Spray
Senast uppdaterad den 21 september 2022, 55 kommentarer
Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia
Ritningssats, Spray - 1 200 SEK
Beställ
Snabbtitt på prestanda
manöverbarhet |
kursstabilitet |
marschfart |
toppfart |
initialstabilitet |
slutstabilitet |
lastkapacitet |
Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor
Spray från 2014, är en lite kortare och bredare version av Spindrift – samma skrovform, samma volymfördelning och långskeppsbalans – och tänkt för den som kan offra en aning toppfart för lite mer stabilitet. Det gör den idealisk för den som vill långfärdspaddla, eller motionspaddla i förhållanden (vinter, hårt väder) där en smalare surfski känns otrygg.
För övrigt är bakgrunden och designprocessen densamma som för Spindrift och finns att läsa på Spindriftsidan.
Följ Roger Karlssons byggdagbok över ett pågående spindriftbygge,
Jose Francisco Yuste Ramirez mycket ambitiösa spraybygge,
eller Per Carlins genomtänkta och vederhäftiga bygglogg.
...och ett trevligt reportage i Outside om Eric Anhages Spray.
Ännu mer stabilitet?
Efter några frågor om en bredare Spray (som Epic V8) har jag gjort en modifierad spantritning med 54 cm bredd. Vill du ha den, skriv "wide" i alternativfältet vid beställning. På linje- och konstruktionsritningen är även sittbrunnen två cm bredare, men i övrigt inte ändrad – behövs andra dimensioner där, får det justeras individuellt av byggaren. Tänk på att om du väger för lite blir den bredare versionen mindre stabil genom att den flyter högre, vilket innebär smalare vattenlinje och högre tyngdpunkt – du bör väga minst 90 kg eller alltid paddle med turpackning för att välja "Wide".
Specifikationer
| Längd¹ |
560/556 cm (total/kvl) |
| Bredd |
50/46 cm (total/kvl) |
| Djupgående |
11 cm |
| Sittbrunn¹ |
132x40 cm |
| Innerhöjd¹ |
31/23 cm (framför/bakom sittbrunnen) |
| Vikt² |
15-18 kg |
| Deplacement/volym⁶ |
110 kg/374 liter |
| Fart³ |
8,7/12,8 km/h |
| Prismatisk koefficient |
0,54 |
| Våt yta |
1,97 m² |
| Släpmotstånd⁴ |
1,28/2,32 kp |
| Stabilitet⁵ |
3/4 (initial/slutstyvhet) |
| Användningsområde |
Motion och långfärd till havs och i sjösystem |
| Längd¹ |
560/556 cm (total/kvl) |
| Bredd |
54/50 cm (total/kvl) |
| Djupgående |
11 cm |
| Sittbrunn¹ |
132x42 cm |
| Innerhöjd¹ |
31/23 cm (framför/bakom sittbrunnen) |
| Vikt² |
15-18 kg |
| Deplacement/volym⁶ |
118 kg/400 liter |
| Fart³ |
8,6/12,6 km/h |
| Prismatisk koefficient |
0,54 |
| Våt yta |
2,11 m² |
| Släpmotstånd⁴ |
1,29/2,36 kp |
| Stabilitet⁵ |
4/4 (initial/slutstyvhet) |
| Användningsområde |
Motion och långfärd till havs och i sjösystem |
¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.
⁶ Deplacement är kajak + paddlare + last. Räkna bort kajakens vikt för att få lastkapaciteten.
Om ritningar och bygge
Ritningsbladen rymmer den information som behövs för att bygga kanoten. Spant, stävar och eventuella konstruktionsdetaljer i fullskala. Linje- och konstruktionsritning i skala 1:10. Viktiga detaljer eller idéskisser i full skala. För kajaker finns sittbrunnsförslag plus anvisningar för att ändra. På ritningen finns även anvisningar för att bygga kajaken kortare eller längre.
Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 36 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.
Ritningssats, Spray - 1 200 SEK
Beställ
Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 51x35 cm
Varför skall man då bygga en surfski istället för en vanlig kajak?
Det finns naturligtvis argument för både havskajaker och surfskis. I grunden fungerar de på samma sätt och det finns inte mycket som inte går att göra i båda. Men troligtvis kommer surfskis framöver att bre ut sig på bekostnad av havskajaker (framför allt tror jag att roderförsedda havskajaker, multisportkajaker, motionskajaker mm lever farligt). Det känns som en logisk vidareutveckling av konceptet kajak. Argumenten kan se ut så här:
Säkerhet
Säkerhetsrutinerna i en surfski är lättare att lära sig än motsvarande rutiner i en havskajak.
