrig att bli någon hit i vårt klimat. Men när man sedan tittade sig omkring på kajakträffarna blev det under de åren väldigt populärt att ha torrdräkt för paddling. På några Stockenträffar för ungefär ett decennium sedan blev de gulsvarta koktatdräkerna så vanliga att en grupp paddlare mest liknade en svärm getingar – och då tappade det argumentet en del av sin tyngd. Numera är de lätta dräkterna (t ex Ursuit MPS) vanliga som skalplagg vid surfskipaddling– smidiga, lätta, med hyfsad ventilation (materialet släpper igenom vattenånga), rimliga i pris och fungerar året om, beroende på vad man har under dem.

Det är onekligen billigare och enklare att uppgradera garderoben med lämpliga surfskikläder än att bygga ytterligare en kajak för de kallare dagarna. Men det senare alternativet lockar likväl, det blir kanske både och :)

Hur många kajaker behöver man? – bara en till ;-)

Hei Bjørn.

Jeg veier 85 kg, og ønsker en Frej for dagsturer, med relativt lite bagasje. Jeg tenker derfor at et deplacement på 120 kg ville være tilstrekkelig. Jeg tenker meg da tre alternativer:

Frej M i standard størrelse. (507cm)

Frej M kortet ned til 481 cm.

Frej S i standard størrelse 481 cm.

Kajakken skal brukes til lek, moro og rulling, men ikke til lange turer. Jeg er mer opptatt av virkningsgrad i 6-8 km/t enn absolutt toppfart. Hva vil du anbefale?

Mvh Magne

Jeg har fundert på det samme som Magne. Med mine 80kg, og i all hovedsak dagsturer med minimal pakning virker det litt voldsomt med 135kg deplasement.

For morro skyld tegnet jeg opp noe som kunne ligne litt på en frey i BearboatSP. Det virker som en kortere båt blir mer lettdrevet under 7km/t men tyngre å drive over 7km/t. Men 20cm til eller fra gjør i hovedsak liten forskjell. En 2cm smalere kajak ser ut til å ha tilsvarende forbedring over hele fartsregisteret som 20cm lengre eller kortere gjør på sitt beste.

Det kunne jo vært morro å høre fra skaperen selv om mit lille eksperiment virker rimelig, men forskjellene er nokn uansett små.

Ja, dina funderingar är logiska och teoretiskt riktiga.

Farten följer kvadratroten ur längden och fartskillnaden blir därför mindre än vad många tror, men den skall inte underskattas. Dels kan ett par procent mindre totalt motstånd innebära att du kan sitta och njuta av solen i 10 minuter innan din kompis i den långsammare kajaken hinner fram till kvällens etappmål – och dels är den mentala skillnaden i att dra ifrån eller blir efter betydligt större än den faktiska fartskillnaden.

Bredden har också betydelse för den effektiva farten, men då främst som en funktion av förhållandet längd/bredd. Men viktigare är att initialstabiliteten är tillräcklig. Många tävlingar har förlorats på att en överlägset snabb kajak kräver mer arbete med balansen. Men balansen är mest beroende av en låg tyngdpunkt och därför av paddlarens kroppskonstitution: dvs en kort paddlare får en lägre tyngdpunkt än en lång, kvinnor får oftast en lägre tyngdpunkt än män etc.

Viktigt är också att den mest effektiva farten (dvs den som ger flest kilometer per portion pasta) ligger i ett område där det passar paddlarens styrka, teknik och uthållighet – och gärna passas in i en av de svackor som finns på motståndskurvan.

Hei Bjørn :)

Jeg lurer på hvilke forskjeller det vil være for en person på 60-65 kilo å padle en Njord, og en Frej S?

Jeg ser våt flate på Frej S blir ganske liten sammenlignet med Njord. Vil det også si at det blir en del enklere å holde en marsjfart på 7-8 km/t over en lang dag i forskjellige forhold?

Det handlar till stor del om styrka och uthållighet. Njord har bättre fartresurser generellt, men det kräver en större kraftinsats för att ålla den högre farten. En stark och tekniskt skicklig paddlare på 60-65 kg kommer att kunna hålla bättre fart i Njord både på korta och långa distanser.

Men det handlar också om last. Utan last kommer Njord att flyta högt med bara 60-65 kg paddlare med risk att för- och aterstävarna hamnar ovanför vattenytan, och då försvinner fartfördelen och det blir istället Frej S som ommer ängre med samma arbetsinsats. Samtidigt kan vindfånget bli besvärande i den olastade Njorden. Men med 20-25 kg långfärdlast är ordningen återställd.

I lägre farter (4-5 km/t) blir skillnaden marginell eftersom totala motståndet blir så litet att även en svagare paddlare kan hålla fart på kajakerna.

Men en kortad Njord (520-530 kg) är en snabbare kajak än Frej, även utan last – bland annat genom bättre längd-bredd-förhållande. Men Frej S kommer att vara mer manövrerbar.

Hej -överväger att köpa en färdigbyggd Frej. Då jag börjat jobba igen är det nog inte så lätt att bygga en själv så valet står mellan glasfiber -534 eller 504. ABS eller en handbyggd kajak köpt från Petrus. Jag har provat både ABS versionen och 534 o satt bra i bägge. Jag är 183cm lång o väger strax under 90kg. Men när jag pratar med Petrus o med Kanokajakcenter samt Pelle på Nynäs får jag så många olika synpunkter så jag blir helt förvirrad:

Pelle -sittbrunnen i Frej 504 glasfiber är lite tajt

Kim -Du ska ha en 534

Petrus -534 är en pråm o jobbig i sidvind.

Jag har inte paddlat jättelänge o kostnaden är inte helt oväsentlig heller -just nu lutar jag åt ABS versionen som jag satt bra i men jag är osäker.

Du brukar ju vara generös med råd så nu går jag direkt till källan! ;-)

Hej Björn! Nu blir det tredje gången jag tackar för världens bästa hemsida i en kommentar här. Jag har nog snart läst varenda textrad.

Det börjar dra ihop sig att beställa en ritning från dig då jag plötsligt insett att jag har precis tillräckligt med utrymme för att bygga en kajak. Jag skulle gärna höra dina synpunkter på mina resonemang inför valet mellan två kajaker som båda får ändrad längd.

Från början var siktet inställt på Njord men över tid kom insikten att det nog blir på tok för bökigt att bygga en 559cm lång kajak i ett utrymme som bara är 575 långt. Därför har jag nu börjat grunna på att bygga en Frej S förlängd till ca 530. Deplacement bör då hamna på samma nivå som Njord, och jag gissar att sittbrunnen blir mycket snarlik Njord med samma höjd på däcket. Paddelegenskaperna borde rimligtvis också närma sig Njord med större längd och samma bredd. Vice versa borde Njord närma sig Frej när den kortas. Bakdäcket på Frej S kan höjas någon eller ett par centimeter för att få in en aning mer packning för långturer.

Jag känner mig dock fortfarande en aning osäker. Jag kan gissa mig till att 130kg deplacement är nära ett övre gränsvärde för mig som väger ca 75kg. Det tillåter visserligen ganska tung packning men är lite orolig för att kajaken kommer gå otjänligt högt vid dagsturer med minimal (eller ingen) packning. Förhoppningen är ju såklart att kunna bygga en kajak med så optimerad deplacement att den går fint både utan packning och med alla skott proppfyllda på långtur. Men det kanske är för mycket att hoppas på. Alternativet mot en förlängd Frej S (+10%) skulle kunna vara en kortad Njord (-5%) med lite lägre deplacement.

Hur pass lika varandra skulle dessa två längdmodifierade kajakerna bli varandra? Är skillnaden så pass försumbar att jag lika gärna bara kan fokusera på att välja den med mest optimerad deplacement (ca 132kg för Frej S vid 530cm och ca 123kg för Njord vid samma längd)?

