den 12 juli 2025 (sittbrunn), 0 kommentarer
Jag får en hel del frågor om sittbrunnars komfort, ofta med anledning att av jag gärna ritar ganska låga däck. Många utgår från att komfort kräver högt däck, stort sittbrunnshål och gott om plats – och argumenten är ofta att det skall vara lätt att komma i och ur sittbrunnen, att man skall kunna röra sig runt för att ändra sittställning och ibland lite rädsla att fastna under däck om man slår runt.
Däckshöjd
I kajaker med högt däck måste man lyfta knäna en bra bit för att nå däcket eller lårstöden – vilket behövs för att kontrollera kajaken vid stödtag, rollar eller i sjögång. Den omedelbara konsekvensen är att kontaktytan mot sitsen blir mindre och att trycket därför ökar på sittfläsket, vilket är ett tillförlitligt recept på träsmak.
Standardlösningen är att vinkla upp sitsens framkant så att stödytan blir större. Men då kommer nästa problem. Om man inte hela tiden sitter stilla med knäna lyfta mot knästöden utan försöker slappna av, kommer sitsens framkant att trycka mot undersidan av låren och de blodkärl och nerver som går där, vilket leder till kramp i benen. Med knäna högt höjs även tyngdpunkten vilket ger sämre initialstabilitet.
I en tävlingskajak höjer man istället hela sitsen, men det innebär att tyngdpunkten hamnar högre och att kajaken därför måste vara bredare, vilket medför en yvigare och mera tröttande paddelmotorik.
Med ett lågt däck sitter man med benen vilsamt avslappnade och vid behov räcker det att lyfta knäna ett par centimeter för att få tag i kajaken.
En ytterligare bonus med ett lågt däck är att man inte behöver lyfta paddeln så högt för att gå fri med knogarna. Att under långa distanspaddlingar sänka paddelföringen mot ett lågt däck är vilsamt och effektivt och man orkar längre utan att bli trött.
Ett ofta anfört argument mot lågt däck (och mot litet sittbrunnshål) är att man inte kan pendla med knäna på racingvis. Men uttalad knäpendling är inte det enda sättet för att få kraft i paddlingen – knäpress (som situps) mot ett lågt däck fungerar lika bra, men är ovant för dem som är skolade i racingteknik.
Sittbrunnshålets storlek
Det är enklare att ta sig i och ur ett stort sittbrunnshål men när man väl sitter där blir storleken en nackdel. Med stort hål blir man hänvisad till knä- eller lårstöd – och ett dilemma: är lårstöden stora och rundade sitter man fast med bra kajakkontroll, men förlorar möjligheten att ändra ställning (och det blir svårare att komma och ur sittbrunnen förbi stöden), är de små och platta finns risk att man missar dem i ett kritiskt läge och ramlar ur kajaken i stället för att rolla eller ta ett stödtag.
Med ett litet sittbrunnshål kan man ta spjärn med knäna var som helst under däcket och har alla möjligheter att röra sig runt utan att förlora kontrollen eller riskera att missa en roll. Andra fördelar är att kapellet blir mindre med mer rundad form och därmed lättare att få tätt och med mindre risk för vattenpöl i knäet. Sjökort och kompass kommer närmare och blir lättare att läsa.
Att det är lättare att kliva i och ur ett stort hål är en fördel, men den fördelen gäller bara under ett par sekunder i början och slutet av en paddling medan man tillbringar timmar nere i sittbrunnen. Att ta sig i och ur med stöd i paddeln blir snabbt en vana och fungerar i alla sammanhang.
Volym
Är ett par för stora skor mer bekväma än ett par som passar? Med gott om plats runt kroppen är det svårt att hålla sig kvar på sitsen i sjögång eller om man rollar eller tar stödtag. För att klara det måste man spänna fast sig mellan svankstöd, lårstöd och fotstöd – och då sitter man ganska fast utan större möjligheter att ändra ställning.
I en trång sittbrunn ger sitsen, bordläggningen och däcket det stöd som behövs, utan att man behöver spänna fast sig. Man kan alltså sitta avspänt och röra sig, men ändå behålla kontakten med kajaken. Rörelseutrymmet är förstås mindre – några centimeter hit och dit – men eftersom man inte behöver spänna fast sig är friheten ändå större än i den stora sittbrunnen. Man behöver sällan mer än att glida med knäna i sidled eller räta ut benen för att få den omväxling som behövs under långa paddelpass.
En kajak med stor volym blir också tyngre, med mer vindfång och därmed mer krävande att kontrollera i besvärliga förhållanden. Ju mindre kajaken lägger sig i ditt mellanhavande med vind och vågor desto större trygghet kan du känna när det kniper. Det är du som ska bestämma, inte kajaken.
Läs hela notisen med kommentarer
