Roll

Senast uppdaterad den 31 juli 2023, 10 kommentarer

rollinstruktion | ord på vägen | inlärningsstrategi | när man missar | rolla offensivt | invändningar

En roll ("eskimåsväng") är inte en räddningsmetod – den är ett offensivt paddeltag som eliminerar behovet av räddning och minskar risken att hamna i problematiska situationer. Den är en färdighet, inte sällan den mest relevanta i en besvärlig situation, men aldrig ett misslyckande. Däremot är en kapsejsning ofta en sorts misslyckande – om den inte är avsiktlig (för att få nöjet att rolla upp).

Därför finns ingen motsättning mellan roll och räddningsmetoder. Rollar gör man för att inte hamna i problem – räddningar tar man till när något gått på tok.

...antingen accepterar man att bli slängd i vattnet när som helst eller så bestämmer man självEgentligen är det rätt enkelt – antingen accepterar man att bli slängd i vattnet när som helst mot sin vilja eller så bestämmer man själv om och när det skall ske.

Rollen är förebyggande därför att en säker roll är en psykologisk försäkring: den innebär att självförtroendet och paddelskickligheten ökar markant och att eventuell oro för att slå runt släpper, och minskar därmed risken att slå runt i så hög grad att rollen i sig egentligen blir onödig. Med en säker roll kapsejsar man aldrig mer – man paddlar bara med lite lutning ett par sekunder.

Roll är framför allt väldigt rolig att kunna. För nya paddlare är det en stimulerande fjäder i hatten, för gamla rävar blir det ofta en rejäl nytändning i paddlandet. Här visar jag rollar på KajakEvents kajakmässa i Malmö i maj 2008.

Fördel Roll...

En roll är ett paddeltag och tröttar inte mer än ett sådant, medan en wet exit förvandlar en trivial händelse till en potentiell olyckshändelse

Jämfört med en wet exit och efterföljande räddning – klättra upp med eller utan hjälp av flottör, pontoner eller kompisar – har rollen en rad viktiga fördelar:

• Den kräver inga förberedelser eller extraprylar att hantera i vind och vågor.
• Man behöver inte släppa paddeln.
• En kajak med kapellet på plats har bättre flytkraft än aldrig så många pontoner eller flottörer.
• Även en extremt långsam roll tar bara ett par sekunder – en bråkdel av tiden för den snabbaste räddningsmetoden.
• Efter rollen är man direkt klar att paddla vidare – inget vatten att pumpa ut och inga pinaler att plocka bort och stuva undan.
• Det är mycket enklare och roligare att träna roll än att öva wet exit – och det blir därför gjort.

(En jämförelse mellan traditionell flottörräddning och roll finns i en nyhetsnotis jag skrev för ett par år sedan efter en diskussion på ett kajaksymposium).

En ofrivillig roll kan naturligtvis ses som en räddning, efter ett par inledande misstag – varit på fel plats vid fel tillfälle och misslyckats med att hålla sig upprätt i de förhållanden man hamnat i. Men konsekvensen av att behöva rolla är betydligt lindrigare än om man hade hamnat utanför kajaken i samband med kapsejsningen.

En välfungerande sväng är i praktiken en förutsättning för att lära sig behärska kajaken i besvärliga förhållanden – helt enkelt därför att det är alldeles för jobbigt att på allvar träna höga stöd, surf etc om man var gång det misslyckas, måste tömma kajaken, klättra i och börja om från början.

Hur lång tid tar det att lära sig rolla

Det beror på: med bra förutsättningar – vig och rörlig kropp med bra vattenvana, ett alert sinne, inte för mycket vanemässigt olämplig paddelmotorik och en rimligt lättrollad kajak fixar många sin första roll efter en kvart-tjugo minuter. För andra med sämre förutsättningar kan det ta ett antal lektioner i bassäng eller sommarvarmt vatten. Den som provar sig fram utan instruktion och med en olämplig kajak kan behöva flera år av träning. När man lyckats de första gångerna har man sedan vad som behövs för att utveckla en pålitlig och användbar roll. Men det sker inte av sig själv. Precis som i alla motoriska färdigheter är det övning och ambition som förvandlar nybörjarturen till kompetent självförtroende. Den som slår sig till ro efter lyckats en gång i en bassäng kommer förmodligen inte att ens att försöka vid en oväntad kapsejsning i besvärliga förhållanden.  Precis som vanlig rakt-fram-paddling är en roll lätt att lära, tar tid att få pålitligt och mångsidigt användbar och är en livslång utmaning för den som vill ställa upp i rolltävlingar.