Det jag antar är att Frej fortfarande kommer ha högre manövrerbarhet och sämre kursstabilitet än Njord pga det kraftigare språnget. Frågan är egentligen hur märkbar skillnaden blir i praktiken. Initialstabiliteten bör då också bli högre på Frej pga språnget.

Peder. Det därmed storlek är i förvånansvärt stor utsträckning en smaksak. Jag ritade 504 eftr mina egna mått (185/85) och efgtersom Njord ärt min favoritkajak, blev jag nöjd med 504, men hade föredragit ett lite mindre sittbrunnshål (smalare och kortare). 534 kom till efter en kajakträff i Danmark där ett antal stora och tunga danska paddlare (100kg+) fattade tycke för kajaken men tyckte den var för trång. Jag var inte helt glad över det beslutet – jag hade först velat ha ut en Frej S eftersom jag upplevde att det fanns fler som var små för 504 än som var för stora. Jag var också rädd att många skulle köpa 534 av slentrian och fördomar ("en stor kajak är väl säkrare, snabbare och lastar allt jag behöver ha med") och därför kommer att paddla en för stor kajak som blir ett svårhanterat vindfång, och långsam och otrygg på grund av onödig tyngd och volym.

504:an har paddlats av 100-kilospaddlare som varit helt nöjda med både komfort och egenskaper. Men det mesta handlar om komfort. Sitter man inte bra i en kajak kommer man aldrig att bli vän med den oavsett hur bra den är i övrigt. Trivs du i ABS-versionen är det en utmärkt kajak för sitt pris.

Hej Anton, och tack för de vänliga orden om min sajt! Din fråga är väldigt svår att besvara. Njord och Frej har i grunden samma skrov, där huvudsakliga skillnader handlar om mått. Det finns egentligen bara två saker som är ändrade från Njord till den ursprungliga Frej (504) – en aning högre däck (eftersom alla inte delar min förtjusning för låga däck), och en aning mindre radie på krökningen av kölen (för att prioritera manövrerbarhet snarare än fart). Följdriktigt innebär det att om du ändrar längden för en Frej S till njordmått eller krymper en Njord till Frej S-mått blir de upplevda skillnaderna minimala – datamässigt bara 1 cm lägre akterdäck på Frej S, och i praktiken en svag tendens mot lekfullhet i Frej och mot snabbhet på långtur i Njord.

Jag tror inte du ska fästa för stor vikt vid de framräknade skillnaderna i lastkapacitet. Det ligger många år och olika hydrodynamiska beräkningsalgoritmer mellan de båda kajakerna – och det behövs 15-16 kg extra last för att sänka eller höja dem 1 cm på vattenlinjen.

Jag tror du hamnar i avvägningen om du vill prioritera snabb långfärd eller lekfullhet i vågor i två i stort sett likvärdiga alternativ....

Tack för ditt svar Björn! Det var som jag misstänkte - klassiskt övertänkande från min sida.

Nu till en lite rakare fråga - vart tror du den absoluta smärtgränsen är för marginaler i längsled i bygglokalen för att slippa på tok för många svordomar? Som sagt är lokalen jag har 575 lång och vill ju såklart bygga så lång Njord som är praktiskt möjligt…

Det är en gradskillnad ändå ner till brytpunkten då kajaken är lika lång som bygglokalen, då det blir en artskillnad ;-)

Jag har byggt mycket lång kajak i en bygglokal som bara var knappt 30 cm längre än kajaken. Det gick, men med mycket svärande och förspilld tid för att hämta verktyg och material på "fel" sida om skrovet – ibland även ont i ryggen efter att ha krupit fram och tillbaka under skrovet alltför många gånger. Kajaken blev helt OK, men jag gör inte om det.

Kanotyawlen byggde jag i ett kort garage, men löste det genom att ställa upp portarna, lägga en spånskiva över dem och klä in "utbyggnaden" med en pressenning – 90 cm extra plats. En byggare skickade en bild med en annan lösning: en låda som monterades som ett burspråk på garagets ena kortsida, där fören kunder skjutas in vid arbete runt aktern.

Man kan komma långt med lite kreativt och tvärdisciplinärt tänkande utanför boxen...

Jag väljer att tolka ditt svar som att 30cm marginal är "bare minimum" och bygger förmodligen en Njord runt 540... Svära är jag ju så bra på.

Hej Björn! Vi är ett par som paddlar till havs/skärgård sedan ett par år tillbaka. Vi är 160/175 cm långa och väger ca 70 kg. Vi paddlar främst halvdags- eller heldagsturer med 5-10 kg packning. I våras byggde jag en Frej S genom en byggsats från Petruskajak. Vi har paddlat den en hel del i sommar och är båda nöjda med kajaken. Till nästa säsong vill jag bygga en kajak till, för vi är ju två, och jag funderar då på att bygga antingen en likadan Frej S (eller möjligen en Frej M), eller en Alleq 52, eftersom jag tyckte det var smidigt med en stitch-and-glue byggsats från Petruskajak. Vad är den största skillnaden vi skulle märka i paddlingen om vi väljer Alleq 52 istället för en Frej till? Kan på ett sätt kännas roligare att ha två olika kajaker att kunna växla mellan, samtidigt som Frej:en känns som ett säkert kort eftersom vi paddlat den och gillar den.

Hej Andreas! Bortsett från utseendet är skillnaden inte stor. Båda är mycket lätthanterade, med bra fartresurser, måttlig lastkapacitet, lättrollade och trygga i sjögång. Den skillnad jag kan notera mellan Frej M och Nanoq är att Nanoq ger aningen mer knäutrymme, vilket kan vara en fördel för den som är lite stel eller har anlag för klaustrofobi, eller en nackdel om man som jag vill sitta ganska tajt med optimal kajakkontroll om det blir dåligt väder med vind och sjögång. Frej har en aning mer effektivitet som långfärdskajak (i synnerhet i besvärliga förhållanden) –man kommer lite längre med samma arbetsinsats.

Men detta gäller Frej M och Nanoq. Hur det är med Frej S och Alleq 52 har jag ingen erfarenhet av. Där får ni prova er fram.

Hi there Björn!

A question conserning Njord/Frej load capability. The Frej has 5kg more load capability (to designed water line), but as it is wider a lot of it may be countable to the mid section were the padler sits? Assuming one places the bulkheads behind cockpit rim and close to footrest, does the the Frej still have more storage capability & volume within the stem and stern compared to Njord?

I haven't broken down the capacity number in longitudinal sections – the extra 5 kg was just a side effect when I was happy with the other hydrodynamic calculations.

But since the hull is fundamentally the same, just tweaked slightly (LOA, BOA, and height, it follows that all dimensionless data are the same and that the capacity spreads like the capacity in Njord (you have the volume curve on the Njord drawings).

Hello Bjorn. I'm thinking about buying a Freja 534 or 504. I have 187cm and 90kg. Which will be better? I was sitting in both and I have the impression that it is hard to get in until the 504. Is it normal or it will be safe if my kayak capsize I am a beginner rowing machine I am asking for advice. Regards Marek

Hello, Marek,

You could buy 504 or 534 – both will suit you. But the first recommendation is the 504 for everyday paddling, short or long trips, playing and surfing in waves etc. The 534 may be a better choice if you mostly embark on long trips with a lot of camping gear etc – but with the disadvantage of floating a bit high when on day trips and risk weathercocking.

A smaller cockpit requires a certain technique to master (using the paddle as support when sliding in and out of the cockpit) but has the advantages of better kayak control in waves and difficult conditions, better sealing spraydeck, and charts closer to the cockpit. There is no risk of accidentally getting stuck in the cockpit (water is an efficient lubricant ;-) but beginner paddlers usually feel a bit insecure with that.

Thank you very much for a satisfying answer. I was hoping for it. In 504 the cockpit is terribly fit, but if this is what it is supposed to be, I have no more questions. Regards Marek from Poland.