- Att klättra upp i sittbrunnen från vattnet är en tämligen enkel och självklar procedur som bara tar ett par sekunder och görs på samma sätt oavsett förhållandena. Eftersom det går snabbt minskar risken för att man blir trött eller frusen och man slipper jobbet med att pumpa ut ett par hundra liter vatten ur sittbrunnen – mycket skvalpar ut genom att det inte finns ett däck som håller kvar vattnet och resten rinner ut genom länsen så fort man börjar paddla.
- En surfski är en enklare farkost än en havskajak med färre komponenter som kan gå sönder eller fungera dåligt, och de få som finns sitter lättåtkomligt ute i sittbrunnen (pedalstället).
- En surfski är en effektiv farkost, lättare och snabbare – men det handlar inte bara om att paddla fort. Det handlar också om mindre energiförluster på långa distanser och därmed ha mer krafter kvar om det kör ihop sig med motvind eller motström.
- En surfski går att kontrollera i förhållanden där en havskajak är svårstyrd. Anledningen är en effektiv styrning: bra pedalställ och stora effektiva roder (trodde aldrig jag skulle säga det ;-). Men ett ellipsformat roder en dryg halvmeter in under aktern är mycket mera effektivt än ett akterhängt roder på en havskajak (att man får vara rädd om rodret på grunt vatten är naturligtvis en stor nackdel i sammanhanget), direktverkande pedaler utan flex är en helt annan sak än de ofta rätt svajiga arrangemang som sitter i de många havskajaker.
Kul att paddla
En surfski är en spännande kajak att använda. Utöver allt vad en havskajak kan göra, lockar surfskin också till medsjöpaddling i grov sjö med fantastiska surfar under full kontroll i farter långt över vad även en mycket snabb havskajak kan prestera – eller att leka i brytande vågor på samma sätt som en brädsurfarna gör.
Enkel att använda
Enkelheten innebär att packlistan med nödvändighet blir rätt enkel. En surfski inbjuder till minimalism: färre prylar att köpa, packa upp och ner under turer, underhålla. Det innebär mindre total vikt att hantera, bättre prestanda på vattnet och mindre jobb vid sjösättningen.
Motion
En surfski är ett utmärkt träningsredskap. Naturligtvis ger en tur i en havskajak lika bra träning (om man inte lutar bakåt mot ryggstödet och paddlar med enbart armarna ;-), men enkelheten är en bonus: en lätt surfski på axeln, paddeln och flyvästen i handen och sjösätt och paddla iväg.
Skillnader i praktiken
Vad är då skillnaden mellan Havsracern och Spray/Spindrift? Eller mer allmänt – vad skiljer generellt en surfski från en havsracer eller multisportkajak?
Den enda helt säkra skillnaden är de olika sittbrunnslösningarna. Man sitter i en kajak men på en surfski. Eller mer korrekt: i kajaken sitter man skyddad med däck och kapell, medan man i surfskin sitter i en öppen balja. För övrigt finns det crossover-farkoster i båda kategorierna: havskajaker som lånat manöverbarhet från surfskis och surfskis med havskajakernas lite lugnare rörelsemönster. Det är lätt att se vad som är vad, men det kan bli hur komplicerat som helst när man försöker definiera det i ord.
Surfskis utvecklades urpsrungligen för att paddlas snabbt i grov medsjö, och att utnyttja surfen maximalt för att nå extrema toppfarter. För att hålla position och kurs i de stora vågorna krävdes extrem manöverbarhet – för att behålla kontrollen behövdes att stort precisionsmanövrerat roder. Förskeppet blev högt för att inte dyka i de gigantiska vågorna i de områden där det började: Hawaii, Sydafrika, Californien, Australien – medan akterskeppet ofta var en ganska tunn lång ”svans”. Förskeppet blev djupt och smalt med lateralplancentrum långt fram för att balansera det stora rodret, medan akterskeppet blev grunt och brett för att hindra skrovet att sätta sig i farter nära eller över den teoretiska skrovfarten. Surfskis blev främst elitredskap för tuffa havstävlingar i oskyddade hav. Efterhand har det kommit allt fler surfskis som passar ”vanliga” paddlare med havskajakambitioner.