Det går bevisligen att lära sig själv men åtskilligt lättare är att få hjälp av någon som kanAtt rolla handlar helt om rörlighet och att utnyttja tyngdkraft och flytkraft vid rätt tillfällen. Styrka är ingen fördel – snarare tvärtom eftersom det innebär att man kan hanka sig fram ett bra tag med dålig teknik. Inte heller är teoretisk förståelse till så mycket hjälp när allting plötsligt är upp-och-ner och bak-och-fram. Somliga har turen att hitta tekniken snabbt och lätt, andra får kämpa ett tag innan det lossnar. Ge inte upp. När du för första gången kommer upp blir du mycket förvånad över hur lätt det gick.

En del tycker det är lättare att göra de första försöken med en paddelflottör. Det ger mer stöd och därmed mer tid att finslipa rörelsen. Har du grönlandspaddel behövs ingen flottör – den har tillräcklig flytkraft i sig (här finns en beskrivning av grönländsk standardroll).

För att lyckas med en roll krävs en kajak med bra stöd för knäna så att du kan hålla dig kvar på sitsen under rollen. Lättast lär du dig i en lågvolymkajak med lågt däck och relativt liten sittbrunn. Ett lågt akterdäck innebär att du kan luta långt bak och därmed få tyngdpunkten lågt under slutfasen av rollen. Låg volym i kajaken innebär att aktern sjunker lite när du lutar bakåt och därmed blir lättare att glida upp med överkroppen.

Bygg en Njord eller en Frej! Enligt några byggare (Erik, Per och Henrik) är det en snabb genväg till en pålitlig roll ;-)

Rollinstruktion

Teoretisk genomgång av en bra standardroll med havskajak och europaddel (har du grönlandspaddel och lågvolymkajak kan du gå direkt till grönländsk standardroll). För att kapsejsa åt vänster och rolla moturs (för att rolla upp medurs får du byta ut alla "vänster" mot "höger" och vice versa):

Utgångspositionen:

Håll paddeln längs kajakens vänstra sida (de första gångerna med vänstra handen om spetsen på bladet, den högra ca en halvmeter in på skaftet). Placera paddeln längs kajakens vänstra reling med vänsterhanden ungefär vid höften. Luta dig framåt och kapsejsa åt vänster. Håll paddeln absolut stilla tills du hänger vertikalt i kajaken.(Så här kapsejsar du bara under inlärningen. När du väl kan rolla intar du aldrig utgångspositionen förrän du är under vatten)

Paddeltaget:

Ta nu god tid på dig att kolla så att du hänger helt vertikalt och att paddelbladet vilar på vattenytan. Drag bladet ut åt vänster längs ytan samtidigt som du vrider in kajaken under dig genom att lyfta höger knä och sträcka vänsterbenet – höger knä mot höger armbåge. När du har paddeln 90° ut från sidan är kajaken nästan rättvänd och börjar generera lyftkraft samtidigt som du fortfarande har huvudet och överkroppen i vattnet. (Alternativt paddeltag: En del paddlare rollar med ett högt stöd istället för ett sveptag. Det innebär att du drar ut paddeln vinkelrätt mot kajaksidan för att sedan med ett lätt stöd i paddeln vrida upp kajaken. Skillnaden är att höftvridningen blir snabb, kraftfull och koncentrerad istället för en mjuk långsam vridning.)

Uppgången:

När kajaken rullar upp är det bara att låta överkroppen och huvudet (huvudet sist upp ur vattnet) följa med. När huvudet lämnar vattnet lutar du dig bakåt över akterdäck så blir det lättare att komma upp.

Ord på vägen:

Det är mycket att hålla reda på när man lär sig rolla – här är lite mer...