I still remembered, does it make sense to mount a rudder with a skeg mounted at the same time. Will I be kayaking on the lakes?

No, it makes no sense. A rudder would add nothing but clutter: in the water, it compromises Frej's maneuverability – and lifted it becomes a wind-vane at a very inconvenient position.

The two main disadvantages of a rudder on Frej are, 1. a highly maneuverable kayak tends to slide instead of turn when using a rudder, and 2. a rudder impedes turning at low speeds since the rudder hampers the stern's ability to move sideways.

But the adjustable skeg, shown on the drawings, is vital to Frej's wide performance profile – from a handy day trip, play, surf, and rolling kayak on lakes or in streams to an efficient long-distance open sea cruiser in all weather conditions.

Thank you very much again and best regards, Marek

Hej Björn!

Går det att säga nåt om hur mycket det skiljer i manöverbarhet mellan en egenbyggd Frej via Petrus och Struers olika varianter? Inte minst undrar jag över lättheten vad gäller roll (jag har aldrig rollat, nybörjarpaddlar sen augusti Seabird Discovery).

Jag tjusas av tanken att slippa rolla på kraft, utan att glida in över ett lågt akterdäck med hjälp av flytkraften i GP.

Hur stor skillnad skulle du säga att det gör med de uppgivna måtten på akterdäcket?

Uppgiven höjd på sittbrunnarna fram respektive bak:

Frej M: 27/16

Struer 504 Composit: 29,5 /19

Struer 504 Thermoplast: 27,5/23 cm

I slutändan måste jag förstås provpaddla, och känna att jag får rum med mina hyfsat oviga 189 cm, 73 kg och mina fötter i storlek 46 (48 med torrdräkt), och där handlar det ju om fördäcket. Men vad säger du om akterdäcket och roll? Jag dagspaddlar huvudsakligen, alltså ingen packning att tala om.

Det enkla svaret är att ju lägre tyngdpunkt man lyckas få till desto lättare att rolla. För rollar som slutar på akterdäcket (de som är lättast att lyckas med) handlar det om att luta sig så långt ner mot akterdäcket som möjligt – med hjälp av lågt akterdäck, väl utformad sargkant, lagom avstånd från sitsen till sargens akterkant och böjlighet i ryggraden.

Akterdäckets höjd lägger s a s ribban för vad som är möjligt, och därför är det lättast att rolla (och i ännu högre grad lättare att lära sig rolla) den kajak som har det lägsta akterdäcket. Men när man har tränat upp en bra teknik blir skillnaden tämligen ointressant för en vanlig standardroll – men fortfarande viktig för den som vill lära sig fler och mer spännande rollar.

Sedan ska du såklart testa att du får plats under det lägre fördäcket. Men det har i sin tur mest med vana och vighet att göra. Jag har storlek 43 och har gott om plats i min Njord med 25 cm framför sittbrunnen och klarar mig flera timmar i min Black Pearl med 21,5 cm – även med vinterboots. Bygger du själv kan du enkelt höja däcket om det behövs.

Stort tack Björn!

När jag ändå är igång: Jag har ju förstått att trä är både lättare och starkare än glasfiber. Men jag hittar inte riktigt något om hur stöt- och skrapkänslig en plywoodkajak blir i jämförelse med glasfiber eller plast?

Det handlar om balansen mellan seghet och hårdhet. När det gäller stötar är plast det tåligaste eftersom det fjädrar tillbaka, därefter trä och plywood eftersom det finns en eftergivlighet i epoxy/glasfiber/trä som absorberar en hel del av energin i anslaget och att glasfibern fördelar ut belastningen över en större yta, och glasfiberlaminat hamnar sist eftersom poly- och vinylester till skillnad från epoxy blir glashårt och riskerar krackeleringssprickor som suger in vatten i laminatet och i förlängningen kan leda till delaminering på grund av frostsprängning och kemiska osmosreaktioner.

När det gäller repor har trä/plywood fördelar, dels genom eftergivligheten som innebär att man får bära sig rejält illa åt för att repor ska gå genom glasfiberlaminatet, men också för att det är så lätt att åtgärda – även skador in i träet kan man vämta med att ta hand om tills paddlingsäsongen är över, och då torka ut och lägga på ny epoxy och eventuellt en ny bit glasfiber.

En glasfiberkajak får genom sin hårdhet värre skador men även de kan repareras genom att slipa ner och bygga upp på nytt.

Plast tål såklart repor bra (mycket material att slita på) men blir trögare och långsammare för varje repa. De värsta reporna kan man "raka" av men materialet är ytterst svårt att reparera – enda möjligheten är att svetsa som man svetsar våtrumsmattor, men det kräver extrem skicklighet (och en hel del tur) för att inte skrovet ska bli buckligt av uppvärmningen.

Hej Björn,

Är glasfiberkajakerna från Struer inte med i leken längre? Är plötsligt borta.. Har du ändrat språnget på skrovet på den nya ritningen för Frej?

/HW

Struer Frej finns precis som vanligt. – här ovanför i texten och på Struer Boats hemsida. Men är det kajakcentret i Kongens Lyngby du tänker på så har Kanokajakcenter samlat hela verksamheten, både uthyrning och försäljning till Fredriksdal, som ligger två kilometer västerut på Nybrovejen från den gamla adressen – men fortfarande i samma sjö- och kanalsystem.

Ritningarna till Frej är desamma som tidigare, men jag gör då och då småjusteringar i mina ritningar – oftast när någon byggare hittar småfel (någon millimeter fel i höjden på ett spant eller liknande), kommer på ett enklare och bättre sätt att få ihop delarna, eller om informationen på ritningen behöver förtydligas etc. Men skrovlinjerna har jag inte sett någon anledning att ändra på. Frej fungerar bättre än vad jag anade när jag ritade den.

Däremot har den billigare termoplastversionen av Frej en aning högre däck och därmed mindre språng än den "riktiga" Frej, beroende på att plastmaterialet inte har samma strukturella styrka som glasfiberlaminat och trä och därför inte kunde vara riktigt lika låg bakom sittbrunnen.

Hej,

Precis efter att jag skrivit kommentaren kom jag på att jag blandat ihop det och är såklart kajakcentret jag tänker på.

Tack för svar! 😊

/HW

Intressant - jag har ibland bläddrat omkring på Struers webbsidor, och inte hittat något om Frej, och lite undrat. Men de webbsidor jag då tittat på är https://www.struerkajak.com/ . Finns det två Struer?

Ja det finns två Struer. Företaget bildedes ursprungligen 1947 av två möbelsnickare med bakgrund i Bang & Olufsen som hade sin tillverkning i danska staden Struer vid Limfjorden på Jylland. Redan efter något år dominerande deras lätta och utsökt välbyggda mahognykajaker tävlingsbanorna. Men ganska snart började de båda grundarna dra åt lite olika håll och det blev två konkurrerande företag istället, som pressade varandra till allt bättre konstruktioner (de flesta ritade av Jørgen Samson).

Med tiden fick de lite olika profil: Struer Kayaks som fortsatte fokusera på tävlingskajaker (K och C), samt Struer boats som breddade utbudet mot mera rekreationsinriktade motions- och turkajaker och snart även havskajaker. Men Struer Kayaks tappade efterhand tätpositionen i racingvärlden och har numera också full bredd i sitt sortimentet.

Struer Boats, som tillverkar och säljer Frej, ägs numera av Kanokajakcenter i Fredriksdal och är den part jag samarbetar med – med Frej, snart även Panthera och förhoppningsvis fler projekt som ännu så länge bara är på idé- och diskussionsstadiet ...