Havskajaker har generellt utvecklats mot bättre kursstabilitet, snarare än stor manöverbarhet. Det innebär att konstruktören offrat lite manöverbarhet för att kajaken skall gå lugnt och behagligt på långa distanser – nysningssäker styrning för att prata bilspråk. Därmed går också en del av precisionsstyrningen förlorad. Den som försökt surfa på diagonalen i branta vågor vet vad jag menar. Sådant kräver en surfski. Efterhand har det kommit kortare havskajaker med svängd köllinje och mycket bra manöveregenskaper.
En titt på linjerna visar en del skillnader. Havsracern är mera symmetrisk, med LCB, LCF och CLA ganska nära varandra, vilket indikerar ett skrov som rör sig mjukt och förutsägbart i vattnet (Lateral Center of Boyancy är volymcentrum i undervattenskroppen eller egentligen i den vattenvolym som skrovet deplacerar – när Center of Gravity, CG, ligger rakt ovanför LCB är skrovet i jämvikt. Lateral Center of Floatation är flytplanets geometriska centrum, runt vilket skrovet gungar som en gungbräda och Center of Lateral Area är undervattenskroppens geometriska centrum sett från sidan). Sitsen är placerad lite akter om gircentrum, vilket ger styrbarhet utan att vara beroende av rodret (för att prata återigen bilspråk är havsracern aningen understyrd). Köllinjen är rakare vilket ger mer kursstabilitet. Kajakdäcket med sittbrunnssarg och kapell håller vatten ute och havsracern kan därför byggas med lägre profil för mindre vindkänslighet. Av samma skäl kan fribordet midskepps vara en hel del lägre för att tillåta en lägre paddelföring som passar långturer.
Surfskins djupa förskepp placerar CLA längre fram, där det balanserar det stora rodret för maximal men kontrollerad styrverkan. Sittpositionen finns ungefär i skrovets gircentrum, vilket tillsammans med den krökta köllinjen ger ett livligt skrov. Jämfört med havsracern är surfskin aningen överstyrd – en förutsättning för den snabba precisionsstyrningen i branta vågfronter. När farten närmar sig skrovfart blir den neutralstyrd eftersom även gircentrum flyttas i fart.
Spantritningarna visar att surfskin är högre och bredare än havsracern. Men skillnaden i volym och lastkapacitet är inte så stor som det kan ge intryck av – havsracerns högre PC (volymfördelningskoefficient) innebär att volymen är mer jämnt fördelad längs skrovet, medan den i surfskin är mer koncentrerad midskepps. Det innebär i sin tur att havsracern bör vinna på plattvatten och i småvågor (lägre friktion och vågbildningsmotstånd), men att surfskin genom bättre rörlighet tar hem segern när sjön går lite högre (mindre turbulens och säkrare manövrering).
Nollspanten ser rätt olika ut, vilket beror på att jag velat optimera havsracerns initialstabilitet i förhållande till det smala skrovet (43 cm). De skarpa slagen midskepps ger också lite styrverkan när kajaken lutas, vilket ytterligare minskar beroendet av rodret (genom att man har knäna under däck eller mot ett knästöd kan man luta och kanta kajaken tämligen komfortabelt). Surfskin däremot är bredare (48 cm) och jag har istället valt att minimera turbulens och friktion genom en ellipsformad spantform under vattenlinjen.
Designprocessen
Till viss del beror formen också på att två olika beräkningssystem har använts. De ger med automatik lite olika resultat. För Havsracern använde jag Bearboat, Robert Livingstones kajakdesignprogram. Det har som främsta fördel att vektorerna för spanten hänger i vattenlinjen, vilket gör det möjligt för programmet att automatiskt minimera den våta ytan och därmed friktionen för de mått och begränsningar man programmerar in. Det sparar mycket tid, men betyder också att spantlinjen under och ovanför vattenlinjen inte riktigt hänger ihop – vilket medför en hel del extrajobb efteråt för att få linjerna som man vill och att spantformer som bygger på en kontinuerlig kurvfunktion i hela skrovet kan vara svåra eller omöjliga att få till utan mycket manuellt efterarbete.