1. Du kommer inte upp genom att trycka paddeln neråt - tänker du så, kommer paddeln att sjunka ner i vattnet utan att kajaken rör sig. Glöm paddeln och koncentrera dig på att vrida upp kajaken – paddeln är i det läget bara ett passivt stöd mot vattenytan. Det är som med sit-ups – du bestämmer mentalt om det är benen eller överkroppen som lyfts trots att rörelserna är desamma. Samma sak med paddelmotoriken – du väljer mentalt om kajaken skall roteras upp eller paddeln skall sjunka ner.
2. Tänk dig att det är kajaken som drar upp dig ur vattnet – inte tvärtom. Att försöka dra upp kajaken ur vattnet är som att lyfta sig i håret. Sätt kajaken i rörelse och följ med upp. Det handlar inte om undvika vattnet utan att använda det för att flyta upp till ytan (Dubside har rätt: ”Water is not your enemy - it is your friend”).
3. Under sveptaget skall paddelbladet surfa på ytan utan att dyka. Bladet skall inte heller vara för mycket uppåtvinklat – då bromsar det mer och ger sämre stöd.
4. Ett annat sätt att tänka är detta: Första tre fjärdedelarna av rollen är du före kajaken, sedan väntar du in kajaken och följer efter den upp. Du drar aktivt ner kajaken och sätter fart på den. Sedan följer du bara med när kajaken av rörelseenergin snurrar upp igen.
5. Rolla långsamt. Gör rollen så långsamt du kan – då går det lättare att få alla delmoment rätt. Att stressa leder bara till slarv och att det tar onödigt lång tid att få ordning på motorik och timing. När man under övning börjar missa leder det ofta till att man försöker göra allt snabbare – undvik detta.
6. Andra hållet. Så fort du börjar känna dig någorlunda säker börjar du öva på att rolla åt andra hållet (även om det är mycket frestande att direkt gå vidare på andra rollar). Det blir ungefär som att lära sig skriva med "fel" hand – en hel del motstånd i början. De flesta rollare har en bra och en dålig sida – inte bra eftersom man i sjögång inte alltid kan välja utan tvingas rolla upp på lovartsidan oavsett om det råkar vara höger eller vänster (överkroppen tvingas upp på lovartsidan när kajaken driver åt lä) – att försöka rolla i motfas är dömt att misslyckas och slutar oftast i totalt kaos. Träna också båda på att rolla hela varvet och gå upp och ner på samma sida. En annan bra idé är att träna roll med slutna ögon. Det innebär att man lär sig att känna var man är och hur kroppen rör sig – bra om man någon gång tvingas (eller väljer att) rolla i mörker eller i vatten med dålig sikt.
7. Öva på grunt vatten. Det behövs bara en knapp halvmeter vattendjup för att rolla (når du inte botten från sittbrunnen med fingerspetsarna räcker djupet) och man lär sig att ligga platt på fördäck under första delen av rollen och glida upp mot ytan under den andra, och att paddeln slår i botten om man inte hanterar den rätt. Samtidigt kan man trycka sig upp med handen om man misslyckas helt och slipper därmed gå ur kajaken.
8. Prova också reentry-and-roll. Det innebär att du med paddeln i ena handen simmar in i den upp-och-nervända kajaken, vänder dig med ansiktet mot aktern och med händerna i sargen gör en baklängeskullerbytta med benen in i kajaken. Därefter rollar du upp kajaken som vanligt. Låter komplicerat, men det är betydligt lättare än det låter – det finns gott om tid att utföra manövrarna, och mycket luft att andas inne i kajaken.
   Alternativt kan du luta kajaken, simma in med benen från sidan, dra dig på plats och rolla upp.
9. Combat-roll.Efterhand som rollen börjar fungera regelmässig slutar du kapsejsa med paddeln i utgångspositionen. Kapsejsa istället hur och när som helst, stillaliggande eller i fart, mitt i ett paddeltag eller med paddeln i ena handen. Lär dig inta utgångspositionen på väg ner i vattnet. Fundera också mindre på hur du hanterar paddeln – den är ändå bara ett stöd medan du vrider in kajaken under dig. Lär dig komma upp oavsett hur du råkar hålla paddeln. Småningom kan du försöka rolla upp med en flytväst eller flottör i handen och småningom kanske du klarar en roll med bara händerna.
10. Ett livsbeslut. Bestäm dig för att aldrig någonsin mer gå ur kajaken i vatten. Tänk inte ens tanken. Det finns bara en enda strategi om du av någon anledning hamnar med huvudet i vattnet – rolla upp. Misslyckas du på ena hållet, rolla upp på det andra. Misslyckas du igen, dra dig upp till ytan och ta ett andetag och försök igen. Men rolla upp – gå aldrig ur kajaken.
11. Med grönlandspaddel blir standardrollen lite annorlunda och enklare. Böj dig framåt vid kapsejsning. Vrid överkroppen upp mot vattenytan på den sida du vill rolla upp på -– båda axlarna och bakhuvudet i vattnet. Titta upp mot himlen, håll paddeln stilla - en hand vid vardera axeln (handflatorna uppåt) – och svep med axlarna i vattenytan i en halvcirkel akterut. Vrid upp kajaken när du har överkroppen rakt ut från kajaksidan och fortsätt med överkroppen in över akterdäck, fortfarande utan att aktivt röra paddeln – den bara följer med. När överkroppen ligger på akterdäck reser du dig upp och vrider paddeln till ett lågt stöd (här finns en illustrerad instruktion).
    När du känner att du inte längre lägger någon kraft i paddeln är det dags att försöka utan paddel (ett mellansteg kan vara att rolla med en flytväst, eller ett bordtennisracket).
    Att rolla "på grönländska" är en helt annan upplevelse än med europeiska kajaker och paddlar – lugna ändamålsenliga rörelser som bygger på flytkraft och rörelseekonomi istället för kraft och fart – en sorts vattenyoga.