I'd like to just comment on Marek M's question about the fit of the fiberglass Frej - I'm 188 tall, 95 kilos, and it's virtually impossible for me to fit in the 504. It's so tight for my thighs it's painful. I could do a test paddle for ten minutes, but not longer. The 534 is perfectly fine though. It's kind of a shame, because I liked the 504 better. Maybe it would be possible to cut and replaster the thigh/knee brace area on the 504, but I din't check that. You didn't say in what way the fit was terrible for you, but it's definitely supposed to be "terrible" Tight, yes, but comfortable.

Hej Björn!

Jag har nu provpaddlat Struers Frej 504, 534 och 504 Thermoplast. För mig fanns fördelar med alla 3, och det är förstås lätt att vrida och vända på det hela i det oändliga, speciellt som hyfsat oerfaren. Så bara för att få perspektiv:

504 Thermoplast sägs ju både av dig och andra vara lite mindre manövrerbar, lite högre däck pga plastens förutsättningar. Dock, om jag skulle jämföra med min Discovery, är Frej T ändå avgörande till det bättre?

Vissa saker fattar jag ju själv: jag får en skädda jämfört med Seabirds påhängda roder, den är smalare vilket ger bättre paddelföring, kroppskontakt och kajakkontroll, lägre däck bak= betydligt lättare roll (eller i mitt fall: åtminstone möjlighet till roll).

Men hur är det med fart respektive manöverförmåga och allmän ”havduglighet”?

Jag förstår om du inte kan eller vill ta ansvar för producenters slutprodukter (jag vet din inställning till Seabird).

Men skulle du säga Frej 504 ABS jämfört med Discoveryn ändå är ett tydligt steg framåt vad gäller manövreringsbarhet, havsduglighet etc? Eller gör den lite ”urvattnade” Frej-versionen att skillnaden i praktiken inte är så stor? Och vad är din uppskattning av eventuell skillnad i marschfart?

Eric

PS En oväntad effekt av testpaddlingen av de tre Frej är att jag plötsligt fått styr på kantningen av Discoveryn. Med rätt vinkel, svänger den oväntat bra.

Hej Eric

Till viss del är alla de nämnda kajakerna samma andas barn, dvs de bygger på en skrovmodell som jag först använde i min Njord och som sedan i större eller mindre grad hängt med sedan dess – främst beroende på att jag inte kunnat hitta på någon som varit bättre ;-)

Jag ser ändå Frej som en bättre kajak än Discovery, dels genom att jag i många små steg förfinat grundkonceptet under de tolv år sedan jag ritade Discovery, och dels (och kanske främst) för att Kim Kemp och Struer Boats har varit noga med att både komposit- och termoplastmodellerna ska vara "riktiga" Frej (dvs vara så lika en stripbyggd original-Frej som möjligt) medan Seabird mer hanterade ritningen som en idéskiss man kunde improviserade utifrån – vilket fungerade bra eftersom det då inte fanns någon original-Discovery för kunderna att jämföra med.

För ordningen skull vill jag ändå poängtera att jag var mycket nöjd med Seabirds Discovery när den kom. Men mitt avtal med Seabird avsåg enbart kajakernas funktionella, hydrodynamiska och estetiska egenskaper och potential – inte tillverkning, utrustning, marknadsföring etc – och de problem som uppstod senare och som orsakade brytningen var kvalitetsproblem i tillverkningen och brist på ansvarstagande för dessa.

Jag har inte provpaddlat Discovery i sjögång till havs och kan därför säga så mycket om skillnaderna mellan den och de nyare Frej. Men jag skull tveklöst välja en Frej om jag skulle ut på havet– dels genom att Frej är ritad för sådana förhållanden (arvet från Njord) medan kravspecifikationen för Discovery handlade mer om ovana paddlare i lugna vatten.

När det gäller manöverbarheten finns en liknande skillnad: Frej är extremt lättmanövrerad (trots större längd) för att erbjuda bredare prestandaprofil och utvecklingspotential, medan en kajak riktad till ovana paddlare bör vara mer kursstabil, eftersom nybörjare ofta har svårt att skilja på effekterna av god manöverbarhet och bristande paddelteknik.

Tack för svar Björn. Jag förstår definitivt att generellt Frej är en mycket bättre kajak. Jag är väl lite orolig helt enkelt att Termoplastversionen av Frej just inte är en "riktig" Frej, eftersom en del detaljer verkar vara ändrade. Både fördäck- och akterdäck verkar högre, vilket väl påverkar lite vid roll. Den sägs även vara mer riktningstabil än glasfibervarianten etc.

Det finns skillnader, dels beroende på att thermoformning kräver en annan typ av fog mellan skrov och däck och dels att themoplast inte har riktigt samma strukturella styrka som glasfiberlaminat, och därför krävde ett lite högre däck bakom sittbrunnen för att kännas pålitlig i grov sjö.

Självklart underlättar ett riktigt lågt akterdäck rollandet, men när jag testade de nya kajakerna hos Struer för en månad sedan, kunde jag inte märka någon skillnad – eller kanske snarare att båda är så lättrollade att den eventuella skillnaden blev oväsentlig. Förmodligen hade det märkts mer om jag hade tagit mig tid att snurra igenom även mer komplicerade roller (paddel bakom ryggen, handroll etc). Men eftersom Frej T i första hand är tänkt som en instegs- och klubbkajak med både attityd och potential är det viktigaste att det är rimligt lätt att lära sig en säker standardroll åt båda hållen. De som vill knäcka alla de 34 tävlingsrollarna får antingen köpa en Frej i glasfiberlaminat eller träna mer.

Samma sak med kursstabiliteten. För att inte den mer utrymmeskrävande foglisten mellan skrov och däck ska resultera i en onödigt hög reling är köllinjen en aning uträtad, vilket resulterar i en Frej T med skäddan helt uppfälld inte blir riktigt lika extremt lättmövererad som en glasfiberfrej – men mycket lättmanövrerad jämfört med merparten av köpekajaker i motsvarande storlek. Den som vill kunna köra slalom på vågfronter i grov havssjö ska nog överväga en glasfiberfrej.

Hej Björn

När jag rundar av året med min Frej (Petrus Kajak S&G ca 480cm) så är jag nöjd med det mesta. Men det är två saker som tyvärr blev negativa överraskningar för mig.

Den jag märkte nästan direkt var att packvolymen var signifikant mindre än för min Spray, inte väntat men det borde jag kanske förstått när jag tittade på måtten. Inte en Deal-breaker för mig, jag får med mig allt jag behöver. Men lite förargligt är det att min lilla kajakvagn inte går att packa ned utan att ta av hjulen. Jag paddlar ofta i reglerade vatten och det blir ett och annat lyft på den längre turerna.

Den andra överraskningen är tyvärr inte lika enkel att leva med. Jag paddlar mest på slätt vatten, men då och då även på Mälaren och Hjälmaren. Våra större insjöar är ofta grunda intill stränderna och det innebär att sjögången är krabb med många små branta vågor. Här fungerar inte min Frej så bra. Kajaken stampar och skvätter vatten omkring sig, fören lyfts upp av första vågen och sedan faller ned med ett plast på nästkommande. Jag upplever även att jag tappar fart när detta sker, men kan inte mäta detta objektivt. På längre turer så blir det ganska jobbigt att paddla i dessa förhållanden. Jämför jag med min Spray (540cm) så har den ett helt annat beteende, den skär igenom vågorna på ett mycket behagligare sätt, jag blir visserligen blötare i Spray men på ett mindre ansträngande sätt.

Jag kan inte låta bli att fundera på varför det blev så här. Är det för att jag valde att bygga den lilla modellen, skulle en längre Frej (med samma deplacement ca 70kg plus kajak) gå bättre? Eller kan det bero på sätets placering, kan jag flytta det framåt eller bakåt för att minska på stampandet?