För surfskin använde jag Ross Leidys KayakFoundry, som är en utveckling ur BearBoat, men med den viktiga skillnaden att vektorerna hänger i relingen istället för i vattenlinjen. Det innebär praktisk att det är lättare att få snygga linjer direkt i programmet, men också att programmet inte kan minimera den våta ytan. Det får alltså göras manuellt, baserad på erfarenhet och massor av småjusteringar med åtföljande titt i datafloden av beräknade värden. En ytterligare nackdel för mig är att KayakFoundry bara fungerar i Windows. Jag får alltså köra det virtualiserat i Parallels i Macen – fungerar men är lite slöare än riktiga Mac-program.
De här båda programmen är enkla att använda och fungerar utmärkt på sin nivå, men priset för enkelheten är att de innehåller mycket begränsningar i vad som kan göras. Därför lyfter jag i båda fallen över programmens linjeritningar till Illustrator och finslipar linjerna både funktionellt och estetiskt. Lite omständigt sätt att jobba måhända, men alternativen är professionella fartygsdesignprogram i 3D CAD, som dels kostar skjortan och dels kräver hundratals timmars utbildning för den som inte har jobbat med CAD/CAM tidigare. Och ont om tid har jag ju gott om...
Spray
Namnet då? Spray är liksom Spinddrift det vita skum som blåser av vågtopparna till havs – Spindrift i hårt väder, Spray i måttligare förhållanden.
Surfskihistoria
Surfskihistorien verkar inte vara skriven än, i alla fall inte på ett sätt som tillfreddställer de flesta. Det följande är därför baserat på vad jag hittat här och var på internet.
Historien är rätt spretig och hänger ihop med surfbrädor snarare än med kajaker. En startpunkt som brukar nämnas är två bröder i Australien, Harry och Jack McLaren, som under tidigt 1900-tal använde en sorts surfbräda i bränningarna runt familjens ostronodlingar vid Port Macquarie, New South Wales. Av beskrivningarna att döma var det nog snarare en föregångare till surfbrädor och SUP-boards än till det vi numera kallar surfski. Men surfbrädor kallades för surfskis på den tiden.
Runt mitten av 1900-talet upptäckte livräddningsorganisationerna i Australien att dessa så kallade surfskis var mera effektiva än de roddbåtar med 5 mans besättning som användes för att rädda simmare som förts ut av strömmarna. De var enklare, billigare och snabbare och 1946 blev surfskis officiellt accepterade som räddningsbåtar. Från början var de platta som surfbrädor och mycket breda, långt från dagens surfskis.
Det som senare blev surfskipaddling började alltså som tävlingar mellan livräddningsgrupper vid olika stränder under 50-talet. De tidiga paddelbrädorna var tunga och breda skin-on-frame-konstruktioner, men de utvecklades snabbt mot smalare och längre skrov. Fortfarande paddlade man stående och brädorna var förvillande lika dagens stand-up paddle boards.
I samband med OS i Melbourne 1956 fick idrottare från andra länder upp ögonen för surfbrädan – och surfskipaddlarna upptäckte att effektiviteten i paddlingen blev enormt mycket bättre om man satte sig ner med en kajakpaddel. Australienska, amerikanska och sydafrikanska paddlare började på var sitt håll en utveckling mot moderna surfskis.
I Sydafrika byttes trä och duk efterhand ut mot skumfyllda glasfiberskrov och surfskipaddlingen utvecklades mot långdistanstävlingar, medan man i Australien främst tävlade i sprint med surfskis i glasfiber byggda efter strikta regler.
På Hawaii kom man igång lite senare, och valde intressant nog att avstå från att reglera utformningen av skroven. Utvecklingsmiljön var tuffast tänkbara: grov stillahavsdyning och starka strömmar mellan öarna. Molokai race blev världens viktigaste tävling för att utvärdera nya konstruktioner. Intressant är också att den snabbaste tiden någonsin för ett Molokai, sattes 1997 med en äldre hawaiansk ski, kortare och tyngre än dagens och med en vanlig plattpaddel (Dean Gardiner). Många har misstänkt att 6,5 meter surfskis möjligen är lite för långa för sitt eget bästa, och att orsaken kanske är att ett par stora starka hulkar kom att dominera sporten under ganska lång tid, och att tillverkarna därför lurades att förlänga skroven – dessa elitpaddlare orkade utnyttja den högre toppfarten trota att den våta ytan och därmed friktionen ökade.
En gissning kan därför vara att elitkajakerna efterhand kommer att bli kortare igen, så att de passar även paddlare som inte består av 120 kg muskler ;-)