En fungerande inlärningsstrategi:

En kunnig medhjälpare förkortar inlärningstiden väsentligt. Även en medhjälpare som inte själv kan rolla kan hjälpa till – så här.

1. Börja med att en medhjälpare står i vattnet bredvid kajaken. Lägg ifrån dig paddeln och håll medhjälparens händer. Kapsejsa så att huvud och axlar kommer under vatten. Tippa kajaken över dig. Vrid sedan upp kajaken och följ med med överkroppen som beskrivits ovan. Var noga med att huvudet kommer upp sist. Efter några försök känner både du och medhjälparen att mindre och mindre kraft behövs för att komma upp.
2. Prova några sveptag med paddeln. Medhjälparen står på vänstersidan och håller i sittbrunnssargen. Luta dig ut åt höger samtidigt som du med ett sveptag med paddeln längs ytan vrider upp kajaken och följer med själv. Luta dig succesivt allt längre ner i vattnet tills du kan komma upp från att ha haft huvud och axlar under vatten. När du missar drar medhjälparen lätt upp dig.
3. Prova sedan med kompletta rollar enligt ovan. Medhjälparen håller nu i kajakens förskepp och hjälper dig upp om det misslyckas de första gångerna. Sannolikt kommer du upp efter några försök. Fungerar det inte börjar du om med övningarna 1 och 2. Medhjälparen tittar efter så att huvudet kommer upp sist och så att paddeln inte hamnar för långt bak under sveptaget.

Börjar du missa rollar?

Som i alla teknikgrenar är det inte ovanligt att man efter några väl utförda rollar börjar missa igen. Då brukar det hjälpa att ta ett steg tillbaka och kolla av grunderna

En pålitlig roll bygger på två komponenter – en fysisk och en mental. När de relativt enkla rörelserna väl är inlärda, hänger det helt på attityden. Det är inte ovanligt att vana rollare plötsligt börjar missa efter en period när allting fungerat. Ibland är felet slarv – man är så säker på att lyckas att man ignorerar grunderna. Ibland är det obekanta faktorer – i grunden säkra rollare som för första gången hamnar i kallt vatten eller vågor, och gör en wet exit utan att ens försöka rolla. En roll när det blåser kan innebära att avdriften tvingar fram en roll åt "fel" håll, och det blir så förvirrande att det slutar med en wet exit. Bekymmer för att det inte fungerar kan få oss att försöka för mycket. Har man för bråttom kan det innebära att man håller paddeln för hårt så att den dyker, att man är för stel i kroppen för att motoriken skall fungera eller att man i brådskan att komma upp hoppar över delmoment. En negativ målbild kan också fördärva dagen – att man koncentrerar sig för mycket på vad man inte får göra.