Hej Per

Frej är en liten kajak med fokus på manöverbarhet, smidighet och kajakkontroll. Jag är själv tämligen minimalistiskt lagd när det gäller packning och upplever Frej som rätt rymlig. Men jag förstår att det blir svårt att få med kajakvagn under däck. Jag har aldrig haft behov av en kajakvagn och en sådan och den fanns inte med i kravspecifikationen. Spray, däremot kräver ett högre däck för att få plats med pedalsystem för rodret och får därför större lastvolym, även om lastkapaciteten i kg är större i Frej (beroende på att Spray tappar mer av sina fartegenskaper om den lastas för tungt.

När det gäller stampning är skillnaden egentligen inte så stor. I småvågor (<1/3 av vattenlinjelängden) och långa vågor (>2x vattenlinjelängden) går de flesta kajaker tämligen lugnt. Däremellan finns ett område där kajakens egenfrekvens hamnar nära vågfrekvensen med mer eller mindre uttalad stampning som följd. Spray är längre och smalare och får därför tunnare stävar som skär vattnet med mindre stampning som följd. Men det ger också större yta i förhållande till skrovvolymen, vilket ökar friktionen och gör det mer kraftkrävande att nå och hålla skrovfarten (till viss del kompenseras detta av att ett rundare skrovet har något mindre våt yta än ett kantigare). Det kortare Frejskrovet skulle tappa för mycket lastkapacitet och stabiliytet med lika tunna stävar. Men i grunden är skillnaden i volymfördelning inte så stor, utan det handlar till stor del om våglängd och vågfrekvens. Spray är en surfski och Frej en kort havskajak och de har olika användningsområden. I båda fallen är det viktigt att tung packning hamnar nära sittbrunnen. Med tunga saker ut i stävarna förvärras stampningen i alla kajaker.

Till viss del kan man kontrollera stampningen med tyngdpunktförskjutningar.

Tack för förklaring och svar!

Mycket talar för att jag satsar på en Frej Termoplast tills jag har möjlighet att bygga hos Petrus. Men en (förhoppningsvis) sista fråga:

- Du brukar ju säga att designen av en kajak är en komplex process att väva samman ofta motstridiga parametrar till en välbalanserad enhet. Ändrar man en detalj eller egenskap, så riskerar andra att påverkas åt oönskat håll.

Med det sagt: när rockern rätades ut och däcket höjdes pga termoplastens beskaffenhet, kunde ni, eller behövde ni, kompensera/justera annat i designen just för att inte tappa balansen i helheten?

Nej, vi gjorde istället bedömningen att en liten förlust av den mest extrema manöverbarheten inte var någon större nackdel för vad som huvudsakligen är tänkt som en instegs- och klubbkajak – och för paddlare med större krav finns alltid möjligheten att välja en kompositfrej eller bygga i strip eller plywood.

Tillkommer gör också att enda realistiska möjligheten att kompensera för minskad rocker (när det gäller manöverbarheten) vore att korta vattenlinjen (utfallande stävar eller kortare totallängd) vilket, tillsammans med större bredd för att behålla lastkapaciteten, hade haft en störra negativ inverkan på Frejs egenskaper än den minskade rockern. Hur man än vänder sig...

Precis vad jag behövde höra, stort tack för alla svar!

Hej -köpte i somras en Frej ABS och är mycket nöjd. Såg nu att du/ni gjort om den lite -ett par olika längder varav mittenlängden verkar ligga nära den andra. Såg också att den nya verkar sakna knästöd åtminstone var inga såna monterade på bilderna jag såg. Vore kul att höra lite om vilka ändringar ni gjort o vad målet var?

Tack för en fin båt!

Inga stora genomgripande ändringar, men i samband med byte av tillverkare och genom att vi utvccklade två nya storlekar i plast, passade vi på att jämka ihop de tre modellerna, både inbördes och gentemot kompositmodellerna, så att det blev en mer tydlig "Frej-linje" i hela programmet.

De modeller jag testade hos Kanokajakkcentrum i Danmerk i höstar var en nollserie, som inte var helt utrustade. Knästöd kommer att finnas på dem när de släpps till försäljning senare i vår/försommar.

Skillbaden mellan din Frej och den nya versionen är detaljer i utformningen och ingen större skillnad i beteende och prestanda. Men testa gärna – vi tar mycket gärna emot synpunkter och erfarenheter.

Hej!

Går det att få ritning för formen digitalt? I digital pdf eller annat cad format för att kunna fräsa mallen i cnc utan att behöva scanna ritningen och rita av modellen? :)

Går att ordna. Maila mig...

Hej Björn

I sommar har jag varit ute i "blåsväder" med min Frej. Exempelvis en tur ut till Harstena när ingen annan tyckte att det var en bra ide. Men Frej är supertrygg i hög sjö, problemet är den lilla skeddan som kommer med när man bygger hos Petrus (Kajaksport Product code 520210). Med den så får man kämpa bra i sidsjö. Detta är min tredje Frej så jag har lite att jämföra med. Skeddan i 534 är större och går djupare och har ett helt annat bett. Frej är helt beroende av effektiv skädda så du har säkert räknat på det. Skulle du kunna utveckla lite kring skeddans effekt och utformning, Petrus skäddaval vs. Struers? Kajaksports skädda är ju långt ifrån NACA-profil osv. - Vad är det "optimala"?

Mvh

Jörgen Larsson

Jag får erkänna att jag inte provat Petrus/Kajaksports skädda i besvärliga förhållanden och det är första gången jag hör talas om detta problem. Men det är helt riktigt att Frej är beroende av en effektiv skädda för att få tillgång till hela prestandaprofilen. Frej har en ganska krökt köllinje för att 1. placera paddlaren djupare i vattnet för att nå rimlig stabilitet utan att göra kajaken onödigt bred, och 2. för att få maximal manöverbarhet, och detta innebär att skäddan inte når lika djupt i förhållande till skrovets djupaste punkt som i med en kajak med rakare köl. Därför blir skäddans storlek eller maxvinkel extra viktig.

Den skillnad du beskriver tyder på att ytan är i minsta laget alternativt att den inte går att få ner tillräckligt djupt. Kajaksport har experimenterat en hel del under åren och vissa kombinationer av skädda/reglage har varit mindre lyckade, framför allt i ett frej-perspektiv.

Petrus provar sig fram till de kombinationer som fungerar bäst. Men jag tror inte att Petrus heller har paddlat till Harstena i dåligt väder och därför är dina erfarenheter viktiga.

Relevant profil spelar normalt rätt liten roll i de låga farter det handlar om – men ligger man på marginalen redan kanske det kan göra skillnad. Det får vägas mot att skäddboxen också bör ha Naca-profil för att inte turbulensen runt skäddan ska minska fördelarna.

Hi Björn,

my next kayak is very likely a Frej (after a Solo Microbootlegger from Nick Schade). Yet I am hesitant to choose the M or L version.

I am 185 cm and weigh 85 kg. My shoe size is 46.

The M version seems to fit perfectly except for my feet. The L version seems to fit overall yet is to long for my workshop.

I understand my option: either increase the hight of the M version or shorten the K version.

What do you recommend? Your advice is very much appreciated.

Thank you very much and best regards, Wolfgang

Hi Wolfgang,

The M will be perfect, provided you accept that it is a small kayak, with a focus on kayak control and comfort rather than on volume and space.

The accentuated rocker means that the penalty for choosing a too big version is more severe than in a more straight-keeled kayak – floating high may leave the stems out of the water when not loaded for touring. The rocker is important for stability in a quite narrow kayak and for maneuverability and sea-worthiness.

If you find the foredeck slightly low, it is not very hard to lift it a couple of cms (the difference between my size 43 and 46 is 20 mm).

Thank you very much, Björn, for your advice and plausible explanation.

I will order the plans and lift the foredeck accordingly.

In order to get this done, it would be easier to have the forms layout as DWG/ DXF graphs. Would it be possible to send them after I have ordered the plan?

Best regards, Wolfgang

Hi Björn,

long time no contact. After almost one year I finally have started to build the Frej.

The Forms have been raised as suggested.

I now have a question about the inner stems. They look like needing to be beveled. Do you have any advise about the thickness of the stems (16 mm?) and the bevel angle? Your advise would be very much appreciated.

Best regards, Wolfgang

The inner stems should be beveled in the forward edge so the wood strips from both sides meet. Draw a line in the ceneter of the forward edge of the inner stem, hold a strip over a couple of molds and note the angle when they meet the stem. Use a plane to bevel the stem until the strips fits the bevel with full conmtact. Note theat the bevel changes from the sheer and down to the keel so you have to test the angle continuosly.

Thanks, Björn. I will do so.

Hello Björn,

I am most interested in building one of your kayaks, But I'm not sure which one to choose. I am a beginner kayakist, but I am tall and heavy (90kg). I would like a sea kayak, quite stable, to go and paddle for a few hours on the river near my home. Would you say Frej or Nanoq are good options?

Many thanks for your website, it is a goldmine.

Yours,

Chris

Thanks Chris,

A kayaks is a very personal piece of equipment, and it is hard to advice without knowing a lot more about your paddling ambitions. But from what you say, i guess that Frej or Nanoq are very choices. Both will suit most paddling conditions: beginner/advanced padders, calm waters/open sea/rivers, daytours/long distance tours, adventures/calm summer tours etc.

On a personal level I think Frej has a very minor advantage, being slightly more efficient on long distance cruising in different conditions and a trifle less windage. Others might prefer Nanoq for the Greenlandic looks (you may think od Nanoq as a Frej in Greenlandic costume ;-) and for the one cm higher foredeck.

Stability is a double edged blessing. My kayaks has a moderate initial stability and a lot of secondary, and the stability is based on a low center of gravity rather than the more common extra width. The reasoning here is that too much stability, while appreciated by beginners close to shore in calm waters becomes a risk in waves. Think of a round-bottomed Maine Peapod with low initial stability that moves camly and effortlessly through even steep confused waves, and then on a super stable flat-bottom O/B boat that bumps around violently in the same conditions and has everyone holding on for dear life .

Both Frej and Nanoq has enough initial stability to perform well with new paddlers, but also excels in challenging conditions – more stability would ruin the balance.

Thank you Björn for your explanations on stability, I'd never thought about it that way.

I will probably go for Frej then!

Yours C

Hi, really like the look of the Frej 535 for weekend touring with a secure feel in changeable weather and rough seas on the west coast of Scotland. A question about fit please, I am 180cm, 90kg with size 11uk feet, and like to wear quite thick soled neoprene boots. Will there be enough room for me in the cockpit to be comfortable?

I'm also used to touring with a larger volume boat, an Xplore L with 380ltrs volume but hard to get to the ends, and have tended to carry quite a lot of gear and enjoy camp craft and a bit of hiking, do you think the Frej would hold nearly as much or will I have to leave the kitchen sink at home?! I would probably like to move the front bulkhead to act as a footplate and give more room in the front hatch, I like to have space behind the seat for waterbottles to sit near the centre of the boat.

Hi Luke, When you build a kayak for yourself, you put the forward bulkhead where you want it and organize the cockpit to your liking. If you find room for your feet including neoprene winter boots, I don't know. The deck is lower than in most commercial kayaks at 28 cm, but I, with feet size 10 find my Njord at 25 cm very roomy, and can use my Black Pearl (22 cm) with soled winter boots comfortably for 3-4 hours. If you need more it is easy to raise the sheer by one or two cm. But note that a lot of the handyness and feeling of safety and control in a Frej is due to the lack of the excess volyme and weight of most commercial craft, and thus is far more "obedient" in challenging conditions. I, at 183/83, and a slighgly minimalistic attitude to gear, find the Frej M more than enough for my long distance touring needs.

Of course, in a smaller kayak there is not as much room for extras than in a larger hull. But we humans have a tendency to use all we have, be it room, time or money. Thus, when slightly downsizing on the extras, the life out there gets easier and lighter, and the kayaks becomes more of a supportive companion in the water and on land than a burden.

hi Bjorn

I'm 178cm tall, 115kg, size 11 feet. Would Frej M or L be best for me....in stock size....or M lengthened a bit/L shortened a bit? Minimalist with gear, mostly day paddles on rivers.

Thks

P

Hi Pete

There are no undisputible rules. The L-version is intended for paddlers from 100 kg and up, so on the surface it should be a no-brainer. But the M-version fits comfortably within the recommended load capacity range with you and a minimum of extra gear – though with very little margin for excesses (no kitchen sink etc).

A couple of other aspects to consider:

It is normally better to err on the small side – floating a little deeper than the designed waterline has no other disadvantages than slightly more water on deck in a chop. Floating too high is worse; weathercocking becomes more accentuated and might compromise kayak control in bad weather.

Kayaks are generally very forgiving with load – it takes approx. 16-17 kg to sink or raise a Frej-sized kayak 1 cm on the waterline.

You probably need a slighter wider cockpit hole than is shown on the drawings (easy to adjust with advice given on the drawing), which leaves less deck area beside the cockpit and thus the structural strength amidships might be compromised. The L version adds a couple of cms.

Frej is a compact kayak, minimized for the intended paddler and the M may feel a bit cramped, even if the load capacity is enough. Much of Frej’s qualities comes from being compact; no extra volume and weight to handle in challenging situations.

All this considered, I recommend the L, maybe shortened (1 cm per station mold or 13 cm in total).

Thanks for that thorough feedback! -P.

Hola quisiera conseguir los planos para construir un kayak agradecería contestación.gracias soy de Argentina

Walter, no problem. You can order through the website or via mail, and pay through Paypal or traditional bank transfer.

First I must inform you that I am more interested in buying a kit from Petruskajak because of the faster construction and the familiarity I have with the technique (I have already built 3 boats in this way). However, I would like your opinion on the following: the SG version of the FREJ has a displacement of 113 kg with a length/width of 510/54. Compared to striper M, there is a difference of 22 kg. Calculating my 92-95 kilos and adding about 15-20 kilos of gear for trips I'll probably be handling a submarine and not a kayak. Is it possible to increase only the length of the panels (and maintain the proportions) to increase the displacement, or must choose the stripper technique?

Thank you

Where did you find the 113 kg? The strip M version has a displacement of 135 kg, and Petrus's comparable version (510/54) is approx the same.

A kayak has a wide margin for overload. It takes approx 15 kg extra to sink the hull 1 cm!

Maybe the hull can be stretched slightly by modfying the CNC-files, but you have to confirm that with Petrus. But it is probably not necessary.

Mmmm.... yes.... 113 kilos is mentioned in an old Frej brochure from ClearSteam watercraft. So I assumed that these numbers are the same as the kit from Petruskajak which I am interested in.

Anyway, since the displacement is the same, as you let me know, I guess I'll buy the SG kit for the reasons I mentioned above.

Call Petrus!

I believe there are several versions on SG Frej. I buildt a 485cm SG Frej from s Petrus kit a few years ago, there should also be a 535-version.

That figures. I guess that Dan Caouette may have defined the wateline a cm lower than on my drawings. That would account for the difference.

It means that the two kayaks are similar in use, and that the difference has no relevance outside the drawing board.

And as Per suggests, there are several sizes of the SG Frej, but since you mentioned the 510/54 size there will be no mistake.

In a more detailed analysis, the flat sides and bottom may reduce the inside volume by one or two litres compared to the slightly more rounded strip version, but on the other hand, the SG version is three cm longer ;-)

It is safe to assume that any such difference will be imperceptible and almost impossissble to verify by measuring – and insignificant compared to the small infdividual differences due to epoxy laminating skills, sanding proficiency, choice of outfitting and finishing etc...