Självklart finns yttre faktorer som kan strula till det – oförutsägbar sjögång, klippor eller stenar ivägen för paddelhanteringen, köldchock i vintervatten – men i de flesta fall beror en missad roll på sabotage inifrån i de allra flesta fall beror en missad roll på sabotage inifrån.

Att ha en hundraprocent pålitlig roll är inte möjligt – det kommer alltid att finnas situationer när även den mest säkre missar. Därför är det viktigt att även träna räddningar. Men eftersom det är så roligt att rolla, innebär det massor av möjligheter att träna i olika sammanhang och förhållanden. För varje roll minskar risken att misslyckas – och efterhand blir det som med cykling. När man för första gången provade en tvåhjuling kändes det som en omöjlighet att man någonsin skulle klara av att hålla balansen på en så opålitlig manick – för att ganska snabbt känna sig helt hemmastadd och inte ens reflektera över möjligheten att misslyckas.

När rollar misslyckas på grund av mentala blockeringar kan man fundera över:

• Kallt i vattnet? Grunt? Kanske kommer huvudet upp för snabbt.
• För bråttom? Överdriv gärna varje moment för att lugna ner förloppet.
• Krampaktigt grepp i paddeln? Släpp efter och känn efter att paddeln ligger rätt innan du börjar dra.
• Stel i kroppen? När förhållandena är besvärliga eller obekanta är det lätt att man spänner sig. Rör på midjan för att få upp rörligheten och ta ut rörelserna lite extra.
• Negativa tankar? –Oj, det här kommer aldrig att gå!.. Försök att i stället se dig efter en lyckad roll med ett leende på läpparna.
• Chansen att lyckas med en roll är omvänt proportionellt mot antalet åskådare och antalet kameror i närheten.

Här är några funderingar jag skrev ner som svar på ett inlägg på Utsidan 2005, när jag äntligen började få ordning på mina rollar.

Den offensiva rollen

Det finns en svårutrotad myt att rollar mest är skojiga skrytmanövrar med begränsad användbarhet ute i verkligheten. Helt fel. En roll är nyttig i betydligt fler sammanhang än de aningslösa kan föreställa sig.

I en del sammanhang fungerar rollen som ett offensivt paddeltag som löser problem som annars hade kunnat innebära stora besvärligheter. En sådan situation är att slå sig ut genom grov bränning vid en långgrund strand. När man går in i en brytande vågfront finns dels risk för att man slår runt baklänges, vilket kan vara farligt på grund vatten, dels att man helt enkelt sköljs tillbaka in till stranden av kraften i vågen – antingen surfande baklänges eller på tvären.

Lösningen är då att rolla under vågen. Kapsejsa just vågen når förskeppet och rolla upp efter vågpassagen – brukar tidsmässigt stämma ganska bra med en långsam roll. Istället för att vågen slår till med full kraft i bröstet rullar den över en strömlinjeformad kajakbotten, samtidigt som överkroppen fungerar som drivankare och förankrar kajaken på plats tills vågen rullat över. När vågen passerat paddlar man vidare tills nästa våg kommer. På det viset kommer man snabbt och utan större dramatik igenom även riktigt besvärlig bränning.

En annan situation där en offensiv roll kan lösa problem är om man paddlar i grov sidsjö och sjön plötsligt bryter. Istället för att sidsurfa och komma långt ur kurs kan man då rolla under vågen - ta vågbrottet mot botten på kajaken samtidigt som överkroppen som ett drivankare hindrar att kajaken surfar med mot stranden. Enklast tippar man mot lä samtidigt som vågen börjar lyfta lovartssidan, gör en långsam roll och kommer upp precis i bakkant av vågen och kan fortsätta paddla utan att ha drivit ur kurs. Eftersom vattenpartiklarnas rörelse i en vågfront är cirkulär behöver man ofta inte ens rolla aktivt – det kan räcka med att bromsa lätt med paddeln när man är upprätt igen (men det tror naturligtvis ingen som inte provat själv).

Invändningar mot rollar

I diskussioner och i artiklar i tidskrifter och på internet förekommer ibland invändningar mot roll som säkerhetsmetod. De kommer oftast från paddlare som inte försökt eller gett upp för snabbt. Här är några av de vanligaste som jag får höra:

1. En roll är aldrig så säker att det är någon ide att försöka ute till havs – det är bättre att direkt gå till de pålitliga metoderna.

   Naturligtvis är det inte stor idé att försöka rolla om man inte har en aning om hur man gör. Men för den som kan, även om det bara är i bassäng, är det lika dumt att inte försöka. Med lite vana är risken att misslyckas minimal. En väl utförd roll görs med så lite kraft att säkerhetsmarginalen är mycket stor. Men ingen säkerhetsmetod fungerar utan att övas – roll är till skillnad från wet-exit-baserade metoder både roligt och enkelt att öva. Chansen är därför oändligt mycket större att det verkligen blir gjort – framför allt i förhållanden där det finns risk att slå runt.

2. En roll löser inte problemet. När man kommer upp råder samma förhållanden som man kapsejsade i. Därför är dubbelsidig stabilisering med pontoner det enda vettiga.

   Problemet är kapsejsningen, och den löser rollen snabbt och elegant. Man kapsejsar inte som en följd av förhållandena – i så fall hade man inte kunnat komma dit där man slog runt överhuvud taget - utan som en följd av tillfällig ouppmärksamhet, en tillfällig extra brant våg eller ovanlig kombination av vågor. Skulle förhållandena vara sådana att en van rollare faktiskt inte kan hålla sig upprätt, då har gränsen passerats för alla andra metoder också. Då är vind och vågor sådana att det inte skulle gå att sätta på pontoner, än mindre hålla sig upprätt med den större initialstabiliteten i ett sådant arrangemang. Eftersom en roll inte är mer ansträngande än ett paddeltag kan man rolla ganska många gånger om det skulle krävas för att ta sig in till lä.

3. Risken för sträckningar och axelskador (till och med whiplash-liknande skador!) är stor.

   Den som lär sig fel riskerar sträckningar och i värsta fall även axelskador. En del äldre rolltekniker med ursprung i forspaddling fungerar sämre i tunga havskajaker. Men att det finns i sammanhanget olämpliga rollar är knappast en relevant invändning mot rollen som sådan. Den som lär sig rätt från början anstränger inte musklerna mer vid roll än vid ett vanligt paddeltag och har inte armar och händer i någon annan position än vid ett vanligt paddeltag.

4. Är man på grunt vatten är risken att slå huvudet i botten stor.

   En sådan risk finns men den är betydligt mindre vid roll än vid wet-exit. Rollar man framåtlutad över fördäcket, kommer man runt och upp på andra sidan på någon sekund, man klarar sig med 40-45 cm djupt vatten och ryggen är skyddad av flytvästen under den korta stund man är upp och ner. Om man försöker en wet exit behövs 90-100 cm vatten för att man skall komma ur sittbrunnen och under den tid det tar att fixera paddeln under armen, ta loss kapellet och trycka sig ut med en framlängesvolt hänger huvudet oskyddat neråt. Går det sjögång riskerar man att slå huvud och nacke i botten med kajakens hela tyngd, gång på gång.

5. Är det kallt i vattnet finns risk för farliga kallsupar.

   Det finns en viss risk för farliga kallsupar som en följd av att hamna i iskallt vatten – men återigen är den risken mindre vid rollar än vid wet exits. Den som betraktar rollen som sin främsta säkerhetsmetod är ofta klädd för att rolla, van vid det och klarar ett hastigt dopp i isvatten utan någon köldchock. För den som inte är van innebär rädslan för att komma under vatten en ytterligare ökning av risken. Med en roll är man kortare tid i vattnet och, framför allt: man löser sitt problem, i stället för att ligga kvar utlämnad åt omständigheterna.

6. Även duktiga rollare misslyckas i sjögång.

   Javisst, självklart finns det alltid förhållanden där även vana rollare misslyckas. Men en van rollare har många trumfkort i ärmen – går det inte på ena sättet går det kanske på något annat. Och mellan försöken är huvudet uppe i luften och man kan fylla lungorna med luft inför ett eller ett par nya försök. Skulle det av någon anledning inte gå på något sätt, gör man en wet exit och är inte i ett sämre läge än den som inte ens försöker rolla.

7. De flesta drabbas av panik vid en ofrivillig kapsejsning och drar sig ur sittbrunnen.

   Det är fel. Den som är van att rolla och tränar i olika förhållanden har inga problem att behålla fattningen och kan lugnt och stilla rolla upp. Kapsejsar man är skadan redan skedd och det finns ingen anledning till panik. Den som däremot inte kan rolla, utan bara lyckas någon gång då och då i bassäng, kan råka i panik.