I also found the figure 115 kg on the plans (it was not on the first drawings) but I think 130 -140 kg is no problem. I certainly never paddle a loaded Frej, but on the other hand, I weigh 110 kg and it doesn't feel like a submarine. There is a variant that we built and it is 535cm which is 6% larger than 510 it can be an alternative if you are unsure. But it will also be a significantly larger kayak to handle if it is unloaded. I have not heard from any of our builders that they had problems with overloading in a Frej 510. /Petrus

Dear Björn, are there any plans of production of a PE Version. I ve seen theres already a Thermoplat Version available. PE would be an interesting alternative and durable option to my wooden one.

Hi Wolfgang, I am not sure what you mean. Thermoplast is a large group of polymers, that can be melted and reused. The most commonly used of these is PE in different configuration, fx HDPE (high density) and methods, of which rotomolding is the most common.

A newer material for kayaks is ABS, in which sheets of uni- or mulitlayer configuration are shaped over a mold with heat and vacuum. ABS kayaks are generally lighter, more structurally stable and with better finish quality, and is thus chosen for the Frej line.

Hejsan Björn,

Jag har försökt att läsa allt för att hitta en lämplig kajak för mig att bygga, har dock inte lyckats hitta mina mått någonstans ;) Jag är 51 år, 192cm och väger 135kg, en av mina drömar är att göra HBB.

Jag har tittat på Thule och Frej men blir lite osäker på vilken jag skall välja då jag är stor (en gång i tiden vältränad, så viktpunkten är inte bara kring midjan).

I min ungdom padlade jag mycket kanadensare då jag under flera år var ugdomsledare i Unga Örnar, har dock inte padlat Kajak.

Tacksam för råd och rön,

Mvh Micke

Hej Mikael,

Det är en lite besvärlig ekvation, eftersom mina kajaker generellt är ritade kring mina mått (183/83), några med specialversioner för större och mindre mått.

För ett HBB behöver du någonstans kring 175 kg lastkapacitet – 135 + 20 (kajak) + 20 last (minst). Du kan naturligtvis ha rejäl överlast direkt efter proviantering. Jim Danielsson hade en startvikt på 242 kg i sin Isfjord med 150 kg deplacement när han paddlade skandinavien runt 1989 – vattnet porlade runt däcksbeslagen när han startade vid norsk-ryska gränsfloden Jakobselv! Men i längden är det jobbigt att ständigt ligga för djupt i vattnet, även om det inte är en säkerhetsrisk.

För att nå 175 kg behöver du både längd och bredd. Mina kajaker är oftast tämligen smala för att gå smidigt i vatten med komfortabel paddelmotorik. De är lätta att förlänga men svårare att bredda.

Rimlig maxlängd för långfärd bör inte hamna över 580 cm, möjligen lite mer om man accepterar att kajaken blir roderberoende. En Thule förlängd till 580 får en lastkapacitet på 158 kg. En Frej L förlängd till 580 hamnar på ungefär detsamma, men är en mer lättmanövrerad och säkrare kajak för ett HBB. Det skulle kunna funka om du packar någorlunda minimalistiskt.

Ett annat alternativ är en Jack 14, förlängd till 580. Då hamnar lastkapaciteten på 179 kg, vilket är perfekt. Nackdelen är då att kajaken är bredare än de båda andra alternativen. Men eftersom du är lång, med långa armar och (fortfarande?) vältränad, behöver det inte vara någon större nackdel. Jack har hydrodynamiskt samma skrov som Frej och är därmed trevligare att hantera till havs än de flesta andra stora kajaker.

Oavsett vad du väljer hjälper jag dig med uträckning av var du ska sätta sittbrunn och sits för optimal långskeppsbalans.

Resonemanget här handlar såklart främst om HBB. I andra sammanhang skulle en så stor kajak som en förlängd Jack flyta onödigt högt och bli lite svårhanterlig i vind. För "normalpaddling"; dagturer, helgturer med lagom packning skulle en förlängd Frej L vara bättre, och fullt användbar även utan packning.

Hej Björn!

Tack för senast (Roll-SM)!

Jag har ju en Petrus-Frej i mellanstorleken. Jag väger ca 74 kg, så olastad så ligger den relativt högt. Vid vanlig paddling är det acceptabelt, men vid lite mer avancerade rollar skulle jag ju gärna ligga lägre. Men med mina oviga 189 cm och 46 i skor så inbillar jag mig att det inte är helt lätt att hitta en kajak som gör det. Ett (anpassat) stripbygge är jag nog inte mogen för än. Och sitta med raka ben i en BP är jag sannolikt alldeles för ovig för, jag behöver åtminstone lite sitta som en groda :-)

Men hur är det med den mindre versionen av Frej? Förutsatt att jag får rum med fötterna, och långa ben, skulle den ligga märkbart lägre i vattnet med mig i, jämfört med mellan-storleken jag har nu?

Går det i så fall att uppskatta hur mycket?

Hej Eric

Frej är ritad för att fungera i ett intervall från lek och surf utan last till långfärdslast för veckoturer. Men Frej har relativt stort språng (krökt köllinje) för att dels sänka tyngdpunkten och få stabilitet utan att bredden behöver öka, och dels för att åstadkomma de förträffliga manövreringsegenskaperna – vilket dessvärre också innebär att lastintervallet minskar. Men låg vikt kan stävarna hamna ovanför vattenytan och därmed öka vindkänsligheten (no such thing as a free lunch ;-)

Men en kajak är också väldigt lasttålig. Det krävs ungefär 16 kg för flytta kajaken 1 cm upp eller ner på vattenllinjen – vilket också är skillnaden i lastkapacitet mellan Frej M och Frej S.

I en Frej S skulle du alltså flyta ungefär 1 cm lägre i vattnet, vilket kommer att upplevas som en påtaglig skillnad. Du kan testa genom att lasta 16 kg i din Frej M.

Frej S skulle sannolikt kännas trång under däck, men prata med Petrus – han har lite knep för höja däcket lagom mycket.

Generellt är det bättre att ha en för liten kajak än en för stor. I värsta fall blir det lite mer vatten på däck men det innebär inga risker (du sjunker inte förrän ekpiaget väger 280-300 kg!). En för stor kajak kan däremot bli svårhanterad i hård vind och grov sjö, vilket är tröttande och inte utan risk att tappa kontrollen över kajaken.

Men du kanske inte helt ska släppa tanken på en BP ;-) När jag byggde prototypen 2003 tog det ett par veckor med träningsvärk innan kroppen hade accepterat sittställningen. Som de flesta andra i vår del av världen var jag alltför van vid stolar, soffor och bilsäten. Men efter en inte allt för lång inkörningsperiod trivdes jag utmärkt i min BP och kunde jag sitta bekvämt 4 timmar innan det börjar kännas som dags att sträcka på benen. Och med flitigt rollande blev jag också vigare än jag varit sedan skoltiden – kunde till min stora förvåning lägga handflatorna i golvet med raka benvid en test som en paddlande fysioterapeut utsatte långfärdsgruppen för (tyvärr har jag tappat lite av den rörligheten nu, får nöja mig med knogarna). Men ibland kan det vara givande att inte bara anpassa redskapen utan att även jobba lite med gränserna för den egna komfortzonen.

Tack för svar!

Jo jag pressade i ett par mjuka vattendunkar i kajaken förra sommaren, oklart hur mycket vatten det blev (jag fyllde dom när de var inpressade i kajaken) och det blev en märkbar skillnad. Enda gången jag lyckats med Norsaq framåtroll med den ”passiva” handen korrekt på relingen hela vägen….

Så jag inser ju skillnaden, därav frågan.

Under hösten har jag börjat stretcha lite regelbundet. Jag börjar närma mig att få ner fingertopparna i golvet med sträckta ben, så gissar att jag har mycket arbete kvar innan jag är BP-kompatibel.

Men tack för hoppfull input. Får jag möjlighet att testa en BP byggd för någon annan långskånk med stora fötter ska jag såklart göra det.

Speciellt framåtrollar gör jag ju nu genom att maxa grodställningen för att kunna böja överkroppen tillräckligt framåt.

Så en intressant fråga är ju om fördelen av att sitta i en lägre och smäckrare kajak, äts upp av tvingas sitta med rakare ben, vilket rimligen gör att jag inte kan böja mig lika långt framåt.

Det finns inga gratisluncher här heller :-)

En tungt lastad kajak är lättare att rolla (under förutsättning att lasten inte rör sig för mycket) — dels genom att det är lättare att komma upp på däck om kajaken ligger lågt och dels genom att rörelsenergin hjälper till i slutfasen.

Och visst är det besvärligt att återfå förlorad vighet i vuxen ålder, värre ju äldre man blir. Men jag var så totalt fokuserad på att lära mig nya rollar, så jag märkte inte förrän efteråt att det egentigen var grundläggande vighetsträning kan höll på med ;-)

Det blev så att säga en liten oväntad bonus...

Men att "tvingas" sitta med raka ben är inget att våndas över. Det är tvärtom mycket bekvämt: dels hamnar tyngdpunkten lägre med en tryggare (och mycket funktionell, dvs utan de nackdelar som ökat bredd skulle fört med sig) stabilitet som följd och dels kan man slappna av helt i benen – men trygg i vetskapen om att det bara är ett par centimeter för knäna att ta stöd var som helst mot däckets undersida (med ett litet sittbrunnshål) i en besvärlig situation. Eftersom det inte finns någon upphöjd framkant på sitsen som kan klämma på nerver och blodkärl på lårens undersida försvinner alla problem med somnande ben och fötter.

Så för mig finns det bara fördelar med att kunna slappna av i sittbrunnen, utan att behöva klämma fast sig mellan fot-, knä/lår-, och svank/ryggstöd...

Hej igen Björn!

Med risk för att helt fastna i matematiken: Nånstans här har du skrivit att om inte beställaren bestämt vill ha något annat så siktar du på 3 cm fribord för BP.

Gäller det S&G-BP också?

Jag hittade en tabell över de 6 storlekarna. Den som heter M uppges passa för 65-90 kg. Innebär det att den har 3 cm fribord för den som väger 77,5 kg? Och i så fall dryga två cm för den som väger 90 och knappa 4 för den som 65 kg?

Fanns det fribords-riktmått även för plywood-Frej? Om M-Frej tänkts kunna passa paddlare på 70-90 kg, hur mycket fribord har den för snittpaddlaren på 80 kg?

Det är två olika dimensioneringssystem.

En strip-BP är individuellt anpassad efter byggaren/paddlarens mått och vikt och jag har möjlighet att med stor precision pricka in de ideala parametrarna.

Eftersom plywood-BP bygger på färdigfrästa paneler får istället paddlaren anpassa sig efter de storlekar som finns, vilket med 6 att välja på inte är någon stor eftergift.

Petrus har valt storlekar efter sin erfarenhet av många år med kajakbyggen och uthyrning. Därför har jag inga exakta hydrodynamiska data för de olika storlekarna, men eftersom alla BP utgår från samma grundritning så blir de hydrodynamiska värdena desamma oavsett konstruktionsmetod. I slutändan blir det därför rekommendationer för paddlarvikt som avgör fribordet i varje enskilt fall.

Good afternoon, Bjorn.

What type of kayaks does Frej belong to? Grendlan, British or other style? I know that his dad is Njord, but I don't know his "nationality" and style. :)

Like most other manmade objects (cars, houses, etc) the old taxonomy based on geographic origin is not very useful. Design trends travel globally.

Frej was designed to meet a certain set of criteria, disregarding everything that defines/restricts most older kayaks – essentially the same background as Njord but with a broader performance profile.

And, of course, similar ideas about combining the best features from Greenland kayaks, surfskis, and multisport kayaks with a bit of fast sailboat hull lines thrown in, turned out to be a trend. Many designers sought to break free from preconceived notions about how a “real” sea kayak should look and behave.

Perhaps “performance kayak” might be a relevant label for this new breed, if needed.

What may set Frej apart is the Scandinavian minimalistic design (form follows function) as opposed to superficial styling. But that is my hobbyhorse ;-)

Hallåj,

Jag har med glädje byggt en Frej 504 hos Petrus i Tranås. Ett rent nöje, både bygget ochnumera även vid paddlingen.

Men upplever att mina ben är lite för "långa" vid i och urstigning.

Upplever att sitsen skulle kunna vara 1-2 cm längre bak för att slippa blodflöde på framben och knä.

Hur känslig är en flytt bakåt av sitsen?

Inte ett akut eller livsnödvändigt behov men en tanke som återkommande dyker upp.

Sorry, jag har missat din fråga – tills nu.

Har man långa ben är det rätt vanligt att sittbrunnssargen blir lite för kort (eller onödigt lång, om man som jag föredrar små sittbrunnshål). Bästa lösningen vore alltså ett aningen längre sittbrunnshål, men mycket tveksamt om det är värt mödan.

Du kan flytta sitsen bakåt ett par centimeter utan några större problem. Konsekvenserna blir att det blir lite svårare att rolla kajaken eftersom aktra sargkanten kommer så nära att det blir svårt att komma lika långt ner mot akterdäcket, och att kajaken blir aningen mer vindkänslig genom att stäven lyfts en aning (knappt märkbart i praktiken). Men samtidigt kan det innebära att upplovningen i sidvind minskar en aning, genom att fören av vinden driver mot lä på samma sätt som att akterslirar mot lä i turbulensen efter kajaken (men även detta marginellt) – och att du tappar en liten gnutta toppfart genom att stäver lyfter i hög fart och därmed kortar vattenlinjen.

Den enklaste lösningen är förmodligen att du accepterar att sitta på akterdäck och glida ner med raka ben. Så får jag göra i många kommersiella kajaker med standardsittbrunn. Med paddelbladet som stöd ut i vattnet går det snabbt och enkelt att stiga i och ur och fungerar i alla sammanhang (paddeln bakom sittbrunnen, sitt på skaftet och håll händerna på skaftet och mot relingen).

God eftermiddag, Björn! Jag har två frågor: 1) Vilken stil på kajak har Frey? Grönländare, brittisk eller något annat? Var kan jag läsa definitionerna av varje stil/typ av kajak?

Jag utvecklar inte kajaker för att passa in i gamla stereotyper, utan för att fungera för paddlare med olika behov och önskemål. Det för mig fullständigt ointressant om en kajak är en grönländare, en skandinavisk skärgårdskajak, en britboat, eller en havskajak (vad det nu är). Det intressanta är hur väl kajaken fungerar i det sammanhang den är tänkt för.

Frej är utvecklad för att vara en kajak som är hemma på havet, i sjöar och i älvar, på långfärd, lek i vågor och surf, som är lättrollad som grönlandskajak, snabb som en surfski och manövrerbar som en forskajak.

Den som trivs bäst med att ha tillvaron (prylar såväl som människor) – prydligt instoppade i var sina fack, kanske får uppfinna en ny kategori för sådana kajaker som kommit fram under det senaste decenniet: "performance kayaks" kanske?

Förlåt Björn, min sida uppdaterades inte och jag såg inte ditt första svar. Det är synd, jag ville kalla det "svensk stil", "Tomasson stil" eller "Bjorn stil". Naturligtvis är detta ett skämt. Men detta stämmer inte :) "Snabbkajak". - också ett bra namn.

"Performance kajaker" - självklart! Men jag skulle lägga Björn Tomassons båtar i en separat kategori – det är speciella båtar, en speciell stil!

Hej Björn

Tänkte bygga en S Fej till min flickvän och tänkte då bara minska ner avstånden mellan spanten från min egen M. Men var börjar jag då med sittbrunnen?

Mvh Robert

Alla endimensionella mått är linjära. Minskar du längden med t ex 5 %, minskar du även avståndet akterstäv till sttbrunnens akterkant med 5 %, osv...

Skriv en kommentar