8. Om man drabbas av en skada, till exempel ryggskott, har man inte mycket nytta av sin roll.

   Nej, det finns självklart skador som försvårar eller omöjliggör en roll, men eftersom en roll är den metod som kräver minst styrka, rörlighet och muskelansträngning, är chansen ändå större än för den som skall försöka klättra upp från vattnet med eller utan hjälpmedel.

9. Det är lätt att man oavsiktligt öppnar munnen under en roll och så får man in en massa bakterier och mikroorganismer och blir sjuk!

   Okej, den är väl inte så vanlig. Jag har faktiskt hört den bara en gång – men den är så patetiskt desperat och framfördes med sådan inlevelse att jag inte kunde utelämna den. Man får väl utgå att den som hävdade detta aldrig någonsin badar i havet eller i bassäng, eller dricker något annat än buteljerat vatten.

1. 1. Rolla på grönländska

   En grönländsk standardroll handlar om ansträngningslös elegans, om att följa med naturkrafterna istället för att kämpa emot dem. Göra utan att göra, enligt Tao.

2. 2. Shotgunroll med bilder

   Jag vet inte om det finns något svenskt namn på den här rollen. Tanken bakom är att kunna rolla upp med paddeln i ena armen, om man har en arm upptagen av att hålla en kamera, intrasslad i linor eller skadad – en axel ur led till exempel.

3. 3. Handroll med bilder

   En handroll kräver vighet och en någorlunda lättrollad kajak. Här är en bildsekvens som visar stegen för en vanlig enhandsroll moturs.

4. 4. Norsaqroll, bakåtlutad - rollinstruktion med bilder

   Norsaq är ett litet kastträ, en atlatl - på Grönland använt för att få bättre längd på harpunkasten, hos oss mest som en liten handpaddel för några olika rollar. Rollen jag visar här är en norsaqroll med uppgång bakåtlutad. Det finns också norsaqroll med uppgång framåt och reverserad sveproll.

5. 5. Stormroll i bilder

   En stormroll innebär att man rollar med överkroppen mot fördäck - en mer sammanhållen rörelse på både kroppen och paddeln. Den fungerar därför bra om det är begränsad plats runt om i vattnet - till exempel andra paddlare, kajaker, paddlar, linor eller annat som kan vara ivägen. Man kommer upp framåtlutad med paddeln i läge för låga stöd åt båda hållen, vilket kan underlätta i hårt väder.

6. 6. Balance brace i bilder

   Balance brace är ett sätt att vila på rygg i vattnet med paddeln orörlig. Det finns flera sätt - det jag visar här är med paddeln i ena handen.

7. 7. Reverserad sveproll i bilder

   En reverserad sveproll görs om man kapsejsar med paddeln långt bak - till exempel med ett akterroder vid surf. Fördelen är att man slipper föra paddeln framåt mot kajakens fart till ett utgångsläge för standardroll eller stormroll.

8. 8. Butterfly i bilder

   En butterfly (eller window-shade) är en roll som inte ingår i den traditionellt Grönländska arsenalen, men som är behändig att ta till om man misslyckas med andra rollar - den låter sig nämligen göras från ungefär vilket utgångsläge som helst.

9. 9. Rolla med korsade armar

   Varför rolla med korsade armar? Ja, jag vet inte om det finns någon rationell förklaring till ett sådant behov. Kanske om en grönländsk säljägare kapsejade medan han med paddeln i "fel" hand höll på med att knyta fast avataqen (blåspåsen av sälskinn) eller något sådant.

10. 10. Lite rollhistoria

    Hur länge kajaker har rollats på Grönland vet man inte. Det är först från början av 1600-talet som det finns pålitliga uppgifter om rollar (info från ett antal böcker om kajaker samt från Wikipedia). 1605: Ett återvändande valfångstfartyg plockar med sig ett par grönländska jägare i sina kajaker för att underhålla Christian IV och hans vänner med rollar i Köpenhamns hamn. 1606: Föreställningen blev uppskattad och ytterligare jägare tvingades till Köpenhamn för att uppträda: rolla och jaga tama ankor med ha…